Gång- och cykelvägsplan för Nässjö kommun

Författningssamling Antaget av kommunfullmäktige, 2008-03-27 52 Senaste ändring Gång- och cykelvägsplan för Nässjö kommun

Förord Nässjös cykelplan låg på bordet i väntan på en revidering när jag dök upp och sökte praktik hos kommunen. Det betyder att jag bara hamnade på rätt plats vid rätt tillfälle. Det här arbetet är resultatet av 10 berikande månaders praktik hos Nässjö Kommun och en del av min utbildning som arkitekt på Chalmers Tekniska Högskola. Man kan väl undra vad en arkitekt har att göra med cykelvägar och det är faktiskt många som har kommit till mig med den frågan. Men det är så att arkitekturen inte bara handlar om att rita hus. En stad är en enhet som fungerar som en klocka som består av tusen små olika pjäser. En stad är gjord av gator, parker, stora och små byggnader, gång- och cykelbanor, vatten, träd, järnvägspår o s v, och någon måste sätta dem på plats så att vi alla kan uppleva en välfungerande och estetisk miljö att bo i, och det är stadsarkitekternas uppgift att ordna detta. I arkitekturutbildningen får vi lära oss en del om stadsbyggnad, vilket lockade mig redan från början och fick mig att söka praktik inom ämnet. Jag vill tacka kommunen för att jag fick möjligheten att utveckla det här projektet och för allt stöd jag har fått. Till Lars-Göran Pettersson och Clara Ganslandt för att de öppnade en dörr för mig här och till Mats Sylvaner, Stefan Nilsson, Margareta Stenke och Bo Couchér på Samhällsbyggnadsavdelningen för att jag alltid fick komma till dem med mina rastlösa frågor. Jag vill också uppmärksamma de som på något sätt visade sitt intresse genom att ge mig lite av sin tid för att bara prata om cykelvägar, bland annat de som har något samband med skolorna och samtidigt är medvetna om trafiksäkerhetens betydelse omkring dessa platser. 2

Sammanfattning Denna rapport har fokuserats på skolvägar och därför har den indelats enligt skolornas upptagningsområde. Meningen är att man ska kunna förstå hur eleverna förflyttar sig till sina studieplatser dagligen. Varje område har beskrivits kort, samt större vägar som kan betyda barriärer och olika möjligheter för att ta sig från dem till stadskärnan. Ett förslag för en framtida förbättring medföljer efter varje kapitel. Kartor och detaljer har bifogats som hjälpmedel för att illustrera olika situationer och ibland vissa förslag. Dessutom tillkommer med rapporten en översiktskarta som visar alla hittade konfliktpunkter och deras respektive prioritetsgrad. Dessa prioriteringar fungerar i tre grader, där ett är högst och tre är lägst. Ännu en översiktskarta bifogas med de föreslagna nya länkarna. Som bakgrund till detta arbete finns Maria Grahms Cykelvägar i Nässjö. Det innehåller praktisk information och termer som har med temat att göra, d v s trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet och annan teori som kan vara ett bra stöd inför läsningen av denna rapport. Gång- och cykelvägsplanen är en vidareutveckling och detaljering för G-Csektorn av den fördjupade översiktsplanen för Nässjö stad, som antogs av kommunfullmäktige 2006. En kort beskrivning om cykelvägnätet samt trafiksituationen i Bodafors, Forserum, Malmbäck, Anneberg, Solberga och Fredriksdal har också bifogats i slutet av denna rapport. De behandlas på ett enklare sätt, i förhållande med orternas storlek. Varje område i denna rapport har hanterats enligt sitt eget behov, därför kan strukturens innehåll variera mellan dem. 3

Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning 3 Innehållsförteckning 4 Inledning 5 Metod 5 Kort om Nässjö stad 6 Karta 1 Generellt om cykelvägnätet i Nässjö 6 Karta 2 Skolvägar Åker/Målen/Södergården 7 Hultet 9 Nyhem/Ingsberg 11 Runneryd/Norrboda 14 Handskeryd 17 Norråsaskolan 19 Centralskolan 21 Brinellskolan 23 Centrum 24 Referenslitteratur 28 Apendix 1 29 Apendix 2 30 Anneberg 31 Bodafors 33 Forserum 38 Malmbäck 42 Solberga 44 Fredriksdal-Kvarntorpet 46 Prioriteringslista 47 4

Inledning Cykling är inte bara en aktivitet som täcker ett transportbehov, utan man gör det också för nöjes skull, och det spelar ingen roll vad man har för avsikt, det ska alltid vara tryggt att cykla i en stadsmiljö. Förutsättningarna för ett säkert cyklande, i vårt samhälle, bör skapas genom ett samarbete mellan kommunerna, polisen, Vägverket och cyklisterna själva. Utgångspunkten med den här rapporten är att bidra till Nollvisionens mål, vilket innebär att ingen ska behöva dö eller bli allvarligt skadad i trafiken, och Nässjö Kommun vill göra en del genom att satsa på en förbättring av det aktuella cykelvägnätet. Den första cykelplanen för Nässjö stad skapades år 1973, men med tidens gång byggdes cykelbanorna enligt dåtida behov. Det betyder att de fick sin plats när man skulle bygga nya vägar eller forma om dem gamla för att lösa trafikproblem. År 2002 skrev Maria Graham en rapport som också handlar om cykelvägarna i Nässjö, det befintliga nätet och ett förslag, som hittills har betraktats som kommunens cykelplan. Eftersom det har hänt en del sedan dess, tyckte kommunen att det var dags att sätta fart på en uppdatering, och det som man kommer att kunna läsa på de nästa sidorna kan anses som en revidering och fortsättning på Marias arbete, och i vissa fall kommer jag att hänvisa till hennes rapport. Metod För att få fram ett förslag började jag med att bli bekant med staden och dess struktur, dess stadsdelar, viktiga vägar, knutpunkter, barriärer o s v. Samtidigt letade jag efter litteratur som hade med ämnet att göra, samt goda exempel. Sedan fick jag låna en cykel på Miljö- och byggkontoret och gav mig ut för att cykla på Nässjös cykelbanor. Meningen var att få det första intrycket och en aning om hur tryggt och smidigt det kändes. Framkomligheten skulle också prövas genom samma upplevelse. Sedan vände jag mig till elevernas föräldrar och rektorer på skolorna. Av dem fick jag nyttig information om de trafikproblem som uppkommer omkring skolorna, särskild vid rusningstid. Dessutom stod jag vid skolornas ingång för att se när barnen kom cyklande dit för att börja en ny skoldag. Jag fick också träffa andra människor som cyklar dagligen i Nässjö och som gav mig deras värdefulla åsikter, samt en representant i Malmbäck, Bodafors och Forserum. Dessa människor hjälpte mig att definiera olika problem med cykelvägarna i deras samhälle. Till sist satt jag framför datorn och försökte skriva upp och rita ut all information som jag hade samlat hittills. Då började jag att också forma ett förslag för att få fram den här rapporten. 5

