VT1 notat Nr 71-1996 Utgivningsår 1996 Titel: Effektberäkningar till "Lathunden". Hastighetsreduktioner och bränsleförbrukning vid olika väglag. Författare: Carl-Gustaf Wallman Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: Vägunderhåll/Drift 30035 Effektmodeller Vägverket Fri div Väg- och transport- äforskningsinstitutet
FÖRORD Vägverket konstruerade 1993 en Översiktlig modell för beräkning av effekter vid olika standard på vinterväghållningen. Modellen är dokumenterad i en promemoria, "Trafiksäkerhetsmodell för vinterdrift", Östen Johansson, 1993-11-16, och kallas populärt "Lathunden". Som underlag för effektberäkningarna har fördelningar av väglaget på körfält i olika klimatzoner och driftstandardklasser tagits fram. Dessa fördelningar finns redovisade i VTI Notat nr 70-1996 av Staffan Möller. Avsikten med detta arbete är att - med väglagsfördelningarna och tidigare utförda hastighetsmätningar som grund - forma nya samband mellan hastighetsreduktion och väglag samt mellan bränsleförbrukning och väglag. Stort tack till Staffan Möller och Annette Karlsson, båda VTI, som lämnat synpunkter på respektive finputsat manuskriptet. Linköping, december 1996 Carl-Gustaf Wallman
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 RÅDATA FÖR KONSTRUKTION AV BAR- MARKSHASTIGHETER OCH HASTIGHETS- REDUKTIONER PÅ GRUND AV OLIKA TYPER AV HALT VÄGLAG 2 SCHABLON FÖR BARMARKSHASTIGHETER OCH VÄGLAGSBEROENDE HASTIGHETS- REDUKTIONER PER REGION, VÄGTYP OCH HASTIGHETSGRÄNS 3 BRÄNSLEFÖRBRUKNING I OLIKA VÄGLAG 4 DRIFTSTANDARDKLASSER, VÄGLÄNGDER OCH TRAFIKARBETE 5 BERÄKNINGSEXEMPEL 6 FÖRSLAG TILL FORTSATT FOU 7 REFERENSER BILAGA 1: Figur OCh tabeller
1 RÅDATA FÖR KONSTRUKTION AV BARMARKSHASTIG- HETER OCH HASTIGHETSREDUKTIONER PÅ GRUND AV OLIKA TYPER AV HALT VÄGLAG Materialet för bedömning av barmarkshastigheter utgörs av mätningar, redovisade i följande rapporter:.omu'ppjnf Vägverket (1992), (1993), (1994) Nilsson (1991) Möller (1992) Öberg (1996) Öberg (1994) Nilsson (1983). Hastighetsreduktioner i halt väglag har vi erhållit från:?mumäpjne Möller (1992) Öberg (1996) Nilsson (1991) Öberg (1994) Nilsson (1983) Kolsrud et al. (1983). Hastighetsnivåerna vid torr bannark har legat i stort sett stilla under 19-talet. Däremot bör mätningarna i Nilsson (1983) räknas upp. En okulär linjär regression av trenden ger ett tillskott på 2-6 km/h beroende på vägtyp. Hastighetsdifferenserna mellan torr bannark och olika typer av halka antar vi däremot vara oberoende av hastighetstrenden; i synnerhet som osäkerheterna och variationerna i de aggregerade väglagen är mycket stora. Det samlade grundmaterialet redovisas i tabell 1a och b för hastighetsnivåerna på torr barmark och tabell 2a och b för hastighetsdifferenserna mellan torr barmark och andra väglag. Materialet är uppdelat på vägtyp och region. Södra Sverige omfattar H, 1, K, L, M, N, och O län; mellersta Sverige omfattar B, C, D, E, F, G, P, R, T och U län; nedre norra Sverige omfattar S, W och X län; övre norra Sverige omfattar Y, Z, AC och BD län.
