Service och konkurrens 2013

Rapportnummer PTS-ER 2013:6 Datum 2013-04-12 Service och konkurrens 2013 Postmarknaden i Sverige

Postmarknaden i Sverige Rapportnummer PTS-ER 2013:6 Diarienummer 13-3814 ISSN 1650-9862 Författare Mathias Henricson, Anders Hildingsson, Joakim Levin och Gabriel Rhawi Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Post- och telestyrelsen 2

Förord Post- och telestyrelsen har i 2013 års regleringsbrev fått i uppdrag att göra en uppföljning och analys rörande postmarknaden och posttjänster med följande information: - utvecklingen på postmarknaden, - konkurrenssituationen på olika delmarknader inom postområdet, - hinder för marknadstillträde och effektiv konkurrens, - prisutvecklingen på postmarknaden samt hur prisregleringen i 9 postförordningen (2010:1049) har efterlevts, - hur de krav som ställs i 3 kap. 2 postlagen (2010:1045) på att prissättningen och andra särskilda villkor ska vara öppna för insyn, icke-diskriminerande och kostnadsorienterade har efterlevts av den utsedde tillhandahållaren av den samhällsomfattande posttjänsten, samt - om de serviceställen som omfattas av den samhällsomfattande posttjänsten ligger så tätt att användarnas behov beaktas i landets alla delar. Post- och telestyrelsen ska också redovisa: - arten och omfattningen av de klagomål från allmänheten som framförts till postoperatörer och till myndigheten, samt - eventuella förändringar i servicenivån av de tjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten. Uppdraget redovisas i föreliggande rapport. Göran Marby Generaldirektör Post- och telestyrelsen 3

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 1 Internationell utblick 10 1.1 Den internationella postmarknaden 10 1.2 Europeisk liberalisering 10 1.3 PTS internationella arbete 11 2 Den svenska postmarknaden 13 2.1 Volymutveckling och marknadsandelar på brevmarknaden 13 2.2 Konkurrenssituationen på olika delar av brevmarknaden 17 2.2.1 Sändningar 18 2.2.2 Enstaka brev 20 2.3 Hinder för marknadstillträde 21 2.3.1 Övernattbefordrade sändningar 22 2.3.2 Ej övernattbefordrade sändningar 22 2.3.3 Marknaden för rikstäckande distribution av enstaka brev 23 2.3.4 Marknaden för lokal befordran av enstaka brev 23 2.4 Översikt över paketmarknaden 23 2.4.1 Grönboken 25 2.4.2 Den svenska e-handeln 25 3 Prissättning på postmarknaden 26 3.1 Prisutvecklingen (för Posten och andra operatörer) 26 3.2 Prisregleringen i 9 postförordningen (pristaket) 26 3.3 Efterlevnaden av 3 kap. 2 postlagen 26 4 Service och tillgänglighet 28 4.1 Postens servicenät 28 4.1.1 Post- och frimärksombud 28 4.1.2 Företagscenter 29 4.2 Utdelningsservice 29 4.2.1 Hushåll utan femdagarsutdelning 29 4.2.2 Utdelningsproblem 30 4.2.3 Befordringstider 31 4.2.4 Införande av fastighetsboxar 31 4.3 Risk- och sårbarhetsanalys av postsektorn 32 4.4 Tillsyn av övriga operatörer 33 5 Allmänhetens klagomål 34 5.1 Inkomna klagomål till PTS 34 5.1.1 Postens redovisning av klagomål 34 Redovisning av klagomål 2012 35 5.2 Kundsynpunkter 39 5.2.1 Utdelning och insamling 40 5.2.2 Övriga kundsynpunkter 40 Post- och telestyrelsen 4

Tabeller Tabell 1: Utveckling total brevmarknad... 14 Tabell 2: Marknadsandelar och volym... 16 Tabell 3: Marknadsandelar (omsättning)... 17 Tabell 4: antal klagomål brev... 35 Tabell 5: handläggningstider brev... 36 Tabell 6: redovisning av klagomål avseende paket 2012... 37 Tabell 7: handläggningstid postpaket... 38 Tabell 8: total sammanställning av antal klagomål 2012... 39 Tabell 9: antal klagomål i förhållande till postmängd... 39 Post- och telestyrelsen 5

Figurer Figur 1: Utveckling total brevmarknad... 15 Figur 2: Schematisk bild av brevmarknaden Byt mot cirkeldiagram?... 18 Post- och telestyrelsen 6

Sammanfattning I PTS årliga rapport om förhållandena på den svenska postmarknaden redovisas i den inledande internationella utblicken bl.a. att brevvolymerna generellt fortsätter att minska. Sverige har i det sammanhanget även i år klarat sig förhållandevis bra, bl.a. beroende på de konkurrenskraftiga priserna på brev vilka är ett resultat av att kunderna på den svenska brevsändningsmarknaden under många år har haft möjlighet att välja mellan åtminstone två postoperatörer. I detta avsnitt redogörs också för läget beträffande liberaliseringen av postmarknaden inom EU samt PTS internationella arbete i såväl den europeiska postregulatörsorganisationen ERGP som den världsomspännande UPU. I kapitlet om den svenska postmarknaden behandlas volymutveckling och marknadsandelar på brevmarknaden. Det konstateras att de sammantagna brevvolymerna i Sverige har minskat med närmare 23 % sedan millennieskiftet. Under 2012 minskade dessa med 4,4 %. Marknadsandelarna redovisas både som del av de totala brevvolymerna och som del av omsättningen på den aktuella marknaden. I bägge fallen framgår Postens dominans tydligt med företagets 87,2 % av antalet befordrade brev som svarar för 92,9 % av omsättningen på brevmarknaden. Vidare beskrivs konkurrenssituationen på de olika delmarknaderna samt vilka hinder för marknadstillträde som föreligger i de olika fallen. Det konstateras att konkurrenstrycket är störst på marknaden för sorterade brevsändningar där Bring Citymail sedan början på 1990-talet har varit en verksam konkurrent till Posten. Det finns också ett antal mindre postoperatörer som är lokalt verksamma på andra delmarknader, bl.a. den för övernattbefordrade brev. Eftersom alla dessa operatörer tillsammans fortfarande bara svarar för omkring 0,3 % av de totala brevvolymerna kan dessa inte sägas ha någon nämnvärd inverkan på marknadssituationen. Här beskrivs också, mot bakgrund av den diskussion som från gång till annan förs mellan norska Posten och dess ägare, konsekvenserna av en eventuell avveckling av deras dotterbolag Bring Citymail i Sverige. Detta visar på att även om förhållandena för bolaget synes ha stabiliserats något under det senaste året, så är den nuvarande konkurrenssituationen i Sverige fortfarande bräcklig. I ett särskilt kapitel behandlas prissättningen på postmarknaden och resultatet av det regeringsuppdrag som PTS haft under året rörande en analys huruvida Postens prissättning är öppen för insyn och icke-diskriminerande. Även om PTS primära tillsynsuppdrag omfattar brevmarknaden i Sverige har myndigheten ändå anledning att på visst sätt bevaka paketmarknaden. Det beror på att stora delar av denna ingår i den samhällsomfattande posttjänst som Posten är ålagd att tillhandahålla och PTS att se till att så sker. Därför Post- och telestyrelsen 7

