Vi antar att det strukturella reformarbetet fortsätter om än något (för) långsamt.

Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006 Tyskland framåt på högre växel Tysklands ekonomi rör sig åt rätt håll. Bildlikt formulerat: Konjunkturellt numera på treans växel men strukturellt trots viss förbättring fortfarande på tvåans växel. Detta efter flera års stagnation eller tillbakagång. Vi antar att det strukturella reformarbetet fortsätter om än något (för) långsamt. Innevarande års (minst) 2,5-procemtiga BNP-tillväxt ligger cirka en procentenhet över potentialen. Också BNP-tillväxten under 2007 med omkring 1 ¾ % torde överskrida potentialen. År 2008 kan Tysklands BNPökning landa nära 2 %. Svenska företag börjar åter tappa marknadsandelar på den stora tyska marknaden. Det är otillfredsställande. Innehållsförteckning: Sid 1. Pragmatism dominerar tysk politik 2 2. Reformpolitik i kompromissernas och lagstiftningens tecken 3 3. Trots en del framsteg viktiga strukturåtgärder kvarstår 4 4. Hur ser dagens reformpolitik och reformbehov ut i verkligheten? 5 5. Konjunkturen 2007: Varför denna upprevideringsvåg? 9 6. Tyskland i ett svenskt företagsperspektiv tuff konkurrens och och tappade marknadsandelar 13 7. Utblick: Goda skäl att tro på växande tysk potentiell tillväxt 14 Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897

1. Pragmatism dominerar tysk politik Tyskland har sedan något mer än ett år tillbaka en stor regeringskoalition mellan unionspartierna CDU/CSU och socialdemokraterna SPD. Efter en tids initial Merkel-hausse har det dock skett en synlig tillnyktring, vilket egentligen var att vänta. Under de senaste veckorna däremot ser det åter något roligare ut för förbundskanslern tack vare de goda konjunkturnyheterna. Inrikespolitiskt hade Angela Merkel under sitt första år som Bundeskanzlerin en allt annat än lätt sits. Hon tog över posten som regeringschef i ett ekonomiskt svårt läge, även om Schröder/Fischerregeringen tack vare sin fundamentala omsvängning avseende arbetsmarknadspolitiken fick sina reformmeriter. Förbättring av svaga ekonomiska strukturer kan ibland svida rejält. Så även i det aktuella tyska fallet, till exempel genom den 3-procentiga momshöjningen fr o m januari 2007. Vidare stod det helt klart även för ett år sedan att en regeringskoalition mellan parter allt från höger till vänster om mitten skulle bli en kompromissregering. Angela Merkel har behövt åstadkomma en hel del kompromisser med socialdemokraterna. Givetvis har detta inneburit en urvattning av initialt mer långtgående reformsteg. Men det kan också vara bra att komma ihåg att politik är det möjligas konst. Det förefaller vara Merkels ledmotiv. Angela Merkels samarbete med den socialdemokratiske vicekanslern och arbetsmarknadsministern Franz Müntefering har hittills fungerat relativt väl. Det har säkerligen med hennes pragmatiska och relativt prestigelösa ledningsarbete att göra. Angela Merkels personliga utmaningar under 2006 skulle kunna sammanfattas på följande vis: För det första har Angela Merkel fått arbeta hårt för att få fram ett acceptabelt koalitionsklimat med de ideologiskt inte alltför närstående socialdemokraterna. Hon vill uppenbarligen hålla ihop denna regeringskoalition fram till valåret 2009. Listan på Merkels personliga utmaningar är relativt lång För det andra försvåras Angela Merkel arbete ständigt av några partikollegor bland ministerpresidenterna i delstaterna. Regelbundet återkommer Stoiber (Bayern), Koch (Hessen), Wulff (Niedersachsen) och ibland också Oettinger (Baden-Württemberg) med önskemål om förbättrade lagförslag, när de ser vissa nackdelar för sina egna delstater. För det tredje har något överraskande Tysklands president Horst Köhler också framkallat svårigheter för regeringen genom att förvägra sin underskrift på en parlamentariskt accepterad lag. Även den i största allmänhet lovordade höjningen av pensionsåldern till 67 år kan eventuellt komma att få presidentens veto. Presidenten har också vilket egentligen är olikt ett tyskt statsöverhuvud uppmanat regeringen att konsekvent hålla fast vid reformpolitiken. 2 Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006

