Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Förord, Sökindex, Begreppsförklaringar Grundvärden 2004-05
Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket, Bengt Skagersjö, Svenska Kommunförbundet Publikation: 2004:80 Utgivningsdatum: 2004-05 ISSN: 1401-9612 Nyckelord: Grundvärde, dimensioneringsgrund, sektion, vägrum, gaturum, linjeföring, korsning, trafikplats, sidoanläggning, busshållplats, vändplats, rastplats, vägutrustning, gatuutrustning, räcke, krockskydd, viltpassage, viltskydd, vägmarkering, vägkantstolpe, vägmärke, vägvisning, trafiksignal, vägbelysning, gatubelysning, vägtyp, motorväg, mötesfri väg, gångväg, cykelväg, gata, farthinder Distributör: Vägverket, Butiken, 781 87 Borlänge. Telefon 0243-755 00, fax 0243-755 50, e-post: vagverket.butiken@vv.se AB Svensk Byggtjänst, 113 87 Stockholm. Telefon 08-487 11 00, fax 08-457 11 98 e-post: kundtjanst@byggtjanst.se
1 Förord Vägar och gators utformning, VGU, är ett hjälpmedel för utformning av vägar och gator som ges ut gemensamt av Vägverket och Svenska Kommunförbundet. Målgrupper för VGU är väg- och gatuprojektörer samt beställare i planerings-, utredningsoch projekteringsskedena. Utformningsråden bygger på den funktion som eftersträvas med avseende på tillgänglighet, säkerhet och miljö oberoende av vem som är väghållare. VGU är för tätort nära knutet till handboken Trafik för en Attraktiv Stad, TRAST, som utarbetats inom ramen för ett gemensamt utvecklingsprojekt. Dessa verktyg ska uppfattas som sammanhörande delar. I det praktiska arbetet kommer man också att behöva växla mellan dessa båda verktyg. Gaturumsbeskrivningen i TRAST anger kopplingen mellan planeringsråden och utformningsråden. TRAST har utarbetats i samverkan mellan Vägverket, Banverket, Boverket och Svenska Kommunförbundet. VGU används internt i Vägverket för styrning av väghållningen. Detta görs i form av skallregler som är markerade med fetstil. Avsteg från skall-regler beslutas för nationella stamvägar av GD, medan övriga avsteg beslutas av vägdirektör. För kommunala väghållare är VGU ett rådgivande hjälpmedel och inte tvingande. Föreskrifter om väg- och gatuutformning finns i VVFS 2003:140 Tekniska egenskapskrav vid byggande på vägar och gator som gäller för alla väghållare. VGU ges nu ut i en första utgåva. Den ersätter därmed ARGUS och VU94 och gäller för statlig väghållning från den 1 september 2004. Förankring av sakinnehållet har skett genom samrådskonferenser, ett expertseminarium och samråd med vissa s.k. kundgrupper. Avsikten är att VGU ska hållas levande och successivt uppdateras och utvecklas i takt med att erfarenheter från dess användning samlas. Synpunkter på VGU tas emot av de handläggare som anges i bilaga. En andra utgåva av VGU planeras att ges ut om några år. Vid upphandlingar ska anges vilken version av VGU som gäller för uppdraget. VGU och TRAST finns i digital form att hämta på adressen www.vv.se/vgu-trast. Planerings- och utformningsråden ges också ut i tryckta versioner. Till VGU planeras också en exempeldatabas Väg- och gatuutformning, som är ett komplement till planerings- och utformningsråden. Borlänge och Stockholm i juni 2004. Vägverket Svenska Kommunförbundet
2 Bilaga Projektledare: Jan Moberg, Vägverket Ssau jan.moberg@vv.se 0243-759 11 Bengt Skagersjö bengt.skagersjo@svekom.se 08-452 79 64 Kontaktpersoner för respektive del: samtliga telefon 0243-75 000 e-postadress: namn x.x@vv.se Grundvärden Dimensioneringsgrunder Sektion Landsbygd Gaturum Linjeföring Korsningar Trafikplatser Sidoanläggningar Väg- och gatuutrustning Vägmarkeringar och vägkantsutmärkning Vägmärken Trafiksignaler Väg- och gatubelysning Kent Nyman Jan Moberg Jan Moberg Ulrika Runblom/Jan Moberg Lars Fridh Per Strömgren Per Strömgren Per Wramborg Lars Fridh Peter Aalto Örjan Lagestam Svante Berg Peter Aalto Anmärkning: Denna lista kommer att hållas uppdaterad på hemsidan. Ledningsgrupp för TRAST/VGU: Janeric Reyier, Vägverket, Lena Ericsson, Banverket, Jan Graffner, Uppsala kommun, Susanne Lindh, Vägverket, Jan Söderström, Svenska Kommunförbundet, Ulf Troedson, Boverket och Ann-Sofie Eriksson, Svenska Kommunförbundet. Styrgrupp för VGU: Christer Karlsson, Vägverket, ordförande, Jan Moberg, Vägverket, Bengt Skagersjö, Svenska Kommunförbundet, Torsten Bergh, Vägverket, Monica Berndtman, Lunds Tekniska Högskola, Bengt Borheim, Helsingborgs kommun, Knut Henriksson, Vägverket, Jan-Erik Hollander, Stockholms gatu- och fastighetskontor samt Jan Håkansson, Vägverket.