innehåller rapporten också en översikt över paketmarknaden som inbegriper en under 2012 genomförd kartläggning av Postens pakettjänst Postpaket som riktar sig till vanliga konsumenter. I kapitlet om tillgängligheten till posttjänster i landet redovisas PTS uppföljning av Postens skyldigheter i egenskap av utsedd tillhandahållare av den samhällomfattande posttjänsten. Det rör sig bl.a. om de förändringar av Postens servicenät som genomförts de senaste åren. Dessa innebär att de traditionella postkontoren har ersatts med postombud, vanligen i dagligvarubutiker. I servicenätet ingår också 290 företagscenter som fortfarande drivs i Postens egen regi. Dessa har tidigare ifrågasatts av Posten men kommer nu att finnas kvar under något förändrade former. I kapitlet redogörs också för resultatet av olika mätningar av Postens utdelningskvalitet samt de utdelningsproblem som Posten haft under året, främst i Stockholmstrakten. Här redovisas också resultatet av den Risk- och sårbarhetsanalys av postsektorn som PTS genomfört under 2012. I det avslutande kapitlet behandlas allmänhetens klagomål, såväl till PTS (ca 600 hänvändelser 2012, samma antal som föregående år) som mera i detalj till Posten. Allmänhetens klagomål avseende den samhällsomfattande posttjänsten redovisas enligt en europeisk CEN-standard. Efter en rad år med ett minskande antal klagomål ökade de något förra året (+ 5 %). Under 2012 ökade de ytterligare något (+ 1,8 %). Sammanfattningsvis framgår av rapporten att Posten även under 2012 fullgjort sina ålägganden beträffande den samhällsomfattande posttjänsten på ett godtagbart sätt samtidigt som man behållit en förhållandevis god lönsamhet, framförallt i brevverksamheten. Post- och telestyrelsen 8

Post- och telestyrelsen 9

1 Internationell utblick 1.1 Den internationella postmarknaden Efter den internationella ekonomiska krisens tämligen dramatiska påverkan över hela världen som inte minst drabbade postföretagens volymer, med stora nedgångar under 2009, har läget stabiliserats väsentligt under de tre senaste åren. Visserligen rapporteras fortsatta volymminskningar i många länder, där Danmark fortfarande sticker ut med ett fortsatt årligt ras i brevvolymerna på hela 12 %. Att brevmarknaden i Sverige har klarat sig så mycket bättre (brevvolymerna minskade med 4,4 % 2012) än i många andra länder, kan bl.a. förklaras med att prisnivån för större kunder tack vare den existerande konkurrensen och medföljande högre effektivitet, är relativt sett lägre i Sverige. Det innebär att färre svenska kunder överger brevet för elektroniska alternativ när det gäller administrativ post, samtidigt som postoperatörerna kan konkurrera med andra medier på direktreklammarknaden och på denna delmarknad t.o.m. ta marknadsandelar. Minskande totala brevvolymer innebär i sig inte något omedelbart hot mot den traditionella brevbäringen. De påverkar dock möjligheten att bedriva verksamhet med bibehållen lönsamhet om man inte kan anpassa såväl inriktning som kostnader och priser på de tjänster man erbjuder till de ändrade omständigheterna. Flera av de större internationella postföretagen verkar ha lyckats med att rationalisera sina verksamheter och anpassa dem till den rådande negativa volymutvecklingen. Man har också, om än i olika omfattning, satt igång aktiviteter för att utveckla sina affärsmodeller, dels för att öka värdet på befintliga volymer och dels för att skapa nya tjänster i och omkring kärnverksamheten. Det ser ut som om man genom bl.a. detta i många fall än så länge kan uppnå förhållandevis goda resultat trots volymtappet. 1.2 Europeisk liberalisering Sedan mitten av 1990-talet har det pågått en process inom EU som haft som mål att skapa en inre marknad även för posttjänster innebärande bl.a. att de nationella postmonopolen avskaffas. Detta har skett gradvis och kontrollerat. I tre omgångar har detta skett genom bestämmelser i EU:s postdirektiv där man successivt har begränsat utrymmet för medlemsländerna att skydda de nationella postoperatörerna med lagstadgade monopol. I det senaste direktivet (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/6/EG) föreskrivs att de sista 11 av de 27 medlemsländerna måste upphäva sina postmonopol senast den 31 december 2012. Detta har även skett. EU- Post- och telestyrelsen 10

kommissionen ser nu som sin främsta uppgift att se till att bestämmelserna i postdirektivet får ett verkligt genomslag i samtliga medlemsländer. En viktig förutsättning för att det ska kunna ske är att det i varje land, i enlighet med postdirektivet, finns fungerande starka och självständiga regulatörsmyndigheter. 1.3 PTS internationella arbete I det internationella samarbetet på postområdet har PTS en väsentlig uppgift att fylla genom att, med utgångspunkt i de svenska erfarenheterna, verka för att liberaliseringen av marknaderna i andra EU-länder får ett verkligt genomslag. I likhet med föregående år har detta arbete framförallt skett inom European Regulators Group Post (ERGP) som är en samarbetsorganisation för de nationella regleringsmyndigheterna inom EU/EES-området och som bl.a. ska fungera som ett rådgivande organ till EU-kommissionen. Meningen är att man bl.a. genom att samarbeta i olika tolknings- och tillämpningsfrågor ska kunna bidra till en korrekt implementering av postdirektivet i hela EU. Erfarenheterna, exempelvis från Sverige, pekar emellertid på att detta kommer att ta lång tid. PTS generaldirektör Göran Marby har under 2012 varit ordförande i organisationen. PTS är också ordförande i en av ERGP:s arbetsgrupper som i början av 2012 färdigställde en rapport om metoder och principer för att beräkna nettokostnaden för att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten. Arbetet i den gruppen har under årets andra hälft ägnats åt frågan om hur marknaden påverkas när tjänster som tillhandhålls av den utsedde tillhandahållaren av den samhällsomfattande posttjänsten är undantagna från mervärdeskatt och hur det kan påverka en eventuell nettokostnad för denna tjänst. Övriga arbetsgrupper i ERGP kommer under 2013 att arbeta med frågorna Common Cost Allocation, Access Regulation, Quality of service and end user satisfaction, Consumer Complaints, Indicators for postal market och Access to the postal network and to postal infrastructure elements. PTS medverkar även i EU-kommissionens aktiviteter, bl.a. workshops och Postdirektivkommittémöten. I och med bildandet av ERGP har PTS arbete i den europeiska regulatörsorganisationen CERP trappats ned och främst inriktats på frågor om samordning av ståndpunkter inför Världspostföreningens (UPU) kongress 2012 som hölls i Qatars huvudstad Doha. PTS deltog vid kongressen där det för europeisk del vikigaste beslutet avser en fortsatt reformering av terminalavgiftssystemet som reglerar Post- och telestyrelsen 11

ersättningen mellan länderna vid gränsöverskridande postbefordran. Beslutet innebär att avgifternas anpassning till de verkliga kostnaderna påskyndas. Sverige har under den senaste fyraåriga kongressperioden varit invalt i UPU:s administrativa råd, CA. Rådet fungerar som en slags interrimsstyrelse mellan de beslutande kongresserna. Även CA:s verksamhet under 2012 präglades av förberedelser inför Dohakongressen. I och med kongressen upphörde PTS engagemang i CA. Post- och telestyrelsen 12

