5. ENIG. Etableringssamtal för nyanlända i grupp inom RSFI-projektet. Foto: InPhoku by Funke

Relevanta dokument
4. Friskvård, friluftsliv, kreativa verkstäder

3. Samhällsförståelse

RSFI är som projekt del av T4Vux på förvaltningen Arbetsmarknad och kompetensutveckling i Hässleholms kommun. Arbetsförmedlingen är samarbetspartner.

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

2. Språkmetoden. RFSI-metoden för språklärande inom RSFI-projektet. Foto: InPhoku by Funke

det psykologiska perspektivet

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Kognitiv beteendeterapi

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

FÖRSTA LINJEN I MALMÖ

1. RSFI. integration på goda grunder. Foto: InPhoku by Funke

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Integrationsstrategi Strategi för bostad, utbildning, sysselsättning och social sammanhållning

Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Psykologi Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Plats och tid Kommunkontoret S-rum, Vedholmen kl måndagen den 23 april 2018.

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/ Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

Migrationsprocessen i en hederskontext Anna-Karin Hasselborg. Migration?

Målgruppsinventeringar inom barn och unga

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Flyktingbarnteamet Göteborg

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Vägar till bildning, utbildning och jobb

Ersättningslokaler till projektet Origo

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Psykologi 25 yh poäng

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Projekt Exsistre. Spridningskonferens

Datum. Ersättare Carl-Inge Westberg (S), Köpings kommun Inga-Lill Frössman (V), Lanstinget Västmanland

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Skolplan Med blick för lärande

Familjedaghem. En bra start i livet!

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Nyanlända och specialistpsykiatri

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Arbetsmarknadsförvaltningen Dnr: AMN Bilaga 12 Anbudsgivarens redovisningar om mervärden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Bolivia Santa Cruz. Återrapport 1/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 1/2018 BOLIVIA PLAN 4000 SANTA CRUZ

Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner:

Arbetsplan läsåret 17/18. Lidingö stads öppna förskola. Öppen förskolas uppgift enligt Skolverkets allmänna råd:


TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN

Projekt/insats Syfte Behovsgrupp Mål

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Diplomerad Behandlingsassistentutbildning

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

ATT SKOLAS TILL FÖRÄLDER

Folkhälsa Fakta i korthet

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR PROJEKT Lund

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar

Transkript:

5. ENIG Etableringssamtal för nyanlända i grupp inom RSFI-projektet Foto: InPhoku by Funke WWW.HASSLEHOLM.SE Gemensam plattform Denna resurs är en del av en sammanhållen metodologi för etablering som utvecklats inom ramarna för ESF-projektet RSFI, 2016-2019. För att läsa mer gå till www.hassleholm.se/rsfi.

Innehåll Introduktion 3 Mål med ENIG 4 Förhållningssätt 4 Upplägg för ENIG 4 RSFI projektet Hässleholm 2016-2019 Publicerad januari 2019 2

Introduktion RSFI som projekt har riktat sig mot människor som har svårt att klara av ordinarie insatser under etableringen på grund av psykisk ohälsa (som migrationsstress och PTSD) och långsam språkprogression, ofta kopplat till en mycket kort eller ingen skolbakgrund. Målet för vårt arbete har varit att medvetandegöra våra deltagare kring deras egen integrationsresa, med allt vad den omfattar i Sverige, för att rusta dem för ett kommande arbetsliv eller vidare studier (läs mer i del 1, övergripande text om RSFI, www. hassleholm.se/rsfi). I projektet identifierade vi tidigt att många av deltagarna hade svårt att känna motivation inför aktiviteter och språkstudier, samt inför processen att skapa sig ett nytt liv i Sverige. Deltagare med migrationsstress hade svårt att ta sig vidare från aktiviteter fokuserade på rehabilitering. Många fortsatte också att använda sig av strategier som är relevanta i krigssituationer, men inte i ett fredligt samhälle. Vi letade därför efter en metod som mer aktivt förbereder deltagarna inför nästa steg, med utgångspunkt i resan från kollektivistiska samhällen, till det mycket individualistiska samhälle som Sverige är. I denna process beslutade vi att erbjuda ENIG (Etableringssamtal för nyanlända i grupp) som en introduktionskurs för samtliga deltagare i RSFI. Arbetet bygger på metoder som grundar sig i vetenskap och beprövad erfarenhet, bland annat kognitiv beteendeterapi, dialektisk beteendeterapi och familjeterapi. ENIG är en samtalsmetod som riktar sig till utrikesfödda föräldrar. Metoden är framtagen av Driton Rama och Vår Väg AB under 2013, inom ramarna för arbete med nyanlända vuxna och föräldrar på uppdrag av Kristianstad kommun. Deltagare med migrationsstress hade svårt att ta sig vidare från aktiviteter fokuserade på rehabilitering. Vi letade därför efter en metod som mer aktivt förbereder deltagarna inför nästa steg. 3