För det fjärde måste Angela Merkel från tid till annan klara av allehanda kritik från näringslivets sida. Många företrädare för det tyska näringslivet anser att Merkel alltför ofta går socialdemokraternas ärenden och skulle hellre vilja se ett snart nyval. För det femte visar många ekonomer ibland orealistisk otålighet vid förverkligandet av nödvändiga reformer, vilket bidrar till kritiska tongångar i betydande delar av tyska media. Detta ständiga tryck har självfallet också sina positiva sidor, eftersom det ibland kan leda till en viss tempohöjning i reformarbetet. Å andra sidan kan Angela Merkels ledarskap hamna i en med tanke på de rådande koalitionsomständigheterna något omotiverat negativ dager. Utrikespolitiskt har den tyska regeringen kunnat agera relativt väl uppbackad på hemmafronten och utan nämnvärda störningar. Relationerna till USA har normaliserats efter flera års kyla mellan Bush och Schröder. Å andra sidan är Merkels relation till Putin och Ryssland på en mer saklig nivå än vad som var fallet mellan de tysktalande, personliga vännerna Schröder och Putin. Nämnas bör också att det under 2006 förekommit en del mindre friktioner mellan det för närvarande mer nationalistiskt styrda Polen och grannen i väst utan att det inträffat något speciellt allvarligt bakslag i samarbetet mellan dessa två stora EU-länder (tillsammans 120 miljoner invånare). Under det första halvåret 2007 kommer Tyskland att ha ansvaret för EU-ordförandeskapet. För Merkel blir det ett ypperligt tillfälle att på hemmaplan kunna uppträda på uppmärksammad statsmannanivå. Även värdskapet för G8-ledarna kommer att göra 2007 till ett viktigt utrikespolitiskt år för den tyska förbundskanslern. 2007 är ett viktigt utrikespolitiskt år för Angela Merkel 2. Reformpolitik i kompromissernas och lagstiftningens tecken Vi har i det inledande avsnittet antytt att Tysklands ekonomiska reformpolitik är baserad på kompromisser mellan unionspartierna CDU/CSU och SPD. Ibland kan det också behövas kompromisser mellan CDU och bayerska CSU, framför allt när en lag måste passera både första och andra kammaren. Nuvarande regeringskonstellation kan således rätt ofta erfordra kompromisser mellan förbundsdagen och förbundsrådet; det senare är de 16 delstaternas gemensamma parlament. Förbundsrådets roll bör aldrig underskattas i den (legala) tyska beslutsprocessen, eftersom flertalet lagar fortfarande erfordrar också denna kammares acceptans (d v s så fort delstatsintressen berörs av ett lagförslag). Tyskland har ett tvåkammarsystem Denna process som tillkom som en garanti för demokratin efter andra världskriget innebär fortfarande en tröghetsfaktor i den tyska reformprocessen. Detta trots att författningsreformen I reducerar antalet lagar som måste passera förbundsrådet. Totalt har (reform-)beslutprocessen följande kedja från beslut till slutgiltigt ikraftträdande: Regeringsbeslut ---> förbundsdag ---> (ofta) förbundsråd ---> president Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006 3