2 Den svenska postmarknaden När man talar om postmarknaden brukar man allmänt avse hela marknaden för distribution av brev och paket. Då delmarknaderna för dessa skiljer sig åt väsentligt vad gäller struktur, funktion och reglering är det nödvändigt att analysera brev- respektive paketmarknaden för sig. Nedan behandlas därför brevmarknaden i avsnitt 2.1 2.3 och paketmarknaden i avsnitt 2.4. Brevmarknaden omfattar distribution av adresserade försändelser som väger högst 2 kg 1. För att bedriva postverksamhet, dvs. regelbunden insamling, sortering, transport och utdelning av brev mot betalning, krävs tillstånd enligt postlagen. Däremot krävs inget tillstånd för att distribuera paket, en verksamhet som, utöver vad som innefattas i den samhällsomfattande posttjänsten, inte regleras närmare i postlagen. I och med detta finns heller ingen entydig definition av begreppet paket. Enligt Sveriges officiella statistik 2 befordrades under 2011 drygt 71,2 miljoner paket med en vikt över 2 kg, vilket var en ökning med 6 % från föregående år. 2.1 Volymutveckling och marknadsandelar på brevmarknaden Den ekonomiska situationen i omvärlden har stor påverkan på antalet brev som skickas. En svag konjunktur medför att den totala mängden brev minskar, något som tydligt illustrerades i samband med finanskrisen som inleddes under 2008. Den långsiktiga utvecklingen visar dock på en stadig minskning av mängden brev som skickas i Sverige till följd av nya kommunikationssätt, inte minst det elektroniska. Minskningen i brevvolym under 2012, 4,4 %, är den största minskningen sedan krisåret 2009. Totalt har brevvolymen nu minskat med närmare 23 % sedan millennieskiftet (se vidare Tabell 1). Det ska dock nämnas att utvecklingen ser olika ut för olika typer av brev, och man ser exempelvis en större minskning på efterfrågan av övernattbefordrade brev jämför med s.k. B-post (ekonomibrev). 1 Enligt definitionen i 1 kap. 2 postlagen är ett brev: en adresserad försändelse som är innesluten i kuvert eller annat omslag och som väger högst 2 kg samt vykort, brevkort och liknande försändelser. 2 Trafikanalys, Postverksamhet 2011, Statistik 2012:12. Post- och telestyrelsen 13

År Antal miljoner brev Index 2000 3 426,3 100 2008 3 088,9 90,1 2009 2 914,8 85,1 2010 2 875,0 83,9 2011 2 767,7 80,8 2012 2 645,0 77,2 Tabell 1: Utveckling total brevmarknad 3 Trots den totalt sett vikande brevvolymen har mängden brev som delats ut av de mindre konkurrenterna till Posten AB (Posten) 4 inte minskat de senaste åren. Faktum är att konkurrenternas totala brevvolym ökade fram till och med 2008, och sedan dess har de legat på en stabil nivå (se vidare Figur 1). Den totalt sett minskade brevvolymen har sålunda framförallt resulterat i en minskad marknadsandel för Posten. Posten har dock fortsatt en mycket dominant ställning på brevmarknaden. 3 Fr.o.m. 2011 har en viss precisering i mätmetoden skett för att undanröja risken för att vissa volymer dubbelräknas det som redovisas fr.o.m. 2011 är utdelade volymer. Behovet av precisering har tillkommit pga. nya affärsmodeller hos några av de mindre operatörerna, som gör att ett visst brev kan hanteras av mer än en postoperatör på vägen från avsändare till mottagare. Jämförbarheten med tidigare års volymsiffror påverkas dock endast för år 2010, då detta inte förekom tidigare. Vid en omräkning av 2010 års volymstatistik enligt den nya preciseringen blir denna 2 871 miljoner försändelser, att jämföra med ovan rapporterade 2 875 miljoner. 4 Posten AB är ett dotterbolag inom PostNord-koncernen, den koncern som bildades genom fusionen av svenska Posten och Post Danmark. Posten AB är det bolag som har tillstånd att bedriva postverksamhet i Sverige, och tillika är utsedd tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten. Post- och telestyrelsen 14

3 500 000 000 Utveckling av brevvolymen i Sverige 3 000 000 000 2 500 000 000 2 000 000 000 Total volym 1 500 000 000 Volym Posten 1 000 000 000 Summa volym övriga operatörer 500 000 000 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Figur 1: Utveckling total brevmarknad Bring Citymails marknadsandel baserat på utdelad volym har ökat något under året, även om operatören har tappat marginellt i antal försändelser. Posten har som nämnts minskat sin andel något, men har fortfarande en volymmässig marknadsandel på drygt 87 %. När det gäller övriga operatörer har marknadsandelen mätt i utdelade volymer ökat under året, och dessa har även en sammanlagd volymökning på 25 % jämfört med 2011. Även om flertalet av de små operatörerna redovisar ökade volymer, är större delen av volymökningen hänförlig till de i MTD (Morgontidningsdistribution KB) ingående distributionsföretagen, vilka mer än fördubblat sin volym från föregående år. Post- och telestyrelsen 15

