realistisk syn på tidningsdesign

DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION NR 5 ÅRG 1 JUNI 19925 DtPEn mera LORD BASKERVILLES ELEGANTA ARV I VAR MANS DATOR Sid 3-6 SÅ MYCKET KOSTAR EN MAC QUADRA DTP-ARBETSSTATION Sid 7 TVÅ HELA SIDOR MED TIPS FÖR DIG SOM KÖR XPRESS Sid 8-9 LEGENDARISKE EDWIN TAYLOR I DTP-INTERVJU Sid 10-11 ÅTTA HETA TIPS FÖR DESKTOP MED PAGEMAKER Sid 14 realistisk syn på tidningsdesign Utmaningen för tidningar är att vara lönsamma och väl positionerade i en allt mer konkurrensinriktad miljö; utmaningen ligger i att komma läsarna in på livet, att göra tidningen till en viktigare del av läsarnas liv. Tidningar måste hänga med i förändringarna i världen de bevakar, och samtidigt anpassa sig till en läsekrets som påverkas mycket starkt av dessa förändringar. Vi har varit tvungna att bredda definitionen av tidningsdesign, till någonting mer än att bara sätta ny form på sidor. Orden är Robert Lockwoods, intervjuad i senaste numret av den amerikanska tidskriften Publish. Jag träffade Robert Lockwood för tio år sedan för första gången. Då hade Robert Lockwood tröttnat på Allentown Morning Call, som han designat om och fått en rad utmärkelser för, och startat byrån News Graphics, sedermera inlemmad i Associated Press. Robert Lockwoods syn på tidningsdesign ligger nära Edwin Taylors (intervjuad i detta nummer av DtP). Resultaten har vi kunnat studera i tidningar som Baltimore Sun, Dallas Morning News och Chicago Sun-Times. Nu kommer hans första bok, News by Design. Robert Lockwood beskriver desktoprevolutionen som ett avgörande steg framåt och tillbaka. Från det industriella sättet att göra tidning, där skribenten, redigeraren, designern, typografen upptog varsin plats i produktionskedjan, har vi nu en teknik som gör det möjligt för en enda person att kontrollera alla delar av produktionen, in i minsta detalj, från sin egen dator. Hantverkssamhället är tillbaka, individen har kontrollen i sina händer igen. Vad ska du då tänka på när du designar din tidning? I början av designarbetet gör folk mer än nödvändigt för att kommunicera effektivt. Istället för att hitta den bästa designens klassiska enkelhet, så överlastar de sidorna. Vad det handlar om är att skära bort överflödet och hitta en enklare, direktare presentationsform, ett klarare sätt att kommunicera. Designen växer fram ur informationen. Låt innehållet vägleda dig! Att vara fullständigt öppen, utan förutfattade meningar om hur en sida ska se ut, låter oss svara upp till de krav informationen ställer på oss. Jag skiljer inte på vad en story är och sättet att berätta den. Våra uttrycksmedel är fotot, grafiken och texten. De är alla visuella element. Vi har under så lång tid delat upp saker i vår kultur, så det är på tiden att vi börjar tala om hur vi ska integrera dem. Redaktionerna är så uppdelade i avdelningar, vilket avspeglar sig i tidningarna. Vi har inte en integrerad produkt därför att processen inte är integrerad och vårt sätt att tänka inte är integrerat. Tänkvärda ord. Vi ses i höst igen! Pelle Anderson, redaktör

2 Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 Dagens Industri i väntans tider Hasse Olsson, chefredaktör för Dagens Industri, ändrar inte i onödan på ett vinnande lag. Macintoshdatorer betraktas på Affärsförlagets vinstmaskin med stor skepsis, och därför har DI aldrig tagit klivet över till desktopproduktion. Nu håller tidningen på att testa en beta-version av Quark XPress för PC. DtP:s tips är att en fungerande, stabil version låter vänta på sig. Svenska typsnitt får egen utställning Bo Berndals typsnitt för desktopproduktion, några av dem välkända för DtP:s läsare, visas på Galleri Hålet med början 5 september. Öppet 5 och 6 september kl 12-16, därefter vardagseftermiddagar månaden ut. Galleri Hålet ligger på Åsögatan 119 i Stockholm. Visst kan du scanna diabilder! Du har en flatbäddsscanner, och har bett alla fotografer plåta papperskopior, och så får du ändå ett förtretligt dia som du inte kan scanna in. Det finns två lösningar, en billig och en dyr. Har du 10 000 eller mer över köper du ett dialock till scannern och kan läsa in även dior i fortsättningen. Eller också tar du din gamla ljuslåda, placerar diabilden (utan ramen) på scannerns glas, lägger ljuslådan så att diabilden belyses bakifrån och scannar sedan inbilden. Resultatet brukar bli utmärkt. Har du ingen ljuslåda kan du i värsta fall använda en vanlig kontorslampa. Låt inte diat ligga kvar mellan scannern och ljuslådan; filmen gillar inte värme (och vill dessutom gärna komma in i ram och plastficka så snart som möjligt). Incubator för True Type-användare Incubator är True Types svar på Adobes Multiple Master-teknik (se DtP # 3). Till skillnad från Multiple Master behöver den dock bara en font att utgå från när den interpolerar nya varianter. En annan skillnad är att varje ny font får en egen fil i MMsystemet ligger alla möjliga varianter inbyggda i MM-fontfilen från start. Incubator har fyra inställningar; Color, Width, Contrast och Slant. Color står för vikten, graden av fethet. Width är förstås breddvärdet, och Contrast kontrollerar tjockleken på ett typsnitts tunna streck, seriffer etc. Slant är lutningen. Incubator skapar alltså lika lite som MM äkta kursiver, den klarar inte heller att göra äkta kapitäler eller gemena siffror, men använd med förstånd på en sanserif är det ett bra program. Men varför är det inte gratis som Multiple Master, som följer med typsnitten du köper? Även Classic får inbyggd