Riktlinjer Handläggning av dagvattenfrågor i Alingsås tätort

Transkript

1 Dagvattenplan för Alingsås tätort Del II Riktlinjer Handläggning av dagvattenfrågor i Alingsås tätort Mars 2011 Ett samarbetsprojekt mellan Tekniska kontoret Miljöskyddskontoret Plan- och byggkontoret Projektledare: Kristian Grötting VA-chef

2 Del I Underlagsrapport - Fakta om dagvatten och situationen i Alingsås tätort Policy och mål - Ett politiskt ställningstagande i dagvattenfrågan, ingår i VA-strategi i Alingsås kommun Del II Riktlinjer - Handläggning av dagvattenfrågor i Alingsås tätort Del III Åtgärdsplan - Planerade förbättringsåtgärder för Alingsås tätort

3 Dagvattenplan. Riktlinjer. 1 1 OM RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV DAGVAT- TENFRÅGOR I ALINGSÅS TÄTORT Riktlinjerna är tänkta att komplettera VA-strategi för Alingsås kommun. Ett politiskt ställningstagande i dagvattenfrågan som utgör del II i Dagvattenplan för Alingsås tätort. Riktlinjerna skall utgöra ett stöd i handläggarens dagliga arbete. Riktlinjerna innehåller bl a kriterier för när dagvatten i Alingsås bör genomgå behandling och krav på dagvattenhanteringen vid nyexploatering. Kompletteringar även i befintliga områden kan vara aktuella. Dagvatten betraktas som förorenat avlopp tills avledning av dagvattnet från det aktuella området beslutats vara något annat. Enligt Vattendirektivet (EU:s ramdirektiv vatten) har ett åtgärdsprogram skapats för Åtgärdsprogrammet har antagits av Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Kommunerna som omfattas av detta åtgärdsprogram har bl a ålagts att upprätta åtgärdsplaner för dagvattenhantering. Åtgärdsprogrammets syfte är att se till att de miljökvalitetsnormer som har föreskrivits för vattendistriktets vattenförekomster uppfylls senast den 22 december Färgensjöarna, Forsån, Gerdsken och Lillån tillsammans med Säveån genom staden är bland de flöden där de fysiska förutsättningarna skall förbättras. Kommunerna har därför ålagts att prioritera de vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå en god ekologisk eller kemisk status. Kommunerna skall fr o m årligen rapportera till Vattenmyndigheten de åtgärder som kommunen genomfört. Riktlinjerna skall vid behov uppdateras och kompletteras, allteftersom kunskapen och erfarenheten kring dagvatten växer. Ansvarig för uppdateringen är VA- chefen på tekniska kontoret. 2 GENERELLA RIKTLINJER Vid förbättring av dagvattenhanteringen finns ett antal grundläggande riktlinjer som bör finnas med redan från början; 1. Förebygg förorening vid källan om föroreningen aldrig uppstår undviks många problem 2. Behandla vattnet så nära källan som möjligt då undviks påverkan på recipienter nedströms. 3. Fördröj avrinningen så att flödet utjämnas det ger lägre belastning på både dagvattensystem (översvämning, bräddning etc) och recipient (erosion, uttorkning etc) 4. Välj behandlingsmetod utifrån vattenflöde, föroreningskällor/-grad, recipient, tillgängliga markytor och naturliga markförhållanden. 5. Håll vattnet högt det är svårt att lyfta upp vattnet ovan mark om det en gång letts ned i ledning. I övrigt skall nedanstående riktlinjer tillämpas.

4 Dagvattenplan. Riktlinjer. 2 3 PLANERING FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVAT- TEN Vid all planering av nya vägar, bebyggelseområden m m, samt vid komplettering och ändringar av befintliga områden skall möjligheten att skapa förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), d v s omhändertagande på den egna fastigheten eller i dess omedelbara närhet, analyseras. 3.1 Planering av system för omhändertagande av dagvatten Om förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvattnet (LOD) finns bör detta tillämpas vid all nybyggnation. Vid större ombyggnad av befintliga fastigheter skall fastighetsägaren separera alla kombinerade avloppsinstallationer. Fastighetsägare inom befintliga bebyggda områden skall aktivt uppmuntras till LOD, där så är möjligt. Differentierad VA-taxa finns sedan som ett styrmedel för att få fler fastighetsägare att välja LOD. Vid om- och nybyggnation av gator och vägar skall ett samråd mellan berörda parter ske, som särskilt tar upp dagvattenfrågan. Väghållaren, VA-verket, Miljöskyddskontoret och Samhällsbyggnadskontoret samt vid behov berörda fastighetsägare skall vara representerade på mötet. 3.2 Medborgarinflytande genom samråd Genom samråd över fördjupningar av översiktsplanen eller detaljplan skall möjlighet ges för att diskutera olika dagvattenlösningar i ett tidigt skede. 3.3 Översiktsplan Översiktsplanen skall redovisa de allmänna förutsättningarna för dagvattenhantering och ange övergripande mål och riktlinjer för hur dagvatten skall tas omhand. Genom en översiktlig hydrologisk analys, som visar hur vattnet fördelar sig inom avrinningsområdena, studie av topografi, vegetation och geologi bör översiktsplanen sedan redovisa sammanhängande stråk för öppen dagvattenavledning och mark som är särskilt lämplig för lokalt omhändertagande (LOD). Om krav på rening av dagvattenavlopp finns inom planområdet skall detta redovisas i planförslaget. 3.4 Detaljplan Alla nya eller reviderade detaljplaner skall i samband med remiss granskas särskilt med avseende på dagvattenhanteringen av kommunens VA-chef och vid behov även av kommunens dagvattengrupp. Med hänsyn till gatuutformning, p-platser och hårdgjorda industritomter i den aktuella planen skall behovet av rening av dagvattenavlopp utredas och fastställas.