Denna långa institutionella lagstiftningsprocess gör det svårt för många ekonomianalytiker att hålla reda på den politiska gången i det tyska ekonomiska reformarbetet. Är det förbundsdagen som skall ha omröstning härnäst, eller har ett reformförslag endast kommit fram till ett regeringsbeslut? Precis som i nästan alla andra länder saknar också tysk ekonomisk information från regeringen erforderlig transparens. Tänk om det någon gång även här hemma skulle uppkomma en debatt om den ekonomisk-politiska och budgettekniska transparensen! Politiker kritiserar ofta ECB och Riksbanken. Själva är de emellertid alltför sällan föredömen i strukturen av det egna transparensarbetet. Det är svårt att hålla ordning på reformernas förankring Även i Tyskland saknar den ekonomisk-politiska beslutsprocessen erforderlig transparens Länge har till exempel den höjda tyska pensionsåldern framstått som fait accompli tills det helt nyligen framförts frågetecken kring presidentens tänkbara vägran att av konstitutionella likabehandlingsskäl skriva under detta synnerligen viktiga reformförslag. Med tanke på det stora antalet förändringar som Tyskland håller på eller framöver kommer att implementera kan det vara viktigt att vid speciella kommersiella intressen ta reda på var en planerad relevant reform befinner sig i den ovan beskrivna beslutsprocessen. Hastigheten i den tyska reformprocessen lämnar följaktligen en del att önska, både av legislativa och koalitionsrelaterade skäl. Tyskland torde ändå för närvarande vara det snabbast reformerande landet bland de etablerade europeiska industriländerna oavsett alla politiska kompromisser (om vi här bortser från jämförelsen med Sverige). Tyskland reformerar snabbast 3. Trots en del framsteg viktiga strukturgrepp kvarstår Det är en effektiv och framtidsorienterad struktur-(utbuds-)politik som utgör den principiella utgångspunkten för en långsiktig god tillväxt. Långsiktig god tillväxt utgör i sin tur ett ofrånkomligt krav för bl a hållbara socialförsäkrings- och pensionssystem. Mycket allmänt formulerat utgör utvecklingen av antalet arbetade timmar och av produktiviteten de avgörande faktorerna för den framtida tillväxten och därmed för välfärden. Sedan finns det väldigt många underfaktorer, som i sin tur har stor inverkan på arbetsmarknaden (arbetade timmar) och produktiviteten. Hit hör bl a incitamentstrukturer, flexibilitet på arbetsmarknaden, humankapitalbildning på alla nivåer, förutsättningar för forskning och (små-)företagande, skatter, konkurrensvillkor, det psykologiska klimatet, social stabilitet och mycket annat. I vår del av världen tar ekonomisk förändringspolitik vanligen också hänsyn till viktiga sociala förutsättningar, vilket i sin tur kan framkalla konfliktsituationer mellan kort- och långsiktiga intressen. Ett typiskt sådant exempel är de efter den tyska återföreningen uppkomna klyftorna mellan stora delar av västra och östra Tyskland, speciellt på arbetsmarknaden och när det gäller personlig standard. 4 Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006

Enligt en färsk studie vilken medfört stor offentlig debatt hotas 10,6 miljoner eller 13 % av befolkningen av relativ fattigdom. Hur man än vill tolka dessa siffror välkända ekonomer anser att definitionen av fattigdom hamnade på en relativt hög nivå: Ekonomisk reformpolitik kan inte bedrivas utan att även dessa mindre bemedlade människor ingår i de strategiska planerna. Vi avstår här från att ånyo räkna upp reformåtgärder som kommit till under Schröder-/Fischerregeringen (se våra tidigare Tysklandrapporter). Istället vill vi i detta och nästa kapitel lägga tyngdpunkten på den nuvarande regeringens reformområden och genomförda eller planerade reformåtgärder. Som ett mer övergripande mål har CDU/CSU/SPD-regeringen valt att göra sig av med det tillväxthämmande offentliga budgetunderskottet. Det är under begränsad tid rätt prioritering, eftersom ett budgetunderskott nära 3 % av BNP aldrig kan ge ett nämnvärt utrymme till offensiva framtidssatsningar. På papperet ser det även i praktiken ganska lovande ut: Enligt vår färska Tysklandpanel förutser tyska ekonomer ett offentligt underskott på 1,5 % av BNP under 2007 och på 1,4 under 2008. Frågan är dock om detta kan betraktas som tillräckligt i tider av relativt god tysk ekonomisk tillväxt. Balansgången mellan budgetåtstramning och konjunkturuppgång/framtidstro var å andra sidan mycket svår för ett år sedan. Budgetförbättringen är ofrånkomlig men är den tillräcklig? Budgetstrategin kan lyckas vid ett med tanke på den politiska konstellationen någorlunda skapligt framtida reformtempo. Det gäller för regeringen att åter ge ordet reformer en bättre klang även hos allmänheten (väljarna). Ekonomisk politik har mycket med psykologi att göra. Stämningen är för närvarande klart positiv i större delen av näringslivet och med uppenbar spridning grovt uppskattat av oss mellan precis tillfredsställande och otillfredsställande bland hushållen (eller kanske mellan 2 och 3- på en betygsskala hos hushållen och mellan 2,5 och upp till 5 i näringslivet; på en skala mellan 1 och 5, med 5 som bäst). Med andra ord: Varför inte ta chansen att åstadkomma en tydligare strukturell budgetförstärkning i dessa för aktuella tyska förhållanden någorlunda skapliga tider. Många dylika åtgärder kan också åstadkommas utan alltför svidande ingrepp i hushållsekonomin (vilket till viss del framgår av nästföljande kapitel) såsom den rent administrativa effektiviseringen av sjukvårdssystemet eller den särskilt av (små-) företagen eftersträvade byråkratiminskningen ( Bürokratieabbau ). 4. Hur ser dagens reformpolitik och reformbehov ut i verkligheten? Pension från 67 år: Denna reform som skall börja gälla 2012 har allmänt välkomnats i den tyska debatten. Helt nyligen har dock grus kommit in i reform- Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006 5