färgskärm Macintosh billigaste dator, Classic, kommer nästa år med inbyggd 10- tums färgskärm. Classic II-serien kommer att säljas med en 16 Mhz 68030-processor, 4 megabytes internminne och 40 MB hårddisk. Priset blir i paritet med vad en vanlig Classic kostar i dag. PowerBooks batterier kan självantända Transporterar du PowerBook-batterier löst så kan du råka riktigt illa ut. Kommer polerna på batteriet i kontakt med metall kan batteriet utveckla så mycket värme så att det börjar brinna! Måste du ha batteriet utanför datorn så se alltså till att svepa in det så att ett gem inte hamnar fel Apple tillhandahåller skyddsfodral utan kostnad för registrerade ägare av PowerBook. Envar sin egen Quadra-ägare Har du en Macintosh i II-serien och funderar på att byta upp dig till en Quadra? Tänk två gånger. Radius Rocket heter en serie acceleratorkort (det senaste byggt kring en 68040-processor med 33 Mhz klockfrekvens; extremt snabbt, snabbare än Quadra) till överkomliga priser, iallafall betydligt mer överkomliga än Quadrans rent ut sagt fåniga prisnivå. Samtidigt går elaka rykten om Quadra 700, som Apple har svårigheter att prångla ut. Vissa bedömare tror att 700-modellen redan är på väg ut från marknaden, precis som IIfx, och att 950-modellen kommer att bli standarden i de högre Mac-sfärerna. Microsoft utmanar Adobes typsnittsmonopol Med uppgraderingen till Windows 3.1 följer ett erbjudande att köpa ett typsnittspaket (i USA prissatt till 50 dollar). Själva uppgraderingen kostar lika mycket, och då följer 13 fonter med, extraerbjudandet innefattar 44 högklassiga fonter från ledande typsnittstillverkare (7 kr/font). Hittills har mellan hälften och två tredjedelar av världens två miljoner Windowsanvändare som uppgraderat till 3.1 också köpt extrapaktetet. Det betyder att Microsoft på ett år troligen kommer att sälja fler typsnitt än samtliga typsnittstillverkare har gjort hittills sedan tidernas begynnelse! Adobe rapporteras vara måttligt glada Bodoni kommer som Multiple Master ITC, amerikanska International Typeface Corporation, har uppdragit åt Sumner Stone att utveckla en Bodoni för Adobes Multiple Masterteknik. Typsnittet ska ligga färdigt vid årsskiftet. Sumner Stone var tidigare chef för Adobes typografiavdelning, och leder sedan1990 det egna företaget Stone Type Foundry. Hans mest kända typsnitt bär hans eget namn, Stone. Prints eget typsnitt nu på marknaden Amerikanska Print fick förra året ett eget typsnitt, Print, designat av Sumner Stone. Typsnittet är en antikva, något kondenserad, och kännetecknas av små variationer i linjetjocklek och öppna former. Trycker bra även på dåligt papper och i laserutskrifter. Nu finns typsnittet till salu för Mac, PC-versionen är på väg. Mager, halvfet och fet Print med kursiver finns.varje font har upp till 700 kerningpar, gemena siffror och äkta kapitäler är under framställning. Monotype släpper kerningspaket Monotype AgencyFIT är paket med nya skärmfonter för Monotypes och Adobes typsnitt, där kerningen är gjord med mer än vanlig omsorg. Över 1 300 kerningpar ingår för varje typsnitt. Dessutom får man en XTension till Quark XPress för separat kontroll av ordmellanrum. Hittills har Monotyope gjort två olika paket, det första innehåller skärmfonter för 12 typsnitt, däribland New Century Schoolbook (som du just nu läser) och Gill Sans. Paket två innehåller 41 typsnitt, däribland Adobe Garamond, Monotype Baskerville, Franklin Gothic, Plantin och Times New Roman. Dyra nyhetsbyråer förlorar kunder Prishöjningar på 35% om året tre år i rad? Det tyckte till och med rika Daily Telegraph blev väl saftigt, och sade upp kontraktet med Reuters nyhetsbyrå. Läsarna av Daily (och Sunday) Telegraph får nu hålla till godo med franska AFP:s telegram. Och Telegraph tjänar en miljon kronor om året

Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 3 Baskerville föraktad, förfinad, förförande vacker typ Nu har det hänt igen jag kom på mig med att läsa en trycksak som absolut inte intresserar mig, och när jag besinnade mig och kollade typsnittet, så var det Baskerville förstås. Jag vet inget typsnitt som är så förföriskt, och jag går på det om och om igen, skriver Stefan Lundhem. Typsnittet Baskerville har en lika märklig historia som dess upphovsmans. Föraktat i sitt hemland, beundrat i övriga världen, glömt i 150 år, har Baskerville blivit vårt bästa boktypsnitt, stilbildande för generationer av typtecknare och John Baskerville som till slut gav fan i alltihopa och blev begravd i en väderkvarn, hyllar vi som en av de främsta typograferna genom tiderna. Transitionsantikva Baskerville räknas stilhistoriskt till klassen transitionsantikvor, alltså typsnitt som stilmässigt befinner sig mellan renässansantikvan, (garalderna) och nyantikvan, (didonerna) en övergångsform mellan Garamond och Bodoni för att vara konkret. Hos de goda garalderna, Bembo och Garamond, finns mycken värme och känsla. De talar till hjärtat, det är därför de fungerar så bra både i boktryck, reklam och magasin. Baskerville är ett svalt typsnitt med former som präglas av omtanke och eftertanke. Ett typsnitt som man gärna vilar ögonen på och som omedelbart överför textens innehåll. Bodoni talar till intellektet, det är en befallande tankekonstruktion, vacker som tankeprodukt, men sämre i praktiken. Baskerville betecknar en lycklig mellanform, den optimistiska tron på förnuftet, men med klackarna i traditionens mylla. Baskerville förmedlar en intellektuell, sval och seriös atmosfär, där innehållet är