5 Dagvattenplan. Riktlinjer. 3 Valet av dagvattenlösning - lokal, allmän respektive enskild - bör framgå av detaljplanebestämmelserna. Om förutsättningar för infiltration finns skall en planbestämmelse införas i nya detaljplaner som föreskriver hur och var dagvattnet skall infiltreras. Markytans utformning, t ex gräs, grus eller dylikt, kan framgå av illustrationskartan. Där förutsättningar för infiltration är mindre goda bör mark avsättas för anläggande av dammar och/eller fördröjningsmagasin. Planbeskrivningen bör redovisa den teknik som bedömts lämplig att använda i det aktuella fallet. Då teknikutvecklingen inom dagvattenhanteringen går fort bör dock inte för detaljerade bestämmelser anges, då föreslagen teknik/lösning kan riskera att bli inaktuell innan detaljplanen genomförs. Sektioner och typsnitt som visar höjdsättning, marklutningar och utformning av dräneringsstråk mm, bör fogas till bestämmelserna. Exempel på lämpliga respektive olämpliga byggnadsmaterial kan anges i planbeskrivningen. Om det av någon anledning är olämpligt att ange preciserade planbestämmelser bör istället generella bestämmelser/riktlinjer som gäller hela planområdet redovisas. Exempelvis kan man föreskriva en minsta procentuell andel av markytan som skall vara tillgänglig för infiltration eller ett maximerat ökat dagvattenflöde från området. Ett alternativ till detta är att ange en minsta grönytefaktor för exploateringen, d v s den oexploaterade grönytan i förhållande till bebyggd/hårdgjord yta. Vid detaljplaneläggning inom redan exploaterade områden bör krav ställas på att man inom kvarteret/fastigheten inte får tillföra mer hårdgjorda ytor. Krav kan även ställas på en minskning av hårdgjorda ytor, om förhållandena så kräver. Nyexploatering inom dessa områden kan lösas genom kompensationsåtgärder, t ex anläggande av gröna tak eller genom att befintliga parkerings- och körytor får nytt ytskikt som är genomsläppligt eller dylikt. Krav skall också ställas på rening av dagvattenavlopp från befintliga hårdgjorda ytor eller p-platser så att gällande krav uppnås. Detaljplanens genomförandebeskrivning bör redovisa de ekonomiska, fastighetsrättsliga och organisatoriska förutsättningarna för vald dagvattenhantering. Om konsekvenserna av detaljplanens genomförande bedöms innebära betydande miljöpåverkan, bör detaljplanen även redovisa en miljökonsekvensbeskrivning (5 kap. 18 PBL). Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) bör då tydligöra förutsättningarna för att lösa dagvattenfrågorna. Den bör innehålla lokalt omhändertagande av dagvatten samt även visa på alternativa möjligheter att. 4 BEDÖMNING AV BEHOV AV ÅTGÄRDER Enligt de årliga slamrapporterna för Nolhaga avloppsreningsverk bör dagvatten från trafikplatser, starkt trafikerade leder och industriområden renas, då det finns risk för olje- eller kemikaliespill. Oljeavskiljare följt av sedimentering (föroreningarna är till stor del bundna vid partiklar) och/eller slamavskiljning är lämpliga lösningar. Beroende på avrinningsytans storlek och därmed flödeshastighet i tillflödet kan någon forma av fördröjning behövas.