maskineriet, eftersom den höjda pensionsåldern kan bli föremål för granskning av författningsdomstolen. Problemet ligger i en undantagsregel med innehållet att pensionering redan vid 65 kommer att bli möjlig för alla dem som har 40 års förvärvsarbete i bagaget. Facket opponerar sig alltjämt mot regeringens pensionsreform. Arbetsmarknad: - Det vore fel att förneka att den tyska arbetsmarknden på senare år blivit avsevärt rörligare i vissa avseenden kanske för rörlig. Mycket mer än tidigare sköts på lokal nivå. Nya löneformer har kommit till. Men tre miljoner tyskar lever numera utomlands och definitivt inte enbart som pensionärer på Mallorca. Den typiska emigranten är idag snarare mellan 25 och 40/45 år, varav många akademiker. Vad Tyskland således behöver, är en tydlig fundamental ljusning på arbetsmarknaden. Hittills har Tyskland inte kommit särskilt långt i detta avseende trots några ljusglimtar. Regeringen borde i förstärkt grad verka för en bättre psykologisk stämning på arbetsmarknaden. - Tyska regeringen behöver också införa märkbara incitament för att långsiktigt höja kvinnornas inträde på arbetsmarknaden likaså för att motverka kvinnliga akademikers låga barnafödande. Regeringens förbättrade ekonomiska incitament för föräldrar är ett steg i rätt riktning. Det saknas dock fortfarande resurser och ett effektivt sätt för daghemsutbyggnad något som också vår Tysklandpanel påpekar. - Någon effektiv strategi i invandringspolitiken verkar inte finnas. Här kan mycket förbättras, även med tanke på att akademikerandelen bland invandrarna alltjämt ligger en bra bit under 10 %. - Mycken debatt förekommer också inom regeringen om minimilöner och löneökningar i form av personalaktier något som inte verkar gå hem i unionspartierna. Den s k kombinationslönen ( Kombilohn ), vilken innehåller en statlig lönesubventionsandel för äldre arbetstagare, verkar till och med konkret vara på tapeten forcerad av framför allt arbetsmarknadsminister Franz Müntefering. Skatter och avgifter: - Generellt: Kvoten skatter och avgifter i relation till BNP har sjunkit med 2,5 procentenheter under de gångna tio åren till 34,7 % av BNP. Det är inte dåligt och överträffas bland de gamla EU-länderna troligen endast av Nederländerna. De tyska sociala avgifterna är dock fortfarande alltför höga. ( Cross country -analyser är i detta sammanhang inte särskilt lätta, exempelvis p g a tänkbar olikartad teknisk behandling av subventioner m m). - Den kommande reformen av företagsbeskattningen får dock generellt sett rätt goda vitsord. Enligt planerna skall den fr o m 2008 reduceras till svenska nivåer eller till 29 % en utveckling som bör uppmärksammas även i Sverige. - En viktig planerad förändring är också den fullständiga skattefriheten efter tio års fortsatt verksamhet vid generationsskiften i familje- 6 Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006