viktigare än formen. Men det är inget könlöst och neutralt snitt. Det är stramt och disciplinerat och passar för texter med motsvarande innehåll, eller texter som verkligen har innehåll. Dess främsta styrka är dess läsvärde, med en magisk förmåga att stimulera till läsning ocxh att underhålla läsningen utan att man tröttas. Omvälvande bana Baskervilles bana som typograf var kort men omvälvande. Fram till 30 års ålder försörjde han sig som skrivlärare och kalligraf på gravstenar. Nu lärde han sig bokstavsformerna utan och innan. Därefter gjorde han sig fram till 44 års ålder en förmögenhet på japanska lackarbeten, tidens innegrej. Han bedömde detta med rätta som en god affärsidé. Genom industrispionage förskaffade han sig kunskap om lackarbetets grunder (han följde efter den etablerade lackmannen mr Tayler och kollade vilka färger och fernissor han köpte) men snart nog experimenterade han fram förbättringar som placerade hans arbeten i nivå med importerade original. Baskerville blev rik och skaffade sig egendomen Easy Hill utanför staden. Dit han for med sin förgyllda och blomstermålade kalesch dragen av två krämfärgade hästar draperade i långa spetstäcken. Själv draperade han sig i grön guldkantad kostym med röd väst och likaså guldkantad rundhatt. Till Easy Hill kom mrs Eaves, hushållerskan som han sedermera äktade och här inrättade han vid mogen ålder sitt eget boktryckeri. John Baskerville var en fri man i en fri stad, fritänkare i stort och smått, som ville skapa det bästa boktryck som någonsin skådats. BASKERVILLE BOOK FRÅN BERTHOLD abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUVW XYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUVW XYZÅÄÖ 1234567890

4 Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 ADOBE NEW BASKERVILLE BITSTREAM BASKERVILLE Illustrationerna visar Postscriptsnittet överst, Baskervilles tryckta originalsnitt under, och längst ner jämförs de bägge. De kunskaper han förskaffat sig som gravstensinskriptör och som lackmästare kombinerade han i rollen som typograf. Baskerville var en amatör som satte sig före att göra allt bättre än proffsen, en excentrisk entusiast som hade råd att vara noggrann och som lyckades så bra att han blev ärad i hela världen men föraktad hemma. Och plagierad. Precis som dagens desktoppare ville han ha kontroll över hela processen och inom hela kedjan av arbetsmoment införde han förbättringar. Baskervilles 6 nyheter 1. Typsnittet Baskerville anslöt sig till det stilideal som utvecklades i Frankrike, med utgångspunkt i Grandjeans Romain du Roi, det typsnitt som Ludvig XIV lät beställa för det kungliga tryckeriet 1702. Detta var ett matematiskt konstruerat typsnitt som frigjorde sig från den venetianska antikvans beroende av handskriften som förebild. Det nya idealet var kopparstickets teckenformer, som liksom PostScript tillåter tunna linjer, fina detaljer och alla slags kurvor. Det franska snittet hade stark kontrast mellan grundstreck och hårstreck, horisontella seriffer, smal och hög bokstavsform med vertikal betoning. Dessa egenskaper fullföljdes sedermera in absurdum av Didot och Bodoni i den stela och högtidliga nyklassicicistiska antikvan. Men däremellan kommer Baskerville. Hans typsnitt har väl avvägda proportioner och en fin balans mellan ljust och mörkt, mellan grundstreck och hårstreck. Baskerville kännetecknas av jämn och ljus teckenbild, sval exakthet och runda, breda former och en återhållen vertikal betoning. Det har horisontella seriffer i versalerna men vinklade seriffer av traditionell typ i gemenerna. Detta gjorde och gör än idag Baskerville till ett i alla avseenden läsvänligt typsnitt, med lätt identifierbara tecken (legibility, läsbarhet) och lättläst i långa texter (readability, läslighet). Som den excentriker han var försåg Baskerville sitt snitt med en egenhet som gör det lätt att identifiera, den öppna öglan i gemena g. 2. Typografin Ett radikalt grepp var att göra rent hus med ornament och utsmyckningar, som varit tradition sedan medeltiden och som det tidiga 1700-talstrycket överflödade av. Baskerville använde endast sina bokstäver och deras arrangemang som estetiskt stilmedel. Baskerville arbetade med spärrade rubrikrader och släppte in ljuset på boksidan en finstämt spel mellan pappersyta och trycktyp, som var ditills okänt. Allt detta togs upp och utfördes till fulländning av Didot och Bodoni. 3. Papperet Baskerville ansåg att det tidens standardpapper med linjer efter silduken (som vi idag anser som fint för att det verkar handgjort) var för ojämnt för att återge tecknens detaljer. Han experimenterade med pappersformen och införde en vävd silduk som gav ett jämnare papper utan linjer. 4. Tryckfärgen På basis av sina kunskaper inom lackmåleriet framställde B en tryckfärg som gav ett jämnare och svartare tryck. 5. Tryckpressen Missnöjd med tryckpressens ojämna effekt försåg Baskerville sin träpress med plana kopparplattor, vilket var ett framsteg om än otillräckligt omvälvningen kom några decennier senare med järnpressen. 6. Glättning Medveten om ytbehandlingens betydelse för färgens lyster uppfann Baskerville en metod för glättning av trycket tryckarket valsades genom två upphettade kopparvalsar för att ge svärtan lyster. När Baskerviles första tryck, Vergilius Bucolica, kom ut 1757 väckte det sensation. Experter i Europa och Amerika var entusiastiska och engelsmännen var surögda. Fournier lovordade trycket och typsnittet, även om han tyckte att antikvan var lite för bred, Bodoni gav sig iväg för att hälsa på Baskerville men insjuknade och fastnade i Parma (vad det ledde till kan du läsa i förra numret av DtP) och Benjamin Franklin, Amerikas främste boktryckare, statsman och åskledarens uppfinnare, beställde 6 exemplar av boken. Engelsmännen var rätt kallsinniga och tyckte att trycket var för svårläst, typsnittet var skadligt för ögonen, bokpriset var för högt och dessutom hade man ju sin Caslon. Detta hindrade inte att Baskervilles stil kopierades och

Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 5 MONOTYPE BASKERVILLE förvanskades, under hans levnad och efteråt. Fry s Baskerville är en samtida kopia (1768) som med sin extrema kontrast, vassa seriffer och maniererade detaljer förlorat originalets stramhet och balans. Faktum är att kopian historiskt varit mera framgångsrik och spridd än originalet. Den togs bl.a. över till Sverige av vår stilboktryckare Henric Fougt som skapade några mästerverk med denna stil. Den är dock inget boktypsnitt, idag får den klassas som dekorativt rubriksnitt. Efterföljare till Baskerville är bl.a. Bell och Bulmer. Baskerville tryckte mellan 1757 och till sin död 1775 ett 90-tal böcker, samtliga klassiska verk avsedda för bokälskare. Baskervilles tryckeri var ingen affärsidé, utan ett engagemang för den goda saken, att skapa ett vackert och fulländat tryck bokutgivningen var snarast en förevändning att använda typsnitt och tryckteknik. Den omständliga framställningsmetoden och Baskervilles noggrannhet gjorde produktionstiden flera gånger längre än normalt och priset fyra gånger så högt som konkurrenternas. Baskervilles bibeltryck knäckte honom Baskervilles triumf, priviliegiet att trycka bibeln för Cambridge University Press, blev också hans Waterloo. Det var inget fel på boken, den räknas än idag till en av världens främsta bibelutgåvor, men framställningen blev så dyr och boken så svårsåld att han tröttnade på sin kostsamma hobby. Utan framgång försökte han sälja sina typer, men först efter hans död lyckades änkan sälja typgarnityret för en billig penning till den franske äventyraren och komediförfatttaren de Beaumarchais (Figaros bröllop, Barberaren i Sevilla) som med kraftig förlust genomförde tryckningen av Voltaires samlade verk. Därefter sjönk detta utmärkta med ekonomiskt ödesdigra boktypsnitt i glömska, medan Bodoni tog boksidorna i besittning. Det valsade namnlöst runt mellan olika stilgjuterier tills det 1917 återupptäcktes av självaste Bruce Rogers, Centaurs skapare. 1957 återbördades stämplarna till fäderneslandet, som gåva från Deberny &Peignot till Cambridge University, där de kan beskådas idag. Om Baskerville-snittet rönte en märklig historia är det inget mot dess upphovsmans. Enligt en uppgift uttryckte han tvivel över Uppenbarelseboken i sitt testemente och förvägrades begravning i vigd jord. Denne gravstensinskriptör fick ingen grav, än mindre en vackert huggen gravsten. Istället blev han stående begravd i en omgjord väderkvarn tills den revs, sedan valsade kistan runt, en tid förvarades den bakom en rörmokares disk där den märklige Baskervilles lik kunde beskådas mot betalning; först drygt hundra år efter sin död kom han till vila. Så kan det gå när man sticker upp mot det typografiska etablissemanget eller när man är revolutionär på fel tid och plats. Baskervilles återupptäcks Efter återuptäckten skaffade de stora stilgjuterierna nyskärningar. De var alla originaltrogna, men baserades på olika grader, så vissa skillnader förekom och lever kvar i dagens Postscript-versioner. Monotype baserde sin skärning på ett tyck från 1772, som man rensade upp och anpassade. Linotypes version var en stramare bokskärning. Deberny&Peignot gjöt nya typer från orignalet. I Sverige användes Intertypes Baskerville som brödtypsnitt fram till fotosättningseran. Från denna tid, 1920-30- talen, härrör sig Baskervilles storhet som boktypsnitt. Den dominerande Baskerville-versionen i Postscript är ITC New Baskerville, som är försedd med kapitäler och gemena siffror. Det är ganska originaltroget, och bästa av ITC-s typsnitt, men så är det Matthew Carter som tecknat det 1978. Detta till trots är det behäftat med ITC-sjukans låga staplar och något för runda ovaler och det ger lite för hård kontrast. New Baskerville var ett av de första typsnitten i Adobes bibliotek, och är riktigt bra, men det har felaktiga ä- och ö- prickar och en illa placerad å-ring, som gör det olämpligt för oss svenskar utan justeringar. Bitstreams version är bättre. Titta på typerna innan du köper! FontCompany och Elsner&Flake har också New Baskerville, och alla skiljer sig något i detaljer, så gör gärna besväret att granska dem innan du slår till. Monotypes Baskerville Postscript-skärning bör man se upp med. Den är vass och mager och gnetig, och avviker i teckenformerna från originalet: å ena sidan alltför avrundad och mjuk i ytterkonturen, å andra sidan moderniserade ovaler och vassa övergångar. På skärmen blir den fullständigt tokig, med avvikande tecken som hoppar på baslinjen, värre än de 1700-talstryck som Baskerville opponerade mot. Denna version finns under namnet Baskerville 2 i Bitstreams bibliotek. Bitstreams snitt med namnet Baskerville är lite smalare och högre än New Baskerville och ger ett mjukt och avrundat intryck, med sina tunnare seriffer, skålade fötter och avrundade linjeändar. Den är mycket sympatisk, men möjligen lite för svag och tunn i små grader. Dess kontrastverkan är jämförbar med New Baskerville. Den mest trycktogna Baskerville-versionen är Bertholds Baskerville Book (1980 1983), som nu finns i Adobes bibliotek. Den följer originalets teckenform, men jämnar ut kontrasterna mellan grundstreck och hårstreck och fyller ut serifferna, så att resultatet i offset närmare sig blytryckets färgspridning. Här har historien gjort en liten piruett: Baskerville skapade ett stramt och kontrastrikt snitt för att vinna klarhet och skönhet med tidens tryckteknik; idag ger tekniken så mycket skärpa och kontrast att samma snitt måste svällas för att bli originalet troget. Detta är den rätta vägen att gå, men det är en svår avvägning att behålla grundformen och återge den svälld. Gerhard Lange på Bertholds har lyckats bra i sin strävan att anpassa Baskerville till offsettryckets villkor och papper. Baskerville Book är tydlig och lättläst, och lämpar sig

