Dagvattenplan för Alingsås tätort Del III Åtgärdsplan Planerade förbättringsåtgärder för Alingsås tätort Maj 2011 Ett samarbetsprojekt mellan Miljöskyddskontoret Plan- och byggkontoret Tekniska kontoret Projektledare: Kristian Grötting VA-chef
Del I Underlagsrapport - Fakta om dagvatten och situationen i Alingsås tätort Policy och mål - Ett politiskt ställningstagande i dagvattenfrågan, ingår i VA-strategi i Alingsås kommun Del II Riktlinjer - Handläggning av dagvattenfrågor i Alingsås tätort Del III Åtgärdsplan - Planerade förbättringsåtgärder för Alingsås tätort
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 1 1 OM ÅTGÄRDSPLANEN Åtgärdsplanen fokuserar särskilt på vilka områden som bidrar med mycket föroreningar till recipienten, eller har svåra hydrauliska problem, och som därmed bör åtgärdas. I åtgärdsplanen anges även ett översiktligt förslag till typ av åtgärder, uppskattade kostnader samt tidplan och finansiering. Planen 2011 behandlar två dammobjekt som har detaljprojekterats och kostnadsberäknats samt montering av filter i dagvattenbrunnar för centrum. Ett tredje förslag på dammanläggning ingår också där tillståndsprövning och detaljprojektering kan påbörjas inom tre år. Åtgärdsplanen bör följas upp årligen och uppdateras minst vart tredje år, då nya objekt fylls på i genomförandeplaneringen. Ansvarig för uppföljning och uppdateringen är VA-chefen. 2 METOD Åtgärdsplanen utgör del III i Dagvattenplan för Alingsås tätort (uppdaterad 2011), och grundar sig på fakta om dagvatten och situationen i Alingsås, som redovisas i underlagsrapporten (del I). Utredningen visar vilka avrinningsområden som bidrar med mest föroreningar och hur känsliga de olika recipienterna är. Hydrauliska problem i befintliga ledningssystem har också identifierats. Utifrån dessa uppgifter har de utsläppspunkter identifierats som är mest angelägna att åtgärda. Utifrån det miljömässiga behovet av åtgärder har möjliga platser för dagvattenanläggningar identifierats. Utgångspunkten för val av område har varit att det i största möjliga mån; - skall ligga i anslutning till avrinningsområdets utlopp, - skall ligga lägre än ledningens nivå (för att undvika pumpning) - skall vara tillräckligt stort för att täcka ytbehovet - skall inte orsaka omotiverade ingrepp med hänsyn till naturvärden vid platsen - skall tillföra ett estetiskt och pedagogiskt värde - skall i möjligaste mån ta hänsyn till andra starka markanvändningsintressen Utifrån flöde, föroreningsgrad och platstillgång har sedan lämplig anläggningstyp föreslagits. En översiktlig kostnadsuppskattning har gjorts för respektive anläggning. De områden som valts som objekt är möjliga att utföra enligt gällande planbestämmelser. Dessa uppgifter har legat till grund för en prioritering av åtgärderna.
