Datum Beteckning 2008-02-08 2-0711-0759 Ert datum Er beteckning Malmö Stad Miljöförvaltningen Torbjörn Håkansson 205 80 Malmö Rådgivning avseende Silvervik, östra och södra områdena, Malmö Stad
SGI 2 (18) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 2 1.1 UPPDRAG OCH SYFTE... 2 1.2 UNDERLAG... 3 2 GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN I OMRÅDET... 3 2.1 BAKGRUND... 3 2.2 SLUTSATSER OM GRUNDVATTEN... 4 3 BEDÖMNING AV FÖRORENINGSSITUATIONEN I JORD OCH GRUNDVATTEN... 4 3.1 METODIK VID BEDÖMNING... 4 3.2 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV FÖRORENINGSSITUATIONEN... 5 3.2.1 Jord... 5 3.2.2 Grundvatten... 6 3.2.3 Bedömning... 7 4 KOMMENTARER... 7 4.1 ANALYS AV FRYSTA JORDPROVER... 7 4.2 INOMHUSMILJÖ... 7 4.3 EFTERBEHANDLING AV ENDAST EN FASTIGHET... 7 5 FÖRSLAG TILL VIDARE UTREDNINGAR... 8 6 UNDERLAG OCH REFERENSER... 11 6.1 UNDERLAG TILLHANDAHÅLLET AV MILJÖFÖRVALTNINGEN... 11 6.2 ÖVRIGA REFERENSER... 12 BILAGA 1... 13 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV FÖRORENINGAR... 13 Östra området... 13 1. Lövviksgatan 5A... 13 2. Lövviksgatan 5B... 13 3. Silverviksgatan 16A... 14 4. Silverviksgatan 16B... 14 5. Silverviksgatan 18A... 15 6. Silverviksgatan 18B... 15 7. Lekplats Silverviksgatan... 16 Södra området... 16 8. Silverviksgatan 19A... 16 9. Silverviksgatan 19B... 17 10. Silverviksgatan 19C... 17 11. Område söder om Silverviksgatan 19C... 18 1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Miljöförvaltningen i Malmö Stad har uppdragit åt Statens geotekniska institut, SGI, att utföra en genomgång av utredningsmaterial avseende Silverviksområdets östra och södra delar samt ge rådgivning angående fortsatt utredning och efterbehandling av förorenad mark.
SGI 3 (18) Uppdraget innebär att göra en kortfattad skriftlig redovisning i punktform över vad som framkommit vid genomgången av underlaget och jämförelser med generella riktvärden i den mån sådana finns. Platsspecifika riktvärden används inte eftersom det inte finns några sådana som godkänts av miljöförvaltningen. I uppdraget ingår inte att göra någon sammanställning av material i tabeller, kartor eller dylikt. Följande frågeställningar skall översiktligt kommenteras. Hur den fortsatta utredningen bör genomföras såväl inom fastigheter som utanför med avseende på ämnesgrupper, provtäthet, provtagningsdjup och grundvattenprovtagning. Lämpligheten av att analysera äldre frysta prover. Lämpligheten av efterbehandling av endast en fastighet och inte de övriga. 1.2 Underlag Det av Malmö Stad levererade underlaget bedöms vara mycket omfattande men ostrukturerat. Någon helhetssammanställning eller innehållsförteckning finns ej. Levererade data föreligger i stor utsträckning i form av laboratorieprotokoll på papper. I kapitel 6 (Underlag och referenser) redovisas underlagsmaterialet tillsammans med övriga referenser. 2 Geologi och grundvatten i området Utifrån tillhandahållet underlag samt en genomgång av geologisk och hydrogeologisk data tillgänglig i Malmö Geoatlas version 02.2 kan följande slutsatser dras. 2.1 Bakgrund Från de redovisade borrningarna i underlaget samt från Malmö GeoAtlas kan det konstateras att den övre delen av jordlagren till viss del utgörs av utfyllnad av alltifrån naturliga material som lermorän, sand och kalksten till rena avfallsprodukter som kol, slagg, tegel och trä. Därunder utgörs jordlagren till störst del av moränlera/lermorän med varierande innehåll friktionsmaterial (sand och grus). I alla sju grundvattenrör där vattenprov tagits har föroreningar kunnat påvisas. I grundvattenrören nordväst om södra området och i södra områdets västra del har BAM påvisats i låga halter. I de andra fem grundvattenrören har framförallt halogenerade alifater kunnat påvisas och i östra området även alifater, aromater och PAH. Från de sju grundvattenrören är endast grundvattennivåer redovisade från fem och mätningarna är utförda vid olika datum och årstider. Vid en sökning i Malmö GeoAtlas kan det konstateras att tillgången på grundvattennivådata är för bristfällig för att kunna ge en klar uppfattning om strömningsriktningar i jordlagren inom närområdet för de aktuella fastigheterna vid Silvervik. Berggrundsytan ligger i Silverviksområdet på cirka 8 m ö h, d v s cirka 15 m under markytan. Berggrunden kan anses vara mycket uppsprucken i ytan, baserat på borrhålsbeskrivningar redovisade i Malmö GeoAtlas. Den regionala grundvattenströmningen i kalkberggrunden i området är riktad mot nord-nordväst enligt de i Malmö GeoAtlas redovisade simulerade grundvattennivåerna. Vid en punkt 300 m nordost om Silverviksområdet finns en borrning utförd till ett djup av 80,7 m. Här redovisas en lagerföljd enligt följande: 0-14 m moränlera, 14-32 m kalksandsten med mycket flinta, 32-65 m kalksandsten med flinta samt 65-80,7 m skrivkrita.