företag. Även förbättrade villkor för nystartade företag går i samma småföretagsvänliga riktning. Hälso- och sjukvårdsreformen: Tummen ned för den tyska hälso- och sjukvårdsreformen från nästan alla håll och kanter! Den bedöms vara ofullständig och inte ens leva upp till sin egen ambitionsnivå. Vid genomgång av olika remissvar ser jag nästan uteslutande slopandet av de hittills nedåt reglerade medikamentspriserna som ett positiv inslag. Systemfel och fel vid beräkningen av reformens effekter har till och med fått en del delstatsregeringar att ställa sig negativa mot de ekonomiska kalkylerna. Initialt hade socialminister Ulla Schmidts experter en förbättringspotential för sjukkassorna på 2,1 miljarder euro. Kanske vore ett komplett misslyckande av hälso- och sjukvårdsreformen allra bäst för att längre fram ta en ny och mer lovande ansats. Även med tanke på ett bättre utnyttjande av forsknings- och arbetskraftspotentialen som finns inom denna sektor. Utbildning och universitet: - Den tyska högskoleutbildningen har inte minst stora kapacitetsbrister. Standford och Harvard har till exempel 8 respektive 14 studenter per professor, större tyska däremot mellan 50 och 80. Under de kommande fem åren kommer dessutom antalet studenter att växa med ytterligare 600 000-700 000 personer. Någon effektiv satsning på dessa kapacitetsbrister skönjes inte trots en del planerade finansiella insatser av utbildningsminister Annette Schavan. Skillnaderna är alltför stora mellan de olika delstaterna, vilket också gäller för forskningskvaliteten. Det finns givetvis experter som kritiserar satsningarna på s k elituniversitet, vilka nästan uteslutande sker i södra Tyskland. - Som en positiv ansats framstår regeringen 6 miljarders-satsning på high tech -forskning, vilket skall lämna ett viktigt bidrag till uppfyllandet av Lissabon-satsningskravet på 3 % av BNP fram till 2010 (just nu cirka 2 ½ %, varav staten 0,8 procentenheter). Speciellt stort är regeringens sympati för det digitala sjukhuset och framtidens energisnåla stad. Den disputerade naturvetaren Angela Merkel visar ett påfallande intresse för teknikutveckling och uppmanar delstaterna till större insatser på forskningsfronten. - Penningbrist och många gånger undermåliga arbetsförhållanden fortsätter att leda till brain drain. Det råder dock olika beskrivningar av dimensionen av detta problem. Duktiga forskare försvinner till utlandet men även nyexaminerade duktiga akademiker. Eftersom dessa akademiker kan tänkas vilja jobba utomlands, representerar de också en viktig flexibel del av den tyska arbetsmarknaden. Så mycket som 3000 utbildade läkare försvinner årligen, många av dem också från universitetssjukhusen. Givetvis står också utbildningen på de lägre nivåerna inklusive gymnasieskolan fortfarande inför en lång rad utmaningar. Endast 33 % Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006 7

klarar att gå igenom gymnasiet. Det är klart otillfredsställande (men i Tyskland räknar man med certificate, vilket oftast inte sker i andra länder). Minskade subventionsberg: Tyskland spenderar fortfarande ett årligt subventionsbelopp långt över 100 miljarder euro mer exakt beroende på definionen av begreppet subvention. Den stora koalitionen har inte kommit särskilt långt i nedmonteringen av detta enorma subventionsberg. Nyligen har det till och med uppkommit osämja inom regeringen beträffande avvecklingen av kolsubventionerna. Konkurrens: - Här syns inte minst ytterligare förlängda öppettider för detaljhandeln fr o m 2007, vilket numera är ett ärende för behandling i delstaterna. Ikea exempelvis aviserar kvällsöppet måndag-torsdag till 21.00 och på fredagar och lördagar till och med till 22.00. Allt detta innebär en stor förändring för den tidigare starkt reglerade detaljhandeln. Författningsreform: Här har Tyskland framför allt större reformbehov vad gäller relationen centralstat och delstater. Del I av författningsreformen blev inte så lyckad. Del II måste bli betydligt bättre även om den handlar om något så krångligt som delstaternas finanser. Generellt positivt är dock att reformeringen av del I skall reducera godkännandet av lagar i både förbundsdagen och förbundsrådet till 35-40 % från dagens 60-65 %. Det leder också till en effektivisering av den ekonomiska politiken. Enskilda efterlysta ytterligare reformåtgärder: Vi har redan tagit upp förslag till ytterligare förbättringar av Tysklands strukturella förutsättningar. En intressant sammanställning fås inte minst från vår färska Tysklandspanel (Swedbank Analys nr 29). Av tyska ekonomer och internationella ekonomer efterlysta förbättringar: - Reducering av det väldiga subventionsberget - Ytterligare flexibilisering av löneavtalen - Mer flexibla möjligheter för uppsägning av arbetskraft - Mer kunskapsorientering vid immigration av arbetskraft - Utbyggnad av daghem - Fler incitament för kvinnornas inträde på arbetsmarknaden - Fundamental reform av hälso- och sjukvården - Reform av åldringsvården - Avskaffande av vinstoberoende kommunal företagsskatt - Bättre utbildning på alla skolnivåer - Utbildning av fler naturvetare och ingenjörer 8 Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006