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 2 3 PRIORITERADE ÅTGÄRDER En sammanställning av samtliga åtgärdsförslag återfinns i Dagvattenplan för Alingsås tätort 2001 (Dvpl 2001). Sammanställningen kommer att hanteras som bakgrundsmaterial för framtida uppdateringar av Åtgärdsplanen. Av sammanställningen kan man utläsa; - vilket avrinningsområde det gäller, - korta fakta om avrinningsområdet - föreslagen anläggningstyp - uppskattad kostnad i 2001 års prisnivå - bedömd angelägenhetsgrad, genomförbarhet och inbördes prioritering Ytterligare information om dagvattnets miljöpåverkan och metoder för ekologisk dagvattenhantering står att läsa i del I och II, Dagvattenplan för Alingsås tätort och Underlagsrapport och Riktlinjer (TN 2011-04-11). För några av de områden som bedömts vara särskilt angelägna att åtgärda kan dammar utgöra ett alternativ. Dammar är ett kostnadseffektivt sätt att behandla dagvatten. De är också synliga anläggningar, som kan tillföra stora värden ur rekreations-/estetisk och pedagogisk synvinkel. Att de är just synliga och tillgängliga ställer ofta högre krav på planarbetet, vad gäller t ex medborgarinflytande, samt utformning av säkerhetsåtgärder för att undvika olyckor. De områden som i denna uppdatering föreslås för byggande av dammanläggningar är: - Västra Noltorp - Stockslycke, Linnebäck - Stockslycke, Norra Fiskaregatan När det gäller åtgärder för Centrala Alingsås ersätts tidigare föreslagen lösning i Dvpl 2001 med filter i dagvattenbrunnar eller oljeavskiljare. En översiktlig presentation av respektive område och åtgärdsförslag följer nedan. De tabeller med värden, redovisade för respektive avrinningsområde som ingick i Dvpl 2001, har medvetet tagits ur uppdateringen 2011 av åtgärdsplanen. Åtgärdsförslagen bygger på idéer och översiktliga utredningar. Materialet finns tillgängligt som vägledning vid behov men kräver en uppdatering i detalj då förutsättningar i många fall ändrats bl.a på en ökning av antalet hårdgjorda ytor. De överslagsberäknade kostnaderna i Dvpl 2001 bör beräknas enligt index 311 för markarbeten vilket innebär en kostnadsökning med 39,5 % mellan dec 2001 dec 2011 (se avsnitt 5 nedan).
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 3
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 4 Västra Noltorp (M2, M3) Tegelbruksviken (Mjörn) får idag ta emot stora mängder orenat dagvatten från en stor del av nordvästra Alingsås (område M2 och M3, se nedan). Dagvattenledningarna som sammanstrålar i Västra Noltorp för med sig dagvatten från främst bostadsområden, men även från Kungälvsvägen. Nere i dalgången i Västra Noltorp återfinns den kulverterade Bolltorpsbäcken och norrifrån den kulverterade bäcken från Kvarntorpet med sjösystem ovanför. Förslaget innebär anläggande av damm med flöde genom filtervall i gräns till naturreservatet där de kulverterade dagvattenstråken mynnar i Mjörn. Planering för åtgärder i området påbörjas 2012 2013. M1 M2 Kvarnbacken 1 Tegelbruket M3 Enehagen M4 Noltorp S13 Mjörn S8 K21 S7 Karta 1 Kartan visar de två stora områdena M2 och M3 som omfattar större delen av tätortens nordvästra stadsdelar. Det ursprungliga förslaget med öppnande av Bolltorpsbäcken och byggande av dammar har utgått p.g.a för djupt liggande dagvattenkulvert. M1 M2 S6 Kvarnbacken S5 1 Tegelbruket M3 Enehagen M4 Noltorp S13 Mjörn S6 S5 S7 S8 K21 Figur 1 Vy över studerat läge för dagvattendamm i Tegelbruksviken
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 5 3.1 Stockslycke - Linnebäck (G9) Bostadsområdena vid Östra Ängabo med stora parkeringsytor och genomgående busstrafik alstrar stora mängder förorenat dagvatten. Gerdsken som är mottagaren av dagvattnet ligger högst i vattensystemet inom Alingsås tätort. Åtgärder som vidtas för att rena dagvatten som har Gerdsken som recipient, gynnar därigenom även Lillån, Säveån och i förlängningen även Mjörn Förslaget bygger på att man i backen på Kaptensvägen ner mot Fyrmästarevägen lyfter upp dagvattnet i kulverten från Ängabo Centrum. Vattnet leds sedan i ledningar och öppna breda diken för att spridas ut i ett antal dammar på befintliga ytor fram mot Sjömansvägen. Metaller och andra föroreningar i partikelform sedimenterar ner i dränerade dammbottnar och en nyanlagd filtervall slutför sedan reningen av vattnet innan det når badsjön Gerdsken. Vattnet från Kroksjön och Linnefors, som består av vatten från naturområden, har ingen förorening p.g.a trafikytor utan leds därför förbi reningsanläggningen. K15 G13 K13 G8 Stockslycke 3 Gerdsken G9 G10 K12 Karta 2 Det kulverterade dagvattnet från Ängabo Centrum och Ö Ängabo föreslås att ledas genom dammar på sin väg ner till Gerdsken. Figur 2 Vy vid ett av de föreslagna lägena för dagvattendamm ovanpå den kulverterade Linnebäck.