SGI 4 (18) Enligt Hebrand et al (VBB Viak 2000, bilaga 5) sker inläckage från jordlager till kalkberggrunden med 50-500 mm per år i området vid Silvervik och söder därom. I samma referens finns en konceptuell modell över hydrogeologin i Malmö. Eftersom denna är generell för Malmö är den inte direkt tillämpbar på Silverviksområdet, utan mer detaljerad kunskap behövs från området. 2.2 Slutsatser om grundvatten Baserat på borrhålsbeskrivningarna i de tillgängliga underlagen kan det konstateras att det troligen inte finns någon betydande jordlagerakvifär, eftersom beskrivningarna anger moränlera. Kanske kan den sandlins som rapporterats av Sweco Viak (Sweco 2007-07-19) utgöra en begränsad sluten/läckande jordlagerakvifär. I övrigt kan det konstateras att den undre delen av moränen i många borrhålsbeskrivningar innehåller en del grovmaterial och att den övre delen av kalkstenen är mycket uppsprucken. Detta är troligen den mest utsatta akvifären av betydelse vid Silverviksområdet. SGI anser att grundvattennivåmätningar bör utföras vid ett flertal tillfällen i Silverviksområdet och dess närområde (gärna under ett års tid) innan borrpunkter för provtagning kan planeras. Detta är viktigt för att minska risken för föroreningsspridning neråt och ha kontroll på nivåförändringar och säsongsvariationer. Det bör också utredas hur många akvifärer det finns i området och deras inbördes relation i form av läckage. För att kunna göra detta måste grundvattennivåmätningar göras i alla akvifärer, d v s även i observationsrör i kalkberggrunden. SGI bedömer att det befintliga datamaterialet inte är tillräckligt för att kunna göra en pålitlig konceptuell grundvattenmodell över Silverviksområdet. En bättre geologisk/hydrogeologisk modell över området behövs innan en provtagningsplan kan tas fram. Detta bör vara steg 1 i en fortsatt utredning. SGI anser att det är viktigt att först få klarhet i den geologiska/hydrogeologiska uppbyggnaden. Ett par borrhål ner i kalkstenen bör göras strax utanför Silverviksområdet för att kunna få klarhet i hydrogeologi, grundvattenströmning och föroreningsspridning i området. Borrpunkterna bör ligga utanför området för att minimera risken för föroreningsspridning ner i den underliggande och möjligen opåverkade akvifären. 3 Bedömning av föroreningssituationen i jord och grundvatten 3.1 Metodik vid bedömning Enligt uppgift från miljöförvaltningen finns inga platsspecifika riktvärden som godkänts av miljöförvaltningen. I SGI:s uppdrag har ingått att jämföra uppmätta halter med naturvårdsverkets generella riktvärden för jord. De generella riktvärden som är aktuella i ett bostadsområde är de för känslig markanvändning (KM), varför dessa riktvärden (Naturvårdsverket 1996; Naturvårdsverket och Svenska petroleuminstitutet 1998) använts. Naturvårdsverket har tagit fram förslag till nya generella riktvärden som nyligen varit på remiss, men dessa har ännu inte
SGI 5 (18) fastställs. Naturvårdsverket påpekar i sin remiss att man inte bör referera till materialet, varför SGI valt att inte ta hänsyn till förslaget till nya riktvärden. Det omfattande analysmaterialet med avseende på jordprover har gåtts igenom fastighet för fastighet varvid föroreningar, d v s överskridanden av naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning noterats. För de ämnen som saknar generella riktvärden har halten antecknats om den överskrider laboratoriets rapporteringsgräns. Få generella riktvärden finns för grundvatten. Det finns riktvärden som gäller grundvatten vid förorenade bensinstationer (Naturvårdsverket och Svenska petroleuminstitutet 1998). Endast de riktvärden som publicerats i samarbete med naturvårdsverket har använts. Riktvärdena har använts vid jämförelsen, men för de ämnen som saknar generella riktvärden har en jämförelse gjorts med de gränsvärden för otjänligt dricksvatten som finns i livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (Livsmedelverket 2001) för att få en viss indikation om föroreningsgrad. Livsmedelsverkets halter kan dock ibland vara satta utifrån tekniska aspekter, smak eller bakgrundshalter. Det finns utländska riktvärden för grundvatten, men det har inte ingått i SGI:s uppdrag att jämföra med sådana. Livsmedelsverkets gränsvärden har använts för antimon, arsenik, bekämpningsmedel, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, tetrakloreten och trikloreten samt vinylklorid. Analysmaterialet med avseende på grundvatten har gåtts igenom varvid förorening, d v s överskridanden av naturvårdsverkets generella riktvärden eller livsmedelsverkets gränsvärden noterats. För de ämnen som saknar rikt-/gränsvärden har aktuell halt antecknats om den överskridit laboratoriets rapporteringsgräns. För att öka överskådligheten presenteras resultaten djupindelade, dels för ytlig jord, ner till 0,7 m under markytan, dels för djupare liggande jord, >0,7 m u m y. Generella riktvärden för känslig markanvändning är dock desamma oavsett djup varför samma riktvärden använts genom hela jordprofilen. Fyllning i området förekommer till såväl mindre som större djup än 0,7 m. 3.2 Sammanfattande bedömning av föroreningssituationen En fastighetsvis bedömning av föroreningar redovisas i bilaga 1. En sammanfattning av föroreningssituationen följer nedan. I bedömningen ingår inte någon bedömning om källan till föroreningarna. 3.2.1 Jord Östra området Ytlig jord (0-0,7 m under markytan) I den ytliga jorden (0-0,7 m under markytan) i det östra området förekommer PAH-halter (cancerogena och/eller övriga PAH) som överstiger generella riktvärden för känslig markanvändning i majoriteten av de analyserade proverna. Även alifater och aromater förekommer i ytlig jord i halter över KM, framförallt i östra områdets västliga del. Metall- och bensenhalter över KM i ytlig jord förekommer i enstaka punkter i det östra området.