6 Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 just för textgrader. I större grader blir det förstås klumpigt, men här finns ju andra versioner att ta till. Ett minus är att teckenmellanrummen är lite väl snålt tilltagna. Tät sats i all ära, men tecknen ska inte krypa upp på varandra, som vissa kombinationer tenderar till. När den utrustas med kapitäler och gemena siffror kan Bertholds Baskerville Book ge Baskerville-typografin en renässans. Frys Baskerville finns hos Elsner&Flake, FontCompany och Scangraphic under namnet Baskerville Old Face och i Bitstreams bibliotek. Den kan användas för dekorativa syften. Rubrikskärningar av Baskerville No1 och ITC New Baskerville tillhandahåller Scangraphic. Användningsområden Baskerville gör sig bäst i en ljus och öppen typografi, sådan som John Baskerville utvecklade. Bara det får luft, är det ett mycket tåligt och användbart snitt. Det självklara användningsområdet för Baskerville är boktryck, broschyrer och trycksaker. Det kan användas både som texttypsnitt och rubriksnitt. Den genomtänkta bokstavsformen och snittets fina balans svarar för läsligheten även i små grader och de enskilda tecknens strama linjeföring ger rubrikerna karaktär. Här finns dock skillnader mellan olika skärningar. Bertholds Baskerville Book är att föredra för textsättning, New Baskerville och Bitstreams Baskerville fungerar bra både i textgrader och i de större graderna. Monotypes Baskerville lämpar sig i större grader och Frys Baskerville har en rent dekorativ prägel. Ett bra exempel på Baskervilles användbarhet är Nationalmuseums grafiska program, där New Baskerville framgångsrikt används i allt från affsicher till broschyer. Baskerville är inget modetypsnitt bland tidningsformgivare, men i viss fackpress har den hittat fram. I Industriell Datateknik svarar den för en lugn och läsvänlig typografi. I Fest&Vänners festglada form får Baskerville ta hand om ingresserna, medan en kondenserad nyantikva sköter rubrikerna och brödtexten handhas av Helvetica. Det är inte vackert, men Baskerville får mycket luft att ståta i. Den utmärkta men numera insomnade tidningen Personal Publishing är den enda tidning jag läst från pärm till pärm, rubb som stubb och det berodde inte bara på att tidningen var så tunn, utan främst på att den var satt med Baskerville. Lite för stor grad, för liten kägel, men fungerade gjorde den. Som kontrastsnitt användes kondenserad Futura och det blev bra. En anledning till att Baskerville inte är så vanlig i magasinstryck kan vara att detta typsnitt varit så hårt knutet till bokforgivning och att dess svala intellektuella prägel inte passar trendiga tidningsformer. Men allt är inte fashion, fart och fukt. För en tidning med seriös framtoning och läsvärt innehåll är Baskerville det rätta snittet. Mixa Bakserville Att ge tips om mixer är ett dubiöst företag ofta är det den förbjudna mixen som är den bästa, allt beror på vem som gör det och var. Här är två regler att bryta mot. Det är en god tumregel att hålla sig till samma ton. Baskerville är ett skarpt och svalt snitt, därmed bör det gå bra ihop med linjärer som Frutiger och Futura, sämre med varma snitt som Franklin Gothic och Gill. Eller kontrastera med ett varmt tungt snitt som Franklin Gothic. En annan god regel är att inte blanda med närbesläktade snitt. Se alltså upp med Bodoni, som bygger på Baskervilles princip men för den vidare. Eller förstärk med en fet Bodoni. Sådana här förhållningsregler är rätt meningslösa tycker jag; en regel vill jag dock hålla på blanda inte med Times eller Helvetica, använd hellre Baskerville. BASKERVILLE 2 FRÅN BITSTREAM abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUVW XYZÅÄÖ 1234567890 abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKL MNOPQRSTUVW XYZÅÄÖ 1234567890

Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 7 Tjäna 80 000 kr på DtP:s pristabell över desktopstationer Lönar det sig att jämföra priser? Vågar du handla av gråimportörerna? Vilka villkor får du om du köper en hel desktoputrustning på ett bräde? Vi bad i slutet av maj ett antal leverantörer om en offert på följande: Quadra 700 med 32 MB internminne och en hårddisk över 260 MB. (Det var en slamkrypare; de flesta återförsäljare visste också om att man inte kunde konfigurera 700:an med 32 MB minne, och offererade 20 istället). Radius Precision Color bildskärm och Radius Presicion Color 24X kort. 88 MB Syquest-drive med fem utbytbara skivor till. En lämplig laserskrivare för korrektur, ej original. I tabellen nedan hittar du offerterna vi fick. På priserna i tabellen tillkommer förstås moms. Dessutom behöver du ett tangentbord, det utökade för 1 900 kr är att rekommendera. Eftersom