Nässjö stad Nässjö ligger i södra Sverige, nästan mitt i mellan de två kusterna, vilket utgör en strategisk lokalisering mellan landets två största städer, Göteborg och Stockholm. Dessutom ligger det på vägen mellan Stockholm och Malmö, som är dörren till resten av kontinenten. Tack vare den här förutsättningen har staden profilerat sig som ett logistikcenter. Det var först i slutet på 1800-talet, när Nässjö var ett municipalsamhälle, som järnvägspåret förlades här. Händelsen fick orten att bli stad samt bli en viktig knutpunkt för de resande. Detta medförde en etablering av flera industrier vilket i sin tid innebar en betydlig ökning av befolkningen. Idag är Nässjö en stad på ungefär 16000 invånare och räknar totalt med 30000 invånare i hela kommunen. Stadens struktur karakteriseras av att stora barriärer avgränsar de olika stadsdelarna. Sådana barriärer som man pratar om är järnvägspåret, tre sjöar samt de större vägarna, och dessa stadsdelar är Handskeryd, Ingsberg, Målen, Nyhem, Åker samt Runneryd, som i första hand är bostadsområden, medan Hultet, Södergården, Gamla staden och Norrboda kan vara en blandning av industri, handel och bostäder. (Se kartor 1 och 2). Generellt om cykelvägar i Nässjö För Nässjö stad finns det en fördjupad översiktsplan som blev reviderad senast år 2005. I den beskrivs det aktuella cykelvägnätet i stora drag, dess betydelse i det nutida samhället, samt några rekommendationer för att få det att fungera bättre. Ett av kommunens mål är att öka trafiksäkerheten för sina invånare, och ett sätt att göra det är genom att satsa på fina och säkra GC-vägar. Det skulle samtidigt bidra till en bättre miljö och ekonomi, både för den enskilda människan och samhället. I stort sett har Nässjö ett generöst antal cykelbanor. Att cykla inom områdena är inget stort bekymmer, förutom när man kommer till någon av de nämnda barriärerna. Det vill säga att det finns en viss svårighet att förflytta sig från ett område till ett annat, samt till stadskärnan. Dessutom kan det vara rätt krångligt att cykla i centrum, eftersom cykelvägarna inte är sammanhängande där och, i vissa fall, ligger de så att cyklisterna lätt kan hamna i farliga situationer som skapas när bilar som parkerar längs cykelvägen kör ut på körbanan. Ett bra exempel är Rådhusgatan mellan Nygatan och Postgatan. På vissa cykelbanor är det svårt för användaren att förstå på vilken sida man ska gå eller cykla. I andra fall är det till och med svårt för cyklisterna att fatta att det också finns ett cykelfält på trottoaren, tillsammans med gåendefältet. Då cyklar de på körbanan. Detta händer på grund av brister i skyltningen. 6

Bra skyltning saknas i andra fall också, liksom fasade kantstenar, vilket kan innebära en stor fara särskild för de äldre. Markeringen på asfalten har nästan försvunnit. Dåligt skick på asfalten, och brunnar mitt i banan får vattnet att frysa på vintern, så att isfläckar bildas. Det viktigaste målet med detta arbete är att föreslå nya GC-vägar som kompletterar det befintliga nätet så att det blir logiskt sammanhängande. Dessutom har det föreslagits några åtgärder till olika konfliktpunkter som är i annat behov än nya cykelbanor. Belysningen och skyltningen av GCvägar samt cykel- och övergångställe bör också uppmärksammas i nätets förbättringsprocess. Åker/Målen/Södergården Åker och Målen består, i huvudsak, av bostäder, men ett betydligt större handelsområde finns i söder. De begränsas av järnvägspåret samt Västra vägen, och öster om dem finns Runnerydssjön. Skogsvallen är den idrottsanläggningen dit folk från hela samhället kommer för att träna året runt. Däremot består Södergården till stor del av industri och bara några bostäder. Karakteristiskt av området är Handskerydssjön och ett större grönområde. (Se detalj 1). Åkersskolan tar emot barn från Målen, Åker och Södergården. Cykelnätet inom de här områdena fungerar bra, men en praktisk länk till centrum saknas. Den officiella GC-väg mot stadskärnan finns längs Brogatan, men nuförtiden används mera en stig som ligger norr om kvarteret Gjutaren som cyklisterna själva har skapat genom att cykla där ofta. Sedan fortsätter de på Gjutaregatan för att nå den cykelbanan som leder mot resecentrum. Miljön på denna sträcka är inte bra. Mellan verksamheten och skogen är det mörkt, även om man har satt gatulampor där. På Gjutaregatan parkerar massor med lastbilar, just på den sidan där man cyklar. Den här vägen är mest använd av dem som pendlar med tåget till andra orter eller de som arbetar i centrum och andra stadsdelar. (Se detalj 2). Skolvägar Korsning Brogatan/Åkersgatan. Brogatan kan anses som ett stråk i området. Denna väg är en av Nässjös utfarter och många lastbilar kör här varje dag. Åkersskolan ligger vid den. För ett antal år sedan byggdes en GC-tunnel för att lösa ett trafiksäkerhetsproblem med korsande trafikanter. Den löper parallellt med Åkersgatan. Rester av ett gammalt cykelövergångställe och en GC-väg skylt finns kvar parallellt med tunneln, fast på andra sidan Åkersgatan. Dessutom slutar grönremsan vid skylten, vilket tyder på att man borde svänga till vänster om man cyklar från centrala Nässjö. Däremot finns inte något som visar varken cyklist eller gående att gå in på skolans mark för att därifrån komma till tunneln. Därför används den så sällan. (Se bild1 och detalj 3) 7

Bild 1. Barn som cyklar på den gamla cykelöverfarten från Skogsvallen mot Centralskolan. Bild: Lucia Botero Korsning Brogatan/Stolmakaregatan. De barnen som bor söder om Brogatan, brukar cykla rakt över den för att nå en stig som finns på Snickaren som de själva har gjort, mitt emot Stolmakaregatan. Där finns också en förbindelse och en skylt mellan trottoarens kant och GC-vägen, vilket betyder att man kan cykla där. Det innebär en stor risk för dem, eftersom det inte finns något som skyddar dem på den stora vägen. (Se bild 2 och detalj 2). Bild 2. Tagen från Stolmakaregatan mot stigen. Se förbindelsen och skylten. Bild: Lucia Botero Skolans infart. När barnen kommer till skolan på Brogatan, följer de inte cykelbanan ända till cykelstället. De cyklar snett på grönremsan och sedan över skolans infart i stället. (Se detalj 3) 8