SÖKINDEX SÖKINDEX Begrepp Del i VGU kap.avsnitt.mome nt Acceleration Grundvärden 2.2 Av-påfarter Trafikplatser 5, 6, 7 Avsmalning Fartdämpning Sektion tätort 11.1.5 Bebyggelse Närhet till Linjeföring 4 Belastningsgrad Dimensioneringsgrunder 7 Belysning Gaturum Sektion tätort 10.3 Biluppställning Tätort Sektion tätort 12 Bländskydd Väg- och gatuutrustning 8 Breddökning Linjeföring 9 Bullerremsor Vägmarkeringar 23 Bullerräfflor Vägmarkeringar 6.11 Bullerskydd Väg- och gatuutrustning 7 Bussfält Landsbygd Sektion landsbygd 7.3 Tätort Sektion tätort 6.4.5 Bussgata Sektion tätort 5.5 Busshållplatser Sidoanläggningar 1 Busstrafikanläggningar Sidoanläggningar 1 Cirkulationsplatser Korsningar 1, 5, 7.10 Cykelbox Korsningar 7.11.5 Cykelfält Landsbygd Sektion landsbygd 7.2 Tätort Sektion tätort 6.4.5 Cykeltrafik förbi Sidoanläggningar 1.1.7 hållplats Cykelparkering, -grind Väg- och gatutrustning 4.1.3 Cykelöverfart Korsningar 7.4.6 Dim. fordon Korsningar, länk Dimensioneringsgrunder 8 Korsningar Korsningar 4 Tätort Sektion tätort 3, 6.4 Dim. utrymmesklass Korsningar, länk Dimensioneringsgrunder 8 Länk landsbygd Sektion landsbygd 3, 5 Länk tätort Sektion tätort 3, 6.4 Korsningar Korsningar 4 Dim. trafik Dimensioneringsgrunder 10 Dim. trafikant Sektion tätort 3.1 Dim. trafiksituation DTS Sektion tätort 3.2, 3.4 Dimensionering Trafikbanor tätort Sektion tätort 6.4, Driftvändplats Sidoanläggningar 6.1 Droppe Korsningar 7.12 Effekter Grundvärden bilaga 1 Eftergivlig vägutrustning Väg- och gatuutrustning 3 Fartdämpning Säkring, detaljutf. Sektion tätort 6.3, 11 Utmärkning Vägmärken 14 Flerfältsväg Landsbygd Sektion landsbygd 5.2 Tätort Sektion tätort 5.2 Fria rummet Landsbygd Sektion landsbygd 2 Tätort Sektion tätort 2 Friktion Grundvärden 1.1 Fyrstegsprincipen Dimensioneringsgrunder 4 Gatubelysning Väg- och gatubelysning VGU VV Publikation 2004:80 2004-05 1
SÖKINDEX Gatuklassificering Övergripande Sektion tätort 1.4 Gaturum Sektion tätort 1.2 Gaturumsbeskrivning Sektion tätort 1.3 Gatutyper Sektion tätort 5, 6.4.3, 6.4.4 Gatuutrustning Sektion tätort 10.5 Gestaltning Mål Dimensioneringsgrunder 2,3 Sidoområden Sektion landsbygd 8.4 Gaturum Sektion tätort 1.2, 1.5, 10, 13 Linjens inpassning Linjeföring 1.2, 1.3, 1.4, 1.5 Korsningar Korsningar 3.3, 5.1, 5.2, 7.1, 7.10.2 Trafikplatser Trafikplatser 9 Busshållplatser Sidoanläggningar 1.1.7 Utrustning Väg- och gatuutrustning 1.1 Vägmärken Vägmärken 3.3 Belysning Väg- och gatubelysning 1.1 Gupp Sektion tätort 11.1.3 Gågata Sektion tätort 5.7 Gårdsgata Sektion tätort 5.6 Gång- och cykelvägar Grundvärden Grundvärden 4 Nät Dimensioneringsgrunder 6.2 Trafik Dimensioneringsgrunder 11.8 Landsbygd Sektion landsbygd 4.1, 4.2, 7.2, 9.8 Bredd Sektion tätort 3.4.2 Separation Sektion tätort 4 Cykelfält Sektion tätort 6.4.3, 6.4.5 Sikt Linjeföring 5.2 Minimiradier Linjeföring 6.1 Tvärfall Linjeföring 8.2.2, 11.1.2 Lutningar Linjeföring 12.1.2 Korsningar Korsningar 1.2, 5.5, 6.5, 7.4, 7.10.1, 7.10.5, 7.10.6, 7.11.4, Busshållplatser Sidoanläggningar 1.1.2, 1.1.3, 1.1.7 Utrustning för GC, Väg- och gatuutrustning 4 ledstråk Vägmarkeringar Vägmarkeringar 3.8, 4.3, 4.4, 6.7, 6.9 Vägmärken Vägmärken Trafiksignaler Trafiksignaler 4.3.5, 4.3.6, 5.10, 6 Belysning Väg- och gatubelysning 5 Hastighet Gående Grundvärden Hastighetsbeteende I kurva Grundvärden 3.1 Hastighetsprofil Grundvärden 3.4 Hastighetssäkring Sektion tätort 6.3, 11 Horisontalkurvor Linjeföring 6 Huvudnät Dimensioneringsgrunder 6 Informationsplatser Sidoanläggningar 4 Järnväg Närhet till järnväg Linjeföring 2 Korsning Korsningar 9 Kantstolpar Vägmarkeringar 7.1 Katastroföverfart Sidoanläggningar 6.2 Klotoider Linjeföring 7 VGU VV Publikation 2004:80 2004-05 2
SÖKINDEX Kollektivtrafik Typfordon Grundvärden 2.1.5-9 Nät Dimensioneringsgrunder 6.3 Trafikanalys Dimensioneringsgrunder 11.10 Sektion landsbygd Sektion landsbygd 7.3 Sektion Sektion tätort 3.2, 5.5, 6.4.5, Korsningar Korsningar 8 Hållplatser Sidoanläggningar 1 Vägmärken Vägmärken 1.3 Bussprioritering Trafiksignaler 5.11.4 Kontrollplatser Polis Sidoanläggningar 5 Korsningar Typer Korsningar 1 Placering, Korsningar 3 linjeföring Korsningsavstånd Korsningar 3.3 Tunnel Korsningar 3.4 Dim. fordon, Korsningar 4 utrymmesklass Val av Korsningar 5 korsningstyp Gång- och cykel Korsningar 1.2, 5.5, 7.4 Effekter Korsningar 5.8 Sikt Korsningar 6 Detaljutformning Korsningar 7 Belysning Väg- och gatubelysning 4.7 Korsning av spår Korsningar 9 Kvalitetsnivå Dimensioneringsgrunder 5 Körbana Sektion landsbygd 7.1 Körspår Korsningar 7.2, 7.9, 7.10.6 Landskapsinpassning Linjeföring 1.2 Ledstråk Väg- och gatuutrustning 4 Linjeföring Linjeföring Livslängd Dimensioneringsgrunder 9 Lokaliseringsmärken Vägmärken 8 Lokalnät Dimensioneringsgrunder 6 Lutningar Gående, cyklister Grundvärden 4.2.2 Linjeföring 12 GC-vägar Linjeföring 12.1.2 Korsning Korsningar 3.1 Länklängder Hastighetssäkring Sektion tätort 6.3 Materialval Tätort Sektion tätort 10.4 Miljöprioriterad gata Fartdämpning Sektion tätort 6.3, 11 Mittremsa Landsbygd Sektion landsbygd 7.6 Tätort Sektion tätort 8.1, 8.2 Mitträcken Väg- och gatuutrustning 2.2.7 Motorväg Sektion landsbygd 5 Närhet till MV Linjeföring 3 Mötesfri väg Utmärkning Vägmärken 12 Vägtyp Sektion landsbygd 5 Detaljutformning Sektion landsbygd 9 Nationella stamvägar Dimensioneringsgrunder 6 Nät Dimensioneringsgrunder 6 Omkörningsfält Linjeföring 13 VGU VV Publikation 2004:80 2004-05 3
SÖKINDEX Omkörningssikt Linjeföring 5.4 Omställbara vägmärken Vägmärken 9 Parkering Tätort Sektion tätort 12 Uppställning Sidoanläggningar 7 Poliskontrollplats Sidoanläggningar 5 Port Sektion tätort 11.1.2 Påfart Trafikplatser 5, 6, 7 Ramper Trafikplatser 5, 6, 7 Rastanläggningar Sidoanläggningar 2 Reaktionstid Grundvärden 3.9 Cyklister Grundvärden 4.3 Referenshastighet Dimensioneringsgrunder 7 Regionala vägar Dimensioneringsgrunder 6 Retardation Grundvärden 3.2, 2.2 Rotation Grundvärden 3.7 Ryck Grundvärden 3.6 Räcken Väg- och gatuutrustning 2 Räckesreflektorer Vägmarkeringar 7.2 Samhällsekonomiska Grundvärden bilaga 1 kostnader Samspel plan-profil Linjeföring 1.4 Sektion Landsbygd Sektion landsbygd 1.3, 5, 7 Tätort Sektion tätort 1.2, 3, 5, 6 Separering GC Landsbygd Sektion landsbygd 4 Tätort Sektion tätort 4 Serviceanläggningar Sidoanläggningar 3 Sidoförskjutning Sektion tätort 11.1.4 Sidoområde Sektion landsbygd 8 Detaljutformning Sektion landsbygd 8.4 Skyddsåtgärder Sektion landsbygd 8.5 Markbehandling Sektion landsbygd 8.6 Tätort Sektion tätort 7 Sidoområdestyp Sektion landsbygd 8.2, 8.3 Sidoremsa Landsbygd Sektion landsbygd 7.7 Sidoremsa Tätort Sektion tätort 8.3 Signalreglerade korsningar Val, detaljutformning Korsningar 5, 7.11 Signalreglerade Trafiksignaler korsningar Sikt Linjeföring Linjeföring 5 GC-vägar Linjeföring 5.6 Spärrlinjer Linjeföring 5.7 Korsningar Korsningar 6 Siktkontroll Motorfordonsförare Linjeföring 5.5 Skevning Linjeföring 8.2 Skiljeremsa Landsbygd Sektion landsbygd 7.7 Tätort Sektion tätort 8 Snöupplag Sektion tätort 9 Standardbegrepp Dimensioneringsgrunder 5 Stigningsfält Linjeföring 13 Stoppsikt Linjeföring Linjeföring 5.1, 5.2 Stängsel Sidostängsel Väg- och gatuutrustning 5 Viltstängsel Väg- och gatuutrustning 6.3 VGU VV Publikation 2004:80 2004-05 4