SGI 6 (18) Lekplatsen och fastigheterna på Silverviksgatan i det östra området är förorenade med PAH överstigande riktvärde KM i den ytliga jorden. Vid dessa fastigheters trädgårdsbaksidor har dock inte PAH-halter överstigande KM uppmätts med ett undantag, Silverviksgatan 16A i norr. På den sistnämnda fastigheten har även en p,p -DDT-halt på 0,11 mg/kg TS uppmätts. De två tomter i östra området som ligger på Lövviksgatan har PAH-halter i ytlig jord över KM på trädgårdsframsidorna. På Lövviksgatan 5A har PAH över KM även uppmätts på baksidan, medan baksidan av Lövviksgatan 5B inte uppvisar PAH över KM. På Lövviksgatan 5A har påvisats pendimetalin i en halt av 0,87 mg/kg TS, vilket bedöms vara anmärkningsvärt i ytlig jord i en villaträdgård. Djupare jord (>0,7 m under markytan) Vad gäller djupare liggande jord i det östra området kan sägas att generell förorening av alifater, aromater och PAH (cancerogena och/eller övriga PAH) med halter över KM föreligger i området, med undantag av lekplatsen och möjligen delar av Silverviksgatan 18A och 18B där enbart PAH över KM förekommer. Även bensen och metaller över KM förekommer i djupare jord i ett antal provpunkter spridda över det östra området. Förekomst av pendimetalin har påvisats i det östra områdets ostliga delar. Här finns även indikationer på en förorening av dinoseb. I östra områdets centrala del har en förorening av 2,4-D noterats. Södra området Ytlig jord (0-0,7 m under markytan) I den ytliga jorden i det södra området förekommer metallhalter över KM på alla tre tomters framsidor (mot Silverviksgatan). På den sydligaste tomten, Silverviksgatan 19C, förekommer även metallhalter över KM söder och väster om byggnaden. I den sistnämnda tomtens ytliga jord har i en enstaka punkt även påträffats alifater i halt överstigande KM. En förorening av hexaklorcyklohexan och DDT har påvisats i södra områdets sydostliga del. Djupare jord (>0,7 m under markytan) I så gott som samtliga provpunkter på Silverviksgatan 19A och 19C i det södra området finns uppmätta metallhalter över KM i djupare liggande jordprover. På Silverviksgatan 19B överskrids inte KM i den djupare jorden. Aromater över KM förekommer i två provpunkter på Silverviksgatan 19C. 3.2.2 Grundvatten I samtliga grundvattenprover kan noteras åtminstone spår av föroreningar. Grundvattenprovtagning har utförts i totalt sju grundvattenrör i det östra och södra området. I samtliga grundvattenprover utom ett kan noteras åtminstone spår av någon form av bekämpningsmedel. I alla grundvattenrör inom det östra området förekommer halogenerade alifater, även så i ett prov från det södra området. Alifater finns i grundvattnet i den södra halvan av det östra området. Aromater förekommer i den västra halvan av det östra området. Generella riktvärden för de analyserade fraktionerna av alifater och aromater i grundvatten finns inte. Cancerogena och övriga PAH i halter överstigande riktvärde för grundvatten vid förorenade bensinstationer förekommer i en punkt på Silverviksgatan 18B.