Kartskiss över Damm 2 och 3 vid Stockslycke - Linnebäck Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 6
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 7 Stockslycke Linnebäck (Swecos funktionsbeskrivning) Projektbeskrivning Flöde från dagvattenledning mot dammarna styrs med hjälp av en reglerbrunn som sätts på befintlig D800mm ledning i Kaptensvägen. Avsättning mot dammarna utförs med tryckledning (D500mm PE, PN6, flöde max ca 500 l/s). För att undvika konflikt med befintlig fjärrvärmeledning i grönremsa, läggs denna i trottoar längs Kaptensvägen. Genomströmning filtervall: 20 l/s Längd skibord: ca 2,5 m Volymbehov: ca 2000 m³. Uppnådd volym ca 2000 m³. Samtliga värden för magasinsvolym är beräknade utifrån ett 10-års regn. För damm 2 och 3 är djupet i dammen begränsat av omkringliggande bil- och GC-vägar. Dessutom ligger området i en naturlig svacka i parkmark och det finns befintliga spill- och dagvattenledningar som begränsar dammarnas utbredning. Dammarna föreslås ha en varierande släntlutning på ca 1:6 men brantare (uppemot ca 1:3) vid befintliga träd. Damm 2 Uppnådd fördröjningsvolym ca 1650 m³. Vattenytan i dammen föreslås ligga på nivån ca +65,00. Botten läggs med lutning mot filtervall på nivån ca +64,00 till +64,30. Filtervallen beräknas ha en längd av ca 15 m och skibordet beräknas ha en längd av ca 2,5 m. Botten förses med dränering och erosionsskyddande släntbeklädnad av sten i dim 8-50mm ca 2 meter bred. Ovan detta läggs slänt av krossmaterial klätt med färdiggräs. Mellan dammens två huvuddelar vid korsning med D300 ledning läggs en djupliggande trumma D600 under en lokal förhöjning av bottnen. Höjningen byggs upp av erosionsskyddande material storlek 10-200mm. GC-vägen höjs från sin befintliga nivå upp till en miniminivå på +65,50. Befintliga dagvattenbrunnar med gallerbetäckning tas bort och ledningar proppas. Övriga brunnar justeras efter nya förhållanden. De brunnsbetäckningar som hamnar i vattenyta kan med fördel ges någon form av konstnärlig gestaltning och höjas alt göras i tätt utförande. Damm 3 Öppet dike överst i systemet. Uppnådd fördröjningsvolym ca 350 m³. Vattenytan i diket föreslås ligga på nivån ca +66,20. Bottennivån varierar mellan ca +65,40-65,60. I övre delen görs en djupdel för sedimentation. Ett dämme med nivå +66,20 placeras före utloppet. Nedströms detta ligger botten på +65,40. Damm 2 och 3 förbinds med en dagvattenledning, D600mm. Observera att korsning med befintlig fjärrvärmeledning sker.