prisskillnaderna på tangentbord inte är så slående struntade vi i att ta med det. Det finns rejäl prutmån på priserna nedan, särskilt från gråimportörerna. Ett tangentbord kan dock de flesta tänka sig att skicka med på köpet. Stora företag har ofta rabatter, uppåt 20 procent på det mesta är inte ovanligt kolla om du kan köpa genom att snylta på andras rabatter. Akademibokhandeln är inte med i tabellen; som alla vet måste det vara en student eller högskoleanställd som köper ut. De flesta som erbjuder support gör det per telefon. Ska man sammanfatta så skiljer det närmare 80 000 kronor mellan den lägsta och den dyraste offerten. Och även om det känns tryggare att köpa från en stor, auktoriserad återförsäljare med egen service, så kostar serviceavtal och besök extra iallafall Vill du handla riktigt billigt återstår att importera själv från USA på postorder. Det är lite krångligare men inte mycket. Leveranstiderna är som i Sverige. Leverantör Mac Quadra 700 Bildskärm Kort Syquest Laserskrivare Garanti Support Service Adept 43 830 24 900 15 900 10 800 13 900 ett år,* ja nej Halmstad (20/240) QMS-PS 410 Apple Center Gothia 60 747, 54 096 ingår 15 343 14 833 ett år ja Linköping, Norrköping (20/300) SuperMatch 21" NEC S62P Aroma Access 53 450 24 900 15 900 9 780 15 700 ett år 3 mån ja Norrköping (32/340) NEC S62P Bota 45 430 23 900 18 500 9 780 13 900 ett år ett år ett år Åkersberga (20/240) Hitachi 21" QMS 410 Cursor Data 50 800 55 000 ingår 10 300 15 700 ett år ja ja Kista (20/240) NEC S62P Datahuset 46 922 29 992 17 520 11 933 26 996 ett år ja ja Kristianstad (20/400) LaserWriter IIg Design & Desktop 66 295 33 900 21 900 11 270 17 300 ett år ja 2 995 Stockholm (32/425) NEC S62P 6 tim/mån Infotech 65 000, 38 900 21 900 19 700 17 600 ett år ja? Stockholm (20/240) NEC S62P Macgruppen 70 300, 60 800 ingår 18 450 35 000 ett år ja,** ja Stockholm (20/400) LaserWriter II g Macoteket 43 490 27 440 13 720 9 770 15 900 ett år kanske nej Stockholm (20/320) (21") HP LaserJet IIIP Syquest 2 år Powershop 69 750 38 900 25 800 11 350 14 990 ett år ja,*** nej Bromma (32/425) QMS 410 Radius 55 880 33 579 19 929 16 682 31 960 ett år kanske ja Hägersten (20/425) (21") LaserWriter IIg Redagruppen 79 500 39 000 21 900 18 250 26 000 ett år kanske ja Stockholm (20/510) (21") LaserWriter IIf The Mac Zone - 28 900 19 550 9 311 - ett år ja nej Stockholm Wiken Systems 55 000 22 900 15 500 10 250 14 500 ett år kanske ja Umeå (32/340) NEC S62P Tangentbordet ingår i priset. Avgår paketrabatt över 30 000 kr. Avgår paketrabatt 15%. Avgår rabatt 10 %. *Kan förlängas mot betalning. **Om kunden har grundkunskaper ***Genom Learning Center AB.

8 Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 Varför plåga dig med Derrida när du kan läsa DtP:s Quark-tips? Bokpaket ligger på skrivbordet och samlar damm så diskdriven nyser. Fax ligger obesvarade i korgen för inkommande papper. Den postmoderna delen av bekantskapskretsen (bägge två) tittar in med anklagande uttryck i sina bleka ansikten och konstiga frisyrer. Det är kort sagt dags att lägga allt åt sidan och kasta sig över semesterfirarens bästa sommarguide; DtP:s Quark-tips! 1. Måttangivelser i måttpaletten kan kopieras och klistras in. Funktionen är utmärkt för att säkerställa att alla block och andra objekt får exakt samma position på olika sidor. En sådan klisrtingsövning kan vara lämplig som en sista åtgärd före leverans. 2. De inställningar du gör i dialogrutor kan ångras med kommando-z. Medan man befinner sig i fönstret kan man ångra enskilda val innan man klickat OK, och sedan man klickat OK och återgått till dokumentet och upptäcker vad man ställt till kan man ångra samtliga val. 3. Den så kallade halvfyrkanten, som man får fram med alt-mellanslag är falsk. Den motsvarar teckenbredden hos siffran 0, inte halva teckengraden. Helfyrkant är inte heller äkta, endast dubbel sifferbredd. Bredden hos äkta hel- och halvfyrkant kan du avläsa i tankstreck (alt-skift-bindestreck) och minus (alt-bindestreck). Denna lösning har både för- och nackdelar. Värst är att Quark kallar sina sifferspatier för fyrkant, det lurar oss och kan ställa till problem ibland. Men bara ibland. Många typsnitt har nämligen siffror på halvfyrkants bredd och mellanslag på kvartsfyrkant, så här fungerar Quarks falska fyrkant. Det gäller till exempel Times Ten, Adobe Garamond och Adobe Caslon. Andra typsnitt har siffrorna på större eller mindre bredd än halvfyrkant, men mellanslag är halv sifferbredd. Det gäller till exempel Franklin Gothic och Minion. Åter andra har halvfyrkant på siffrorna och annan bredd på mellanslag (Monotype Baskerville) medan enstaka typsnitt har varierande bredder på siffrorna (Adobe Trajan). I dessa fall följer Quark värdet för siffran 0, vilket frikopplar den falska fyrkanten från mellanrummets bredd. Fördelen med sifferbredd som fast mellanrum är att en- och flersiffriga tal lätt kan ställas på linje, vid uppräkningar och tabeller. Nackdelen är att man inte generellt har tillgång hel- och halvfyrkant. De är användbara för indrag och som grundmått för mellanrum (se DtP # 2). Quark borde ha korrekta fyrkants-mellanrum och siffermellanrum som alternativ. Du kan lätt kolla om ett typsnitt har siffror på halvfyrkant och mellanslag på kvartsfyrkant genom att slå tankstreck (alt-skift- ) och minus (alt- )på var sin rad, och dra ut stödlinjer över insättningspunkterna efter tecknen. På nästa rad kan du testa med siffror och mellanslag varvid den blinkande insättningspunkten avslöjar sanningen. 