SÖKINDEX Säkerhetszon Landsbygd Sektion landsbygd 8.1 Tätort Sektion tätort 7.2 TERN-vägnätet Dimensioneringsgrunder 6 Terränginpassning Linjeföring Linjeföring 1.2 Trafikanalys Dimensioneringsgrunder 11 Trafikplatser Typer Trafikplatser 2,3 Lokalisering Trafikplatser 4 Rampers Trafikplatser 6 linjeföring Rampsektion Trafikplatser 5 Av-påfarter Trafikplatser 7 Trafiksignaler Detaljutformning Korsningar 7.11 korsning Signalteknik Trafiksignaler Trafiksilar Sidoanläggningar 1.3 Tranportpolitiska mål Dimensioneringsgrunder 2, 3 Trappor Väg- och gatuutrustning 4.1.3 Trygghet Tätort Sektion tätort 10.2 Tunnel Sektion landsbygd 5, 7.5 Plankorsningar Korsningar 3.4 Av-påfarter Trafikplatser 7.2, 7.6 Vägmärken Vägmärken 15 Belysning Väg- och gatubelysning 6 Tvåfältsväg Sektion landsbygd 5 Tvärfall Linjeföring 8 Typfordon Grundvärden 2 Typsektioner Landsbygd Sektion landsbygd 5 Tätort Sektion tätort 6 Uppställningsfält Tätort Sektion tätort 6.4.5 Uppställningsplats Sidoanläggningar 7 Utrymmesbehov Gående, cyklister Grundvärden 4.1 Utrymmesklass Sträcka Sektion tätort 3.3 Korsningar Korsningar 4 Val av vägtyp Landsbygd Sektion landsbygd 6 Val av korsningstyp Korsningar 5 Vegetation Sidoområden Sektion landsbygd 8.6 Tätort Sektion tätort 10.1 Vertikalkurvor Linjeföring 11 Vilplan Korsningar 3.1 Viltpassager Väg- och gatuutrustning 6.1 Viltskydd Väg- och gatuutrustning 6 Viltstängsel Väg- och gatuutrustning 6.3 Väg- och gatutyper Sektion tätort 5, 6.4.3, 6.4.4 Vägbelysning Väg- och gatubelysning 1-7 Vägkantstolpar Vägmarkeringar 7.1 Vägkantsutmärkning Vägmarkeringar 7 Vägkudde Sektion tätort 11.1.3 Vägmarkering Vägmarkeringar 1-6 Vägmärken Vägmärken Vägren, stödremsa Sektion landsbygd 7.4 Vägrum Sektion tätort 1.2 Vägräcken Väg- och gatuutrustning 2 VGU VV Publikation 2004:80 2004-05 5
SÖKINDEX Vägsektionens element Sektion landsbygd 1.3 Vägtyper Sektion landsbygd 5 Vägutrustning Eftergivlighet Väg- och gatuutrustning 3 Vägutrustningsplaner Vägmärken Vägmärken 2 Vändplatser Sidoanläggningar 6 Vändslingor För buss Sidoanläggningar 1.2 Ögonhöjd fordonsförare Grundvärden 3.8 Ögonhöjd gående, cyklister Grundvärden 4.4 Övergripande funktionell Sektion tätort 1.4 väg- och gatuklassificering Övergripande huvudnät Dimensioneringsgrunder 6 Övergångar Från 2F/3F/MV Linjeföring 10 Övergångskurvor Linjeföring 7 Övergångsställe Korsningar 7.4.5 Överledningsplats Sidoanläggningar 6.3 VGU VV Publikation 2004:80 2004-05 6
Begreppslista Begreppslista Källan där betydelsen av vissa begrepp är hämtad anges nedan med en forkortning. Direkta citat är markerade med -. Ibland ges kompletterande förklaring med kursiv stil. Lagar och förordningar Väglag (1971:948) Vägkungörelse (1971:954) Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner Vägmärkesförordning (1978:1001) Trafikförordning (1998:1276) Fordonskungörelse (1972:595) Plan och Bygglag (1987:10) Anläggningslag (1973:1149) Förkort. VäL VäK LVD FVD VMF TF FK PBL AL Övriga källor Vägtrafikteknisk nomenklatur (Tfk rapport 1978:2) Tfk Begrepp Förkortning i VGU Accelerationsfält FA Allmänna platser Betydelse Ett sådant körfält som är avsett endast för anslutande trafik Körfältet är avsett för hastighetsanpassning hos anslutande trafik till den genomgående trafikens hastighet. Med allmän plats avses ett område som är allmänt tillgängligt och avsett för gemensamma behov (gator, torg, parker). Detta innebär bl a att det inte får stängas av för allmänheten. En allmän plats får heller inte fastighetsindelas på sådant sätt att enskild rätt uppkommer. Källa FVD PBL VGU VV publikation 2004:80 2004-05 1 V
Begreppslista Allmän väg Allmän väg är: Väg som anläggs eller förändras till allmän väg enligt väglagen För allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän Väg, som anlagts eller som förändras till allmän enligt äldre bestämmelser och som vid väglagens ikraftträdande hölls av stat eller kommun Allmän väg hålls antingen av staten genom Vägverket eller av en kommun. Allmänna vägar finns förtecknade i länsstyrelsernas kungörelser om vägar. VäL Andel stopp as Den andel av en fordonström som tvingas stanna före passage av en korsning. Anslutning, väg- (gatu)mynning Anvisningspil Användningstid/ korridorlivslängd Arkitektur, arkitektonisk Avfart, påfart Avskild hållplats Bankett Till- och frånfart i samma väg (gata) jämte mellan eller i dessa liggande trafiköar eller mittremsa. Pilformad vägmarkering som anger att körfältsbyte ska ske. Används vid minskning av antal körfält i körriktningen (VMF 4.3.2) Den tid en vägförbindelse är avsedd att vara i funktion i samma korridor. En vägkorridor ska vara utvecklingsbar så att en väg kan byggas ut för att upprätthålla servicenivån vid en framtida trafiktillväxt. Byggnadskonst. Arkitektur kan beskrivas som samspelet mellan konstnärliga, funktionella och tekniska hänsyn. Arkitektonisk=avser arkitekturen, byggnadssättet. Del av väg-(gatu)-korsning särskilt utformad för avvikande trafik, (divergerande) respektive anslutande trafik (konvergerande). (Se också Kilavfart och Parallellavfart ) Busshållplats som är avskild från genomgående vägbana med en skiljeremsa eller refug, med eller utan räcke. Del av sidoområdets innerslänt som är horisontellt eller sluttar svagt ( 1:6). VMF Tfk Belastningsgrad B Förhållandet mellan aktuellt flöde och kapacitet vid VGU VV publikation 2004:80 2004-05 2 V