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 8 3.2 Stockslycke Norra Fiskaregatan (G8) K15 Bostadsområdet Stockslycke med stora hårdgjorda ytor med parkeringar och genomgående busstrafik alstrar stora mängder förorenat dagvatten. Gerdsken som är mottagaren av dagvattnet ligger högst i vattensystemet inom Alingsås tätort. Åtgärder som vidtas för att rena dagvatten som har Gerdsken som recipient, gynnar därigenom även Lillån, Säveån och i förlängningen även Mjörn Avrinningsområdet samlas i en kulvert i Borgmästarevägen som mynnar intill avloppspumpstationen vid Norra Fiskaregatan. Förslaget här bygger på anläggandet av damm vid utloppet till Gerdsken med meandrar för att få fasta partiklar att sedimentera. Dammens yta ligger i nivå med Gerdskens och utlopp sker via en filtervall från dammen. På detta sätt kan metaller och andra föroreningar i partikelform sedimentera samt fångas i filtervallen innan vattnet når badsjön Gerdsken. Dammens botten skall utformas så att det går att slamsuga upp nybildat sedimentet av föroreningar vid behov enligt skötselplan. G13 K13 G8 Stockslycke 3 Gerdsken G9 G10 K12 Karta 3 Genom anläggandet av en damm med meandrar och filtervall finns förutsättningar att väsentligt rena dagvattnet från området G8
Skiss över dagvattendamm (Damm 1) vid Norra Fiskaregatan Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 9
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 10 Stockslycke Borgmästarevägen (Swecos funktionsbeskrivning) Projektbeskrivning Flöde från dagvattenledning, D600mm, ca 600 l/s Genomströmning filtervall: 20 l/s Längd skibord: ca 2,5 m Volymbehov: ca 2000 m³. Uppnådd volym ca 800 m³. Samtliga värden för magasinsvolym är beräknade utifrån ett 10-års regn. Damm med ständig vattenspegel p.g.a sjön Gerdskens vattennivå. Den effektiva fördröjningsvolymen i dammen blir inte så stort i och med sjön Gerdskens vattennivå. Fördröjningsvolymen beräknas till ca 800 m³. Vattenytan i dammen läggs på nivån ca +61,80 och Gerdskens medelvattenyta ligger på ca +61,40 vilket ger ca 40 cm effektiv varians som kan användas till fördröjning. Slänter är normalt 1:6, i vall mot sjön 1:3. Mot villabebyggelse avskärmar befintlig spillvattenledning vilket gör att det inte är möjligt att gå för nära intilliggande tomter med slänten. Dammen har givits en utformning som skall minimera stillastående vatten. För att få cirkulation på hela dammen och undvika skyddade vikar utan flöde är bron lagd lite på tvären över dammen och mittungan förlängd lite extra söderut. Observera att det även behövs staket på ett par utsatta ställen (brofästen och vändplan vid pumpstn.) för att säkerställa GC-trafiken, men i övrigt bör den flacka släntningen göra att det klarar sig utan staket. De befintliga ledningar som korsar dammen, nödavloppet S225 från pumpstationen och den befintliga D600 ledningen slopas och läggs om. S225 förläggs längs tryckledning åt nordväst och D600 ledningen mynnar ut i dammen. Djupare sedimentationsdel förläggs vid D600 ledningens utlopp. För att kunna tömma detta skall GC-vägen vara körbar för bil en bit ut på tungan så djupdelen går att rensa. Utloppet från dagvattenledningen (VG+60,53) är dimensionerande för dammens bottennivå som hamnar på ca +60,40, något djupare vid utloppet där sedimentationsfunktionen finns. Filtervallen beräknas bli ca 15m lång och skibordet beräknas bli ca 2,5 m långt.