4. Om du inte använder tillägget Gridline som skapar layout- och baslinjegrid (se DtP #4) kan du göra egna, vågräta 0,1 p tjocka linjer för baslinjegrid. Placera en linje på den första radens bas och skapa resten av griden med Duplicera och repetera i Objektmenyn, varvid du anger brödtextens kägel på den vertikala axeln och 0 på den horisontella. Antalet duplikat bestäms förtås av antalet rader på sidan. Linjerna grupperas och kan nu användas om en test för att mäta avstånd för mellanrubriker, bilder och bildtexter. Linjegriden kan med fördel placeras på en mallsida, som är en kopia av textsidans mallsida. När du vill testa en text applicerar du bara denna mallsida och återtgår till bassidan efter test. En annan lösning är att dra ut stödlinjer på mallsidan, på basis av baslinjerastret. Se till att dra stödlinjer över pappersytan, inte över arbetsbordet för de syns inte sen. I så fall kan du ta bort linjegruppen. Fördelen med ett grupperat linjeraster är att man kan flytta omkring det som en rörlig grid. Layoutgrid skapar du hellre med stödlinjer på en mallsida. Enklast är att beställa fram griden från Mallstödlinjer i Sida-menyn för den vertikala griden. För motsvarande horisontella grid rotetar du sidan 90 och drar ut stödlinjer. Därefter plockar du bort textblocket. 5. När du använt ett verktyg återgår XPress till block- eller textverktyget. Det är irriterande om du ska dra flera linjer eller länka flera textblock. Håll ned alternativ-tangenten när du väljer verktyget så förblir det aktivt tills du väljer att annat. Du kan också aktivera olika verktyg i verktygspaletten genom förflyttningar med Kommando- Tab och Kommando-Skift-Tab. 6. Om du är osäker på hur ett textflöde går mellan olika länkade block, och du inte tänker använda en XTension som Relink (se DTP # 2) för att länka om den, använder du piltangenten för att stega dig ned genom raderna, så flyttas du från ena blocket till det andra. 7. När man söker text händer det ofta att Sök/Ersätt fönstret hamnar ovanpå den text som programmet hittat. Förminska fönstret sedan du skrivit in söktexten, genom att klicka i zoomrutan uppe till höger och du får ett bantant fönster som bara har kommandoknapparna. Den placerar du utanför själva texten så att den förblir synlig, kanske ovanpå måttpaletten, som du tillfälligt flyttar åt sidan. Ett annat grepp är att flytta ut Sök/ Ersätt-fönstret så ett bara en liten bit av det syns, varefter du genomför sökning och ersättnng med tangenkommandon: kommando-f aktiverar fönstret, vagnretur eller inmatningstangent söker vidare, kommando-v klistrar in ändringen från Urklipp. 8. Du kan använda Sök/Ersätt för att identifiera och ändra osynliga tecken, såsom blankrader, mjukt radbyte, tabulatorer, dubbla mellanslag, genom att först välja Visa osynliga tecken i Visa-menyn, kopiera tecknet och klistra in det i Sök-fältet och i Ersätt-fältet klistra in ett annat tecken eller lämna det tomt. Detta är en bra metod för att göra sig av med dub-

Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 9 bla mellanslag som man gjort av misstag, tabulatorer och annat som kan följa med textdokument. Har man fått in en gökunge med en massa blankrader, alltså tomma stycken, väljer man att söka två stycketecken, och ersätter dem med ett enda. 9. En smidig metod för att skapa en understruken eller punkterad svarslinje i blanketter och formulär är att använda Linjer från Text menyn (Kommando-Skift-N) och välja placering under stycket. Linjen kan ges valfri vikt, avstånd från texten och från sidans yttermarginaler. Den stora fördelen är att linjen följer med textens förskjutning. En annan metod är att gruppera text och en linje som man drar ut och formger, vilket gör det enklare att flytta omkring text och linjer manuellt på sidan, men man får problem om texten förskjuts vertikalt. En tredje metod är att använda tabulatorer med utfyllnadstecken till tabstoppet, men det ger mindre valfrihet att avstämma linjens position och vikt, och i vissa typsnitt går inte understrykningstecknen ihop till en hel linje. Tänk också på att punkterna oftast är för stora och sitter för tätt. Markera dem och gå ner i grad, samt spärra ut dem med snabbkommandot skift-kommando-l tills du är nöjd. Vill du ha runda punkter fastän du använder t. ex. Franklin, som har kvadrater istället för punkter, så byter du helt enkelt typsnitt för punktutföringen. 10. När du använder styckejusteringen Utsluten sats (rak vänster-höger) kopplas utslutningen ifrån på den sista raden i ett stycke, liksom i ett stycke med bara en rad. Använd mjukt radbyte (Skift-Retur) för att applicera rak vänster-höger på en enstaka rader, så att de går ut i högermarginalen 11. Gör inte misstaget att välja Normal stil om du ångrar ett av flera stilval som du har gjort i Måttpalettens typografifält eller i Stilmenyn under Text, t.ex. kursiv, fet och Versaler. Klickar du på P eller slår Kommando-skift-P kopplas all stilval bort, fast du kanske ville ha kvar feta versaler. Välj istället det stilval du vill koppla ifrån en gång till, t.ex. kursiv, så behålls fet och Versaler stilvalen är på-och avknappar som kopplar om mellan två lägen. 