Begreppslista given fordonssammansättning och fördelning. Belysningsklass Belysningskvalitet Belysningsnivå Bil Bilplats Biltrafik Bombering Bromskurva Bruten linje Bullerremsor Bullerräfflor Belysningskvalitet baserad på luminans eller belysningsstyrka och belysningsjämnhet En anläggnings kvalitet med avseende på främst belysningsnivå och -jämnhet samt bländningsgrad Kvalitetsnivå avseende främst luminans och belysningsstyrka Ett motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller en moped. Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar. Uppställningsutrymme för en bil. Kallas parkeringsruta om den är utmärkt med vägmarkering. Den rörelse, ström eller mängd som uppstår av bilar på väg. Mängd anges i bilar per tidsenhet. Noggrannare analys kan kräva att mängden anges med t ex axelpar eller ekvivalenta personbilsenheter per tidsenhet eller att lastbilsandel anges med procentsats. Lika stort tvärfall men åt olika håll kring vägyteryggen Del av avfartsramp, utformad som sammansatt övergångskurva som vid konstant retardation ska ge konstant förändring av sidokraften. Vägmarkeringslinje som är streckad (intermittent). Betecknas ex.vis 1+2 som markerar 1 m målad linje och 2 m mellanrum. Vägmarkering i form av tvärgående linjer över körfältet som alstrar buller i bilen för att göra bilföraren uppmärksam på att han närmar sig plats som kräver särskild uppmärksamhet, t ex sänkt hastighet. Räfflor frästa i beläggningen som alstrar buller i bilen för att göra bilföraren uppmärksam på plats som kräver särskild uppmärksamhet, t ex sänkt hastighet. Används på vägren för att uppmärksamma bilförare som kör av körbanan. LVD Tfk VMF Bullrande linje B En vägmarkering i form av längsgående linje som alstrar buller i det fordon som kör på linjen. Används för att väcka bilförares uppmärksamhet. Bussfält FB Körfält avsett för fordon i linjetrafik, mopeder och VMF VGU VV publikation 2004:80 2004-05 3 V
Begreppslista cyklar. VMF1.3.11 Kan också vara upplåtet för taxi och för särskilt dispenserad trafik. Mopeder och cyklar kan undantas. Bussgata/-väg Busshållplats Bussvändslinga Cirkulation Cirkulationsplats Cykel Särskild väg upplåten för fordon i linjetrafik samt där annat ej anges även för cykeltrafik. Kan också vara upplåten för taxi och för särskilt dispenserad trafik. Sidoanläggning med angöringsutrymme för buss i linjetrafik med plats för väntande samt av- och påstigande passagerare. Busshållplatser indelas i: avskild hållplats, fickhållplats, vägrenshållplats, körbanehållplats, glugghållplats, klackhållplats, stopphållplats, med refug dubbel stopphållplats (timglashållplats) Sidoanläggning avsedd för vändning av buss, ofta samlokaliserad med hållplats Vägbana i cirkulationsplats avsedd för enkelriktad cirkulerande trafik. Se även rondell. En plats som är utmärkt med ett vägmärke för cirkulationsplats och där samtliga tillfarter är reglerade med väjningsplikt med eller utan stoppskyldighet. 1. Ett fordon som är avsett att drivas med trampeller vevanordning och inte är ett lekfordon. 2. Eldriven rullstol som förs av den åkande och är konstruerad för högst 15 km/tim. 3. Eldrivet fordon med tramp- eller vevanordning om elmotorn endast förstärker kraften från trampeller vevanordningen men inte ger krafttillskott vid hastigheter över 25 km/tim och motorns nettoeffekt inte överstiger 250 watt. Tfk FVD LVD Cykelbana C En väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. FVD Cykelbana är normalt upplåten för dubbelriktad trafik. Enkelriktas m h a vägmärke. Den är avskild från vägbana genom fysisk anordning exempelvis kantstöd. Cykelfält FC Ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvi- FVD VGU VV publikation 2004:80 2004-05 4 V
Begreppslista Cykelfältslinje Cykelsignal Cykeltrafik Cykelöverfart Cyklist Deltillfart Detektor Dimensionerande fordon sats för cyklande och förare av moped klass II. Vägmarkeringslinje som åtskiljer cykelfält och andra körfält. Om det finns särkilda skäl får istället spärrlinje (4.1.2) användas. (VMF4.1.8) Signallykta endast avsedd för cykeltrafik inklusive moped klassii. Den rörelse, ström eller mängd som uppstår av ett antal cyklister. Mängden anges ofta i antal cyklar per tidsenhet. En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering. En cykelöverfart är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakad. Vägtrafikant som färdas på cykel. Det eller de körfält i en korsnings tillfart som utnyttjas gemensamt av en eller flera fordonsströmmar. Anordning för att känna av trafikelement Det eller de typfordon som i kombination med dimensionerande utrymmesklass bildar DTS. VMF FVD Dimensionerande timme Dimensionerande timtrafik Dimensionerande trafik Dimensionerande trafiksituation Dh Dh-DIM DIM DTS Den eller de timmar under en trafikanläggnings förväntade livstid som den dimensioneras för. Dimensionerande timtrafikströmmar under det dimensionerande året Det trafikflöde som en trafikanläggnings trafiktekniska funktion ska dimensioneras för, ex.vis Dh-DIM, ÅDT-DIM Den dimensionerande trafiksituationen beskrivs med hjälp av typtrafikanters (gåendes och fordons) utrymmesbehov och utrymmesklasser. Den kombination av breddmått för trafikanter och sidoavstånd mellan trafikanter samt mellan trafikant och bankant eller sidohinder som ger en vägbanans bredd eller den fria bredden mellan sidohinder. I korsning, de utrymmesklasser och kombinationer av fordon eller enstaka fordon för vilka korsning- VGU VV publikation 2004:80 2004-05 5 V
Begreppslista Dimensionerande utrymmesklass Drift Driftvändplats Dubbel stopphållplats Eftergivliga föremål Efterliggningstid Ekonomisk livslängd Enkel stopphållplats Enskild väg Estetik, estetisk Europaväg kurvor, kanalbredder och övriga körytor utformas. Den utrymmesklass som ingår i DTS för utformning av sektioner och korsningar Den fortlöpande verksamhet som krävs för att gata/väg skall fungera för trafik, tex renhållning, underhåll, reparationer och andra åtgärder Sidoanläggning för vändning av driftfordon Busshållplats där körbanan smalnats av så att endast ett körfält finns tillgängligt vid hållplats som används för båda körriktningarna. Angöringsutrymmet för bussen är markerat på körbanan. Hållplatstypen kallas även Timglashållplats Fasta föremål som vid påkörning med bil normalt inte ger allvarliga personskador. Exempel är vissa typer av belysningsstolpar och räcken. Någon exakt definition av eftergivlighet finns inte. Tid från upphinnande av kö till omkörning av kö. Tidsperiod under vilken det är ekonomiskt motiverat att använda en byggnad, anläggning eller del därav. Busshållplats där körbanan delats med refug eller annan anordning så att endast ett körfält finns tillgängligt i bussens körriktning vid hållplatsen. Angöringsutrymmet för bussen är markerat på körbanan. Väg som inte är allmän väg eller gata. Ofta analogt med väg som hålles av vägförening/samfällighet. Kan också vara väg som hör till och hålles av enskild fastighet (privat väg). Enskild väg kan också vara väg som enligt anläggningslagen är en gemensamhetsanläggning. Läran om det sköna eller det sinnliga och dess former. Estetisk=något vackert. Vad som är vackert har olika personer olika åsikter om. I VGU används begreppet för att beteckna omhändertagande ned i minsta detalj, dvs. att formgivning är en självklar del av planerings- och projekteringsprocessen. Väg som ingår i ett internationellt huvudvägnät för Europa. De är samtidigt riksvägar. FN:s Europakommission (ECE) beslutar om en väg ska vara europaväg. Vägverkets huvudkontor beslutar om vägvisning. VäL VGU VV publikation 2004:80 2004-05 6 V