SGI 7 (18) 3.2.3 Bedömning Ett efterbehandlingsbehov bedöms föreligga i såväl fyllning som underliggande jordlager i området med avseende på PAH, aromater, alifater, bensen, metaller och klorerade alifater. Halterna av klorerade alifater kan indikera att det finns en föroreningskälla i området. Flera bekämpningsmedel (inte alla) förekommer i höga halter vilket sammantaget är allvarligt för ett villaområde, inte minst eftersom så många olika bekämpningsmedel förekommer i signifikanta halter i jord, därtill vissa med höga halter i grundvatten. Flera av ämnena är starka human- och miljögifter. Utförda analyser visar att det finns en rad olika föroreningar. Sammantaget bedömer SGI situationen som allvarlig. 4 Kommentarer 4.1 Analys av frysta jordprover I SGI:s uppdrag ingår att kommentera lämpligheten av att analysera äldre frysta prover. Det är svårt att kommentera generellt eftersom det är ämnes- och matrisspecifikt. Det finns dock i laboratoriesammanhang vissa tumregler: Om inte tjäle förekommer i provtagningsområdet kan man behöva vara uppmärksam på vattenlösliga ämnen vid analys av nedfrysta jordprover. Det spelar ingen större roll om ett prov har varit fryst i 1 eller 3 år eftersom biologisk nedbrytning är minimal om proverna förvaras kallare än -18 C. Vid upptining av provet smälter dock iskristaller varvid en del vattenlösliga ämnen kan övergå från jord till vattenfas, varvid de inte kommer med i extraktionen. Fettlösliga ämnen påverkas inte. Många bekämpningsmedel är vattenlösliga. Konsekvensen kan bli att om en hög halt av ett vattenlösligt ämne uppmäts i ett upptinat prov, kan man misstänka att halten skulle ha varit något högre om provet analyserats färskt. I de fall man uppmäter en halt av ett vattenlösligt ämne i ett upptinat prov som understiger detektionsgränsen är tumregeln att halten i det färska provet också skulle ha varit under detektionsgränsen, eftersom det vid upptiningen inte bildas så mycket vatten i provet att det skulle påverka analysresultatet, förutsatt att man har en säkerhetsmarginal mellan riktvärdet och detektionsgränsen (riktvärdet ca 10 gånger större än detektionsgränsen). 4.2 Inomhusmiljö Eftersom klorerade alifater uppmätts i såväl grundvatten som jord i området finns en viss risk att klorerade alifater kan förekomma i inomhusluften i de villor som ligger ovan mark/grundvatten med sådan förorening. 4.3 Efterbehandling av endast en fastighet I SGI:s uppdrag ingår att kommentera lämpligheten av efterbehandling av endast en fastighet och inte de övriga. Bakgrunden är att Bayer AB har inkommit med en anmälan (Bayer 2007-10-16) om efterbehandling av Silverviksgatan 19C till miljöförvaltningen i Malmö Stad. Verksamhetsutövaren förklarar sig i anmälan beredd att bekosta efterbehandling av Silverviksgatan 19C med hänsyn till den ytliga förekomsten av kvicksilver (bedömd med platsspecifika riktvärden) inom just den fastigheten och understryker att bolaget därmed inte påtar sig
SGI 8 (18) efterbehandlingsansvar avseende övriga fastigheter inom Gullviks Fabriks AB:s tidigare verksamhetsområde. SGI bedömer att ett efterbehandlingsbehov föreligger på fastigheten eftersom jorden är förorenad med metaller (kvicksilver, kadmium, kobolt, koppar, zink och bly) överstigande generella riktvärden för känslig markanvändning. Metallföroreningen bedöms inte vara avgränsad vertikalt om KM används som riktvärden. En aromatförorening över KM i en provtagningspunkt har avgränsats vertikalt till djupet 0,7-1,5 m. I en ytlig provpunkt förekommer såväl hexaklorcyklohexan som DDT, DDD och DDE, denna förorening har vare sig avgränsats vertikalt eller horisontellt. I ett grundvattenprov från fastigheten har endast BAM i halt understigande gränsvärdet för otjänligt dricksvatten uppmätts. I ett grundvattenprov taget i gränsen mellan aktuell fastighet och grannfastigheten i norr har påvisats klorerade alifater. Kompletterande installation av grundvattenrör och provtagning med avseende på klorerade alifater i grundvatten och jord bör utföras för att förvissa sig om att inga sådana ämnen föreligger i det planerade efterbehandlingsområdet. SGI bedömer att fastigheten kan efterbehandlas oberoende av grannfastigheterna när föroreningarna avgränsats vertikalt och horisontellt och åtgärdsmål fastställts i samråd med tillsynsmyndigheten. Verksamhetsutövaren föreslår att tidigare framtagna platsspecifika riktvärden används som åtgärdmål, medan SGI rekommenderar att generella riktvärden KM används som åtgärdsmål eftersom det ännu inte utförts en fördjupad riskbedömning (bland annat baserad på den geologiska/hydrogeologiska modell som föreslås av SGI). Förutsatt att eventuell förorenad schaktvägg i fastighetsgräns åtskiljs från tillförda rena fyllningsmassor med geomembran eller liknande tätning för att förhindra