LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Anvisningar för skriftliga arbeten på Pol Kand-programmet samt kurser i statsvetenskap och nationalekonomi Peter Andersson Juli 2015
2 1. Inledning Denna skrift innehåller instruktioner för hur skriftliga arbeten på Pol Kand-programmet samt kurser i statsvetenskap och nationalekonomi ska utformas. Anvisningarna gäller generellt för alla typer av kortare skriftliga arbeten: grupparbeten, inlämningsuppgifter, utredningsarbeten, hemtentor, rapporter etc. om inget annat anges i instruktionerna till aktuell uppgift. Sådana instruktioner har i så fall prioritet framför de som anges i denna skrift. För att utforma kandidat- och masteruppsatser hänvisas vidare till den metodlitteratur som används. Det viktigaste med skriftliga arbeten är naturligtvis den intellektuella nivån på själva innehållet och att man nöjaktigt genomför den uppgift man är förelagd. Språk och formalia är emellertid inte heller oviktigt, och en viktig del i en akademisk utbildning är också att lära sig utforma en text på ett akademiskt vis. I många fall finns det ett riktigt sätt att göra på, men ibland, exempelvis vad gäller källhänvisningar i löpande text, finns flera möjligheter. Inte ens förlag som ger ut vetenskapliga artiklar är ense om alla detaljer. Anvisningarna i det här häftet avser att vara så allmängiltiga som möjligt, och lär man sig att följa dem så tillägnar man sig ett gott och effektivt sätt att uttrycka sig skriftligt. 2. Allmänna anvisningar a) Kortare texter under cirka 5 sidor behöver ingen framsida. Författarens (författarnas) namn och personnummer, i förekommande fall grupp etc., förtecknas överst på sidan. Författarnas namn ska alltid stå i bokstavsordning på efternamn (men förnamnet skrivs före efternamnet). Därefter följer eventuell rubrik på arbetet. Längre texter förses med egen framsida med titel mitt på sidan och författarnas namn i bokstavsordning i mindre bokstäver längre ner på sidan. Det ska inte stå någonting i övre vänstra hörnet (Linköpings universitet etc.). Det gäller bara för offentliga handlingar utgivna av myndigheten, så som exempelvis den här skriften. b) Alla arbeten bör inledas med ett kort stycke Inledning (se t ex ovan i den här texten). I den anges i korthet själva uppgiften samt eventuellt motiv och bakgrund till den. I kortare arbeten på under tio sidor behövs normalt ingen uppdelning i separata stycken med syfte, metod etc. utan detta kan efter behov skrivas in i inledningsavsnittet. Ofta är uppgiften given, då är det mycket viktigt att man håller sig till den givna uppgiften och inte gör egna omformuleringar. c) Texten indelas i kapitel efter behov. Kapitel kan med fördel numreras (som i denna skrift) med 1, 2, 3 osv. Kapitel kan innehålla underavsnitt. Dessa kan också numreras (1.1, 1.2 osv.). Ett alternativ är att indikera huvud- och underkapitel med olika stor text på rubriken. I längre texter ska nytt kapitel börja på en ny sida. Man bör aldrig, ens i längre texter, ha fler än tre rubriknivåer. Vidare ska rubrikstapling undvikas, dvs. att inte skriva flera rubriker efter varandra utan text emellan. Eftersom underavsnitt är en form av meny, så bör man ha minst två sådana (alltså om det finns ett 2.1 bör det också finnas ett 2.2, annars kan lika gärna all text stå under huvudkapitlet 2 ).