Begreppslista Extrasignal Fartdämpande åtgärd Signallykta för viss del av trafiken som även regleras med huvudsignal i signalreglerad korsning. Åtgärd för att dämpa fordons hastighet till viss önskvärd nivå VGU VV publikation 2004:80 2004-05 7 V
Begreppslista Faunapassage Anordning för att vilda djur ska kunna korsa säkert under eller över en väg. Ex.vis ekodukter, landskapsbroar, viltportar, viltbroar, strandpassager längs vattendrag, grodtunnlar och vägtrummor samt viltslussar/stängselöppningar Fickhållplats Fordonssignal Fordonsström Form Att forma Fotgängare Fri bredd Fri höjd Fria rummet Busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är utformat som en ficka utanför vägbanan. Signallykta i första hand avsedd för fordonstrafik De fordon som kommer till en korsning i en och samma tillfart och lämmnar korsningen i en och samma frånfart. Fordonsströmmar indelas i högersvängande, raktframgående och vänstersvängande. Raktframgående som ej har väjningsplikt kallas också genomgående. Ett föremåls yttre gestalt, dess utseende. Att söka det rätta uttrycket för en idé eller tanke. För detta krävs en avsikt och vilja. Se Gående Den minsta bredd mellan fasta hinder som erfordas för att trafikanter ska kunna passera säkert. Utgörs av summan av vägbanebredd och hinderfri bredd. Minsta avstånd vinkelrätt från vägbanan till föremål ovan vägbanan, exklusive säkerhetsmarginal för snö, ny beläggning m.m. Fri höjd är den höjd som erfordras för att trafikanter ska kunna passera säkert under föremål som begränsar höjden. Det minsta utrymme som erfordras för att trafikanterna ska kunna använda vägbanan på ett säkert och effektivt sätt. Se fri bredd och höjd. Friktion F Friktionskraften är den kraft som uppstår mellan hjul och vägbana och är produkten av normalkraften och friktionskoefficienten. Frånfart Se Tillfart, frånfart Fyrvägskorsning Korsning med fyra väg-(gatu-)anslutningar Tfk Förbudsmärke VGU VV publikation 2004:80 2004-05 Trafikanordning i form av skylt med symbol som utmärker förbud som följer av Trafikförordningen eller av föreskrifter eller förbud som har meddelats med stöd av denna m.fl förordningar. VMF 8 V
Begreppslista Fördröjning d Ökning av restid relativt beräknat referensvärde, normalt körning med skyltad hastighet. Summa av väntetid och fördröjning under körning Fördröjning under körning Förskjuten korsning dk Den andel av fördröjning som är att hänföra till anläggningens utformning och reglering oavsett andra trafikanter. Fyrvägskorsning som delats i två trevägskorsningar genom att sekundärvägarnas anslutningar förskjutits i förhållande till varandra antingen höger/vänster eller vänster/höger. Förskjutningen vänster/höger avser korsning där trafik som skall korsa primärvägen (gatan) utför vänstersväng vid påfart och högersväng vid avfart. Gata Gatuhållning, kommunal väghållning Gatusektion För trafik iordningställd och till allmänt begagnande upplåten del av gatuområde. Gata ingår i mark som enligt detaljplan är allmän plats. Ett med väghållning analogt begrepp, som avser kommunens handhavande av byggande och drift av gata, torg, park och annan allmän plats inom område med detaljplan. Tvärsnitt genom gata Tfk PBL Gatuområde GC-bana GC-korsning Gestaltning, Se gång- och cykelbana Korsning där både gående och cyklande korsar körbana GC-/GCMöverfart Genomfart/infart gestaltningsarbetet, gestaltningsintressen Att gestalta Glugghållplats I detaljplan redovisad mark avsedd för allmän trafik Tfk Kombination av övergångställe och cykelöverfart. Väg/gata för trafik genom eller till och från tätort. Handlingen att forma något, formgivning. Gestaltningsarbetet = formgivningsprocessen. Gestaltningsintressen = intresseområde som rör formgivningen. Se ovan: att forma. Busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är utformat som en glugg vid vägbanekant mellan uppställningsplatser/-fält. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 9 V
Begreppslista God-, mindre god- och låg standard Gradering av utformningsstandard, normalt med avseende på ett trafikpolitiskt mål ex.vis säker trafik. Gående Gågata Gående är en vägtrafikant som färdas till fots. Som gående anses även den som åker skidor, rullskidor, skridskor, rullskridskor eller liknande och den som för, leder, skjuter eller drar sparkstötting, lekfordon eller liknande fordon och den som leder, skjuter eller drar cykel, moped, motorcykel, barnvagn eller rullstol, den person som för ett motordrivet fordon avsett att föras av gående samt den som själv för rullstol om han eller hon färdas med gångfart. En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara gågata och som är utmärkt med vägmärke för gågata. Bestämmelser för trafik på gågata och gårdsgata finns i 8 kap. TF. TF FVD Gångbana Bana avsedd för gående. TF Gång- och cykelbana GC Bana avsedd för gående samt cykeltrafik och trafik med moped klass II. Banan är avgränsad från vägbana med kantstöd eller annan åtgärd. Gångkorsning G- korsning Gångpassage Gångsignal Plats där gående korsar körbana i samma plan antingen för att de finner det naturligt eller för att de styrs dit med fysiska medel. Signallykta endast avsedd för gångtrafik. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 10 V