Antal utdelade brev (miljoner) Andel av utdelade brev Posten AB 2 305,3 (2 427,7) 87,2 % (87,7 %) Bring Citymail 331,8 (333,7) 12,5 % (12,1 %) Övriga 7,9 (6,3) 0,3 % (0,2 %) Summa 2 645,0 (2 767,7) 100 % Tabell 2: Marknadsandelar och volym Om man istället beräknar volymen för övriga operatörer utifrån de volymer som operatörerna mottar från avsändarna (postkunderna), framgår att de övriga operatörerna från kunderna/avsändarna mottagit drygt 22 miljoner brev. Detta är en väsentlig ökning från föregående års motsvarande siffra om knappt 14 miljoner. Av dessa 22 miljoner brev har dock nästan 15 miljoner inte delats ut av de små operatörerna själva, utan vidarebefordrats för utdelning av främst Posten eller Bring Citymail. De operatörer som i stor utsträckning anlitar andra operatörer för den slutliga utdelningen är framförallt Mailworld Office AB och Neovici AB. Det är tydligt att denna typ av verksamhet, s.k. konsolidering, ökar starkt (från en tämligen låg nivå). Konsolidatorer sammanför post från olika avsändare till större sändningar och kan därmed utnyttja Postens och Bring Citymails omfattande volymrabatter och samtidigt ge kunder del av rabatter de själva inte skulle kunna utnyttja. Förutom nämnda postoperatörer har även exempelvis portooptimeringsföretaget 21 Grams AB en allt större konsolideringsverksamhet. Vid en ekonomisk analys av situationen på brevmarknaden är en marknadsandelsberäkning baserad enbart på volymuppgifter tämligen grovhuggen. Anledningen till detta är att de olika operatörerna har väsentligt skilda produkterbjudanden och affärsmodeller, och genom detta substantiell skillnad i intjäningsförmåga per brev. För att få en bättre bild av styrkeförhållandena på marknaden beräknar PTS även marknadsandelar baserade på omsättningen av operatörernas brevdistribution (Tabell 3). Av denna framgår än tydligare Postens dominerande ställning på den svenska brevmarknaden. Post- och telestyrelsen 16

Beräknad marknadsandel baserad på omsättning 2012 (2011) Posten 92,9 % (93,3 %) Bring Citymail 6,1 % (6,0 %) Övriga postoperatörer 1,0 % (0,6 %) Totalt 100% (100%) Tabell 3: Marknadsandelar (omsättning) Förändringen i marknadsandelar, som är tämligen marginell, från föregående år förklaras främst av Postens minskade volym samt av övriga postoperatörers ökande konsolideringsverksamhet. Posten har trots vikande brevvolymer lyckats upprätthålla en god lönsamhet i den svenska brevverksamheten. 2.2 Konkurrenssituationen på olika delar av brevmarknaden Eftersom brevmarknaden funktionsmässigt är heterogen är det vid en marknadsanalys nödvändigt att göra en uppdelning av marknaden. Tidigare marknadsanalyser (exempelvis i Service och konkurrens 2010) har delat upp marknaden i delmarknaderna sändningar respektive enstaka brev. Det är dock vid en mer detaljerad analys lämpligt att göra ytterligare uppdelningar, framförallt i dimensionerna: brevtjänsternas prioritet (dvs. övernattbefordran eller ej), sorterade respektive osorterade sändningar, enstaka brev i delarna kontorspost respektive brevlådepost, uppdelning med hänsyn till geografisk täckning olika tjänsters utformning/anpassning till olika kundgrupper, såsom konsumenter visavi företagskunder. Schematiskt kan de viktigaste dimensionerna (eller delmarknaderna) av brevmarknaden beskrivas i enlighet med Figur 2. Post- och telestyrelsen 17

Delmarknader på svensk brevmarknad Sändning, övernatt Enstaka, övernatt Enstaka, ej övernatt Sändning, ej övernatt Figur 2: Schematisk bild av brevmarknaden Den volymmässigt största, och när det gäller konkurrenssituationen mest betydelsefulla, delmarknaden av dessa är ej övernattbefordrade sändningar. Drygt 60 % av de distribuerade breven i Sverige hanteras på denna delmarknad. Delmarknaden som avser övernattbefordrade sändningar omfattar ca 16 %. Sändningar totalt motsvarar volymmässigt över tre fjärdedelar av den totala brevmarknaden. När det gäller enstaka brev (som totalt alltså omfattar en knapp fjärdedel av brevmarknaden), är det övernattbefordrade brevet fortfarande vanligast med drygt dubbelt så stor volym som enstaka ej övernattbefordrade brev. 2.2.1 Sändningar Marknadssegmentet sändningar består av post i form av serier av försändelser med samma format och vikt. De produceras vanligtvis industriellt och med hjälp av datorstöd och lämnas in till postoperatören vid ett och samma tillfälle. Under förutsättning att avsändaren kommer upp i den kostnadsbesparande volym som krävs av postoperatören för att det ska klassas som sändning, kan avsändaren få avsevärda rabatter jämfört med portot för enstaka försändelser. Sändningar kan vidare uppdelas i kategorierna osorterade respektive sorterade. Osorterade sändningar är väsentligt dyrare än de sorterade. I de flesta fall produceras dock sändningar på så sätt att de redan vid inlämning har sorterats, varvid avsändaren erhåller ytterligare rabatt för denna prestation, en Post- och telestyrelsen 18

sorteringsrabatt. Sorteringsgraden kan i dessa fall variera från att försändelserna inlämnas i postnummerordning, till att försändelserna är sorterade i den ordning breven ska delas ut i varje enskild brevbärartur (s.k. gångordningssortering). I och med den tekniska utvecklingen när det gäller brevsorteringsmaskiner hos postoperatörerna blir den praktiska betydelsen av att kunderna försorterar post allt mindre, vilket borde innebära att prisskillnaden mellan av avsändaren i förväg sorterade brevsändningar och osorterade brevsändningar kommer att minska framöver. Sedan 1993 har utvecklingen inom stora delar av sändningssegmentet karaktäriserats av hård konkurrens mellan Posten och Bring Citymail. Konkurrens har främst skett med hjälp av prissättningen. PTS anser därför att de stora postkunderna är och har varit de största vinnarna till följd av konkurrensen. 2.2.1.1 Marknaden för övernattbefordrade sändningar (A-postsändningar) Efterfrågan på A-postsändningar, sändningar som inlämnas för befordran över natt, är vikande. Det finns ett ökande konkurrenstryck från elektroniska alternativ när det gäller meddelanden som behöver komma fram snabbt. Vidare, i de fall kunderna inte finner att tidsaspekten (befordringstiden) motiverar prisskillnaden jämfört med B-post, sker ett visst produktbyte till den billigare distributionsvarianten. När det gäller A-postsändningar har Posten i praktiken ett monopol, då de större konkurrenterna helt är inriktade på brev med längre distributionstid (lägre prioritet), s.k. B-postsändningar. 2.2.1.2 Marknaden för ej övernattbefordrade sändningar (B-postsändningar) På marknaden för B-postbrevsändningar (dvs. sändningar som inte skickas övernatt) är Posten och Bring Citymail i dagsläget de två huvudsakliga konkurrenterna. Posten täcker hela landet medan Bring Citymails utdelningsverksamhet är geografiskt koncentrerad till Stockholmsregionen och Mälardalen, stora delar av Västsverige, västra Skåne och Gotland, vilket motsvarar ca 54 % av alla postmottagare i landet. Det kan fortfarande inte att tas för givet att den rådande konkurrenssituationen ska bestå. Sedan flera år har det pågått en politisk diskussion i ägarlandet Norge om lämpligheten i att norska staten genom Bring Citymail bedriver konkurrens i ett annat land, samtidigt som Norge inte accepterat det europeiska postdirektivet och behållit monopolområden för Posten Norge på den norska brevmarknaden. Post- och telestyrelsen 19