6 Dagvattenplan. Riktlinjer. 4 Bedömningen om huruvida en väg är starkt trafikerad eller inte, kan bygga på uppgifter om årsmedeldygnstrafik. En förhållandevis komplett räkning av trafikmängder på huvudstråken genom centrum och huvudgator i hela tätorten har gjorts Med hänvisning till denna räkning och redovisade värden från Trafikverkets vägar genom staden kan bedömningar göras av belastning, vägtyp och bredd (se kartan Trafikmätning Punkter och bilaga 1). Större parkeringsplatser bidrar också med mycket föroreningar genom frekvent start och stopp samt läckage från bilar. Därför bör större parkeringsplatser åtgärdas. Som större parkeringsplatser klassas de för fler än 50 fordon (se bilaga 1). Eftersom huvudsakliga föroreningen från p-platser är olja, bör oljeavskiljare installeras som ett första reningssteg. När det gäller industrimark föreslås olje- och slamavskiljare samt ev slutna system där så behövs. Behovet får bedömas från fall till fall, men industrier som hanterar olja och andra kemikalier skall vidta säkerhetsåtgärder för att dessa inte skall kunna rinna direkt ut med dagvattnet. I övrigt bör LOD tillämpas för industrimark om tillgängliga ytor finns för infiltration. För att minska belastningen kan annars fördröjningsmagasin anläggas, liksom ökad andel gröna ytor och gröna tak. När det gäller bostadsområden rekommenderas ingen generell rening. Om de visar sig att ett specifikt avrinningsområde bidrar med extremt mycket föroreningar (i kg/år) bör dock åtgärder vidtas för att minska belastningen i utsläppspunkten. Fastighetsägare bör uppmanas till LOD där så är möjligt. Vid nybyggnad bör krav på en minsta grönytefaktor ställas, för att skapa förutsättningar för LOD. Vid ombyggnation bör krav på kompensationsåtgärder tillämpas om nya ytor hårdgörs. Hanteringen av snö bestäms av föroreningsgraden. Snö från starkt förorenade områden skall köras till särskild uppläggningsplats, från vilken smältvattnet behandlas, innan det släpps till recipienten. I övrigt bör bortforsling av ren snö undvikas, för att minimera transporterna. Ingen snö får deponeras i vattendrag. I huvudsak är det snö från centrumområden som transporteras bort, p g a avsaknad av centrala upplagsytor. Ren snö, som plogas i ett tidigt skede eller tas från områden med låg trafikbelastning, kan användas för att skapa vinterlekplatser åt barn och vuxna. Tillstånd för snödeponier handläggs av MK. I övrigt skall krav ställas på att ytor för lokalt omhändertagande av snö skall finnas inom varje fastighet eller område. Sand som sopas upp från gatorna efter vintersäsongen bör siktas före återanvändning. Detta för att avskilja de minsta, mest förorenade partiklarna. Följande kriterier (här listade utan inbördes rangordning) bör användas vid bedömning av behovet och prioritering av lokala reningsanläggningar för dagvatten: Föroreningsbelastning Recipient Förekomst av hydrauliska problem i huvudledningar Teknisk genomförbarhet Intressekonflikter (säkerhet, markanvändning etc.) Kostnad

7 Dagvattenplan. Riktlinjer. 5 5 GENOMFÖRANDE AV DAGVATTENÅTGÄRDER 5.1 Metod och utformning av dagvattenanläggningar Öppen avledning av dagvatten på allmän plats (PARK eller NATUR) bör utnyttjas om så är möjligt. Öppna dagvattenledningar bör utformas så att de upplevs som ett positivt och pedagogiskt inslag i stadsmiljön. För varje dagvattenanläggning skall en skötsel- och underhållsplan (arbetsfördelning, finansiering etc) samt ett kontrollprogram (uppföljning av funktion, reningseffekt etc) tas fram i samband med detaljprojektering. Säkerhetåtgärder skall vidtas för att förebygga olyckor vid dagvattenanläggningar. Råd i Boverkets byggregler (BBR 8:6) skall följas. Några praktiska riktlinjer för dammar kan vara: - max 2 dm djupt vid kanten - lutning max 1:3, gärna mindre t ex 1:10, 2-3 m från kanten - fast botten 2-3 m från kanten - gärna kokosmatta + plantering av låga växter i vattenbrynet för att minska viljan att kliva i det klara vattnet. Anläggningarna skall utformas så att de fyller erforderlig funktion när det gäller renings- och fördröjningseffekt (följ vedertagna metoder för dimensionering). 5.2 Lokalisering av dagvattenanläggningar Utgångspunkten för val av yta för dagvattenanläggningar skall vara att den i största möjliga mån; - skall ligga inom avrinningsområdet eller i anslutning till avrinningsområdets utlopp, - skall ligga lägre än ledningens nivå (för att undvika pumpning) - skall vara tillräckligt stor för att täcka ytbehovet - skall orsaka minsta möjliga ingrepp i naturen - skall tillföra ett estetiskt och pedagogiskt värde - inte skall komma i konflikt med andra starka markanvändningsintressen 5.3 Drift, underhåll och kontroll Anläggningen skall underhållas på ett sådant sätt att syftet med anläggningen uppfylls (reningseffekt, estetik etc.) Ett kontrollprogram skall upprättas för varje dagvattenanläggning i samband med detaljprojektering. Kontrollprogrammet skall syfta till att följa upp anläggningens flödesutjämnings- och reningseffekt.