Begreppslista Gångtrafik Gårdsgata Hastighetsgräns Hastighetsprofil Den rörelse, ström eller mängd som uppstår av ett antal gående. Mängd anges ofta i gående per tidsenhet. En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift ska vara gårdsgata och som är utmärkt med vägmärke för gårdsgata. Bestämmelser för trafik på gågata och gårdsgata finns i 8 kap. TF. Hastighet som inte får överskridas. I VGU används synomymt begreppet Skyltad hastighet. Ett diagram som visar det förväntade hastighetsförloppet för ett typfordon längs en vägsträcka. FVD VMF Anges med förbudsmärke VMF 1.2.65 Begränsad hastighet Hastighetssäkrande åtgärd Hinderfri bredd Horisontalkurva Huvudgata Huvudnät för biltrafik Huvudnät för gång- och cykeltrafik Det nät av länkar som bildas i tätorten av GC-vägar och banor avsedda för gång- och cykeltrafik mellan stadsdelar/grannskap. Högersvängskörfält Åtgärd för att reducera fordonsförares möjlighet att köra fortare än en viss, önskvärd högsta hastighet Minsta avstånd till fast hinder från körbanekant, vägbanekant, gångbanekant etc. Kurvbåge med konstant krökning i en vägs (gatas) linjeföring i horisontalplanet Länk i huvudnätet för biltrafik i tätort Det nät av länkar avsedda för biltrafik som bildas i tätorten av genomfarter, infarter och huvudgator. Körfält för avvikande (högeravsvängande) respektive anslutande (högerpåsvängande) fordonsströmmar Högersvängsanslutning Industrigata Anslutning där endast högersvängar är tillåtna från primärvägen och sekundärvägen Gata i lokalnät inom ett industriområde VGU VV publikation 2004:80 2004-05 11 V
Begreppslista Informationsplats Intermittent linje Kanalbredd Sidoanläggning där trafikant kan stanna utanför vägbanan för att inhämta kompletterande information om vägval mm, huvudsakligen i anslutning till tätort. Se bruten linje. Avstånd mellan vägbanekant och trafikö eller mittlinje i korsnings till- och frånfarter. I kanalbredden ingår körfält och vägren avskild med intermittent linje. Kanaliserad korsning Kanalisering Kantlinje Väg-(gatu-)korsning i vilken fordonsströmmarna delats upp kanaliserats med trafiköar, vägmarkeringar m.m. Ordnande av fordonsströmmar i väg-(gatu-)korsning. Uppdelningen sker med trafiköar, vägmarkeringar etc och syftar till att leda, åtskilja och fixera enskilda fordonsströmmars färdväg. Markerar en körbanas yttergränser, om inte enkel spärrlinje eller cykelfältslinje används. Linjen utförs bruten (4.1.9.1) med längdförhållande 1:2 eller hel-dragen (4.1.9.2). VMF4.1.9 Tfk VMF Kantremsa KR Mark intill vägbanan eller annan därinvid belägen väganordning som är avsedd till kantremsa. Den får vara väganordning endast till en bredd av högst 2 meter. VäK Kantstolpe Stolpar som används för att markera vägbanekanten och därigenom förbättra den visuella ledningen. De är ofta försedda med reflexer. Kapacitet K Största stationära flöde som kan passera en given anläggning under en given tidsperiod med givna förutsättningar. Karaktär Katastroföverfart Sammanfattar, beskriver de egenskaper som utmärker eller kännetecknar något. I TRAST och VGU är karaktär en del av gaturumsbeskrivningen. Anordning för utrycknings- och väghållningsfordon som måste vända på väg med två skilda körbanor Karaktär Kilavfart VGU VV publikation 2004:80 2004-05 Kilformad avfart som består av inledningssträcka, övergångssträcka och retardationssträcka. Den följs av en ramp. 12 V
Begreppslista Klackhållplats Klotoid Korsning Kollektivtrafiksignal Kontrollplats Korsningsavstånd Korsning med spår Korsningskurva Variant av körbanehållplats på gata med uppställningsfält. Plattform för av- och påstigande ordnas genom breddning av gångbanan så att den bryter uppställningsfältet längs gatan. En övergångskurva med den matematiska formen A 2 = R L Signallykta endast avsedd för kollektivtrafik. Sidoanläggning avsedd för kontroll av förare, fordon, last eller gods. Väg- (Gatu-)anläggning där trafik på olika vägar (gator) korsas, åtskiljs eller sammanförs. Korsningar indelas i Större korsningar och Mindre korsningar. Avstånd mellan korsningar. Det mäts normalt mellan korsningarnas mittpunkter. Väg-(Gatu-)anläggning där väg korsar järnväg eller spårväg i plan eller planskilt Linje sammansatt av geometriska element, t ex cirkelbågar och övergångsbågar (t ex klotoider) som förbinder anslutningars körbanekanter. Korsningskurvans minsta element kallas mittkurva. (Rm). Tfk Korsningstyp Korsningsvinkel Indelning av korsningar efter utformning och regleringsform. Se Mindre korsningar och Större korsningar Vinkel mellan anslutande vägars (gators) mittlinjer. Vinkeln mäts enligt figur Krockdämpare VGU VV publikation 2004:80 2004-05 Energiabsorberande anordning som skyddar påkörande fordon från att träffa oeftergivligt föremål 13 V
Begreppslista Krockskydd Kölängd Körarea Äldre benämning för krockdämpare Antal fordon i kö eller den fillängd, uttryckt i meter, som bildas av fordonen. Den hinderfria yta som ett fordon i rörelse erfordrar. Ytan indelas i spårarea och sveparea. Körbana K En del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte en cykelbana eller en vägren. FVD Uppställningsfält ingår ej heller i körbana. Körbanehållplats Busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är markerat på körbanan. Körfält F Ett sådant längsgående fält av en körbana som anges med vägmarkering eller, om någon vägmarkering inte finns, är tillräckligt brett för trafik i en fil med fyrhjuliga fordon. FVD Körfältslinje Körfältspil Körspår Körvidd Ledlinje Ledstråk Linjeföring På flerfältiga vägar numreras körfälten F1, F2 osv utifrån och inåt vägmitt. Utgör linje mellan körfält med trafik i samma färdriktning. VMF 4.1.1 Vägmarkering som används i markerade körfält för att ange vilken väg som förare bör eller ska välja. Ett spår som beskriver ett fordons väg genom en korsning. Det illustreras vanligen med en linj för en bestämd punkt hos fordonet normalt bakaxelmitt. på dragfordonet. Körareans bredd i en viss sektion. Vägmarkeringslinje som vägleder fordonstrafiken i komplicerade korsningar. VMF 4.1.6 Speciellt utformad ledyta längs gångstråk för att ge synskadade visuell eller taktil vägledning och underlätta deras orienteringen. Den kombination av geometriska element (cirkelbågar, övergångsbågar och raklinjer) i horisontal- och vertikalled, som definierar vägens/gatans läge i förhållande till omgivningen. VMF VMF VMF VGU VV publikation 2004:80 2004-05 14 V