Förslag Det finns framtida planer för att bygga en cykelbana på Gjutaregatan. Ändå är förutsättningarna för att cykla vid kvarteret Gjutaren inte bra. Därför bör det också byggas här en ny cykelbana med anknytning mellan Fiskaregatan och den planerade, och mellan den här nya länken och den befintliga GC-vägen på Fiskaregatan. (Se detalj 2). Prioritet 2. I samband med den befintliga cykelvägen som löper längs med Brogatan bör det byggas en genväg mot en ny cykelöverfart/övergångställe som skulle finnas på skolans infart. Det skulle bli ett mer naturligt sätt att cykla till tunneln och barnen skulle få en viss säkerhet i det ögonblicket de blandas med skolans trafik vid infarten. Dessutom bör GC-väg skylten vändas så att de som cyklar mot Skogsvallen kan se den. Hörnets grönremsa bör kompletteras och planteras nya träd där. (Se detalj 3). Prioritet 1. För att de barnen som bor söder om Brogatan ska slippa cykla eller gå över den utan risk bör man bygga upp en ny cykelbana längs Brogatan, mellan Åkersgatan och Mellangatan. Alltså, parallellt med den som redan finns, fast på andra sidan gatan. Den nya cykelvägen skulle kunna få plats där om man tar bort grönremsan. Dessutom bör den befintliga försänkta trottoaren mitt emot Skolmakaregatan slopas, samt ta bort GC-vägs skylt. Det skulle få dem att cykla mot det övergångstället som finns på Åkersgatan och sedan till tunneln. (Se detalj 3). Prioritet 2. Hultet Hultet ligger i östra Nässjö och begränsas österut av riksväg 31. Södra delen av Hultet är ett industriområde. Sörängsvägen delar området och separerar industrin i söder från bostäderna i norr, skolorna och grönområdena. Det är bara få bostäder som ligger på industrisidan. Denna väg är ett av Nässjös större stråk samt en av stadens viktigaste in/utfarter. Stora mängder av bilar, lastbilar och kollektivt kör här dagligen, och därför kan den betraktas som områdets viktigaste barriär. Hultetsborna har i närheten ett fint skogsbevuxet grönområde, med goda möjligheter för att, på ett lätt sätt, ta sig till Lövhult, som är ett större och väl besökt friluftsområde. I Hultets bostadsområde finns flera hyreslägenheter och radhus, vilket innebär att flera innergårdar också finns. Detta underlättar för GC-trafik i området, eftersom man inte behöver blandas med motorfordonstrafik. I villaområdena förekommer bara boendetrafik. Alla dessa förutsättningar leder till ett relativt säkert cyklande i Hultet. Men ändå skulle man kunna peka ut Björnbärsvägen som ett konfliktstråk. Skolvägar På Hultetsskolan går barn som bor i Hultet, Nyhem och Ingsberg. Förutom denna skola finns i området flera förskolor samt Sörängsfolkhögskola. 9

För att förstå hur eleverna förflyttar sig till skolan ska man titta på detalj 4. Enligt den kan man se att de flesta har möjlighet att nå en cykelväg som leder nästan direkt till skolan, särskilt för de som bor norr och öster om den. De andra får cykla genom kvarteren för att sedan komma fram till cykelnätet, men det blir ändå ingen stor trafikfara. Det är för det mesta lugna gator. Längs med Björnbärsvägen finns det ett grönt bälte. Det här bältet delar skolområdet. De barnen som bor väster om det har en väg genom det gröna som leder dem till skolan, följd av ett signalreglerat övergångställe. (Se detalj 5 och bild 3). Det kan man säga sker på ett säkert sätt, men ändå kan det hända att, tack vare vägens karaktär bredd och längd- finns det några bilister som inte respekterar den gällande hastighets begränsning. Bild 3. Signalreglerat övergångställe vid Hultetsskolan. Bild: Lucia Botero Björnbärsvägen. Björnbärsvägen vid Hultetsskolan kan vara något kaotiskt vid rusningstid. Vissa barn som cyklar norrifrån och till skolan på denna väg, gör det mot trafikens riktning. Sedan kommer de in till parkeringen genom utfarten. (Se bild 4). Det innebär att i båda fall möts de av bilister. De barnen som cyklar på denna väg men söderifrån, kan hamna i farliga situationer när de kommer förbi parkeringsfickan och bilarna kör ut samtidigt på körbanan. Dessutom finns det några föräldrabilister som gör u-sväng just där. (Se detalj 5). Förslag Det bästa för barnens skull är definitivt att bygga en ny GC-väg längs med Björnbärsvägen, åtminstone den delen som sträcker sig mellan Sörängsvägen och Tranbärsstigen. Plats för det finns. Med den här åtgärden skulle man få dem att cykla tryggt och skyddade från motorfordonstrafiken. Den kan också vara en bra länk med stadskärnan för allmänheten, i och med att den skulle vara kopplad med det stora nätet vid Sörängsvägens höjd. Prioritet 1 och 2. 10

Bild 4. Björnbärsvägen och skolans utfart. Bild: Lucia Botero Belysningen i passagen som förenar Hagagatan med Björnbärsvägen bör förbättras genom att sätta en eller två nya lampor. Prioritet 1. På industri sidan av området skulle det vara lämpligt att bygga en fortsättning på den kommande GC-vägen från Handskeryd ända till Virkesgatan. Så skulle man få en rätt länk med Sörängsvägen så som med östra Nässjö. Förslaget finns redan med i Fördjupad översiktsplan för Nässjö stad. Prioritet 3. Nyhem/ Ingsberg Nyhem och Ingsberg ligger i östra Nässjö, vid Ingsbergssjön. De består mest av lite äldre villor och mindre hyresfastigheter. Om det finns handel här så finns den på Sörängsvägen som är, som i Hultet, områdets största stråk och barriär. På så sätt kan man räkna med ungefär samma förutsättningar angående trafik, fast i en större skala, eftersom här ligger dessutom Ingsbergsgatan som också är en större väg. De viktigaste vägarna inom områdets cykelnät löper på Sörängsvägen, Queckfeldtsgatan, Skogsvägen och runt Ingsbergssjön. På Sörängsvägen kan det vara obehagligt att cykla. Vägen är smal och fastighetsgränserna ligger relativt nära körbanan. Därför kan man inte ha en cykelbana separerad av körbanan genom en grönremsa och inte heller kan man separera gående och cyklister, vilket vore idealet, eftersom Sörängsvägen är så pass trafikerad. Även om det finns cykelbana på varje sida och som följer sin respektive riktning känns det som en falsk trygghet när man cyklar på denna väg. Ibland, där det borde finnas ännu mera utrymme på trottoaren, är det tvärtemot. Som till exempel vid busshållsplatserna. De tar sin plats för sig och minskar gång- och cykelbanan, vilket leder till att en 11