Bring Citymail kan dock visa en stabil volym på en allmänt vikande marknad, och med fokus på kostnadsrationaliseringar verkar det i dagsläget som tidigare års rykten om en sorti från marknaden blivit inaktuella. Dessutom är det, på grund av bolagets marknadsposition, troligt att det finns intresse från andra investerare eller marknadsaktörer att överta verksamheten ifall Posten Norge skulle vilja lämna sin ägarroll. Även om det är mycket svårt att bedöma sannolikheten för att Bring Citymails verksamhet i Sverige skulle upphöra, skulle en sådan utveckling givetvis få stora konsekvenser för både kunder och andra aktörer på brevmarknaden. En återgång till en monopolliknande situation skulle ge Posten incitament att förändra prissättningen. PTS kommer i ett sådant läge att få tydligt fokus på att motverka prishöjningar samt att skapa förutsättningar för ett fortsatt effektivt tillhandahållande av den samhällsomfattande tjänsten. Det kan i ett sådant läge finnas anledning till en mer detaljerad prisreglering i syfte att skapa ett s.k. fiktivt konkurrenstryck. Vidare kommer sannolikt frågan om en s.k. downstream access-reglering (dvs. att konkurrenter ges tillgång till Postens distributionsnätverk till reglerade priser) att aktualiseras för att då åtminstone skapa en viss konkurrens när det gäller de första leden av brevdistributionskedjan. Marknaden för B-postsändningar har den senaste tiden i hög grad kännetecknats av ett allt hårdare konkurrensklimat mellan Posten och Bring Citymail. Genom att alla kunder som vill nå hela riket måste använda sig av Posten, och att Postens prissättning på den del av volymen som går med Posten förändras om kunden väljer att skicka delar med Bring Citymail, uppstår hävstångseffekter. Det innebär att det inte är tillräckligt för Bring Citymail att ha ett bättre erbjudande på de volymer som båda företagen konkurrerar om, utan även måste kompensera för uteblivna rabatter på den del som bara kan skickas med Posten. 2.2.2 Enstaka brev Med enstaka brev avses brev som inte produceras industriellt och/eller som inlämnas i färre antal än operatörernas angivna gränser för att räknas som sändning. Enstaka brev kan vidare indelas i kontorspost och brevlådepost. Segmentet kontorspost omfattar normalt post från företag som frankeras i frankeringsmaskin eller märks med beteckningen porto betalt. Avsändarens volymer uppfyller inte de kriterier som postoperatörerna fastställt för att försändelserna ska anses utgöra sändningar och kan därför inte åtnjuta de rabatter som erbjuds kunder med större volymer post. Kontorspost utgör omkring 13 % av volymen på brevmarknaden. Post- och telestyrelsen 20

När det gäller rikstäckande kontorspost har Posten en mycket stark ställning. Den sedan ett par år verksamma operatören Mailworld Office, med affärsidén att samla in kontorspost och konvertera denna till sändningar, är också på väg att etablera sig på denna delmarknad och har samlat in knappt 13 miljoner försändelser under 2012, vilket innebär en mycket snabb tillväxt. På lokal nivå utgörs konkurrensen av ett knappt trettiotal postoperatörer med relativt små volymer. På vissa orter har dock den lokala operatören nått en betydande andel av de lokalt distribuerade breven, och konkurrerar även med Posten med s.k. postnära tjänster, som frankering och hämta- och lämnaservice. Luleå Mail HB är den största lokala postoperatören med drygt 1,3 miljoner distribuerade försändelser 2012 (en ökning med 10,5 % sedan föregående år). Brevlådepost är post som postas i brevlåda vanligtvis frankerad med frimärken och distribueras som enstaka försändelser. Brevlådeposten motsvarar mellan 5 och 10 % av volymerna på brevmarknaden. Osäkerheten i volymangivelsen beror bl.a. på hur flödet av produkten Svarspost klassificeras och storleken på den antagna hushållsandelen av totala antalet försålda frimärken. Andelen frimärkta brev har under en längre period minskat, och uppgår numera till ca 6,5 % av alla försändelser. Posten har i praktiken monopol på all rikstäckande brevlådepost, oavsett utdelningsprioritet. Den marginella konkurrens som finns avser lokalpost på ett mindre antal orter. Den tidigare nämnda e-substitutionen påverkar även brevlådeposten. Ett exempel på att den elektroniska kommunikationen tar volymer från brevmarknaden är att drygt 4,8 miljoner svenskar år 2012 valde att göra sina deklarationer elektroniskt 5, vilket är en ökning med 6 % från året innan. 2.3 Hinder för marknadstillträde De formella hindren för marknadstillträde på den svenska postmarknaden är låga. Tillstånd för postverksamhet beviljas av PTS om sökanden kan antas komma att bedriva verksamheten i enlighet med postlagens krav. Kraven som ställs i 2 kap. 6 postlagen innebär att verksamheten måste bedrivas på ett sådant sätt att skyddet för avsändares och mottagares personliga integritet upprätthålls. Lagen innehåller också bestämmelser om tystnadsplikt. 5 Skatteverket: http://www.skatteverket.se/omskatteverket/press/pressmeddelanden/riks/2012/2012/rekordmangaede klareradesmartphonevaxersnabbast.5.71004e4c133e23bf6db800078980.html Post- och telestyrelsen 21

Däremot finns det betydande ekonomiska hinder på grund av att marknaden i stort domineras på ett så betydande sätt av Posten. Ett annat generellt inträdeshinder av mer praktisk natur är att en ny operatör måste bygga upp ett eget adressregister, då Postens (och andra etablerade operatörers) adressregister inte är allmänt tillgängliga. Detta innebär särskilda problem i områden utanför tätort, där det ibland saknas direkt koppling mellan adress och postlådornas faktiska placering. 2.3.1 Övernattbefordrade sändningar Om man bortser från lokalt distribuerade sändningar (exempelvis inom en kommun), måste inträdeshindren rent ekonomiskt anses höga på detta segment. Skälet är framförallt att distributionsnätverket i detta fall måste vara anpassat dels för utdelning varje arbetsdag, dels för snabba mellantransporter så att hela täckningsområdet nås över en natt. Det är mer naturligt att en konkurrent under uppbyggandet av sitt nätverk istället inriktar sig på mindre tidskritiska försändelser. Dessutom är Postens starka ställning, med sitt välkända varumärke och bärande affärsidé att nå hela Sverige över natt, givetvis svår att bemöta för en ny konkurrent. 2.3.2 Ej övernattbefordrade sändningar Ett marknadstillträde i detta segment innebär även här stora investeringar för den aktör som skulle vilja etablera sig på marknaden eftersom detta kräver ett vittförgrenat distributionsnät. De stora investeringarna talar emot att eventuella nya operatörer, som inte redan har någon form av logistiknätverk, kan ha någon större geografisk täckning i inledningsskedet. Det är därför av största vikt att konkurrenslagstiftningen och den sektorsspecifika postlagsstiftningen hindrar dominerande aktörer att tillämpa en, mot den potentielle konkurrenten, riktad otillbörlig selektiv geografisk prissättning. Genom sin storlek och finansiella styrka samt rikstäckande distribution har en dominerande aktör goda möjligheter att eliminera eventuell konkurrens. PTS bedömer emellertid att det finns potential för operatörer som kan utnyttja andra existerande distributionsnät att slå sig in på sändningsmarknaden. MTD, ett paraplybolag för de svenska morgontidningsdistributörerma, som för ett par år sedan trädde in på marknaden är ett exempel på detta. Existerande parallella distributionsnät finns också inom paketdistribution, varvid det åtminstone finns en teoretisk möjlighet för paketföretag att etablera sig även på sändningsmarknaden. För att både existerande och nya potentiella konkurrenter inte otillbörligt ska kunna slås ut har de konkurrensvårdande myndigheterna anledning att vara uppmärksamma på samtliga konkurrensbegränsande beteenden. Det kan röra sig exempelvis om erbjudanden av exklusivitets- och trohetsskapande karaktär. Andra exempel kan vara att på andra sätt försvåra för konkurrenter som för Post- och telestyrelsen 22