- Mer konkurrens mellan skolor samt universitet - Bättre kunskapssatsningar på lågutbildade - Bättre retorisk utbildning av ungdomar Facit: Tysklands reformer fortsätter. Med ytterligare en bildlik definition av hastigheten: Motionslopp istället för elitlopp. Men även motionslöpare kan nå viktiga mål (om än senare). 5. Konjunkturen 2007: Varför denna upprevideringsvåg? Den tyska konjunkturen har utvecklats relativt väl under loppet av innevarande år. I början av 2006 var stämningen rätt god. VM i fotboll blev en enda fest; ekonomin spelade en underordnad roll under sommarmånaderna. Hela nationen befann sig i ett euforiskt undantagstillstånd. Under sensommaren svängde dock framtidsbarometern om än inte speciellt dramatiskt. Angela Merkel fick tillbaka sin gamla beskrivning som alltför kompromissvillig. Det finns uppenbarligen fortfarande tolkningar i den tyska politiken som tenderar att underskatta Angela Merkels seghet och kampvilja. Det är ett misstag. En (östtysk) ledare som kan hålla undan starkt maktorienterade ministerpresidenter från (västtyska) delstater måste ha power och vilja. Förbundskanslerns strategi att pragmatiskt verka för det genomförbara gäller därför alltjämt trots den misslyckade hälso- och sjukvårdsreformen. Det framgår av föregående kapitel: Den stora koalitionen fortsätter att försöka skapa bättre förutsättningar för den framtida potentiella tillväxten. Allt detta förklarar dock inte att de mer kortsiktiga konjunkturutsikterna håller på att skrivas upp på bred front, vilket föranlett förbundskansler Merkel säkerligen något impulsivt till en rejäl känga mot hela prognosbranschens arbetssätt. Det finns ett flertal skäl till att de mest optimistiska BNP-prognoserna för 2006 numera ligger nära 3 % och för 2007 trots den 3- procentiga momshöjningen på något över 2 %. Minskad global oro. Rädslan för ett mer omfattande globalt bakslag har avtagit trots att 2007 blir ett starkt dämpat konjunkturår på andra sidan Atlanten; därmed torde den tyska exporten gå relativt bra även nästa år, anser de genuina optimisterna. Även de lägre oljepriserna bidrar till denna bedömning. Egen kommentar: Trots alla globala risker också på oljeprisfronten talar mycket för detta scenario. Utan att vi för den sakens skull får glömma några just nu förbisedda risker! Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006 9

Den traditionella tyska konjunkturcykeln lever ännu. Historiskt har en tysk konjunkturcykel följande utseende: Först kommer exporten igång, sedan investeringarna. Där är man för närvarande i Tyskland. När momshöjningens negativa effekter har klingat av om några kvartal, torde det enligt optimisterna äntligen vara dags för den privata konsumtionen att mer synligt bidra till BNP-tillväxten (med positiva återverkningar på den viktiga bilindustrin). Egen kommentar: Denna slutsats verkar mer osäker men åtminstone partiellt rätt. Visst torde 2008 ge en något bättre genomsnittlig utveckling av den privata konsumtionen än 2007, även med tanke på den avtagande arbetslösheten. Det till helt nyligen relativt varma vädret har dock kanske framkallat något för optimistiska känslor vad gäller de underliggande trenderna på arbetsmarknaden. Sysselsättningsökningen utanför låglönesektorerna sker endast i ett begränsat antal branscher (energi, kommunikation, hälso- och sjukvård, fastighetsförvaltning) men ännu icke inom tillverkningsindustrin. Fortfarande finns det cirka 1 ½ miljon människor på arbetsmarknaden med lönesubventioner och extremt lågt betalda tidsbegränsade jobb. Detta förhållande ger nedgången av arbetslösheten under 4 miljoner en mindre uppmuntrande interpretation. Den viktigaste arbetsmarknadsindikatorn är numera sysselsättningen med jobb som innebär krav på betalning till socialförsäkringssystemet ( sozialversicherungspflichtige Beschäftigung ). Det är här de riktiga jobben skapas. Även denna situation har förbättrats något under det senaste året men inte tillräckligt för att skapa en bredare förbättring av tyska folkets köpkraft.. ECB når räntetopp. ECB kommer under de närmaste 2-3 kvartalen till sin räntehöjningstopp och stannar vid cirka 4 %. Till hösten 2007 torde tyskarna veta att räntehöjningsprocessen är avslutad. Egen kommentar: Inga invändningar mot denna räntebedömning men med en viss varning. De tyska lönerna kan under 2007/2008 trendmässigt stiga något mer än vad som allmänt förväntas. Till och med regeringsföreträdare från båda sidorna har på sistone pläderat för något bättre tilltagna löneökningar. Det kan med andra ord finnas en något för stark analytisk fixering på genomsnittliga löneprognoser för 2007; många nya avtal sätter dock inte igång direkt efter årsskiftet 2006/2007. Löneökningskrav på 5-5 ½ % kan inte förbises även om man till sist sannolikt snarare kommer att hamna nära 3 %. 10 Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006