cyklist, en gående och en som ska kliva på bussen hamnar i förvirrande situationer när bussen är framme. Olyckligtvis finns det inte tillräckligt med plats för att bygga bredare trottoarer här. (Se bild 5). Bild 5. Busshållsplats på Sörängsvägen. Bild: Lucia Botero Vid Ingsbergsgatan finns Nässjös sjukhus och en kollektivtrafiklinje kör på denna gata. Här finns inte heller mycket plats mellan fastighetsgränserna och själva vägen, utom vid lasarettet, men däremot kör inte så mycket tung trafik här. Vid rusningstid brukar denna väg vara ganska frekventerad av dem som ska till norra Nässjö, både cyklister, gående och bilister. Det kan vara ungdomar som cyklar till Brinellskolan eller till Nyhemskolan, eller vuxna människor som cyklar till sina arbetsplatser. Riskfyllda situationer för cyklisterna kan uppkomma på sträckan vid lasarettet när bilar och buss möts samtidigt. GC-vägen på Skogsvägen och Queckfeldtsgatan är fin och bred. Här kan cyklisterna åka säkert. Den är dessutom en bra länk med Nässjös norra del. Skolvägar Nyhemsskolan finns här för de barnen som går på låg- och mellanstadiet och som bor i de här områdena samt i centrum. Deras vanligaste vägar till skolan kan man se på detalj 6. Barnen som bor norr om skolan har till sig en fin GC-väg längs med Queckfeldtsgatan och sedan på Skogsvägen. Medan de som bor i centrum kan cykla på Industrigatan i stället. Där har man satt GCM-stöd på körbanan på så sätt att man kan skydda cyklisterna från motorfordonstrafiken. Sedan kommer de till ett signalreglerat övergångställe som leder dem direkt till skolgården. Parkgatan vid Nyhemskolan. En konfliktpunkt hittar man när barn kommer västerifrån till skolan via Parkgatan. De är tvungna att cykla på 12

gatan och blandas med föräldrar som kör sina barn dit. De barnen hamnar i riskfyllda situationer när de möter bilister som stannar vid trottoaren för att släppa av yngre barn och när de kör ut från skolans parkering eller parkeringsfickan utmed Parkgatan. Det här problemet bör åtgärdas så fort som möjligt. (Se detalj 7). Förslag På grund av trafikflödet på Ingbergsgatan bör man bygga en cykelbana just i höjd med lasarettet. Det finns tillräckligt med plats för den och där samlas de flesta cyklister som bor i närheten. Dessutom skulle man kunna koppla den nya GC-vägen till det befintliga nätet på korsningen Queckfeldtsgatan/Ingsbergsgatan. (Se bild 6). Prioritet 1. Bild 6. Ingsbergsvägen vid lasarettet. Bild: Lucia Botero Bild 7. Korsning Parkgatan/Norrhagagatan. Framtida ingång. Bild: Lucia Botero 13

Angående Parkgatan vid skolan har kommunen redan ett förslag. Det handlar om att öppna en ny ingång på skolans gård som ska finnas i korsningen Parkgatan/Norrhagagatan. På så sätt skulle barnen få slippa cykla längs med Parkgatan och blandas med trafiken. (Se bild 7). Dessutom skulle det byggas en ny större parkering där parkeringsfickan finns idag. Planen är på gång. Det är bara pengar som saknas. Prioritet 1. Runneryd/Norrboda Runneryd omfattar Nässjös största bostadsområde. Här finns flera höga hyreshus och något färre villor. Norrboda är däremot ett område som består framför allt av friliggande villor och industri. Det delas av Jönköpingsvägen och begränsas söderut av Oskarshamnsjärnvägen. Dessa förutsättningar innebär ett stort hinder för Norrbodas barn som går på Runnerydsskolan och Brinellgymnasiet. Större vägar som utgör barriärer i de här stadsdelarna är Gamlarpsvägen, Brinellgatan, Jönköpingsvägen och järnvägen framförallt. På Jönköpingsvägen kör tung trafik ofta, eftersom den räknas som en del av den yttre ringleden och en av de viktigaste infarterna till Nässjö tack vare dess koppling med riksväg 31. Efter Jönköpingsvägen fortsätter man sedan på Gamlarpsvägen för att komma fram till stadskärnan, vilket betyder att den också är mycket trafikerad. En rondell finns där de här vägarna möts. Meningen med den är att få motorfordonsförare att sänka hastigheten, men ibland räcker inte det. De mest frekventerade cykelvägarna inom områdets nät är de som framförallt befinner sig vid de stora vägarna. Längs med Brinellgatan, Anneforsvägen och Gamlarpsvägen finns separerade GC-vägar, samt på Sturegatan, där beläggningen är i ganska dåligt skick. Annars finns det i området mindre cykelbanor som ändå spelar en stor roll när det gäller skolvägar, som till exempel är den på Norrbodavägen. Skolvägar För att förstå hur barnen förflyttar sig till skolan ska man titta på detalj 8. Brinellgatan. Runnerydsskolan och Brinellgymnasiet ligger vid Brinellgatan. Den är bredd, rak och lång. Även om det finns hastighetsbegränsning till 30 km/t brukar bilisterna köra fortare. Träcentrum ligger också i närheten. På denna väg, mitt emot Runnerydsskolans ingång, finns ett signalreglerat cykel- övergångställe som underlättar för barnen som bor öster om den att komma fram till skolan. (Se bild 8). Ändå finns det vissa som i stället går i korsningen Brinellgatan/Långgatan, där de då hamnar i olyckrisk. 14

Bild 8. Signalreglerat övergångställe vid Runnerydsskolan. Bild: Lucia Botero Norrbodarondellen. Barnen och ungdomar från Norrboda cyklar till Norrbodarondellen och sedan över Jönköpingsvägen när de ska till Runnerydsskolan eller Brinellgymnasiet. Här når de cykelvägen vid Kapvägen och längre fram en GC-tunnel under järnvägen. Sedan fortsätter de antingen på Sturegatan eller genom Lindens tomt i kvarteret Semaforen. Passagen över Jönköpingsvägen innebär, som sagt, ett daglig riskfylld moment för Norrbodas barn. Kapvägen. Eftersom denna gata löper genom ett industriområde brukar den trafikeras av tunga lastbilar. Barnen befinner sig i trafikfara när de korsar den för att sedan cykla eller gå på Höregatan, där mycket tung trafik också rör sig. Hembygdsgatan. På Hembygdsgatan bakom Runnerydsskolan är det kaos vid rusningstid. Där kör många föräldrar som skjutsar sina barn dit. De vänder på fastighetsparkeringen och kör tillbaka till Brinellgatan. Där är det utrymmesbrist och barnen som cyklar tvingas blandas med bilarna. Hunseberg. Barnen som bor i Hunseberg går också på Runnerydsskolan. De har en farlig bit att cykla på och den sträcker sig mellan bebyggelsen och Anneforsvägen. Gustavsbergsgatan. En konfliktpunkt för de barnen som cyklar på Rådhusgatan mot Runnerydsskolan är sträckan mellan Gustavsbergsgatan och Jet bensinstation. GC-vägen försvinner här och korsningen Gamlarpsvägen/Gustavsbergsgatan är dålig belyst för att vara en så trafikerad väg. (Se bild 9) 15