delar av sin distribution är beroende av att själva anlita Posten, såsom att genom nya tolkningar av avtalsreglerade bestämmelser om märkning och/eller adressering vägra ta emot konsolidatorers inlämnade sändningar. 2.3.3 Marknaden för rikstäckande distribution av enstaka brev För rikstäckande befordran av enstaka brev är Posten i praktiken den enda operatören på marknaden. PTS bedömning är att det inte är troligt att fler operatörer kommer att etablera sig inom detta segment av marknaden eftersom kostnaderna för att bygga ut en egen ändamålsenlig rikstäckande infrastruktur för insamling, sortering och utdelning i hela landet i praktiken är så stora att de inte går att motivera från ett finansiellt perspektiv. Däremot är det möjligt att det, pga. det relativt höga prisläget i segmentet, finns utrymme för aktörer som genom ny sorteringsteknologi kan omvandla enstaka brev till sändningar och därefter anlita några av de existerande operatörerna för den slutliga utdelningen av breven. 2.3.4 Marknaden för lokal befordran av enstaka brev På marknaden för lokal befordran av enstaka brev är förutsättningarna för konkurrens betydligt bättre än vad gäller rikstäckande distribution. Erfarenheten visar att de flesta av lokalpostföretagen etableras i mindre städer eller orter med inte alltför stora kringliggande landsbygdsområden. Att etablera sig på marknaden kräver dock även på detta område en tämligen stor arbetsinsats vilket har betytt att antalet nya operatörer de senaste åren varit få. Ett av de största potentiella hoten mot lokalpostföretagen är att reglerna om enhetliga priser för den samhällsomfattande posttjänsten på något sätt skulle urholkas. Om så sker skulle Posten kunna erbjuda omotiverat mycket lägre priser för vissa nyckelkunder på de orter där det finns konkurrens från lokalpostföretag i syfte att eliminera den uppkomna konkurrensen. Ett annat påtagligt hot mot lokalpostföretagen är om Posten tecknar centrala exklusivitetsavtal med stora kunder med rikstäckande verksamhet, t.ex. de stora bankerna, som förhindrar lokalkontoren från att anlita någon annan operatör. 2.4 Översikt över paketmarknaden Även om de flesta säkert har sin egen klara uppfattning om vad ett paket är, finns det inte någon vedertagen definition av begreppet paket utan den bestäms av respektive distributör. Till skillnad mot vad som gäller för brev krävs inte tillstånd enligt postlagen för att distribuera paket. Post- och telestyrelsen 23

För Posten ser dock situationen annorlunda ut mot bakgrund av att bolaget i sina tillståndsvillkor har utsetts att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten såsom den beskrivs i 3 kap. 1 postlagen och i tillståndsvillkoren. Av lagen följer att den samhällsomfattande posttjänsten ska uppfylla kraven att det varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan, utom under omständigheter eller geografiska förhållanden som tillståndsmyndigheten bedömer utgör skäl för undantag, ska göras minst en insamling och minst en utdelning av postförsändelser. En postförsändelse är en adresserad försändelse som väger högst 20 kg 6. Posten har således en skyldighet att tillhandahålla så kallade pakettjänster trots att pakettjänster enligt definitionen inte ingår i postverksamhet. Ser man till Postens tjänstevillkor för pakettjänster finner man att paket kan väga från 150 g upp till 20 kg. Viktmässigt kan sålunda ett paket falla in under definitionen av brev 7. Pakettjänsterna skiljer sig vidare från brevtjänsterna bl.a. vad gäller möjligheterna att få ersättning om ett paket skulle förkomma eller skadas. För att förenkla i den fortsatta framställningen kommer med paket i fortsättningen att avses adresserade försändelser som väger högst 20 kg och som inte omfattas av postlagens definition av brev. Under 2012 gjorde PTS en kartläggning av Postens pakettjänst Postpaket som riktar sig till privatpersoner 8. De största konkurrenterna till Posten på paketmarknaden när det gäller pakettjänster riktade till konsumenter är Bussgods, DB Schenker och DHL. Mot bakgrund av att PTS inte utövar tillsyn över någon annan paketdistributör än Posten, saknar myndigheten befogenheter att kräva in uppgifter från konkurrenterna. Under 2012 samlade myndigheten ändå in uppgifter från Postens största konkurrenter. Vid en uppföljning 2013, där en jämförelse gjordes av bl.a. konkurrenternas leveranstider, antalet utlämningsställen och maxvikt, kunde myndigheten konstatera att det inte har skett några väsentliga förändringar i år. Trots att paketmarknaden, till skillnad mot brevmarknaden, traditionellt har präglats av tämligen hård konkurrens, så finns det idag inte något fullgott alternativ till Postens tjänster generellt vad gäller vikt och tillgänglighet. 6 Enligt definitionen i 1 kap. 2 postlagen är en postförsändelse: en adresserad försändelse som väger högst 20 kg och som överlämnas i den slutliga form i vilken den ska transporteras av en tillhandahållare av posttjänster 7 Enligt definitionen i 1 kap. 2 är ett brev: en adresserad försändelse som är innesluten i kuvert eller annat omslag och som väger högst 2 kg samt vykort, brevkort och liknande försändelser 8 PTS-ER 2012:10 Post- och telestyrelsen 24