2 SCHABLON FÖR BARMARKSHASTIGHETER OCH VÄG- LAGSBEROENDE HASTIGHETSREDUKTIONER PER REGION, VÄGTYP OCH HASTIGHETSGRÃNS Med hjälp av rådata enligt kapitel 1 har tabell 3 och 4 konstruerats. För att åskådliggöra det bräckliga underlaget, visas i tabell 5 och 6 det antal mätningar eller mättillfällen som finns i tabell 1 respektive 2. I tabell 7 visas variationsbredden i de uppmätta hastighetsreduktionerna. I tabell 8 redovisas dels medelvärden och standardavvikelser för mätningarna i tabell 1, dels en subjektiv skattning av representativa värden för hastighetsreduktionerna enligt tabell 2 och 7. Med hjälp av ingenjörsmässiga metoder, dvs korsvisa interpoleringar plus en hel del intuition och rimlighetsbedömningar har vi lyckats fylla tabellerna. Så långt som möjligt har vi utnyttjat rådata, men eftersom det finns en hel del motsägelser i materialet har vi gjort ganska stora utjämningar och anpassningar. Ett par kommentarer bör göras: Det finns i rådata inte något entydigt belägg för att hastighetsreduktionerna är olika för tillfälliga respektive stabila väglag (dvs väglag med lösa resp. hårda skikt). Vi har därför satt dessa reduktioner lika. Tabellerna täcker som synes inte alla förekommande kombinationer av vägbredder och hastighetsgränser. Man kan då skapa en tumregel, genom att jämföra debarmarkshastigheter som finns för samma vägtyp men olika hastighetsbegränsning. Med utgångspunkt från dessa blir tumregeln följande: 0 Vid övergång från till km/h minskar barmarkshastigheten med 7 km/h. 0 Vid övergång från till 70 km/h minskar barmarkshastigheten med 9 km/h. Hastighetsreduktionerna vid Olika väglag väljer man ur lämplig kolumn; detta värde är ju inte särskilt känsligt. I VU94 kapitel 3.3.1 (Vägverket, 1994) finns diagram över hastigheter för typfordon vid olika referenshastigheter och vägbredder. Dessa hastigheter är generellt lägre än de som erhållits vid mätningarna enligt ovan, men differenserna för olika vägbredder är ungefär som tumregeln.
3 BRÄNSLEFÖRBRUKNING I OLIKA VÄGLAG Materialet för beräkning av bränsleförbrukning vid konstant hastighet på barmark utgörs av mätningar, utförda dels vid laboratorier (Motortekniskt Centrum (MTC) och Volvo), dels vid körning på väg (Lenner, 1996). Tre fordon har utnyttjats: Volvo 240, Volvo 940 samt Volkswagen Golf. De olika sambanden mellan hastighet och bränsleförbrukning har en påtagligt likartad form. Med detta empiriska underlag konstruerade vi ett schablondiagram, som i stort sett följer kurvan för Volvo 940, som alltså kan betraktas som ett referensfordon. Underlaget för bedömning av bränsleförbrukningen i av mycket skiftande kvalitet. I huvudsak har vi utnyttjat: olika väglag är magert och l. Olofsson (1978) 2. Ragnarsson, Öberg (1986) men även sneglat på andra mätningar. Målet har varit att åstadkomma en enkel schablon med hjälp av sunt förnuft och någorlunda gott omdöme. Eftersom resultatet skall utnyttjas för jämförande studier, är de absoluta nivåerna inte så viktiga, däremot är naturligtvis relationerna det. Resultatet redovisas i figur 1. Barmarkskurvan motsvarar ungefär bränsleförbrukningen hos en Volvo 940 (kurvans form är påtagligt lika mellan olika bilmodeller, däremot skiljer sig nivån åt). Det finns ett någorlunda gott empiriskt stöd (från skilda källor) för de kurvor som gäller de olika väglagen. Därför drar vi oss inte för att försöka konstruera ett matematiskt samband mellan bränsleförbrukning, hastighet och väglag. En enkel modell, som väl överensstämmer med schablonen ser ut som följer: Bränsleförbrukningsfunktion för hastigheter över 60 km/h. q = k><v + mb q = k><v + m0+ ksxs torr barmark övriga väglag där m0 gäller våt barmark, packad snö eller is ks är en proportionalitetskonstant s är snödjupet i genomsnitt på vägen.
Kvantifierat: q = ODOÖXV + 0,24 torr barmark q = 0,006xv + 0.32 + 0,05xs Övriga väglag q i 1/10 km, vikm/h ochsicm. Vad vi inte hunnit med ännu, men som är nödvändigt att genomföra, är en känslighetsanalys för de olika variablerna.