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 11 3.3 Centrala staden (Lillån) Inom centrala Alingsås, den ursprungliga stadskärnan, finns många mindre avrinningsområden och utsläppspunkter till Lillån (se bild nedan). Sammantaget bidrar dessa områden med stora mängder förorenat dagvatten till Lillån. Att hitta områden centralt för dagvattendammar är mycket svårt och konkurrerar med annan mer värdefull markanvändning (bostäder, handel, kontor etc). Det förslag som diskuterades i utredningen 2001 var att binda samman dagvattenutloppen med en dagvattenledning som läggs på botten av Lillån. Dagvattnet skulle sedan pumpas till ett lämpligt ställe där man kan anlägga en damm. Möjliga lägen för denna damm skulle kunna vara i Plantaget eller i Nolhaga park. Där skulle sedan vattnet renas innan det fördes tillbaka till Säveån. Förslaget anses som både tveksamt och dyrt i dagsläget då ändamålsenligare alternativ finns. Som resultat av uppdateringen av utredningen 2011 föreslås att filter monteras i dagvattenbrunnar (rännstensbrunnar) längs matarleder och i strategiska punkter. Hänsyn skall tas till beläggningens förmåga att absorbera metaller bundet i små partiklar. Befintliga större parkeringsplatser kompletteras med oljeavskiljare alt filter i brunnar. I samband med omläggning av dagvattenkulvert inför byggandet av den nya Arenahallen kommer en oljeavskiljare med bypass-funktion att monteras före utloppet i Lillån. Prov med en typ av filterinsats pågår. Det finns resultat från prov med denna typ av filter som visar variationer i brunnens flödeskapacitet med monterat filter (SP 2004). En annan studie i Eskilstuna visar resultat av filtrets reningsförmåga av dagvatten på ett par olika mätpunkter (Structor 6017-025). Provet visar att filtrets förmåga att rena metaller anses vara god (mellan 14 97 %) men metallhalterna i utgående dagvatten är ändå relativt höga och överskrider föreslagna riktvärden för bly, koppar, zink och krom. Reningseffekten ökar om filtret byts oftare än en gång/år, vilket är tätare än föreskrivet, beroende på upptagningsområde och filtrets kapacitet (mättnad). Reningseffekten av fosfor och kväve är dock låg och beroende i första hand på att ingen organisk reningsförmåga finns i asfaltbeläggningar. S2 S1 S3 S44 K22 Karta 4 S4 S10 S9 Centrum L2 L1 L3 L4 L6 L7 L8 L9 L5 L16 K5 Karta över centrala staden. L10 L11 S16 S12 L12 6 L17 L18 L13 K17 L22 K18 S17 S18 S14 L14 K16 L15 K19
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 12 Oljeavskiljare i samband omläggning av dagvattenkulvert för byggande av Arenahallen i Kv Bryggaren (Avrinningsområde L 16) OLJEAVSKILJARE Lillån Stationsgatan Funktionsbeskrivning från konsultfirman Ramböll Här kommer projekteringen på omläggningen av D600-ledningen. Som ni ser på bifogad plan (M51-01-101) har en bypass-ledning (ledningen mellan brunnarna D13-D15) projekterats runt nya oljeavskiljaren som föreslås placeras mellan punkterna D14 och D14A. Till brunnen D13 ansluter en ledning i dimension 232/200 med vattengången 60,61 och en ledning i dimension 600 med vattengången 60,85. Tanken med detta är att det vattnet som är mest förorenat som kommer först first flush ska ledas till oljeavskiljaren och att resterande dagvatten ska brädda över i 600-ledningen. Oljeavskiljaren klarar av att rena 40 l/s i klass 1 som är ca 10% av ett 10-årsregn. Prisskillnaden mellan en oljeavskiljare som är dimensionerad för ett 10-årsregn gentemot en oljeavskiljare som är dimensionerad för ett 2 eller 5-årsregn är försumbart. Som ni också ser på planen föreslås att en backventil sätts i D232/200-ledning som ansluter till brunnen D15. Detta för att förhindra att åns vatten ska flöda in i oljeavskiljaren. Som ni även ser har jag ändrat material på ledningen som ska läggas om mellan byggnaderna från betong till plast. Fabrikatet på denna ledning föreslår jag ska vara Pipelife Infra DV eller likvärdigt. Ledningar av detta fabrikat kan läggas med dålig täckning.