återkontaminering, torde en efterbehandling kunna utföras på föreslaget sätt (med reservation för åtgärdsmål och behovet av kompletterande provtagningar och analyser enligt ovan). Vid schaktning bör åtgärder vidtas för att undvika spridning och exponering av damm. 5 Förslag till vidare utredningar De hittills utförda undersökningarna av jord och grundvatten bör struktureras och sammanställas på ett överskådligt sätt. Tydligt tabellmaterial och ritningar i plan och profil bör upprättas. Som nämnts i kapitel 2 (Geologi och grundvatten i området) anser SGI att det är av vikt att först få klarhet i den geologiska/hydrogeologiska uppbyggnaden för att kunna upprätta en provtagningsplan. Ett par borrhål ner i kalkstenen bör göras strax utanför Silverviksområdet för detta ändamål. Nivåmätningar av grundvatten i samtliga grundvattenrör bör ske under en längre period. När en geologisk/hydrogeologisk modell över området tagits fram kan man bättre bedöma risker för föroreningsspridning och vilka provtagningsdjup som är relevanta. Beroende på vad som framkommer av modellen och det förtydligade underlagsmaterialet kan den preliminära fastighetsvisa genomgången av provtagningarna i bilaga 1 utgöra ett stöd vid framtagandet av en kompletterande provtagnings- och analysplan. Den kommande undersökningen bör ha fokus på spridningsförutsättningar/transportvägar och platsspecifika risker, eftersom uppmätta
SGI 9 (18) halter indikerar att många olika typer av föroreningar inklusive bekämpningsmedel har potential att spridas i grundvatten från platsen. Den utökade provtagningsplanen bör utformas så att man avgränsar den horisontella och vertikala föroreningsutbredningen i jord och grundvatten. Ett antal nya provborrningar och grundvattenrörsinstallationer kommer att erfordras. Baserat på underlagsmaterialet uppskattar SGI att ca 20-30 nya provpunkter, varav ett tiotal med grundvattenrör, krävs inom det östra området för att kunna avgränsa föroreningarna inom och utanför områdets fastigheter. Motsvarande antal provpunkter respektive grundvattenrör i det södra området uppskattas, med dagens kunskap om föroreningarna, till ca 10 respektive ca 5. Provtagningsplanen måste dock baseras på ett förtydligat underlagsmaterial och en bättre geologisk/hydrogeologisk modell över området. Det förslag till analysomfattning för samtliga prov som Sweco rekommenderar i sitt PM (Sweco 2007-07-19, sidan 16) bedöms i nuläget vara rimlig, men SGI rekommenderar att även BTEX analyseras i jord och grundvatten samt att klorerade alifater även analyseras i ett antal av jordproverna. Med kunskap om de hittills högsta halterna klorerade alifater i grundvatten samt om hur jordlagerföljderna är i området borde man kunna få en grund för placering av provtagningspunkter för klorerade alifater i jord. Provtagningen bör dock föregås av en förenklad provtagning av porluft och analys av flyktiga ämnen med ett s k PID-instrument (fotojonisationsdetektor). Eftersom klorerade alifater uppmätts i såväl grundvatten som jord i området föreslår SGI att mätningar av inomhusluft utförs med avseende på klorerade alifater i de villor som ligger ovan mark/grundvatten med sådan förorening. Sådana mätningar kan behöva utföras vid mer än ett tillfälle eftersom halterna bland annat kan påverkas av lufttrycksförhållanden. Provtagning i grundvatten av föreningar som är tyngre än vatten, t ex klorerade alifater, kan behöva provtas på olika nivåer för att få en bild av hur en sådan förorening är utbredd vertikalt. När det gäller petroleum och andra ämnen som är lättare än vatten kan det vara tillräckligt med endast en provtagningsnivå. Parallellt med arbetet med kompletterande provtagningar bör en riskbedömning förberedas. Eftersom generella riktvärden saknas för flera ämnen som påträffats inom området är det lämpligt att göra en fördjupad riskbedömning för området där platsspecifika riktvärden tas fram baserat på naturvårdsverkets modell för fördjupad riskbedömning. Även platsspecifika riktvärden för grundvatten bör tas fram. Den föreslagna geologiska/hydrogeologiska modellen utgör ett viktigt underlag för en fördjupad riskbedömning. Eftersom flera av de påträffade ämnena är ovanliga i markföroreningssammanhang och det kan finnas sparsamt med data om deras miljö- och hälsorisker kan riskbedömningen bli svår att utföra och kräva spetskompetens inom kemi, geologi/hydrogeologi, ekotoxikologi, medicin m m. Riskbedömningen kompliceras dessutom av att kombinationer av ämnen i jord och grundvatten eventuellt skulle kunna utgöra en större sammanlagd fara än de enskilda ämnena var för sig. En viss försiktighet vid användandet av riktvärden rekommenderas därför i delområden där olika ämnesgrupper förekommer samtidigt. I praktiken är sådana bedömningar dock mycket svåra att åstadkomma.