4 DRIFTSTANDARDKLASSER, VÄGLÄNGDER OCH TRAFIKARBETE Det beräkningsunderlag som tagits fram i kapitel 2 och 3 skall utnyttjas för att beräkna trafikanteffekter av standardändringar i vinterväghållningen. För dessa beräkningar krävs, att vi även känner till vägnätets indelning efter region (klimatzon), vägtyp, hastighetsgräns och driftstandardklass, med avseende på väglängd och trafikarbete. Dessa data, hämtade från vägdatabanken, återfinns i tabell 9a - d. Värdena har avrundats till närmaste femtal km respektive tusen axelparkm. Driftstandardklasserna finns beskrivna i Drift94 (Vägverket, 1994). I Möller (1996) finns väglagsfördelningar angivna för varje klimatzon och driftstandardklass. Vid ändring av driftstandardklass, kan man alltså med hjälp av ovanstående schabloner och data beräkna: 1. Förändringar i väglagsfördelningar. 2. Förändringar i trafikanteffekter för varje väglagstyp per fordon och km. 3. Den totala effekten med hjälp av väglängd och trafikarbete för vägar med den aktuella standardändringen.
5 BERÄKNINGSEXEMPEL Antag, att alla vägar med driftstandardklassen B2, hastighetsbegränsningen km/h och vägbredden 6,5-7,9 m i nedre norra Sverige skall höjas till Bl-standard. Ur tabell 9c erhålles: Total väglängd 980 km Trafikarbete 1 160 000 apkm/ad (N fkm/ad) Ur Möllers (1996) tabeller över väglagsskillnader mellan olika driftstandard erhålles följande skillnader i dagar med olika väglag: B 1 B2 B 1 -B2 hastighet torr barmark 9 7 +2 92 våt barmark 19 11 +8 89 stabila vinterväglag 125 130-5 84 tillfälliga vinterväglag 29 34-5 84 Hastigheterna vid de olika väglagen beräknas med hjälp av tabell 3 och 4. Restidsföråndringen på vägnätet blir då: 1 160 000><(1/92x2 + 1/89x8-1/84x5-1/84><5) = -8 608 dvs. trafikanternas restid minskar med cirka 8 600 fh/år på grund av förbättrad driftstandard. I pengar motsvarar det (enligt VU94) 8 608x85,5 kr/år = 736 000 kr/år. Bränsleförbrukningen i de olika väglagen blir (med tillämpning av ekvationerna i kapitel 3, och där de tillfälliga vinterväglagen antas bestå av 0,9 cm lös snö enligt datorberäkningar av Widegren (1996) för de aktuella vägarna): torr barmark 0,006x92 + 0,24 = 0,79 1/10 km våt barmark 0,006x89 + 0,32 = 0,85 stabila vinterväglag 0,006x84 + 0,32 + 0 = 0,82 tillfälliga vinterväglag 0,006x84 + 0,32 + 0,05x0,9 = 0,87 Årlig förändring i bränsleförbrukning blir då 116 000 <(0,79><2 + 0,85x8-0,82x5-0,87x5) = -8 120
dvs. trafikanterna sparar cirka 8 120 liter bränsle per år, motsvarande 8 l20x2,65 = 21 500 kr/år. (Bränslepris exkl. skatt enligt VU94.) Totalt skulle trafikanterna alltså spara cirka 760 000 kr0n0r per år. Man kan roa sig med ytterligare finlir. Enligt Widegrens datorberäkningar minskar de lösa skiktens mediantjocklek från 0,9 till 0,6 cm för de aktuella vägarna. Detta innebär en minskad bränsleförbrukning med 1 16 000x0,05x0,3 <29 = 50 460 l, t0talt 58 580 l m0tsvarande 155 000 kr/år.