2.4.1 Grönboken EU-kommissionen har utarbetat grönboken En integrerad marknad för leverans av paket i syfte att främja e-handeln inom EU. E-handeln anses vara ett av de viktigaste bidragen till ekonomisk tillväxt och sysselsättning i EU. En väsentlig förutsättning för att utveckla e-handeln är att det finns väl fungerande leveranssystem. Grönboken har varit föremål för samråd och berörda parter uppmanades att senast den 15 februari 2013 lämna synpunkter på frågorna som ställs i grönboken. Som uppföljning till grönboken och utifrån inkomna svar kommer man att identifiera vilka frågor som bör behandlas vidare och under våren 2013 dra slutsatser om vilka åtgärder som krävs för att fullborda den inre marknaden för paket. 2.4.2 Den svenska e-handeln När det gäller den svenska e-handeln uppgick omsättningen totalt för e- handeln av varor till 31,6 miljarder kronor under 2012. Under 2011 uppgick omsättningen till 27,7 miljarder kronor. Det innebär att tillväxten för 2012 uppgick till 14 %. 9 9 E-barometern, helårsrapport 2012 Post- och telestyrelsen 25

3 Prissättning på postmarknaden 3.1 Prisutvecklingen (för Posten och andra operatörer) Inför och under 2012 skedde inga eller enbart marginella prishöjningar av priserna på postmarknaden. Exempelvis höjde Posten de priser som inte omfattas eller påverkas av pristaksregleringen med 1,4-1,9 %, vilket kan jämföras med att inflationen för 2011 var 2,6 %. 3.2 Prisregleringen i 9 postförordningen (pristaket) Enligt 9 postförordningen (2010:1049) får den som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst, dvs. Posten, inte höja priset för inrikes övernattbefordran av enstaka försändelser (1:a klassbrev), som väger högst 500 gram, mer än förändringen i konsumentprisindex mellan juli närmast föregående år och juli året dessförinnan. Som myndigheten tidigare meddelat 10 var dock den senast genomförda prishöjningen 2009-01-01 till viss del utöver vad som då rymdes inom pristaksreglerna. Dock har Posten vid prissättningen under 2012 till fullo tagit hänsyn till bestämmelserna. Då konsumentprisindex mellan juli 2010 och juli 2011 ökade med 3,0 % har de tidigare avvikelserna (för alla betalsätt och vikter) helt eliminerats. Även med hänsyn till de 2012-01- 01 genomförda prishöjningarna ligger under 2012 samtliga priser, som omfattas av pristaksbestämmelsen inom ramen för densamma. 3.3 Efterlevnaden av 3 kap. 2 postlagen PTS fick i 2012 års regleringsbrev i uppdrag att redovisa hur bestämmelsen i 3 kap. 2 postlagen (2010:1045), rörande de krav som ställs på att prissättningen och tillhörande villkor ska vara öppna för insyn och icke-diskriminerande, har efterlevts av den utsedde tillhandahållaren av den samhällsomfattande tjänsten (Posten AB). Uppdraget avrapporterades den 26 september, 2012 genom rapporten Analys av om Posten AB:s prissättning är öppen för insyn och ickediskriminerande (PTS-ER-2012:22). PTS kunde här konstatera att nuvarande grad av öppenhet inte tillräckligt svarar mot lagens krav på en transparent prissättning. Hösten 2012 skärpte PTS kraven på transparens av Postens prissättning i Postens tillståndsvillkor. Posten har emellertid överklagat tillståndsvillkoren i 10 Bl.a. i Service och konkurrens 2011, PTS ER-2011:11. Post- och telestyrelsen 26

dessa delar och Förvaltningsrätten har meddelat inhibition, vilket innebär att PTS beslut inte gäller i avvaktan på Förvaltningsrättens avgörande. PTS utövar vidare tillsyn över Postens prissättning, i synnerhet rabattgivningen, men PTS kan ännu inte redovisa några slutsatser av denna. Myndigheten finner det angeläget att även i fortsättningen noga följa och utvärdera vilken effekt den aktuella regleringen har på postmarknaden och dess aktörer. Post- och telestyrelsen 27

4 Service och tillgänglighet 4.1 Postens servicenät 4.1.1 Post- och frimärksombud Servicenätet kan förenklat beskrivas som ett nätverk av expeditions- och inlämningsställen genom vilka Posten tillhandahåller konsumenterna sina produkter och tjänster. Postens olika ombud utgörs huvudsakligen av dagligvarubutiker som ingår i Axfood, COOP eller ICA-grupperna med vilka centrala samarbetsavtal slutits. Därmed får Posten tillgång till ett i det närmaste rikstäckande nät av servicepunkter. I områden där det inte finns ombud som omfattas av de centrala avtalen, väljer Posten istället att ingå lokala avtal med fristående butiker eller serviceinrättningar. Enligt PTS uppgifter fanns det 1 547 postombud i december 2012, vilket är en viss minskning jämfört med samma månad år 2011 (1 613 stycken). Antalsmässigt är förändringen förhållandevis liten. PTS har heller inte genom klagomål eller på annat sätt uppmärksammats på att tillgängligheten skulle ha förändrats på ett sätt som gör att användarnas behov inte har beaktats. PTS har i en tidigare undersökning från 2011 kunnat konstatera att Posten i ökande utsträckning prioriterar etablering hos ombud i köpcentra och stormarknader framför mindre kvartersbutiker, vilket kan påverka tillgängligheten för dem som inte har tillgång till bil. Ett av Postens argument för valet av större butiker är att förutsättningarna för långsiktiga ombudslösningar är gynnsammare än för mindre butiker som ofta har sämre ekonomisk bärkraft och uthållighet samt ofta saknar tillräckligt stora ändamålsenliga utrymmen för postverksamheten. Faktorer som ytterst påverkar lokalisering av postombud är postnummerindelningen, befolkningsunderlag, infrastruktur och kommunikationsmöjligheter. Föga uppseendeväckande återfinns de flesta postombuden i de befolkningsmässigt största regionerna (Västra Götaland 264, Stockholm 206, Skåne 186 stycken). I lagens mening betraktas inte frimärksombuden som expeditions- och inlämningsställen då dessa endast erbjuder försäljning av frimärken och emballage. Antalet frimärksombud uppgick i december 2012 till 2 469 stycken. Post- och telestyrelsen 28