SGI 10 (18) Vid handläggning av detta projekt har Paul Svensson, Charlotte Sparrenbom, Lennart Larsson, David Bendz och Mikael Stark deltagit. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT Markmiljöavdelningen Paul Svensson Uppdragsledare David Bendz Granskare
SGI 11 (18) 6 UNDERLAG OCH REFERENSER 6.1 Underlag tillhandahållet av miljöförvaltningen Memorandum, Sweco 2004-08-30, Results from the June 2004 field investigations at Silvervik. Preliminary report. Memorandum, Sweco 2004-09-27, Sampling plan continued investigations at Silvervik. Memorandum, Sweco 2004-12-06, Silvervik Sampling, Malmö Sweden, Field report version 4. Memorandum, Sweco 2004-12-17, Laboratory analysis data of Silvervik field sampling 2. PM, Sweco 2005-02-26, Provtagningsplan för fortsatta undersökningar på Silvervik (provtagningsomgång 3). Memorandum, Sweco 2005-06-07, Silvervik Sampling 3, Malmö Sweden Preliminary Assessments, Southern Area. Tabellmaterial, Bayer CropScience Silvervik, 2005-06-08. PM, Sweco 2005-10-17, Provtagningsplan för fortsatta undersökningar på Silvervik (Östra området, provtagningsomgång 3). Tabellmaterial, Bayer CropScience Silvervik, 2005-10-17. PM, Sweco 2006-01-18, Fältrapport analyser av pesticider på Silvervik, Södra området. PM, Sweco 2007-03-26, Analysresultat för utvalda jordprov samt grundvattenprov. Tabellmaterial, Bayer CropScience Silvervik, 2007-04-03, metaller m m. Tabellmaterial, Bayer CropScience Silvervik, 2007-04-03, alifater m m. Brev, Sweco 2007-04-23, Silvervik, laboratorieprotokoll. Brev, Sweco 2007-04-26, Silvervik, laboratorieprotokoll. Brev, Sweco 2007-05-10, Silvervik, laboratorieprotokoll. Brev, Sweco 2007-05-11, Silvervik, laboratorieprotokoll. PM, Sweco 2007-07-19, Översiktliga resultat och bedömningar av undersökningar utförda på Silvervik, östra området, inkl laboratorieprotokoll.
SGI 12 (18) Anmälan, Bayer 2007-10-16, Anmälan om efterbehandling enligt 28 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899 på fastigheten Silvervik 35 i Malmö stad (Silverviksgatan 19C). Brev, Sweco 2007-11-29, Silvervik, laboratorieprotokoll. Ritning i format A3 med provpunkter, odaterad. Geoatlas version 02.2 6.2 Övriga referenser Hebrand, M., Jeppsson, H. & Larsson, P. (2000): Malmö Grundvatten. VBB Viak uppdragsnr. 1240160, 73 s. Livsmedelverket (2001): Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLV FS 2001:30. Naturvårdsverket (1996): Generella riktvärden för förorenad mark. Rapport 4638. Naturvårdsverket och Svenska petroleuminstitutet (1998): Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer. Rapport 4889.
SGI 13 (18) Bilaga 1 Preliminär bedömning av föroreningar Östra området i jord 1. Lövviksgatan 5A 0420 3,0 4 x 1 0421 5,0 7 Ytlig jord PAH-förorenad PAH även djupare, ner till 1-3 m djup Även alifater, aromater, bly och bensen i djupare prover Förorening i punkt 0420 är inte avgränsad i djupled. Bekämpningsmedel har inte analyserats på djupet Förorening i 0421 är avgränsad i djupled (omfattande analysprogram) med undantag för bensen på djupet 4,0-5,0 m Ytlig PAH förorening finns inte precis väster om fastigheten men i övrigt bedöms inte föroreningarna vara avgränsade horisontellt inom fastigheten och omgivande mark Ämnen som saknar generella riktvärden för jord: pendimetalin 0,87 mg/kg TS (0420 0,35-0,6 m), antimon 0,044-0,153 mg/kg TS, p,p -DDT 0,019 mg/kg TS Grundvatten: förekomst av alifater och halogenerad alifat samt låg halt pendimetalin. i jord 2. Lövviksgatan 5B 0707 5,0 6 0708 1,5 2 x 2 0419 1,4 3 Ytlig jord i fastighetens sydöstra del förorenad av PAH, alifater, kadmium, zink. I djupare jord finns förorening av PAH, alifater, aromater. I fastighetens västra del (0707) har föroreningen avgränsats till 0,7-3,0 m djup, medan den inte avgränsats i djupled i den östra delen (0419). Föroreningarna är inte avgränsade horisontellt inom fastigheten och omgivande mark. Ämnen som saknar generella riktvärden för jord: antimon 0,0453 mg/kg TS, p,p -DDD 0,024 mg/kg TS, pendimetalin 0,13 mg/kg TS, dinoseb 0,035 mg/kg TS. Grundvatten: förorening av bly, BAM och pendimetalin. Förekomst av alifater i olika fraktioner (25-61 µg/l), halogenerad alifat, dinoseb. Vid en andra grundvattenprovtagning
SGI 14 (18) uppvisade dock analysen av bly på en halt under riktvärdet för förorenade bensinstationer, varför man kan misstänka jordpartiklar i det första provet. 0404 2,0 3 0405 2,9 4 0406 2,0 3 0407 3,0 4 0409 3,0 4 i jord 3. Silverviksgatan 16A Ytlig PAH-förorening på hela fastigheten. Även ytlig förorening av alifater, aromater, bensen på fastighetens norra och västra del. I djupare jord finns förorening av PAH, alifater, aromater, bensen. Även bly i ett par prov. Fastigheten är förorenad, men osäkerhet råder om avgränsning mot väst och norr inom fastigheten. Även okänt om förekomst av förorening utanför fastigheten. Föroreningen är inte avgränsad i djupled (förorening ned till max provtaget djup 3,0 m). Ämnen som saknar generella riktvärden för jord: antimon 0,0603 mg/kg TS, p,p -DDT/- DDD/-DDE 0,011-,011 mg/kg TS. Grundvatten: ingen provtagning utförd. i jord 4. Silverviksgatan 16B 0416 1,5 3 x 1 0701 5,0 6 0702 5,0 6 Ytlig förorening av PAH, alifater och aromater i västra delen av fastigheten. Även förorening av BTEX, kadmium, koppar, kvicksilver, bly, zink. I djupare jord finns förorening av PAH, alifater, aromater i såväl västra som östra delen av fastigheten. Även kadmium, kvicksilver och bly fastighetens östra del. Fastigheten är förorenad, men osäkerhet råder om avgränsning, även utanför fastigheten. Metallföroreningen bedöms vara avgränsad till 1,5 m djup i fastighetens östra del (0702) medan den inte är avgränsad i djupled i den västra delen. Förorening med PAH, alifater och aromater bedöms vara avgränsade i djupled till ca 3 m under markytan. Ämnen som saknar generella riktvärden för jord: antimon 0,0513-0,111 mg/kg TS, o,p - resp p,p -DDD 0,014-0,074 mg/kg TS, pendimetalin 0,30-0,51 mg/kg TS, dinoseb 0,20 mg /kg TS. Grundvattnet är förorenat av halogenerade alifater. Även aromater (13 µg/l) och låg halt av MCPP.