Bild 9. Rådhusgatan mellan Gustavsbergsgatan och bensinstation Jet. Bild: Lucia Botero Situationen omkring skolan vid rusningstid kan man se på detalj 9. Förslag I korsningen Brinellgatan/Långgatan bör man åtgärda så att man får motorfordonsförare att sänka hastigheten. En rondell eller en upphöjning av korsningen skulle kunna vara en möjlig lösning. Prioritet 1. Man bör åtgärda Brinellgatan med flera farthinder, så att motorfordonsförare kör saktare där. Prioritet 2. Under Jönköpingsvägen, strax norr om Norrbodarondellen skulle man kunna bygga en GC-tunnel så att Norrbodas barn kan ta sig till andra sidan av den på ett säkert sätt. Projektkostnad är hög, varför man inte kan räkna med en snar utbyggnad. Ändå bör åtgärden, p.g.a. att den berör skolvägar med stor olycksrisk, prioriteras högt. (Höga projektkostnader) På Kapvägen bör man bygga upp fartdämpande hinder och en väl utrustad cykelöverfart/övergångställe vid Höregatans höjd, samt skylta upp för GCväg på Höregatans östra gångbana för att separera cykeltrafiken från motorfordon trafiken. Trottoaren är bred här och därför lämpar den sig för ändamålet. Prioritet 1. På Hembygdsgatan bör man begränsa motorfordonstrafiken genom att tillåta körning bara för dem som bor där eller dem som har något ärende på skolan, t.ex. matlastbilen. I så fall bör man hänvisa föräldrarna att köra in i skolans parkering och släppa deras barn där. Då bör man också ha en lämplig ingång där. Dessutom bör man förflytta busshållsplatserna längre fram var i sitt håll så att det inte bildas bilköer vid trafikljuset. Prioritet 2. 16

Åt barnen från Hunseberg bör det byggas en säker GC-väg. (Höga projektkostnader) Korsningen Gamlarpsvägen/Gustavsbergsgatan bör belysas noga och GCvägen mellan Gustavsbergsgatan och bensinstation Jet bör kompletteras. Prioritet 1. Handskeryd Detta är ett område som avgränsas av järnvägspår, både norr, väster och österut, vilket skapar stora barriärer mot omnejden. Handskeryds industriområde befinner sig öster om området, vid järnvägen och Hultets industriområde. En större väg i Handskeryd är Handskerydsvägen, som söderut förvandlas till Isåsavägen. Denna var Nässjös södra ut/infart förr i tiden. Cykelvägarna i Handskeryd är få, men det betyder sällan ett problem för användarna, eftersom området består mest av friliggande villor, som ofta utgörs av u-gator där många passager finns emellan. Resultaten är att motorfordonstrafiken är ganska reducerad här och det innebär ett relativt lugnt cyklande. Koltorpsplanen. Ändå hittar man vissa konfliktpunkter, och Koltorpsplanen kan anses som en av dem. Där kan cyklisterna hamna i förvirrande situationer. Om man till exempel cyklar från centrum till skolan, vet man inte vart man ska ta väg när man kommer fram dit. Det är svårt att bedöma att det finns en GC-väg mellan flerbostadshusen som befinner sig där. Man kan lätt tro att det handlar om privata vägar och då tar man Södra Skogsvägen i stället. Området är förbundet med stadskärnan genom Bandygatan och med Handskerydssjön samt Södergården genom en tunnel som löper under järnvägen och som bara är till för gående. En fin GC-väg kopplar området med Hultet, men tyvärr når den inte resten av huvudnätet på Virkesgatan, utan den kommer bara fram till Telegatan. På Skogsvägen byggde man om trottoarerna med respektive GC-väg för inte så länge sedan. Den nya banan löper mellan Koltorpsplanen och Poppelgatan, där den något längre fram möter järnvägen. Skolvägar På Handskerydsskolan går grundskoleleverna som bor i detta område och i Isåsa. Deras vanligaste vägar till skolan kan man se på detalj 10. Isåsavägen. Generellt kan man säga att områdets barn har relativt säkra vägar när det gäller att cykla till skolan. Inga av dem behöver ta sig över stora barriärer för att komma dit, utom de som bor väster om Handskerydsvägen och Isåsavägen. Ändå är de inte speciellt trafikerade vägar. Dessutom har åtgärder tagits och ett signalreglerat övergångställe har satts på Isåsavägen i höjd med de befintliga passagerna som leder till skolan. 17

Isåsa. Däremot är risken större för Isåsas barn. När de cyklar till Handskerydsskolan måste de göra det på Isåsavägen. Utanför Nässjös infart möter de en kurva som förhindrar dem att se den kommande trafiken bland annat tunga lastbilar, och då kan olyckor inträffa. Handskerydsskolan. Skicket på den cykelvägen som finns mellan skolan och fotbollsplanen är dålig. Ojämnheter kan orsaka olyckor bland barn, särskild under vintern, när isfläckar bildas där brunn och hål finns. Se bild 10. Bild 10. Cykelbanan bakom Handskerydsskolan. Bild: Lucia Botero Förslag En bra länk inom cykelnätet från området till Sörängsvägen, östra Nässjö samt friluftsområdet Lövhult är via Hultets industriområde. Därför bör man komplettera den befintliga GC-vägen som börjar på Poppelgatan vid skogen och tar slut på Telegatan. Den nya sträckan skulle finnas mellan Telegatan och Virkesgatan så att den når huvudnätet på Sörängsvägen. Förslaget presenteras redan i Fördjupad översiktsplan för Nässjö stad. Prioritet 3. GC-banan på Skogsvägen bör också kompletteras ända till Sörängsvägen och speciellt uppmärksamhet bör läggas på järnvägsövergången. Prioritet 2. Den befintliga tunneln som förenar Handskeryd med Södergården/ Åkershäll bör byggas om så att cyklister och handikappade också kan få nytta av det. Detta projekt innebär också höga kostnader. (Höga projektkostnader) Om man cyklar på Queckfeldtsgatan från norra Nässjö till Handskeryd hamnar man på Koltorpsgatan. En fin och bred grönremsa finns där och 18

cyklandet på denna gata skulle underlättas om man byggde en cykelbana mitt på remsan. Miljön här är lämplig för det. Dessutom skulle man kunna förlägga den längs med Koltorpsgatan tills den når cykelvägen på Bandygatan. Här är gatusektionen något smalare men man kan ändå få plats med en GC-väg på trottoarerna om man gör dem bredare och körbanan smalare. I denna höjd skulle den nå det befintliga cykelnätet på Bandygatan. (Se detalj 11 och bild nedan). Prioritet 3. På Koltorpsplanen, i anslutning med grönremsan, skulle man kunna ha en förhöjd korsning. Det som finns idag är ett blygt övergångställe. På Koltorpsplanen bör man visa tydligare att det finns en cykelbana mellan kvarteren Orion och Kosmos. Prioritet 2. Bild 11. Koltorpsplanen. Bild: Lucia Botero Åt Isåsas barn bör man bygga en GC-väg så att de kan ta sig till skolan på ett säkrare sätt. Den kan finnas där man har planerat att i framtiden ha ett expansionsområde söder om Skogskyrkogården. Förslaget finns redan i Nässjös översiktsplan. Prioritet 1. Asfalten på cykelbanan bakom skolan bör jämnas, så att man undviker bildandet av isfläckar. Prioritet 1. Norråsaskolan Denna skola tar upp högstadieelever från centrala, norra och östra Nässjö. Den ligger i Gamla stadens bostadsområde, en bit bort från centrum men ändå i närheten. Gamlarpsvägen och Anneforsvägen finns också nära och kan betraktas som större stråk. Skolvägar 19