4.1.2 Företagscenter Företagscentren är idag den sista delen av servicenätet som Posten driver i egen regi. Det finns idag 290 företagscenter som huvudsakligen är koncentrerade till företagstäta områden. Föregående år uppgick antalet företagscenter till ca 310 stycken. Eftersom företagscentren sedan länge brottas med ett vikande kundunderlag och svag lönsamhet, planerade Posten ursprungligen att avveckla dem helt till januari 2013. Det var tänkt att kunderna istället skulle styras över till postombuden eller uppmuntras att utföra sina ärenden på posten.se. Postombuden skulle också få överta de många särskilda funktioner företagscentren har. Projektet visade sig dock inte vara praktisk genomförbart i alla delar då postombuden av olika skäl inte visade sig kunna överta många av företagscentrens funktioner, t.ex. utlämning av körkort. Mot denna bakgrund fick projektet revideras och Posten valde att tillsvidare ha kvar flertalet företagscenter även om vissa förändringar genomfördes som exempelvis kortare öppettider och reducerat serviceutbud. På längre sikt utesluter man inte en avveckling den dag det visar sig möjligt att lösa frågan om företagscentrens speciella uppgifter inom servicenätet. 4.2 Utdelningsservice 4.2.1 Hushåll utan femdagarsutdelning Ett av de grundläggande kraven för den samhällsomfattande tjänsten är att Posten varje vardag ska kunna dela ut post till mottagarna oavsett var i landet de bor. Undantag från femdagarsutdelningen kan dock göras på grund av omständigheter eller geografiska förhållanden som tillståndsmyndigheten godtar. De hushåll som vid utgången av 2012 var undantagna, uppgår enligt Postens uppgifter till ungefär 1 100, vilket är ett hundratal fler än 2011. Posten har ingen förklaring till denna relativt kraftiga ökning, en ökning som framstår som så mycket mer anmärkningsvärd då antalet undantagna hushåll under en lång period varit tämligen konstant. Den politiska målsättningen att antalet hushåll som inte har femdagarsutdelning inte får öka formuleras i regeringens proposition 1997/98:127 (s. 23). Då var det 1 600 hushåll som inte hade femdagarsutdelning. PTS kommer under 2013 att ägna denna fråga särskild uppmärksamhet. Det måste dock understrykas att det finns hushåll på landsbygden som visserligen har femdagarsutdelning men där avlämningsstället befinner sig så långt från bostaden att det i praktiken kan vara svårt att varje dag hämta Post- och telestyrelsen 29

posten. PTS allmänna råd om utdelning (2008:6) anger inga gränser för längsta avstånd mellan bostad och postlåda vilket överensstämmer med den uppfattning som Riksdagen har gett uttryck för. Inget hindrar i dessa fall att Posten och berörda hushåll frivilligt kommer överens om att t.ex. avstå från daglig utdelning mot att lådorna istället placeras närmare bostaden. I glesbygdsområden, företrädesvis i Norrlands inland, har Posten i flera fall avtal med länstrafiken eller kommunala bussbolag för att med postväska nå hushållen i dessa områden. Fördelen med sådana lösningar är att avlämningsställena hamnar närmare mottagarna än vad som skulle vara fallet om PTS allmänna råd tillämpades. Under senare år dock allt fler busslinjer av besparingsskäl dragits in eller fått minskad turtäthet vilket inneburit utmaningar för utdelningsorganisationen men även medfört försämringar för hushållen som ofta får betydligt längre till de nya avlämningsställena om brevbärare istället måste överta utdelningen. Både frågan om postlådornas placering på landsbygden och undantagen från femdagarsutdelningen har under senare tid för övrigt uppmärksammats av såväl regering och riksdag som av EU-kommissionen mot bakgrund av förenligheten med postdirektivets (2008/6/EG) krav. Avstånd till postlådor och hithörande frågor kommer mot den bakgrunden att ges prioritet i PTS tillsyn under 2013. 4.2.2 Utdelningsproblem De omfattande störningarna i utdelningen som under 2011 drabbade stora områden i Stockholms södra förorter föranledde PTS att på förekommen anledning inleda tillsyn av Postens utdelningsverksamhet i området. Postens problem uppmärksammades vid upprepade tillfällen av media. Det visade sig snart att problemen var både komplexa och djupgående, varför åtgärdsprogrammet i syfte att återställa tillförlitligheten i utdelningen blev en utdragen process som först efter årsskiftet började ge ett mera påtagligt resultat. Som en följd har under 2012 antalet utdelningsrelaterade klagomål till myndigheten från området minskat väsentligt för att nu befinna sig på en acceptabel nivå. Under 2012 gjorde PTS också ett uppföljningsbesök på berört kontor som bekräftade denna lägesbild. Om situationen i de södra förorterna förbättrades under 2012, kunde PTS genom ett ökande antal utdelningsklagomål konstatera att situationen däremot hade försämrats i Stockholmsförorten Bromma. Även om omfattningen inte var den samma som för söderort, valde PTS att följa upp klagomålen på central nivå med Posten. Det synes även i detta fall som att situationen har stabiliserats, även om det i skrivande stund är för tidigt att konstatera att Post- och telestyrelsen 30

störningarna definitivt är åtgärdade. PTS har i Brommafallet inte efterlyst en lika ingående analys som för situationen i de södra förorterna av Posten, men sannolikt finns det gemensamma orsaker, exempelvis i form av bristande bemanning och arbetsledningsproblem. Myndigheten har därför en fortsatt dialog med Posten om utdelningen i Bromma. 4.2.3 Befordringstider För den samhällsomfattande posttjänsten anger postförordningen (2010:1049) att minst 85 % av de brev som lämnats in för övernattbefordran ska kunna delas ut inom landet påföljande arbetsdag och minst 97 % inom tre arbetsdagar. På Postens uppdrag genomförde TNS-SIFO en undersökning med hjälp av nästan 160 000 testbrev som skickades under året. Resultatet för 2012 visade att 94,78 % (med en statistisk felmarginal på 0,11 %) av 1:a klassbreven kunde delas ut första vardagen efter inlämning vilket är långt över minimikravet på 85 % och ett kvalitetsresultat i nivå med det för 2011. Postens resultat är ett genomsnitt för hela landet och för årets alla månader. Bästa resultat uppnåddes i oktober 2012 med 96,35 % av breven utdelade i tid medan den sämsta månaden var december med 84,26 % utdelade i tid. Nästan undantagslöst är årets sista månad den sämsta i mätningarna på grund av den kraftiga volymökningen inför julhelgen samtidigt som vintervädret ofta försvårar distributionen. Likväl utgjorde resultatet från december 2012 en kraftig försämring om man jämför med samma månad 2011 då 91,5 % av breven kom fram inom utsatt tid. Som förklaring anger Posten i första rummet det kraftiga snöovädret den 5/6 december och att allt fler kunder väljer att posta julkorten sent som A-post istället för att i god tid skicka dem frankerade med julfrimärken, det vill säga som ekonomibrev. Konsekvensen blev en akut kapacitetsbrist i Postens system med stora förseningar som följd. Även i geografiskt hänseende varierar resultatet mellan Växjöterminalen (97,4 %) och Stockholm syd (93,1 %). 4.2.4 Införande av fastighetsboxar Branschorganisation Forum för fastighetsboxar (FFF) noterade under 2012 en viss ökning av andelen hushåll i flerfamiljshus som får posten utdelad i fastighetsboxar. Nästan 755 000 hushåll i flerfamiljshus, ungefär 31 %, hämtar idag posten i fastighetsboxar jämfört med 29 % vid samma tidpunkt förra året. Från branschhåll finns en viss otålighet över den långsamma takten i omställningsprocessen vilket inte minst gäller det stora fastighetsbeståndet i huvudstaden. Post- och telestyrelsen 31