6 Förslag till fortsatt FoU Emedan det under åren företagits ett stort antal mätningar av fordonshastigheter, förleds man tro att det därigenom också finnsmånga mätningar på annat väglag än torr barmark. Att så inte är fallet finner man vid studium av tabell 6. Inte ens med en så grov uppdelning av väglaget som i fuktig respektive våt barmark och hårda respektive lösa skikt, blir mätningarna någon gång särskilt omfattande då de delas upp på region och vägtyp. Variationsbredden i mätresultaten blir också oftast mycket stor, mest beroende på den grova väglagsindelningen. Inte ens mätningarna vid torr barmark är särskilt omfattande, då mätningarna delas upp på region och vägtyp. Beträffande mätningar av bränsleförbrukningen vid olika väglag, har sådana endast utförts vid ett fåtal tillfällen på trafikerade vägar. Önskar man optimera vinterväghållningen, måste man naturligtvis kunna göra en realistisk nytto- kostnadsanalys, där även tämligen korrekta trafikanteffekter ingår. Därför bör ytterligare mätningar göras av både hastighet och bränsleförbrukning vid olika väglag, med en mycket hög kvalitet när det gäller observationer av väglag och mätarfunktioner. Tillsammans med andra samband skulle då en generell Effektmodell vinter så småningom kunna komma till stånd!
7 REFERENSER Johansson, Ö., Trafiksäkerhetsmodell för vinterdrift (Populärt kallad Lathunden). Vägverket, promemoria, 1993. Kolsrud, B., Nilsson, G. K., Rigefalk, S., Hastighetsuppföljning på landsväg. VTI meddelande 345, Linköping, 1983. Lenner, M., Personlig kommunikation och opublicerat material, 1996. Möller, S., Väglag - trafikflöde - hastighet. VTI meddelande 794, Linköping, 1996. Möller, S., Underlagsmaterial till Lathunden. Beräkning av väglag i olika klimatzoner och driftstandardklasser. VTI notat 70-96, Linköping, 1996. Nilsson, G. K., Undersökning av personbilars hastighet dels vid halt och dels vid torrt väglag på vägar med hastighetsbegränsningen och km/h. VTI meddelande 389, Linköping, 1989. Nilsson, G. K., Hastighetsutvecklingen för personbilar i T101,T samtt122, Linköping, 1991. Sverige. VTI notat Olofsson, G., Bränsleförbrukningens beroende av väglagsförhållanden. VTI meddelande 133, Linköping, 1978. Ragnarsson, G., Öberg, G., Inverkan av snöväder på väglag, _fordonshastighet och bränsleförbrukning. VTI meddelande 513, Linköping, 1986. Vägverket, Hastigheter. Mätresultat från sommaren 1992. VV1993240, Borlänge, 1992. Vägverket, Trafikens hastighet 1993 oförändrad vid jämförelse med 1992. Mätresultat från hastighetsmätningar sommaren 1993 samt en jämförelse med sommaren 1992. VV1993:62, Borlänge, 1993.
10 Vägverket, Trafikens hastighet 1994 oförändrad vid jämförelse med 1993. Mätresultat från hastighetsmätningar sommaren 1994 samt en jämförelse med sommaren 1993. VV19942107, Borlänge, 1994. Vägverket, Allmän teknisk beskrivning av driftstandard, Drift94. Borlänge, 1994. Vägverket, Vägutformning 94, VU94. Borlänge, 1994. Widegren, O., Datorberäknade frekvenser av olika väglag och skikttjocklekar. Opublicerat material, 1996. Öberg, G., Vädrets och väglagets inverkan på personbilshastigheten. Litteratursammanställning och bearbetning av tidigare svenska mätningar. VTI notat 62-94, Linköping, 1994. Öberg, G., Osaltad vinterväghållning och sänkt hastighetsgräns vintern 1994/95 och 1995/96 på E4 i Region Norr. VTI notat 65-1996, Linköping, 1996.
Bilaga 1 Sid 1 (16) Figur och tabeller
1 _ 1\^W\\\\.. Ukkamm k En N 3.8 t lll. \%x\qm\h 533%. Ehöxvvñ. KN ammnåmww\munu\anm\\. h xxx» Q\\?SQ RQ m... I..01..6Ill vi I'l'l O.v-ll r.'. Y.. -Öva 1 00.?9tl. '0 l 0 '4105; g. 12:'.01* a :To <3 :3% Få h-.i _...1. 117410 ;M IIInA.Å.YvI I 710 o.-...+....,1.5 a ITI lvll..