Vissa uppsägningstider av gällande tyska löneavtal Kemisk industri dec 2006, jan/feb 2007 565 000 anställda VW jan 2007 102 000 Papper (4 delstater) feb 2007 28 000 Bygg (exkl Bayern) mars 2007 600 000 Tidningsindustrin mars 2007 185 000 Järnvägen juni 2007 140 000 Offentlig sektor dec 2007 1 550 000 (delar) Källa: Tyska tidningar m m Vi ser visserligen en viss inflationsuppgång (KPI) för nästa år till cirka 2 ¼ %. Det beror mestadels på momshöjningen, vars inflationseffekter i sin tur lindras något av den svagare dollarn. Under 2008 avtar KPI-ökningen återigen till under 2 %. Den lugnare inflations- och räntetrenden kommer emellertid inte att kunna framkalla särskilt större spendersamhet hos de tyska hushållen inom överskådlig tid. Dock blir 2008 ett något bättre år för den privata konsumtionen med en knappt 1 ½-procentig ökningstakt än momshöjningsåret 2007, även med tanke på (den långsamma) nedgången av arbetslösheten. Kanske är timingen för momshöjningen trots allt inte så dålig. 2007 kommer nog också att fungera väl för maskininvesteringarna, troligen med en tvåsiffrig ökning. Inför 2008 ser det dock mer tveksamt ut. Det kan i hög grad hänföras till att 2007 kommer att innebära förtida köp av investeringsvaror för att förekomma slopandet av den degressiva avskrivningsmetoden år 2008.. De totala bygginvesteringarna däremot torde kunna växa med drygt 2-3 % under både 2007 och 2008 med en viss dämpning på bostadssidan 2007 p g a momshöjningen. Avseende exporten gäller följande profil: Något dämpad tillväxt under 2007 års första två a tre kvartal; mot slutet av 2007 tilltar trycket från exportmarknaderna igen för att sedan gradvis förbättras under 2008. Därmed får Tyskland en exportökning på 11 ½ % i år, på 6 ½-7 % under 2007 och med cirka 5 % år 2008. Förloppsmässigt ser dock 2008 bättre ut än 2007, eftersom 2007 års exporttillväxt innehåller en hel del statistisk luft. Innevarande års (minst) 2,5-procentiga BNP-tillväxt ligger således cirka en procentenhet över potentialen. Det gör nog också BNPtillväxten under 2007 med omkring 1 ¾ %. År 2008 kan Tysklands BNP-ökning landa nära 2 %. Allt detta utgör en viss skillnad jämfört med detta årtiondets första hälft. Då noterade vi mestadels BNP-tillväxttal mellan 0 och 1 %. Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006 11

För svenska exportföretag är det viktigt att notera att också den tyska hemmamarknaden successivt börjar bli bättre (om vi bortser från det mer tillfälliga negativa mellanspelet i samband med momshöjningen) men med bättre utsikter för investerings- än för konsumtionsprodukter. Det verkar dock inte orimligt anta att även konsumenterna blir mer köpglada under loppet av det kommande året. Icke negligerbara risker för den tyska ekonomin kommer framför allt från den externa sidan, det vill säga en mycket svag USA-konjunktur en ytterligare snabb och märkbar euroförstärkning negativa överraskningar på oljefronten negativa ränteöverraskningar större emerging market -komplikationer 5 BNP-tillväxten i Tyskland (%), kvartalsvis 4 3 2 1 0-1 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 00 01 02 03 04 05 06 Source: Reuters EcoWin 5 Den tyska privata konsumtionen (%) 4 3 2 1 0-1 -2 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 99 00 01 02 03 04 05 06 Source: Reuters EcoWin 10.0 Investeringstillväxten i Tyskland (%) 7.5 5.0 2.5 0.0-2.5-5.0-7.5 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 00 01 02 03 04 05 06 Source: Reuters EcoWin 12 Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006