3 d) nytt stycke markeras antingen med en tom rad (som i den här texten) eller med indrag av första ordet i det nya stycket, utan tom rad. Det ska bara finnas EN typ av nytt stycke i en text, blanda inte metod. Stycken bör innehålla minst två meningar. e) Texter kan innehålla tabeller och figurer. Allt som inte är tabeller räknas som figurer, även bilder, diagram etc. Dessa ska alltid förses med numrering löpande genom texten samt en rubrik som anger innehållet i tabellen/figuren. Rubriken ska stå ovanför och utanför figuren (alltså inte i exempelvis excel skrivas inne i figuren). Källan till innehållet ska anges direkt under tabellen/figuren. Tabeller och figurer bör vara egenkonstruerade. Endast i undantagsfall, om man hämtar något från en källa som konstruerat något unikt, bör man tillåta sig att scanna och kopiera. Tabeller och figurer ska alltid kommenteras i den löpande texten och de viktiga resultaten presenteras för läsaren. Eftersom man anger källa i anslutning till tabellen eller figuren behövs ingen ytterligare källhänvisning i den löpande texten. Ibland kan man lägga till en anmärkning Anm: direkt under tabell/figur om man vill påpeka något särskilt för läsaren. f) Det är tillåtet att använda citat med angivande av källa. Detta bör göras sparsamt och endast för att visa exempelvis en definition eller en unik formulering. Citat markeras genom citationstecken och/eller kursiv stil. Kortare citat skrivs direkt in i den löpande texten medan längre citat skrivs som ett separat stycke. I övrigt ska man själv med egna ord formulera sin text. Det innebär oftast att man refererar (gör en kort, kondenserad genomgång av innehållet) eller mer sällan gör en parafras (ett mer textnära återgivande) av andra källor. När man gör det så ska den egna texten tydligt skilja sig från den refererade. Att mer eller mindre skriva av andra texter innebär plagiat, vilket är otillåtet och räknas som fusk. Alla misstänkta försök att vilseleda examinator (eller andra examinerande lärare, opponenter etc.) att en text framställts av en individ eller grupp men i själva verket är plagierad av andra kommer att anmälas till LiUs disciplinnämnd. g) kortare texter på högst tiotalet sidor behöver ingen inledande sammanfattning. Till lite längre texter, som också har en sammanfattning, placeras den allra först (före innehållsförteckningen), fokuserar på slutsatserna, och bör inte vara längre än en sida. h) Texter som ska lämnas in på papper till examinerande lärare ska häftas i övre vänstra hörnet. Använd sålunda inte gem, vikta hörn, plastfickor, tuggummi eller dylikt. i) Texter skrivs normalt i Times New Roman med 12 punkters storlek. Calibri, 11 punkter går också bra. Texten bör vara vänsterställd med enkelt eller 1,5 radavstånd. j) Anges uppgiftens omfång i antal ord eller sidor, så inräknas i dessa inte eventuell framsida, innehållsförteckning, sammanfattning och källförteckning. Det som räknas är den löpande texten inklusive tabeller, figurer och noter. 3. Källhänvisningar Källhänvisning ska göras till alla fakta som hämtas från andra källor. Det innebär att allt som skrivs utan källa är författarens egen konstruktion eller slutsats. Grundregeln för
4 källhänvisningar är att göra det så enkelt som möjligt för läsaren att själv finna fram till källan för den information som används. Det ska finnas källhänvisningar till citat, referat och parafraser, även till påståenden, meningar eller åsikter som inte är självklara eller som är diskutabla samt till statistik, bilder, figurer etc. Man behöver däremot inte källhänvisa till allmän kunskap och absolut inte till egna iakttagelser, sammanfattningar, egen bearbetning, analys och slutsats. Det finns två metoder för källhänvisningar. Den ena är att ange författare och årtal i den löpande texten (Harvardsystemet). Oftast står då författare och årtal inom parentes, men om författarna utgör subjektet i meningen sätts bara årtalet inom parentes. Den andra metoden är att sätta en not och i noten ange författare och årtal (Oxfordsystemet). Är det två författare används &, till tre eller flera anges den som står först, samt et. al. eller m. fl.. Till källor som inte har författare anges i stället utgivande organisation eller rubrik. All övrig information om källan lämnas i källförteckningen. Sålunda ska exempelvis inte långa internetlänkar anges i källhänvisningarna! Även källor som hämtats via internet ska sålunda anges precis som en skriftlig källa, dvs. i första hand med författare eller, om inte det finns, organisation eller titel/rubrik. Källhänvisningen sätts normalt direkt efter det textavsnitt som källan gäller. Gäller en not, eller en referens enligt Harvardsystemet, ett helt stycke sätts den efter sista punkten i stycket, gäller den enbart en viss mening sätts den före punkten och gäller den ett visst ord direkt efter ordet. Noter kan förutom för källhänvisningar också användas till annat, såsom definitioner, förtydliganden eller information man önskar förmedla men inte vill belasta huvudtexten med. Det bör dock göras sparsamt. Exempel: Utredningsarbeten ska genomföras inom angivna tidsramar (Andersson & Rundqvist, 2015, s 14). Andersson och Rundqvist (2015:14) understryker vikten av att utredningsarbeten ska genomföras inom angivna tidsramar. eller Utredningsarbeten har oftare en mer strikt deadline än exempelvis uppsatser. Det är därför viktigt att de genomförs inom angivna tidsramar. 1 4. Källförteckning (referenser) Denna placeras sist i arbetet, på en ny sida. Här görs en fullständig referens till de källor som använts i arbetet. Inga källor som inte finns med bland källhänvisningarna inne i själva arbetet ska förtecknas! Skriftliga källor ska inte delas upp på olika typer, utan allt förtecknas i bokstavsordning. Alla författare ska anges, oavsett antalet. Muntliga källor och intervjuer kan eventuellt förtecknas separat. Nedan visas hur olika typer av källor ska skrivas i källförteckningen (om förnamn eller bara initial ska skrivas ut är en smaksak). 1 Andersson & Rundqvist (2015 s 14).