8 Dagvattenplan. Riktlinjer Ansvarsfördelning och finansiering Mark Kommunal mark skall upplåtas för VA-kollektivets dagvattenanläggningar. Vid konkurrerande markintressen bör en konsekvensbedömning genomföras och vid behov bör den angivna markanvändningen i planen ändras genom en planändring Investering Kommunala anläggningar Kostnaden för drift och underhåll av dagvatten bekostas via VA-taxans brukningsavgift för kommunalt VA som trädde i kraft För byggande av allmänna VA-ledningar täcks investeringen till viss del av den anläggningsavgift som fastighetsägaren betalar genom VA-taxan. Väghållaren står för kostnader för omhändertagande av dagvatten från trafikytor. För dagvatten från övriga ytor skall markägaren/verksamhetsutövaren stå för kostnaderna. Det betyder t ex att Gatuavdelningen/Parkenheten skall ta kostnaderna för dagvatten från allmän plats-mark. I de fall där statliga vägar är inblandade skall Trafikverket stå för sin del av investeringskostnaden. Icke kommunala anläggningar Anläggningarna bekostas normalt av verksamhetsutövaren (t ex exploatören, fastighetsägaren, samfälligheten etc.) Förutsättningarna regleras i detaljplan och i förekommande fall köpekontrakt (om marken säljs av kommunen). Samma förutsättningar skall också gälla för rening av dagvattenavlopp från befintliga hårdgjorda ytor eller p-platser på fastigheter där förhållandena motsvarar den omfattning som medför åtgärder så att gällande krav uppnås Skötsel och underhåll Kommunala anläggningar VA-verket står för kostnader relaterade till drift och underhåll av de delar av anläggningarna som berör ledningar, pumpar, slamsugning, flöden genom anläggningar etc, samt sanering/urgrävning av anläggningar som inte är direkt kopplade till trafikytor (t ex byte av material i ytskikt i infiltrationsytor och dammar). Gatuavdelningen/Parkenheten står för kostnader relaterade till drift och underhåll av de delar av anläggningarna som berör gång- och cykelvägar, broar, plantering, gräsklippning, lekplatser etc, samt urgrävning av markområden i anslutning till trafik (t ex infiltrationsytor vid gator/parkeringar). Arbetet samordnas normalt med VA-verket för att få bästa kostnadseffektivitet. VA-verket ansvarar för uppföljning av reningseffekt enligt kontrollprogram som fastställs i samband med projektering och utförande.

9 Dagvattenplan. Riktlinjer. 7 I de fall där statliga vägar är inblandade skall Trafikverket stå för sin del av driftskostnaden (kan också beräknas proportionellt mot den bidragande föroreningsbelastningen, enligt schablon). Icke kommunala anläggningar Anläggningarnas skötsel bekostas normalt av verksamhetsutövaren (t ex fastighetsägaren, samfälligheten etc.) Förutsättningarna regleras i detaljplan, exploateringsavtal eller gällande föreskrifter i VA-taxan.

10

11 Dagvattenplan. Riktlinjer. Bilaga 1:1 MARKOMRÅDEN SOM BEDÖMTS KRÄVA BEHANDLING AV DAGVATTEN Tabell 1 Vägar i Alingsås tätort med hög trafikbelastning Väg Årsmedeldygnstrafik (fordon/dygn) Mätår E Vänersborgsvägen (180) Västra Ringgatan Nyebrogatan Kungälvsvägen (180) Boråsvägen (180) Södra strömgatan Norra Ringgatan Drottninggatan Norra Strömgatan Järnvägsgatan Tabell 2 Allmänna P-platser för fler än 50 fordon i Alingsås tätort P-plats Antal platser * Teaterg. 178 Afzeliiskolan 64 Kvarnlyckan 219 Kv. Myggan 100 Kv. Bryggaren 206 Kv. Prästlyckan 155 Stora Torget 76 Kv. Solen 97 Lövskogsg. 83 Albano 63 Kv. Mjölnaren 69 Bangårdsparkeringen 217 Ängaboskolan 64 Kv. Orren Lasarettet 86 Nolhagahallen och skolan 172 Maxi 436 Ö&B, Jysk 152 Lidel 142 N Strömgatan 56 * inkl viss tid och förhyrda På fastighetsmark med p-platser för egna verksamheter finns ett antal som har fler än 50 platser. Bland dem kan nämnas Lasarettets personalparkering (111), LUNA-s och ABB-s personalparkering, Farkosten (59), Jägaren (56) samt Kv Hill (70).