Mål med ENIG Målsättningen för ENIG är att deltagande personer ska se vikten av att tillägna sig färdigheter för att minska onödigt lidande, samt att klara av en vardaglig funktionsnivå i ett svenskt samhälle. Deltagarna ska utveckla realistiska och integrationsfrämjande färdigheter som ökar motivation att anstränga sig för ett mer hälsosamt liv. Det övergripande målet är att deltagarna ska utveckla strategier för att kunna ta en aktiv roll i sin egen och sina barns framtid. Förhållningssätt Metoden utgår från ett väglett utforskande förhållningssätt. Det läggs stor vikt vid att skapa ett öppet samtalsklimat som är nyfiket och utforskande och där alla kommer till tals. Målet är att stödja och validera deltagarna, och de utmaningar som de ställs inför. Upplägg för ENIG ENIG-programmet består av 16 gruppsessioner som är 2-3 timmar långa, en gång i veckan. Programmet är uppdelat i två faser. Första fasen innehåller alliansbyggande sessioner som syftar till att skapa igenkänning, förståelse och motivation till utbildning. Genom storgrupps- och smågruppsdiskussioner samt rollspel, ges deltagarna möjlighet att identifiera vinster och förluster av att integrera och tillskansa sig nya färdigheter i det svenska samhället. Andra fasen är mer pedagogisk och syftet är att ge kunskap och förståelse kring förutsättningar för god utveckling hos barn. Målet är att stödja och validera deltagarna, och de utmaningar som de ställs inför. Foto: InPhoku by Funke 4

Under fas 1, Alliansbygge och förståelse, tittar vi på följande: Vad har deltagarna för förväntningar och skyldigheter inför ENIG? Diskussion kring skillnader mellan kollektivistiska och individualistiska samhällen och svårigheter kopplade till integrationsprocesser. Kulturkrockar: Vinster och förluster för familjemedlemmar kopplat till flytten till Sverige, förändrade familjeroller och barnens utveckling. Kulturskillnader: Identifiering av likheter och skillnader mellan Sverige och hemlandet på individoch samhällsnivå (med fokus på religion och könsroller). Begränsningar och möjligheter i Sverige, jämfört med hemlandet. Acceptans inför den nya livssituationen. Under fas 2, Familj- och föräldrastrategier, tittar vi på följande: Risk och skydd: Vad skyddar och ökar risker för våra barn? Kommunikation med ditt barn: Förutsättningar för god kommunikation och socialt stöd. Fritid och dess koppling till anti-/prosocialt beteende. Vänners betydelse för barnets utveckling och hur ett nätverk av kriminella vänner kan kopplas till ett antisocialt beteende. Personlighet och temperament hos barn samt hos mig som förälder. Regler, makt, kärlek och krav kopplat till familjen. Föräldrastrategier kopplat till barns utveckling, uppfostran, beröm och bestraffning. Kunskap om våld och dess påverkan på en familj. Betydelsen av utbildning i Sverige och hur du som förälder förväntas samarbeta med skolan. Familjens betydelse för barnets utveckling och vad det finns för samhällsresurser för föräldrar att tillgå. Under programmet får deltagarna informations- och handledningsmaterial, samt vissa hemuppgifter. Ett utvärderingsverktyg som bygger på KASAM har använts för att mäta effekten av programmet. För mer information om ENIG och hur du kan arbeta med metoden i din verksamhet, kontakta Driton Rama på dritonrama@live.se 5

Layout: Graphoteket