Begreppslista Livslängd (Se även Användningstid, Ekonomisk livslängd och Teknisk livslängd ) Ljusarmatur Lokaliseringsmärke Den tid en anläggning fyller sin funktion utan andra åtgärder än drift och underhåll. Lamphållare med tillhörande utrustning som belysningskälla, optik och bländskydd. Trafikanordning i form av skylt med text och eventuell symbol. Lokaliseringsmärken används för att vägleda vägtrafikanter. Lokalgata Lutning Längslutning Länsväg Länk i lokalnät för biltrafik. Merparten av trafiken har start- eller målpunkt vid gatan. Se Längslutning En vägs eller banas lutning i längsriktningen i förhållande till horisontalplanet. Anges normalt i %. Se Primär länsväg och Övrig länsväg Mindre korsning Mindre korsningar indelas i: - typ A, okanaliserad - typ B, kanaliserad med trafikö i en eller flera anslutningar - typ C, med körfält för vänstersvängande från primärvägen De regleras antingen med väjningsplikt, med eller utan stoppskyldighet, eller med högerregeln enligt 18 TF. Mitthållplats Mittlinje Mittrefug Busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är markerat i mitten på körbanan, i förekommande fall på samma yta som för spårvagn. Refug avskiljer uppställningsytan från omgivande körfält för övrig trafik. Anger körbanemitt på väg med trafik i båda riktningar. VMF 4.1.1. Bruten linje med delning 1:3 eller i vissa fall inom tätbebyggt område 1:1. Se refug VMF VGU VV publikation 2004:80 2004-05 15 V
Begreppslista Mittremsa M Skiljeremsa som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik. Mitträcke Räcke i mittremsa. Mittvägren Vm Vägren i anslutning till mittremsa Motordrivet fordon Motorfordon Ett fordon som för framdrivande är försett med motor, dock inte en sådan eldriven rullstol eller sådant eldrivet fordon med en tramp- eller vevanordning som är att anse som cykel. Motordrivna fordon delas in i motorfordon, traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon Ett motordrivet fordon som inte är ett terrängmotorfordon och som är inrättat 1. huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbefordran, eller 2. för något annat ändamål än som anges under 1, om fordonet inte är att anse som en traktor eller ett motorredskap. Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och mopeder. LVD LVD Motortrafikled ML Väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara motortrafikled och som är utmärkt med vägmärke för motortrafikled. Motorväg MV Väg eller en vägsträcka som enligt lokal trafikföreskrift skall vara motorväg och som är utmärkt med vägmärke för motorväg. FVD FVD Möblering av väg-(gatu-)rum Mötesfri landsväg Mötesfri motortrafikled MLV MML Placering i väg-/gaturummet av vägutrustning, planteringar och dylikt för trafikanternas behov och trevnad. En väg där trafik med olika körriktning skiljs åt med ett mitträcke. Vägen har normalt plankorsningar och är upplåten för gång- och cykeltrafik samt lånsamtgående fordon. Motortrafikled där trafik med olika körriktning skiljs åt med ett mitträcke. Vägen har planskilda korsningar och är inte upplåten för gång- och cykeltafik samt långsamtgående fordon. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 16 V
Begreppslista Mötesfri väg Väg med mitträcke, -barriär eller bred mittremsa som hindrar fordon att komma över på körbana för motsatt trafikriktning. I VGU delas mötesfria vägar in i MLV och MML. Nationell stamväg Väg som ingår i ett av regeringen utpekat vägnät som har särskilt stor betydelse för landets fortsatta välfärdsutvecling. Regeringen beslutar om en väg ska vara nationell stamväg. Vägverket beskutar om vägnummer och vägvisning. Nät Nödgångbana Omkörningsfält Omkörningssikt Parallellavfart Parkering Den sammanhängande struktur av förbindelser som används av ett trafikslag ex.vis bil, GC, kollektivtrafik. Gångbana på broar och i tunnlar avsedd att endast användas av gående i nödsituationer. Ett extra körfält på begränsad sträcka till vänster om ordinarie körfält. Används för att underlätta omkörning. Omkörningssikt är summan av den sträcka som erfordras för att köra om ett framförvarande fordon och den sträcka ett mötande fordon tillryggalägger under samma tid, båda under definierade förutsättningar. Parallellformad avfart som består av inledningssträcka, parallellsträcka och övergångssträcka. Den följs av en ramp. En uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som 1. föranleds av trafikförhållandena 2. sker för att undvika fara, eller 3. sker för på- eller avstigning eller på- och avlastning av gods. FVD Parkeringsplats Område anvisat för parkering. Tfk Planskild korsning Delvis eller helt planskild korsning Väg-(Gatu-)korsning i skilda plan. Den kan vara utformad med eller utan ramper mellan de korsande vägarna (gatorna). Korsning i vilken två eller flera trafikströmmar av samma eller olika trafikslag åtskiljs genom nivåskillnad. De korsande vägarna kan, men behöver ej, vara förbundna med varandra genom ramper med plankorsningar eller anslutningar. Tfk Poliskontroll- Se Kontrollplats. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 17 V
Begreppslista plats Primärkonflikt Konflikt mellan korsande raktframgående trafikströmmar i en korsning Primärväg(-gata) Primär länsväg Den väg/gata i en korsning som är huvudled eller prioriteras på motsvarande sätt om korsningen utformas som mindre korsningstyp. Väg som har ett övergripande regionalt intresse. Påbudsmärke Påfart Ramp Rastanläggning Vägverkets region beslutar om en länsväg ska vara primär. Vägverkets huvudkontor beslutar om vägnummer (nr 100-499) och vägvisning. Trafikanordning i form av skylt med symbol som utmärker påbud som följer av Trafikförordningen eller enligt beslut eller föreskrifter eller påbud som har meddelats med stöd av den m.fl förordningar och lagar. Se Avfart. För gång- eller fordonstrafik avsedd förbindelse mellan två plan i en trafikanläggning. Sidoanläggning för de vägfarandes behov av vila, mat, toalettbesök, rekreation eller dylikt. VMF Tfk Rastficka Rastplats Reaktionstid Fickformad uppställningsyta utanför men i anslutning till vägbanan avsedd för kortare rast. Rastanläggning som är avskild från vägen och med särskilt anordnad in- och utfart. Den tid det tar att fatta beslut och börja beslutad handling. Referenshastighet Refug, refuge VR Ett sammanvägt funktionellt begrepp för att ange mål för biltrafikens framkomlighet i hög- och lågtrafik. Vald referenshastighet ska normalt överensstämma med för länken eller dellänken planerad hastighetsgräns. Med kantstenar eller annan fysisk anordning helt eller delvis avgränsad trafikö. Refug kan innehålla skyddsutrymme för gång- och cykeltrafik. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 18 V