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 13 3.4 Övriga åtgärder Nedanstående åtgärder utgör komplement till byggandet av anläggningar för ekologisk dagvattenhantering; 3.4.1 Aktiva åtgärder för att öka den lokala omhändertagandet av dagvatten Enligt den nya brukningstaxan för VA tas en fast dagvattenavgift ut för anlslutning till kommunens dagvattennät. Denna avgift kan vara en morot för LOD. För områden med goda markförhållanden kan information till fastighetsägare om möjligheten till LOD öka det ekologiska tänkandet. 3.4.2 Slamsugning av dagvattenbrunnar och dagvattenmagasin Frekvent slamsugning i brunnar och fördröjningsmagasin krävs för att undvika att sedimenterade föroreningar spolas ut igen. 3.4.3 Snödeponi Anläggande av en snödeponi med reningsanläggning för smältvatten, för att undvika att kraftigt förorenat smältvatten når recipienten. 3.4.4 Siktning av sandningsmaterial Avskiljning av fina partiklar innan sandningsmaterial återanvänds, för att minska föroreningsinnehållet i sandningsmaterialet (finkornigt material har stor specifik yta och binder mycket föroreningar).
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 14 4 TIDPLAN OCH FINANSIERING AV ÅTGÄRDER Kostnadsfördelningen förelås följa den som anges i Dagvattenplan del II, Riktlinjer. Beräknade kostnader för Stockslycke- Linnebäck och Stockslycke N Fiskaregatan enligt Swecos utredning. Kostand för filter i DB enligt prislista från leverantör. Planerad kostnad för installation av oljeavskiljare i dagvattenkulvert före utlopp i Lillån enligt förhandsbesked från Ramböll. För investering av nya anläggningar finns medel avsatt i budget, VA-verket 1,5 milj kr/år och Gata 1,5 milj kr/år, under perioden 2011 2015. Driftkostnaden för en dagvattendamm beräknas till ca 35 000 kr/år. Ett förslag till tidplan och preliminära kostnader anges nedan. År Avrinningsområde Läge Beskrivning Uppskattad investeringskostnad (prisnivå 2011) 2011 G09 Stockslycke- Linnebäck Bostäder / trafik 2 500 000 (Sweco) 2012 G08 Stockslycke-Norra Fiskaregatan Bostäder / trafik 1 500 000 (Sweco) 2011 L17 (Oljeavskiljare) Lillågatan och del Trafik Exploatering av Stationsgatan 2011 L16 (Oljeavskiljare) Del av: Järnvägsgatan, Stationsgatan och S Ringgatan Trafik 250 000 (Ramböll) 2011 Summa Lillån Centrum Centrum Trafik / centrum 250 000 (filter i DB) 2012 Summa Lillån Centrum Centrum Trafik / centrum 500 000 (filter i DB) 2013 L18 (filter i DB) Stationsgatan, Trafik 15 000 västra delen 2013 L05 (filter i DB) Stationen, Stråhles Trafik / kommunikationsområde 250 000 Alllé, V Ringgatan m m 2014 M02 och M03 (Dagvatten damm med filtervall) Noltorp / Kungegården / Enehagen / Dammtorpet / Kvarnbacken / Tegelbruket Bostäder / trafik 2 500 000
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. 15 5 FORTSATT ARBETE Enligt antagna riktlinjer i Dagvattenplan för Alingsås tätort ska även befintliga större parkeringsplatser förses med anordning för renings av dagvattenavlopp. Det kan därför bli aktuellt med oljeavskiljare för ett antal kommunala och privata parkeringsplatser i centrum. Vi planering av övriga framtida objekt som finns upptagna i Dvpl 2001 behöver en komplettering av underlagsmaterialet göras. Lokaliseringsutredning (jordart, korsande kablar och ledningar, konkurrerande intressen etc), dimensionering, teknikval, noggrann kostnadsberäkning etc., saknas eller behöver göras om för att försäkra sig om att åtgärderna är praktiskt genomförbara samt att metoden är den bästa tänkbara. Först därefter kan en mer exakt uppfattning om kostnader för respektive anläggning fås. En miljöbedömning bör också göras, med bl a en analys av effekten av förändrade vattenflöden. Kontroll och eventuell tillståndsprövning skall göras med Länsstyrelsen för
Dagvattenplan. Åtgärdsplan. Bilaga I:1 Kostnadsuppskattningen är borttagen enligt önskemål från Alingsås kommun (red. anmärkn.).