17.5 Exporten från Tyskland (%) 15.0 12.5 10.0 7.5 5.0 2.5 0.0 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 00 01 02 03 04 05 06 Source: Reuters EcoWin 6. Tyskland i ett svenskt företagsperspektiv tuff konkurrens och tappade marknadsandelar Det finns antagligen många svenska företag som i praktiken på senare år fått känna av den förstärkta tyska konkurrenskraften. I Tyskland tror man sig i år åter ha vunnit den mycket inofficiella titeln som exportvärldsmästare (av varor). I allt fler tyska företag upplevs den bästa stämningen på rätt många år något som jag själv på mikronivå kunde notera under en Tysklandresa i förra veckan. IFO-Geschäftsklimas höga notering för november bekräftar detta intryck. Några exempel kan belägga de tyska företagens goda konkurrenskraft och dagsläge. Tysk industri under de gångna 1-2 åren Unit labor cost, totalt: 2004 kv 4 2006 kv 3: - 2,3 % Unit labor cost, tillv ind: 2004, kv4 2006 kv 3: - 7,1 % Produktion, invest varor: 2006 aug jfm 2005 aug: + 6,6 % Orderingång: - från EU: 2006 aug jfm 2005 aug: + 6 % - från icke EU-länder: 2006 aug jfm 2005 aug: + 8,8 % - kemisk industri: 2006 aug jfm 2005 aug: + 5,6 % - maskiner m m: 2006 aug jfm 2005 aug: +9,6 % Källa: Bundesbank Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006 13

Enligt egna samtal med representanter för ovanstående branscher är dagens situation till och med betydligt bättre än i augusti i år. Utgångsläget för tysk industri i största allmänhet inför momshöjningsåret 2007 är således allt annat än ogynnsamt. Det var länge sedan tysk industri givit ett sådant positivt intryck av dagsläget Svenska företag bör med andra ord inte underskatta tyska konkurrenter varken i det korta eller längre perspektivet. Tyska företag har idag ett gynnsamt kostnadsläge, delvis beroende på kraftfullt trimmade organisationer. Tyskland är dessutom fortfarande trea på den globala patentlistan. Samtidigt bör beaktas att den tyska regeringen långsamt men säkert håller på att skapa ett bättre företagsklimat. Inte med någon större hastighet men kontinuerligt åt rätt håll. Det är en utveckling som också den svenska regeringen bör observera. Andra länder står inte stilla i den globala konkurrensen. Som en varningssignal kan mycket väl fungera att svenska företag efter en tids uppryckning åter börjat tappa marknadsandelar på Europas största marknad. Finns det en psykologisk underskattning av Tysklands ekonomi och potential? Tyska regeringen skapar gradvis ett bättre företagsklimat Varför tappar svenska företag åter marknadsandelar i Tyskland? 1.95 1.9 Sveriges marknadsandelar av Tysklands totala varuimport (%) Genomsnittlig marknadsandel för jan-sep 2006 1.85 1.8 1.75 1.7 1.65 1.6 1.55 1.5 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: Swedbank och SCB 7. Utblick: Goda skäl att tro på växande tysk potentiell tillväxt Tysk ekonomi befinner sedan början av 2003 på reformkurs. Reformerna har således pågått i cirka tre år; 2005 blev det ett mindre uppehåll, när dåvarande kansler Schröder inte längre hade hela partiets stöd för sin framtidsagenda (vilket sedan ledde till nyval). 14 Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006

På dessa tre reformår (netto) har det genomförts en hel del förändringar, bl a avseende arbetsmarknaden, företagsbeskattningen, pensionssystemet m m. Flera år av svag tillväxt eller stagnation kom 2004 enligt flertalet beräkningar att leda till en potentiell (trendmässig) BNP-tillväxt kring blott 1 ¼ % (även enligt dåvarande tyska deltagare i Tysklandpanelen). Nu räknar vi med ytterligare reformframsteg under de kommande åren om än inte alltför kraftfullt. Det bidrar till höjd potentiell tillväxt. En successiv lätt förbättring av tillväxtpotentialen under de kommande åren är med andra ord vårt huvudscenario för den tyska ekonomin, uppskattningsvis med cirka en halv procentenhet till nära 2 % kring 2010, från dagens ungefärliga 1 ½ % (bedömning om fem år enligt vår Tysklandpanel i december 2006: tyska panelekonomer 1,8 %, icke tyska panelekonomer 2,1 %). Detta vore en klart positiv utveckling speciellt med tanke på Tysklands nästintill hopplösa utgångsläge för fyra år sedan. Vi tror att Tyskland om några år kan komma tillbaka till en 2-procentig potentiell tillväxt Som vi ser i denna analys, återstår mycket reformarbete. Tidigast i början av nästa årtionde kan Tyskland åter hamna i ett relativt gott strukturellt skick. Lätt blir det inte men cirka hälften av Tysklands reformpolitiska Vasalopp torde ha klarats av under nästa år! Hubert Fromlet Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 30 20 december 2006 15