Begreppslista Refu kan också utgöra skyddsområde vid buss- eller spårvägshållplats belägen i vägbanemitt. Regional väg Retardationsfält Riksväg Länsväg mellan centralorter i en region. Ett sådant körfält som är avsett endast för avfart. Kortare längsgående körfält avsett för hastighetsanpassning hos avsvängande trafik. Väg som har ett nationellt intresse. Regeringen beslutar om en väg ska vara riksväg. Vägverkets huvudkontor beslutar om vägnummer och vägvisning. Riktningsgivande platta Rondell Särskilt utformad platta i ledstråk som ger synskadade riktningshjälp ex.vis ribb- och sinusplattor Trafikö i centrum av cirkulationsplats kring vilken trafiken cirkulerar enkelriktat. Rotation Ryck Räckesreflektor Den rörelse en bil utsätts för vid färd längs en vägsträcka där tvärfallet ändras. Uttrycks med m/m/s Grundvärde för dimensionering av skevningsövergångars längd. Förändring av hastighetsförändring. Uttrycks med m/s3. Ryck i längsled är grundvärde för dimensionering av stoppsikt för buss med stående passagerare. Ryck i sidled är grundvärde för dimensionering av övergångsbågars längd. Punktformade reflektorer på vägräcke. Används för att förstärka vägens visuella ledning. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 19 V
Begreppslista Sektion Sekundärgata Sekundärkonflikt Sekundärväg Separering Separeringsform En vägs indelning element i trafikeringsområde och sidoområde Se sekundärväg Serviceanläggning Sidoavstånd Sidoavståndsmått Sidoområde Sidorefug Konflikt i korsning mellan svängande och mötande trafik. Den väg (gata) i en korsning som inte är primär. Innebär att skilja olika trafikslag åt antingen i rummet eller tiden. Anger på vilket sätt olika trafikslag skiljs åt i rummet. Sidoanläggning i direkt anslutning till väg avsedd att tillhandahåll varor och/eller tjänster till vägtrafikanterna. Avstånd mellan trafikanter samt mellan trafikanter och bankant eller hinder utanför bankant. Mått vars storlek varierar med typ av trafikant, hastighet och utrymmesklass. Del av väg-/gatuområde mellan trafikeringsområdet och väg-/gatuområdets yttre gräns. Se refug Sidoremsa S Skiljeremsa som åtskiljer vägbana från gångbana, cykelbana eller från vägbana med andra trafikuppgifter, t ex motorväg från ramp. Sidoräcke Vägräcke avsett att placeras längs vägbanekant, antingen i direkt anslutning till denna eller längre ut. Sidovägren V Vägren anslutande till vägens sidoområde eller till sidoremsa. Signalbild Ljus i ett visst ögonblick i en eller flera ljusöppningar i en trafiksignals signallykta. Signalplatta Platta för att underlätta ledning och orientering för synskadade. Kan vara riktningsgivande, varnings- eller valplatta. Signalreglerad korsning Siktområde Större korsning typ E. Triangelformat område kring väg-(gatu-)korsning som ska vara fritt från siktskymmande hinder, ex.vis trafikanordningar, snövallar etc. Siktsektor VGU VV publikation 2004:80 2004-05 Utrymme i innerkurva mellan vägbanekant och ex.vis 20 V
Begreppslista tunnelvägg/sidoräcke för att tillräcklig sikt ska uppnås. Utrymmet utformas så att det inte trafikeras av fordon. Skala Skevning Skiljeremsa S-kurva Skyddremsa Slänt Sned fickhållplats Snedlutning Spårvidd/area Spärrlinje Spärrområde Måttstock eller storleksförhållande. I gestaltniongshänseende: Upplevelsen av ett föremål beror bl.a. av på från vilket avstånd det betraktas. På nära håll noterar man t.ex. ett vägräckes detaljer, på längre håll hur det stämmer med vägen och omgivningen och på långt håll hur det stämmer med landskapets struktur. Vid utformningen av en väg måste man arbeta med alla skalnivåerna. Enkelsidigt tvärfall i kurva Del av trafikeringsområdet som åtskiljer väg-, gång- eller cykelbanor. Skiljeremsor indelas i mittremsor och sidoremsor. En kombination av två enkla klotoider mellan två motriktade cirkelbågar. Område vid sidan om körbana, cykelbana o d, vilket erfordras för skydd mot fysiska hinder, t ex på bro, i vägport, vid stödmur. Lutande del av sidoområdet. Slänt belägen mellan stödremsa och dikesbotten kallas innerslänt, slänt mellan stödremsa och bankfot kallas bankslänt och slänt utanför dikesbotten kallas ytterslänt. Kilformad fickhållplats där bussen ställs upp i infartsriktningen Resultanten av vägens längslutning och tvärfall Den yta som bildas av yttersta hjulspåren av ett fordon i rörelse. Längsgående, heldragen linje som åtskiljer körfält för trafik i samma riktning på en väg. VMF 4.1.2 Kan användas dubbel (4.1.4.4) och i kombination med mittlinje (4.1.4.1) eller varningslinje (4.1.4.3). Ett område på vägbana som skrafferats med snedställda parallella streck och som begränsas av heldragna linjer. VMF 4.3.3 Små områden kan göras helt i vitt. VMF VMF Stigningsfält FS Särskilt anordnat körfält i stigningar avsett att underlätta omkörning. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 Omkörningsfält anordnat i vissa uppförsbackar. 21 V
Begreppslista Stoppsikt Den siktsträcka som erfordras för att fordonsförare skall kunna stanna sitt fordon före ett lågt hinder Stödremsa SR Remsa omedelbart utanför vägbana, cykelbana eller gångbana avsedd som stöd för beläggning eller kantstöd. Den utgör normalt del av sidoremsa, mittremsa eller sidoområde. Större korsning Korsningstyper där åtgärder vidtagits för att öka framkomligheten för trafik från sekundärvägen. - typ D, cirkulationsplats - typ E, signalreglerad korsning - typ F, delvis eller helt planskild korsning VGU VV publikation 2004:80 2004-05 22 V
Begreppslista Svepvidd/-area Säkerhetszon Teknisk livslängd TLK Den del av körarean som ligger utanför spårarean. Område utanför stödremsa vid sidan om vägbana, cykelbana o d, som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. Tidsperiod under vilken en byggnad, anläggning eller del därav med normalt underhåll kan utnyttjas för avsedd funktion. Terräng Område som inte är väg TF Terrängtrafikant Trafikant i terräng TF Tillfart, frånfart Del av väg-(gatu-) korsning avsedd för trafik mot respektive från korsande väg(gata) Till- och frånfart sträcker sig in på anslutande väg så långt som vägens utformning och trafikanternas beteende påverkas av korsningen. Timglashållplats Trafik Trafikanalys Trafikanordning Trafikdifferentiering Trafikant Trafikeringsområde Se Dubbel stopphållplats Upprepade transporter av gående, cyklar, bilar m.m. Analys och bedömning av framtida trafik ex.vis årsdygnstrafik, timtrafik m.m. Ibland även reslängder, resändamål, fordonssammansättning o.dyl. Anordning, ex.vis vägmärke, vägmarkering, trafiksignal, avstängningsanordning etc. Särskiljande av trafik med olika egenskaper. Ex: Förbifartstrafik/huvudnätstrafik/lokaltrafik åtskiljs genom funktionell indelning av gatunät eller lokal trafikföreskrift. Den som färdas eller eljest uppehåller sig på väg eller i fordon på väg eller i terräng samt den som färdas i terräng. Del av vägområde som enbart innehåller trafikytor, skiljeremsor och trafíköar. Tfk TF VGU VV publikation 2004:80 2004-05 23 V