Att Norråsaskolan ligger så centralt och att eleverna kommer från en stor del av orten innebär att de måste ta sig över Nässjös stora barriärer för att komma dit. De vanligaste skolvägarna hamnar nästan alltid i Stadsparken vid Köpmansgatan. Sedan går de upp Tullgatan eller längs Kolonigatan för att fortsätta över den förhöjda korsningen på Anneforsvägen. (Se detalj 12). De som kommer norrifrån tar andra mindre trafikerade gator, förutom eleverna från Norrboda som ändå måste gå eller cykla över Jönköpingsvägen. (Se detalj 12). Anneforsvägen/Gränsgatan. Den mest konfliktfyllda punkten för Norråsaskolans elever är just den här förhöjda korsningen. De flesta barnen går här och bilisterna känner inte för att väja för dem. De sänker bara hastigheten och ibland blir det missförstånd mellan dem. Vid rusningstid blir situationen allvarligare, eftersom till och med bussar och tyngre fordon trafikerar här. Dessutom cyklar de i nerförsbacken på Gränsgatan i höga hastigheter och kommer till korsningen ouppmärksamma. (Se detalj 13 och bild 12). Däremot fungerar övergångstället bättre som finns på Anneforsvägen vid Kyrkogatan. Bild 12. Korsning Anneforsvägen/Gränsgatan. Bild: Lucia Botero Kyrkogatan. Mellan Anneforsvägen och Prästgatan är denna gata enkelriktad norrut. När barnen ska till stan eller tillbaka hem cyklar de i höga hastigheter i nerförsbacken. Inte heller här är de medvetna om att det kan komma motorfordon mot dem. På denna gata är trottoaren bred på ena sidan och smal på andra sidan. Parkeringar till de boende utmed gatan finns längs med den smala trottoaren. (Se bild 13 och detalj 13). 20

Bild 13. Kyrkogatan mellan Prästgatan och Anneforsvägen.. Bild: Lucia Botero Köpmansgatan/Tullgatan- Köpmansgatan/Kolonigatan. Barnen som cyklar vid Stadsparken när de ska till skolan går ofta över dessa korsningar. De ser sig inte om ordentligt när de gör det. Här har man inte gjort någon åtgärd för att skydda gående och cyklister, dessutom är vägen ganska brant på väg in mot centrum, vilket gör det svårare att märka den kommande motorfordonstrafiken. (Se detalj 12). Förslag I korsningen Anneforsvägen/Tullgatan bör man göra åtgärder så att bilisterna blir tvungna att lämna fotgängare företräde. Ett övergångställe i kombination med en smal refug skulle kunna vara en enkel lösning av problemet. Bör analyseras djupare. Prioritet 1. På Kyrkogatan, mellan Prästgatan och Anneforsvägen, finns tillräckligt med utrymme på den östra trottoaren för att skylta till GC-väg. På så sätt skulle skolans elever undvika att mötas av fordon när de cyklar nerförsbacken mot gatans riktning. Prioritet 1. Angående korsningen Köpmansgatan/Tullgatan hänvisar jag till Maria Grahms examensarbete, sidor 47 och 53. Där presenterar hon en mycket bra och lämplig lösning till detta problem. Prioritet 1. Centralskolan På Centralskolan går också högstadieelever. Skolans upptagningsområde består av Målen, Åker, Södergården och Handskeryd, alltså västra och södra Nässjö. Som dess namn säger ligger den i stadskärnan, vilket innebär att samma konfliktpunkter som påverkar andra som cyklar in i centrum också angår skolans elever. 21

Skolvägar Barnens vanligaste vägar mot Centralskolan kan man se i detalj 14. De som bor i Åker, Målen och Södergården brukar cykla via Brogatan. Här finns separerad GC-väg längs med gatan ända till Södra Torget. Där möts de av ett signalreglerat övergångställe/cykelöverfart. Sedan fortsätter de på cykelvägen som finns vid torget. Brogatan/Bäckgatan. Barnen från Södergården når Brogatan via Bäckgatan. Här cyklar de på det övergångstället som finns på denna stora väg, vilket kan vara mycket farligt eftersom Brogatan är bred, rak och brant just här och dessutom ortens mest trafikerade gata. Brogatan/Storgatan. Den förut nämnda korsningen Brogatan/Storgatan kan också vara ett stort bekymmer. Trots den signalreglerat cykelöverfarten, är det några barn som struntar i trafikljuset. Rådhusgatan/Skolgatan. Barnen som bor i Handskeryd cyklar till skolan via Bandygatan, sedan över Brogatan på ett signalreglerat övergångställe/cykelöverfart (se bild 14), och till sist på Rådhusgatan som på denna del är enkelriktad söderut. (Se bild 15). Där cyklar de snett över gatan för att nå skolan, både mitt på kvarteret eller i korsningen Rådhusgatan/Skolgatan. I det andra alternativet är faran större eftersom bilar kan komma från flera håll när barnen cyklar där. Bild 14. Övergångställe/cykelöverfart på Brogatan. Bandygatan i bakgrunden. Bild: Lucia Botero 22

Bild 15. Cykelbana längs med Rådhusgatan mellan Brogatan och Skolgatan. Bild: Lucia Botero Förslag Angående trafikljuset som finns på Storgatan vid Brogatan får man lita på att barnen ska lära sig goda trafikvanor hemma och på skolan. Fysiska åtgärden som behövs här har redan gjorts. På Brogatan, vid Bäckgatan bör man hitta åtgärder som får bilisterna att sänka hastigheten, typ avsmalning av gatan och refug. En lång sträcka på denna gata kommer att ritas och byggas om, och då bör man revidera den här riskfyllda punkten. Prioritet 1. På Rådhusgatan, mitt emot Södra torget finns en cykelbana, men det bör ändå finnas en på andra sidan gatan, så att barnen kan välja den vägen och slippa cykla snett över korsningen Skolgatan/Rådhusgatan. Den nya banan bör kompletteras med cykelöverfart på Skolgatan. På södra torget finns det bara bilparkeringar, och de skiljs från trottoaren genom en grönremsa. Dessa förutsättningar innebär att det finns plats för en GC-väg här. Prioritet 1. Brinellskolan Brinellskolan är en gymnasieskola. Den ligger ganska nära Runnerydsskolan och därför kan man räkna med liknande problem när det gäller skolvägar. Brinellskolans elever har den GC-väg som löper längs med Brinellgatan. Deras cyklande sker mest på den och förutsättningarna är bra här, eftersom banan är fin, bred, och en grönremsa skiljer den från körbanan. Dessa aspekter placerar den som en GC-väg med hög standard. 23