SGI 15 (18) 0417 1,5 3 0704 5,0 6 i jord 5. Silverviksgatan 18A I fastighetens västra del (0417) är ytlig jord förorenad av alifater, aromater, PAH, kadmium, kvicksilver, bly. I fastighetens östra del har inte uppmätts några anmärkningsvärda halter i ytligare jord trots omfattande analyser. PAH-förorening har avgränsats till djupet 0,7-2 m i fastighetens östra del. Där finns även förorening av alifater, aromater, kadmium på djupet 0,7-1,5 m. En bensenförorening finns i prov från djupet 1,5-2,0 m i fastighetens östra del. I fastighetens västra del är inte PAHoch metallföroreningen avgränsad i djupled, medan alifater och aromater inte förekommer djupare än 0,7 m. Föroreningarna bedöms inte vara avgränsade horisontellt inom fastigheten och omgivande mark Ämnen som saknar generella riktvärden för jord: pendimetalin 0,083-0,53 mg/kg TS, antimon 0,0522-0,0524 mg/kg TS, p,p -DDD 0,016-0,018 mg/kg TS (samtliga i båda provpunkterna). Det har även påvisats alfa- resp beta-hexaklorcyklohexan 0,014-0,016 mg/kg TS samt 2,4-D 0,101-0,839 mg/kg TS Ingen grundvattenprovtagning utförd. i jord 6. Silverviksgatan 18B 0418 1,5 2 0705 7,0 8 x 2 0706 1,5 2 Ytlig förorening av PAH och alifater i västra delen av fastigheten. Ingen sådan förorening i den östliga punktens ytliga prov. I djupare jord finns förorening av PAH och bensen i västra delen av fastigheten (till 3 resp 6 m djup). Även i fastighetens östra del finns PAH på djupet, åtminstone till 1,5 m inte avgränsat. Fastigheten är förorenad, men osäkerhet råder om horisontell avgränsning, även utanför fastigheten. Ämnen som saknar generella riktvärden för jord: antimon 0,0437 mg/kg TS, p,p -DDD resp -DDE 0,010-0,022 mg/kg TS, pendimetalin 0,037 mg/kg TS, dinoseb 0,050 mg /kg TS, 2,4-D 0,124 mg/kg TS. Grundvattnet som analyserats vid två tillfällen, är tydligt förorenat. Klorerade alifater (bl a trikloreten och vinylklorid), PAH och bly förekommer i höga halter Även alifater, aroma-
SGI 16 (18) ter och klorfenoler förekommer i grundvattnet samt låg halt av pendimetalin (0,013 µg/l). Vid en andra grundvattenprovtagning uppvisade dock analysen av bly på en halt under riktvärdet för förorenade bensinstationer, varför man kan misstänka jordpartiklar i det första provet. 0501 2,0 3 0502 2,0 3 0709 3,0 4 i jord 7. Lekplats Silverviksgatan Ytlig förorening av PAH har påvisats i alla tre provtagningspunkter på lekplatsen. Även i djupare jord finns förorening av PAH, åtminstone ner till 1,5-2,0 m inte avgränsat i vertikalt. I en provpunkt finns PAH ner till djupet 3,0 m inte avgränsat nedåt. Ämnen som saknar generella riktvärden för jord: antimon 0,0408-0,148 mg/kg TS, p,p - DDE resp -DDT 0,018-0,025 mg/kg TS. Inga grundvattenprover har utförts. På fastigheterna norr och öster om lekplatsen finns dock förorenat grundvatten. Södra området 8. Silverviksgatan 19A 0403 2,8 4 0408 2,0 3 0410 3,0 4 0703 (utanför södra området) i jord med analys - - x 1 Ytlig förorening av metallerna kadmium, koppar och kvicksilver har påvisats i en provpunkt i fastighetens sydöstra hörn ner till 0,7 m djup, men inte i prover under detta djup. I de två övriga provpunkterna, norrut på fastigheten, föreligger ingen metallförorening i ytjorden. PAH har inte analyserats i jordprover från fastigheten. I djupare jord finns förorening av metallerna kadmium, kvicksilver och bly i de två provpunkterna i fastighetens nordöstra del på djupet 0,7-1,5 m men inte under detta djup. Ämnen som saknar generella riktvärden för jord har inte påvisats överstigande laboratoriets rapporteringsgräns. Grundvattenprov har uttagits i punkt 0703 i fastighetens norra del. Endast spår av BAM har påträffats (0,067 µg/l). Inga klorerade alifater har påträffats i grundvattenprovet, där-