[6,0-7,5m 70] <5,5m 70 107, 108, 107, (83),(83),(82), 84,82 106,, 111,115,113,,107,112, 114,113,109, 114,,111, Bilaga 1 Sid 3 (16) Vägbredd och hastighetsgräns, MV: motorväg, ML: motortrañkled (5,7-6,3m 70) MV >10,5m 8,0-10,4m >10,5m 8,0-10,4m 6,5-7,9m 5,6-6,4m 82,91,80,93, 95,92,,96, 99,92,99,97, 97 108,108,109, 92,,95,93, 100,86,89,85, 81,95 86,87,99,87, 108 112,109,111, 88,84,85,99,,99,100,97, Södra 112,111, 88,88,83,85, 86,94,95 96,96,95,89, 109,109,. 115,106,111, 104,109,109, 92,99,L)2,99, Mellersta 107,108,108, ML: 108 105,114,107, 101. [02.99, 111,114,114. 101. 96-1.6 95,93,100,94, 97,96,95,88, (82),[75,77, 92,99,94,95, 93,97,95,95, 80],(82),[75, 100, 94, 88, 94 88,99 97,96,95,87, 100, 96, 94 4 7 +2 75,79],(81), [76,78,78], [82],[8 1 1,8 1, [84],(80) 85, 85 + 7H 113,117,114., Tabell 1a: Uppmätta median/medelhastigheter för personbilar på torr barmark, södra och mellersta Sverige. Kursiverade värden skall uppräknas med det angivna tillägget.
Vägbredd och hastighetsgräns, MV: motorväg, ML: motortrafikled [6,0-7,5m 701 MV >10,5m 8,0-10,4m >10,5m 8,0-10,4m 6,5-7,9m 5,6-6,4m (5,7-6,3m 70) <5,5m 70 l()3,103,104, 93,93,9l 95,102, [01,99 99,94,96,98, 99,98,98,101 86,87,85 102, 105 4+ -I 104 [83],[81],[81] Nedre norra +2 + 7 93,92,92.92, 92,88,89,94, Ovre norra Tabell 1b: Uppmätta median/medelhastigheter på torr barmark, nedre norra och övre norra Sverige. Kursiverade värden skull uppräknas med det angivna tillägget. Bilaga 1 Sid 4 (16). 9 7..93 98,101,100.98 99,100,100, 97,99,96,10(), 93,98,98,101, 89,103 96 99 92,83,97 92,92
7,8,21.19, LSzl3, ll, Bilaga 1 Sid 5 (16) Vägbredd och hastighetsgräns, MV: motorväg, ML: motortrañkled [6,0-7,5m 70] (5,7-6,3m 70) MV >10,5m 8,0-10,4m >10,5m 8,0-10,4m 6,5-7,9m 5,6-6,4m <5,5m 70 Södra HS:9,Ö, HS: HS: HS:2,4, HS:3,4,13, Fle, 3,4, HS: SB:12, HS:1,4, HS: SB:13, 20, SB:9, 3,2, 3,4, Mellersta 6,6,7,4 HS218, 18,15,14,13. HS:13,15,19, 12,11, HS: 2, 4,(), 4,6, HS: 10,13, HS: 16,13, VB24, HS: 14,15,1. HS:8,8,9, 10,8, 13. HS: 7, SB:7, 15,8,13,12, 7,8, SB:3 ML 6, Tabell 2a: Uppmätta hastighetsdifferenser torrt - övriga väglag; fuktig barmark, våt dito, HS: packad snö, lös snö och modd, SB: spårslitage med barmark. Södra och mellersta Sverige.
[6,0-7,5m 70 (5,7-6,3m 70) MV >10,5m 8,0-10,4m >10,5m 8,0-10,4m 6,5-7,9m 5,6-6,4m <5,5m 70 HS: Nedre norra HS: FB13, ' HS: HS: HS:4,9,14,7, HS: 10,15,12, HS:10, SB:9, 3,2,5,0,0, Fle, HS:O,14, HS27: HS: Ovrc norra LS215, -1,9, 108,7, SB22, 5,13, SB:1,4, Bilaga 1 Sid 6 (16) Vägbredd och hastighetsgräns, MV: motorväg, ML: motortrafikled 16, FB22, HS: FB13, 1,1. HS:2,5,1().6. LS24, SB:9,9, HS:8,8,5,7.5. 4, 4,0,2,4 6, HS:6,6.2, HS: L829, 6,5,3 HS:O,7,3,10,7, 6,4,6,5,5 7 Tabell 2b: Uppmätta hastighetsdifferenser torrt - övriga väglag; FBzfuktig barmark, våt dito, HS: packad snö, lös snö och modd, SB: spårslitage med barmark. Nedre norra och övre norra Sverige.