Centrum Som centrum kan anses Nässjös stadskärna med gränser inom Bangårdsgatan, Järnvägsgatan, Brogatan samt Mariagatan, och GCvägnätet här har analyserats enligt två kriterier: - dess förbindelse inom själva området, d v s att cykla i stan - dess förbindelse med de andra områdena, d v s att cykla till stan Enligt förutsättningarna och stadens struktur kan det sägas att vissa cykelinfarter in till centrum har tillkommit med de omkringliggande cykelbanorna. De kan betraktas som viktiga punkter som kopplar de andra områdena med stadskärnan. På detalj 16 kan man se de befintliga GC-banorna i centrum samt de föreslagna. Nya länkar inom nätet har för avsikt att göra det befintliga sammanhängande. Dessa länkar kan vara: Bangårdsgatan. Mellan Anneforsvägen och Rådhusgatan. Prioritet 1. Järnvägsgatan. Ingen bra länk till resecentrum finns och denna gata kan vara en mellan den här knutpunkten och norra Nässjö, om man hänvisar cykeltrafiken till Köpmansgatan. Dess sektionsbredd är dessutom lämplig för att ha en GC-väg separerad med körbanan. Cykelbana på Järnvägsgatan bör därför finnas mellan Köpmansgatan och Storgatan. Dessutom skulle den också komplettera nätet i förhållande till västra Nässjö, via Brogatan. Prioritet 1. Bild 16. Järnvägsgatan vid resecentrum. Bild: Lucia Botero 24

Rådhusgatan. Mellan Prästgatan och Stortorget samt mellan Stortorget och Skolgatan. Många förvirrande situationer mellan cyklisterna och andra trafikanter uppstår alltid här, därför bör alla typer av trafik separeras. Man bör dessutom ta bort parkeringarna som finns längs med denna gata och enkelrikta trafiken mellan Bangårdsgatan och Köpmansgatan. Prioritet 1. Köpmansgatan. Mellan Rådhusgatan och Järnvägsgatan. Eftersom en GC-väg finns redan på Anneforsvägen i kvarteret Backen bör man utnyttja denna ej så frekventerade gågata för att ha en förbindelse med resecentrum. Prioritet 1. Postgatan. På Mariagatan finns en cykelöverfart som hamnar på denna gata, men som inte har någon fortsättning i form av cykelbana. Om man har en ny GC-väg på Rådhusgatan skulle det också kunna finnas en på Postgatan som en ny länk in till stan. Prioritet 2. Bild 17. Övergångställe/cykelöverfart på Mariagatan mot Postgatan. Bild: Lucia Botero Rådhusgatan. Mellan Brogatan och Skolgatan. En cykelbana finns på vänster sidan i motortrafikens riktning. Men ett visst behov av en på höger sidan finns. Förklaringen till detta hittas i Centralskolans avsnitt. Prioritet 1. Skolgatan. Mellan Mariagatan och Rådhusgatan. På Mariagatan finns en cykelöverfart som hamnar på en smal gångbana på Skolgatan. Sektionen på denna gata bjuder på tillräcklig plats för att ha en fin GC-bana som samtidigt skulle fungera som en cykelinfart till centrum. Prioritet 1. 25

Bild 18. Övergångställe/cykelöverfart på Mariagatan från Stadsparken mot Skolgatan. Bild: Lucia Botero Karlagatan. Från Mariagatan till Järnvägsvägen via Karlagatan, Stortorget och Esplanaden bör det finnas en cykelbana. Det finns goda förutsättningar för detta. Prioritet 1. Bild 19. Karlagatan från Stadsparken mot Stortorget. Bild: Lucia Botero Andra åtgärder som rekommenderas att göra i Nässjös centrum är: Korsning Bangårdsgatan/Rådhusgatan. Att bygga cykelöverfarter och trafiksignalreglera för cyklisterna. Prioritet 1. 26

Köpmansgatan. Den nya cykelvägsträckan längs med Gambrinius kvarter bör skyltas. Nu cyklar cyklisterna på gatan i stället för på GC-banan eftersom inget tyder på att den finns där. Prioritet 1. Mariagatan. Gångbanan mellan Postgatan och Köpmansgatan bör också skyltas till cykelbana. Den har samma egenskaper som GC-vägen på Köpmansgatan. Samtidigt kan den kompletteras med en ny cykelbana ända till Anneforsvägen. Prioritet 1. 27

Referenslitteratur Cykelfrämjandet, www.cykelframjandet.a.se Graham, Maria (2002), Cykelvägar i Nässjö - examensarbete. Hesse, Sara (2005), Trygg och säker trafikmiljö i mindre tätorter? En bedömningsmodell. Nässjö Kommun (2005), Fördjupad översiktsplan för Nässjö stad Svenska cykelsällskapet, www.svenska-cykelsallskapet.se Svenska Kommunförbundet (1998), Lugna Gatan! Svenska Kommunförbundet (2001), Formspråk i gång- & cykelpassager Svenska Kommunförbundet (1996), Åtgärdskatalog För högre trafiksäkerhet med vägutformning och reglering i tätort Svenska Kommunförbundet (2004), God effekt av Traffic calming Svenska Kommunförbundet (2001), Trygga skolvägar Vägverket och Svenska Kommunförbundet (1987), Argus Vägverket och Svenska Kommunförbundet (2004), VGU Vägar och gators utformning Vägverket, www.vv.se 28

Apendix 1 Kartor och detaljer 29

Apendix 2 Cykelvägsplan för Anneberg, Bodafors, Forserum, Fredriksdal, Malmbäck och Solberga 30

Anneberg I denna ort, som ligger 12 km nordost om Nässjö stad, bor cirka 900 invånare. För Annebergsborna finns en biblioteksfilial, ett medborgarkontor, två förskolor, en skola och en mataffär. Solbergavägen, som österut förvandlas till Eksjövägen, korsar samhället och leder västerut till Solberga samt Nässjö och österut till Eksjö. Denna väg kan betraktas som en relativ trafikerade väg i förhållande till ortens storlek. Tung trafik kör ofta på den, eftersom det i västra och centrala Anneberg finns två olika industriområden. Som åtgärd för att få motorfordonsförare att sänka hastigheten har det byggts en avsmalning av vägen mellan Vallgatan och Danielsgatan. Anneberg. Avsmalning på Solbergavägen. Bild tagen från Vallgatan i riktning mot Nässjö. Bild: Lucia Botero Barn, skola och GC-vägar (se kartan nedan) På Annebergs skola går barn t o m 6 årskurs. Den ligger söder om Solbergavägen, så som biblioteket, medborgarkontoret, idrottsplatsen, förskolorna och mataffären. För barnen som bor norr om Solbergavägen kan det vara rätt farligt att gå eller cykla över den, eftersom den förut nämnda åtgärden har visat sig inte vara tillräcklig för att förbättra gåendes säkerhet. Stora lastbilar kör fortfarande fort mellan Skogsgatan och Danielsgatan. Först när de kommer till vägens avsmalning sänker de hastigheten. Alldeles för sent! Nästan samma situation presenterar sig med barnen som bor i nordöstra Anneberg. De måste också över denna väg och dessutom cykla tillsammans med stora fordon på samma banan, vilken inte ens är bred utan tvärtom, ganska smal för sitt bruk. 31