5 Bok Roberts, Peri & Peter Sutch (2007): Politiskt tänkande. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Artikel i tidskrift Varian H. R. (1985): Price Discrimination and Social Welfare. American Economic Review 75:870-75. Kapitel i samlingsverk Shapiro C. (1989): Theories of Oligopoly Behavior. I Schmalensee R. & Willig R. (eds.): Handbook of Industrial Organization. Amsterdam: North-Holland. Rapport (eller eljest om författare saknas) SOU 2010:73: Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar. Betänkande av utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar. Stockholm: Elanders. Tidningsartikel Svejbo Erik: EU:s regelverk leder till ökade utsläpp. Svd, Brännpunkt 2015-01-06 Osignerad tidningsartikel Oljepriset fortsätter ned. Östgöta Correspondenten 2015-01-06. www.corren.se/ekonomi Intervju, korrespondens Andersson Peter (ange t ex: intervju/mailkorrespondens/brev etc., ev. titel på intervjupersonen) 2015-07-08. Elektronisk källa Ange författare och rubrik på precis samma sätt som ovan men ersätt tryckort och förlag med den elektroniska adressen samt eventuellt datum. Andersson Peter & Mikael Rundqvist (2015): Föreläsningsunderlag 3. www.liu.se/utbildning/program/polkand/student/kurser/arskurs-2/utredningskunskap Material på hemsida Material som inte utgörs av en artikel utan ligger direkt på en hemsida anges med: Organisation, hemsidans rubrik, den elektroniska adressen samt ev. datum. Konkurrensverket (2015): Hållbar upphandling. www.kkv.se/upphandling/hallbarupphandling
6 5. Vanliga språkfel Avslutningsvis listas här ett antal vanliga språkfel och mindre lämpliga uttryck i akademiska texter. a) ofullständig mening Textförfattare ska enbart skriva meningar som innehåller både subjekt och predikat. Och inte konstruera ofullständiga meningar. Som de båda sista. b) särskrivning (ovanligare men lika illa är hopskrivningar!) bankfolk skriver kassa rapporter kommentarer över flödiga c) talspråk och överdrivna uttryck kolla på (studera) typ (exempelvis) väldigt, lysande, fantastiskt d) uteblivet bindestreck FN-rapport, BNP-tillväxt, Pol Kand-programmet e) kontamination (sammanblandning av uttryck) det spelar ingen betydelse hon skriver både intressant som korrekt f) syftningsfel Jag fick en bit pizza av min kompis, som jag genast satte kniven i. g) oprecisa ord och uttryck man (används ofta utan att det klart framgår vem som åsyftas) ett flertal (betyder egentligen mer än hälften men ersätter ofta allt som är mer än en) relativt (uttrycker en jämförelse med något men står ofta för ganska ) h) felaktig användning av skiljetecken En inskjuten bisats ska ha kommatecken, av den här typen, på båda sidor. Kolon (inte semikolon) används för att syfta framåt, vid exempelvis uppräkningar. i) till synes ogrundade påståenden Använd inte uttryck som tycker, tror, etc. (annat än om du refererar någon annan som gör det).
7 Dina slutsatser är inte ett tyckande, utan ska vara underbyggda: skriv i så fall av detta följer, slutsatsen blir då att Det som inte är direkta slutsatser men ändå bygger på kunskap i ämnet uttrycks bättre med verben bedömer, rekommenderar, föreslår etc. j) använd rätt subjekt jag, vi, gruppen är lämpliga att använda. Korrekt men onödigt gammeldags är författaren. Låt inte texten i sig själv vara subjekt: Utredningen föreslår, Uppsatsen kommer fram till h) användning av siffror - anges i löpande text med bokstäver upp till tio-tolv (rekommendationerna varierar, men skriv definitivt tre och inte 3 ) - decimaltal avskiljs med kommatecken och tusental med mellanslag 3 412,38 (på engelska, däremot, avskiljs decimaler med punkt och tusental med kommatecken: 3,412.38) i) undvik att skriva i passivum: Alla följer anvisningarna är bättre än Anvisningarna följdes av alla 6. Avslutning Följer du dessa anvisningar vid skriftliga arbeten så kommer du att skriva texter som uppfyller normala akademiska krav. Tag för vana att gå igenom anvisningarna som en checklista innan du eller din grupp lämnar in ett arbete, så slipper du eller ni att göra ett dåligt jobb och riskera komplettering av formalia.