Tabell 3: Barmarkshastigheter per region och vägtyp 97 94 Nedre norra Övre norra 92 87 82 Bilaga 1 Sid 7 (16) <7,5 70 5,6-6,4 6,5-7,9 8,0-10,4 96 >10,5 Region Södra Mellersta MV ML 108 108 108 108 4-fält >10,5 107 107 107 107 8,0-10,4 103 103 103 97 98 98 97 98 92 92 87 91 80 80 83 103 108 108 108 108
Tabell 4: Hastighetsreduktioner bercende på region, vägtyp och väglag 8,0-10,4 ' 6,5-7,9 5,6-6,4 8,0-10,4 <7,5 4-fält >10,5 ML MV Region Södra 17 Mellersta Nedre n 14 14 FB Övre n 17 17 14 14 11 11 11 10 Bilaga 1 Sid 8 (16) 70 *010303 Y-NCDGD T-NCOLO *_va 2 4 11 11 mmoooo NOOGDCD FB VB HS LS VB HS LS VB HS LS VB HS LS 17 16 16 17 16 16 14 14 11 11 3 6 17 16 16 3 6 16 16 3 6 15 15 13 13 10 3 6 16 16 15 15 13 13 10 10 >10,5 2 4 13 13 2 4 12 12 2 4 11 NCOCOCD NOOCDLO 2 4 12 12 0100030) le\l\
Tabell 5: Antal mätningar/mättillfällen som grund för tabell 3 Region Bilaga 1 Sid 9 (16) 5AL651 8,0-10,4 ' 6,5-7,9 12 19 >105 MV ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 ' Södra 9 4 Mellersta 30 1 10 Nedre norra 5 3 4 16 <L5 70 17 Övre norra 4 5
Bilaga 1 Sid 10 (16) LS 1 00 Tabell 6: Antal mätningar/mättillfällen som grund för tabell 4 MV ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 >10,5 8,0-10,4 4 6,5-7,9 5,6-6,4 <7,5 Region 70 H3 2 3 2 2 VB A 017-000] 0101 mm VLC Mellersta FB 1 HS 1 VB LS 8 1 2 1 1 Nedre n FB 1 1 VB ' HS 3 4 1 LS 1 Övre n FB 1 5 4 2 1 VB 3 HS 1 2 6 10 5 3
Variationsbredder i hastighetsreduktionerna Tabell 7: Mellersta 8,0-10,4 MV FB 1-1 Bilaga 1 Sid 11 (16) <7,5 70 1-4 5,6-6,4 6,5-7,9 8,0-10,4 >10,5 >10,5 4-fält Region Södra Nedre n Övre n VB HS LS VB HS LS FB VB HS LS FB VB 18 7-21 ML 6-9 4-7 11-19 11-13 2-4 4-6 10-13 13 4-14 0-4 3-6 3-4 3-4 39 8-10 10 2-6 2 20 2-3 1-15 7-15 2-10 5-13 0-10 7 4-6 13-16 0-5 4-8 7-10 10-15 HS LS
Tabell 8 Medelvärden och standardavvikelser för barmarkshastigheter Region Södra Mellersta 8,0-10,4 _ 8,0-10,4 j /1,6 6,5-7,9 111,0/32_ 108 { 103,4/1,1 Övre norra MV ML 4-fält >10,5 4 107,5/O,6 : 106,8/2,2 : 92,3/1,2 i 103,2/3,1 99,3/1,5 98,2/5,4 8,0-10,4 89,2/5,4 92,7/4,1 91,6/4,2 6,5-7,9 5,6-6,4 Region Södra Mellersta 91,2/2,2 81,7/1,2 MV ML 4-fält >10,5 Nedre n Övre n 18 _ 13 15 6 12 14 HS Bilaga 1 Sid 12 (16) <7,5 70 94,1/3,5 96,1/4,5 97,0/3,6 97,8/3,0 Subjektiva skattningar av hastighetsreduktioner på grundval av mätningar >10,5 96,8/2,9 95,3/2,8 98,2/3,8 97,6/1,8 Nedre norra VB HS LS VB HS LS VB LS VB HS LS 82,8/O,8 79,2/2,8 <7,5 70 87,0/6,7 5,6-6,4 20 10 OOCO 88,3/4,6 CD 10 8,0-10,4 12 13 C0 >10,5 (I) 13