Anneberg. Solbergavägen i riktning mot Eksjö. Bild: Lucia Botero Anneberg. Hastighetsdämpare på Solbergavägen. Bild: Lucia Botero Förslag Det bör byggas en separat cykelbana längs med hela Solbergavägen och samtidigt förstärka barnens trafiksäkerhet genom att bygga portar i båda Annebergs utfarter, så att bilisterna verkligen blir tvungna att sänka hastigheten. Om det första inte är möjligt bör det åtminstone byggas en separat cykelbana mellan Johannesbergsvägen och Vallgatan. Eftersom Solbergavägen är en länsväg är det Vägverket som är väghållare. 32

Bodafors Denna ort ligger 1,8 mil söder om Nässjö stad och har knappt 2000 invånare. Här hittar man vårdcentral, bibliotek, medborgarkontor, livsmedelsaffär, tre förskolor och två grundskolor, m m. Emån ringlar strax utanför orten. Järnvägen ligger väster om Bodafors och två större länsvägar passerar samhället: Sandsjövägen/Jönköpingsvägen som leder till Jönköping respektive N Sandsjö. Denna väg delar orten och fungerar som stråk. På ena sidan av den befinner sig ett större bostadsområde och den stora möbeltillverkaren Martela AB. På andra sidan befinner sig nästan all service. Eksjövägen som leder till Nässjö, Eksjö, Ekomuseet och ett större fritidsområde. Färre bostäder finns vid denna väg. Per Hörbergs väg och Parkgatan kan också anses som större fast kommunala gator. Den första fungerar som en matargata eftersom den går genom Bodafors största bostadsområde och enar Sandsjövägen med Stationsgatan. Den andra ligger vid ortens park och är mindre trafikerad. Målpunkter Den mest trafikerade vägen i Bodafors är Sandsjövägen. All slags trafik rör sig här. Från fleraxlade lastbilar till små barn som går eller cyklar. Bara kollektivtrafiken hänvisas till Parkgatan och Per Hörbergs väg. Viktiga målpunkter för samhället är skolorna, biblioteket, medborgarkontoret, Apoteket, livsmedelsaffären, Emåvallen och Folketshus. Alla dessa ligger norr om Sandsjövägen och eftersom det största bostadsområdet ligger söder om denna väg, måste de flesta bodaforsborna ta sig till andra sidan för att nå dem. En vanlig väg till Folketshus, som ligger på Myrgatan, är på John Zeinwoldtsgatan via Medborgarkontoret. John Zeinwoldtsgatan. Bild: Lucia Botero Vid järnvägspåret ligger buss- och tåghållplatsen. Järnvägstationen används inte längre för ändamålet. Bilparkering och cykelställ finns på platsen för dem som pendlar. 33

Möbelfabrikens lokalisering innebär att mycket tung trafik passerar genom hela samhället. De som kommer söderifrån tar hellre Per Hörbergs väg. De som kommer norrifrån kör via Sandsjövägen för att sedan svänga till vänster på en mindre kommunal gata, och de som kommer från Jönköping svänger till höger efter att ha passerat järnvägsbron. I Martela AB jobbar ungefär 100 personer. Stiwex, en borstfabrik som räknar med färre medarbetare, ligger också norr om Sandsjövägen och öster om järnvägspåret. Barn och skola Eftersom det största bostadsområdet ligger söder om Sandsjövägen, bor där de flesta av ortens barn. Förskolorna, skolorna och fritids- samt idrottsanläggningar ligger norr om denna stora väg och för att komma fram till sina studieplatser måste de ta sig över den. Det enda övergångstället finns vid torget, men det är inte där de brukar gå, utan att de går hellre snett - och oftast springande- över Sandsjövägen för att nå den ingången som finns där. Inom en kort framtid ska skolan genomgå en stor ombyggnad och då kommer man att stänga denna ingång, så att barnen tvingas att använda Skolgatans, John Zeinwoldtsgatans och Parkgatans ingångar. Det är också många barn som cyklar på Torggatan för att ta sig till skolan och på Skolgatan för att nå Emåvallen. Cykelvägar i Bodafors (Se bifogade kartor) Idag finns det två cykelbanor på Sandsjövägen. En på varje sida och som följer sin respektive riktning. De börjar på Mellangatan, där fordonen måste sänka hastigheten till 30 km/h, och slutar på Köpmannagatan. Längre fram börjar den om på Fabriksgatan och når nästan ända till Bodafors västra utfart. Början på cykelvägen på Sandsjövägen. Bild: Lucia Botero 34

Slut på cykelvägen på Sandsjövägen. Bild: Lucia Botero Början på cykelvägen vid Fabriksgatan. Bild: Lucia Botero En del av hälsostigens cykelvägar passerar under järnvägspåret. Detta underlättar kommunikationen mellan västra och östra sidan av södra stambanan. De som bor mellan Emåstigen och Björkbacksgatan har skapat en liten stig som börjar på Eksjövägen, löper genom skogen och hamnar på Emåstigen. Dessutom finns det några stigar som också är lämpliga för cyklande. De befinner sig mest i de gröna områdena. 35

Sträckan mellan Dammgatan och stigen. Bild: Lucia Botero Stig mellan Eksjövägen och Björkbacksgatan. Bild: Lucia Botero Från stigen mot Sandsjövägen. Bild: Lucia Botero 36

Nässjö Kommun har byggt en GC-väg från Bodafors mot Nyholm, Ryfors, Kull och Ryd, längs med Sandsjövägen, men den når inte ända till dem. Förslag (Se bifogade kartor) För dem som bor på Emåstigen bör det byggas en cykelväg med början på Dammgatan och som sedan ansluts med den stig som de själva har skapat. Om den finns där är det för att den behövs. Samtidigt bör det byggas upp nya cykelbanor åt centrums håll. D v s, från Dammgatan ända till Sandsjövägen. De som ska till Ekomuseet skulle också få stor nytta av det. Cykelvägen på Sandsjövägen mot Eksjö bör också förlängas så att den ansluts med den som förut föreslogs. Som sagt är det mycket tung trafik som rör sig här. Det samma händer med cykelvägen mot Jönköping. Den slutar när den kommer fram till Köpmannagatan och dyker upp igen på Fabriksgatan. Alltså, den försvinner när den ska passera över bron, just där den som mest behövs. Därför bör också denna sträcka byggas upp. För att förbättra förbindelserna mellan samhällena och samtidigt uppmuntra resorna till naturen rekommenderas att bygga upp en gångoch cykelväg mellan Bodafors och Nässjö. Eftersom dessa tre är länsvägar är det Vägverket som är väghållare. På John Zeinwoldtsgatan behövs det en GC-väg. Den bör börja vid Parkskolan och sluta vid Folketshus. Alla barn som går på Emåskolan Laxen och Emåskolan Öringen skulle få nytta av den. Prioritet 1. På Torggatan, mellan Sandsjövägen och Per Hörbergs väg kan det också vara lämpligt att ha en cykelbana för de barnen som bor i området och som cyklar till skolan varje dag. Ändå anses den inte vara av högsta prioritet, eftersom vägen inte är speciellt trafikerad. Prioritet 3. Dessutom bör den befintliga cykelbanan längs med Sandsjövägen mot Nyholm kompletteras och rustas med lämplig belysning. Prioritet 2. 37