SGI 17 (18) emot har sådana påträffats på fastigheten söder och öster om den nu aktuella fastigheten. PAH har analyserats i grundvattnet men inte påträffats i halter överstigande riktvärde. i jord 9. Silverviksgatan 19B 0402 2,9 4 0411 3,0 4 0422 1,2 2 x 1 0425 2,0 3 Ytlig förorening av metallerna kadmium, koppar och kvicksilver har påvisats i en provpunkt i fastighetens östra del ner till 0,7 m djup, men inte i prover under det djupet. I de tre övriga ytliga jordproverna på fastigheten, har inte påvisats någon metallförorening. PAH har inte analyserats i jordprover från fastigheten. I djupare jord har analyserats metaller, alifater, aromater, BTEX och klorerade alifater (inte PAH) alternativt enbart metaller. Inga föroreningar av dessa ämnen har påträffats, dock finns spår av DDT och trans- resp cis-1,2-dikloreten. Ämnen som saknar generella riktvärden för jord: p,p -DDD, -DDE resp -DDT 0,01-0,045 mg/kg TS, trans- resp cis-1,2-dikloreten 0,014-0,12 mg/kg TS. Grundvattenprov från punkt 0422 har analyserats i stor omfattning. Förorening av vinylklorid och cis-1,2-dikloreten har påvisats i grundvattnet. Även PAH har analyserats, men har inte påträffats i halter överstigande riktvärde. i jord 10. Silverviksgatan 19C 0401 2,5 3 0412 3,0 4 0413 1,5 2 0414 1,5 2 0415 1,8 3 0506 - - x 1 0503 (utanför södra området) 0504 (utanför södra området) 0505 (utanför södra området) 1,5 2 1,5 2 1,5 2 I den ytligare jorden på fastighetens östra del finns en generell metallförorening (påträffade metaller över riktvärde: kadmium, koppar, bly, kvicksilver, zink, kobolt). I västra delen av fastigheten har kvicksilver analyserats i tre ytliga punkter utan att påvisas i halter över
SGI 18 (18) riktvärde. I punkten 0401 på fastighetens centrala del finns också en alifatförorening i den ytligare jorden. En DDT-förorening bedöms finnas kring punkten 0414 i fastighetens södra del. PAH har inte analyserats i jordprover från fastigheten. I djupare jord i fastighetens östra del har analyserats metaller, alifater, aromater, BTEX och klorerade alifater (inte PAH) alternativt enbart metaller. Härvid har påvisats en generell metallförorening (påträffade metaller över riktvärde: kadmium, koppar, kvicksilver, bly, zink) ner till åtminstone djupet 1,5 m. I tre punkter i fastighetens centrala del har inte metallföroreningen avgränsats vertikalt. I provpunkten 0412 i fastighetens nordöstra hörn finns en aromatförorening som vertikalt avgränsats till djupet 0,7-1,5 m. I västra delen av fastigheten har kvicksilver analyserats i tre djupare prover utan att påvisas i halter över riktvärde. Ämnen som saknar generella riktvärden för jord: alfa-hch 0,072 mg/kg TS, beta-hch 0,11 mg/kg TS, o,p'-ddt 0,64 mg/kg TS, p,p'-ddt 1,6 mg/kg TS, o,p'-ddd 1,1 mg/kg TS, p,p'-ddd 0,032-3,4 mg/kg TS, o,p'-dde 0,046 mg/kg TS, p,p'-dde 0,45 mg/kg TS. Förekommer främst i jord på djup 0-0,7 m i provpunkt 0414 i fastighetens södra del. Föroreningen har inte avgränsats vertikalt eller horisontellt. Grundvattenprov från punkt 0506 har analyserats i stor omfattning. Endast spår av BAM har påträffats (0,05 µg/l). Inga klorerade alifater har påträffats i grundvattenprovet, däremot har sådana påträffats på fastigheten norr om den nu aktuella fastigheten. PAH har analyserats i grundvattnet men inte påträffats i halter överstigande riktvärde. 11. Område söder om Silverviksgatan 19C i jord 0423 1,0 2 0424 2,0 3 I ett av två analyserade ytliga jordprover (endast metallanalys) har påvisats kadmiumförorening. Åtminstone ytlig förorening av hexaklorcyklohexan och DDT m m har påträffats på angränsande del av Silverviksgatan 19C, men sådana analyser har inte utförts i området söder om 19C. I djupare jordprover (0,7-1,0 m) har kadmium- resp kopparförorening påträffats (endast metallanalys). Kadmiumföroreningen i provpunkt 0423 har inte avgränsats i djupled. Metallföroreningen i provpunkt 0424 har däremot avgränsats i djupled. Grundvatten har inte provtagits.