Tabell 9a: Södra Sverige MV 10 _ 45 45 15 8,0-10,4 6,5-7,9 Vägtyp MV 5,6-6,4 Bilaga 1 Sid 13 (16) 70 10 40 365 1735 7475 Väglängder per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (km) A1 \ A2 { : _ A3 A4 70 70 I _ 70 70 70 Vägtyp ML 4-fält >10,5 5,6-6,4 <5,5 ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 6,5-7,9 <5,5 50. 270 140 10 30 15 20 B1 25 50 350 180 B1 80 95 70 20 30 135 520 B2 15 130 440 55 B2 25 50 165 20 1160 385 140 15 ' " 45 250 95 340 180 30 25 295 855 150 280 30 15 30 I 430 550 495 350 155 230 1 1275 515 415 25 _ 530 495 Trafikarbete per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (tusen apkm per ársdygn) A1 A2 I A3 A4 70 70 70 70 70 2135 5515 _ 1865 75 140 3 355 980 215 200 305 510 25 580 1975 820 55 195 505 1245 3280 225 415 55 100 130 x 1515 1580 555 420 130 500 430 1215' 570 250 40 400 205
Tabell 9b: Mellersta Sverige Vägtyp MV ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 6,5-7,9 5,6-6,4 <5,5 Vägtyp Väglängder per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (km) A2 MV ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 6,5-7,9 5,6-6,4 <5,5 15 * 80 180 70 60 3 75 100 10 ' 10 A1 1080 2640 3675 615 505 210 120 30 15 95 545 175 50 120 35 25 A2 70 BZ A3 A4 70 125 175 '1495 5580 895 1005 570 205 1150 4845 1510 440 835 470 315 13 630 Trafikarbete per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (tusen apkm per årsdygn) 410 18004 8115 1120 70 55 1995 7875 880 485 875 55 B1 70 880 480 5 2570 275 385 B2 50 Bilaga 1 Sid 14 (16) 70 15 70 370 135 70 A1 45 35 195 455 25 70 15 15 425 580 240 _ 4 20 25 2125 1 820 1080 5 885 380 885 475 A3 _ A4 70 145 100 405 B1 70 45 730 450 0 40 210 200 1020. 500 70 740 15455 70 5 35 715 2225 135 135 885 x 1125 580 1580 2885 985 880 20 25 70
Bilaga 1 Sid 15 (16) Tabell : Nedre norra Sverige Väglängder per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (km) A1 A2 A3 4 A4 81 B2 Vägtyp 70 70 70 70 70 70 MV 20 5 10 ML 45 40 4-fält 5 10 5 >10,5 20 95 30 20 70 5 5 60 220 115 8,0-10,4 105 35 240 20 35 30 35 1 550 6,5-7,9 10 15 140 30 80 180 205 960 980 5,6-6,4 45 30 50 260 2 20 1410 <5,5 10 20 4180 85 Trafikarbete per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (tusen apkm per årsdygn) A1 A2 A3 A4 B1 BZ Vägtyp 70 70 70 70 70 70 MV 435 50 145 ML 3 285 4-fält 75 95 20 >10,5 1 5 240 140 430 25 5 300 1200 500 8,0-10,4 445 205 810 55 80 40 30 550 1755 6,5-7,9 45 80 3 50 125 155 155 820 1150 5,6-6,4 120 25 55 220 215 1025 835 <5,5 5 15 5 25
Vägtyp MV ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 6,5-7,9 5,6-6,4 Vägtyp Vägl'angder per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (km) BZ MV 4-fält A1 A2 A3 A4 70 70 70 70 10 10 Trafikarbete per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (tusen apkm per årsdygn) A1 A2 A3 _ A4 81 70 70 70 70 70 8,0-10,4 205 3 20 6,5-7,9 5,6-6,4 70 45 115 <5,5 4380 230 630 1570 2330 2100 1605 11620 1595 70 230 550 6 1115 635 455 1135 140 Bilaga 1 Sid 16 (16) 70 Tabell 9d: Övre norra Sverige <5,5 ML >10,5 50 205 465 200 15 70 385 505 81 5 10 10 10 255 455 685 1255 1055 325 _ 155 35 55 40 BZ 4 995 230 505 295 960 360 230 65' 70 625 11 0 785 965 735 225 455 170 15