12. Allt fler typsnitt levereras nu med äkta kapitäler, alltså tecken som har versalernas form, men höjd, bredd och linjevikt så att de harmonierar med gemenerna. Sådana tecken används i inledningsord. XPress ger möjlihget att skapa falska kapitäler, genom att versalernas ändras i höjd och bredd. Skalan kan du påverka i Inställningar-Typografiska. Programmets förinställningar är 75 % på Vertikal och Horisontellskalorna. Det ger lite för smala och tunna kapitäler. Öka bredden, H-skalan, till 80-85 % så blir de lite tyngre, och höjden, V- skalan, kan gärna minskas till 65-70 % för att få ned de falska kapitälerna till x-höjden. Dessa mått varierar lite mellan olika typsnitt, så prova dig fram till en kompromiss men det blir ju aldrig som de formgivna kapitälerna i Expertfonterna förstås. 13. Använd inte nytt stycke, Retur, för att skapa blankrader mellan stycken. De skapar tomrum i början och slut på spalter och kring bilder. Använd istället Avstånd efter och Avstånd före i Styckeformat. Dessa inställningar knyter du sedan till en typografimall. Vill du sedan justera blankraderna generellt är det bara att ändra i typografimallen. 14. I Utskriftsformat kan du i Alternativfönstret välja om du vill har obegränsat antal fonter nedladdade eller ej. En fördel med obegränsat antal är att man kan undvika Postscript-fel som beror på minnesbrist i skrivaren. Detta kan man råka ut för om man använder Adobe Caslon och har kapitäler, slängversaler, ornament och andra finesser. Om du bara har ett enda ornament, måste hela ornamentfonten laddas ned i skrivaren. Obegränsat antal fonter innebär att skrivaren laddar ned varje enskild font när det behövs, laddar ur den och tar in nästa, för att sedan ta in den föregående igen om det behövs. Därmed undviker man kollaps, men utskriften tar också mycket längre tid. Alternativet Obegränsat antal nedladdade fonter bör du inte ha i normalfallet, då du bara har några få stilar på en sida, men i mer avancerad formgivning kan den kopplas på tillfälligt. 15. En nackdel med typografimallar är att de raderar lokala attribut, t. ex. val av typsnitt och stilval på enskilda ord. Du kan dock applicera ett styckes formgivning på ett annat och ändå behålla lokala attribut, genom att först klicka i det stycke som du vill ändra och sedan alternativ-skiftklicka i det stycke som du vill hämta formgivningen från. 16. Om du arbetar med avsnitt och har egen numrering av sidorna, som avviker från numreringen av dokumentsidorna, kan du få problem att ange rätt sidnummer vid utskrift. Se till att ha prefix framför avsnittets sidnummer, t. ex. A för första avsnittets sidor och B för sidorna i andra avsnittet. Vid utskrift anger du prefixet och sidnummer för första och sista sida, så styr du utskriften till din avsnittsnumrering. Men om du vill ange dokumentsidornas nummer vid utsktift, som alltså visas i Dokumentlayout, kan du få svaret att sidan inte finns. Skriv + framför sidnumren för första och sista sida i Utskrift, så vet XPress att du syftar på dokumentets totala sidnumrering och kör över avsnittsnumreringen. 17. Rastertätheten i laserutskrift är 65 linjer som standard i QuarkXPress. Finner du att utskrifter från andr progam ger annan gråtoning med samma procentsats, beror det på skillnader i rastertäthet. Experimentera med högre och lägre täthet för att få finare utskrift av gråtonade ytor för lasertryck när du inte behöver ett brett spektrum av gråtoner, t. ex. 106 för den lägre delen av gråskalan. Men se upp om laserutskriften ska användas som original och blir utsatt för för rastrering och repro. I dessa fall blir en högre rasertäthet för kompakt. Dessa effekter fungerar inte på monterade EPS-bilder som har sin rastrering bestämd från sitt eget program.

10 Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 Tidningsmakaren Edwin Taylor lägger korten på bordet Man kan likna en tidningsredaktion vid en stad, som genomkorsas av en flod. Vattnet som strömmar i floden är information. Redaktionen/staden styrs av översteprästen eller kungen (chefredaktören), som till sitt förfogande har tigrarna (redaktionsledningen med alla avdelningschefer). Edwin Taylors bilder kan vara mycket målande, ibland nästan för mycket. Knappt är han klar med liknelsen om staden förrän han växlar spår: En ännu bättre bild av redaktionen är slagskeppet, som sakta förflyttar sig framåt på havet, på alla sidor omflutet av vatten/information. Kaptenen vid rorkulten ska se till att föra skeppet framåt. Han är beroende av information, som skickas upp till bryggan från alla olika däck under honom. Dessa vattentäta skott som skiljer olika typer av redaktionella tas om det är nödvändigt. avdelningar och olika nivåer i redaktionens hierarki från varandra är av ondo, anser Edwin Taylor, och en av de viktigaste anledningarna till att dagens tidningar är så förstelnade i form och innehåll. Själv kommer jag att tänka på arkitekturens betydelse; hur skulle Dagens Nyheter kunnat fungera om tidningen inte varit fjättrad i en byggnad som i sig själv omöjliggör kommunikation på ett jämlikt plan? Nu är hissarna den enda mötesplatsen som hela redaktionen har gemensamt Det måste till en ändring i hur killar från min tid på Sunday Times. vi organiserar redaktionerna, säger Edwin Taylor. Organisationen styr informationsflödet, som i sin tur avgör ledningens förutsättningar att fatta riktiga beslut. Själv gillar jag tisk. Själva designen faller isär. ubåts-modellen; kaptenen befinner sig på samma plan som sina medarbetare. Runtomkring sitter informationssökarna som sonaroperatörer, radiokillar, navigatörer och andra. I mitten desken med kaptenen och hans närmsta medarbetare. EDWIN TAYLOR OM THE GUARDIAN Levande legend Edwin Taylor är så nära man kan utan tanke. komma en levande legend inom tidningsvärlden, internationellt erkänd och hyllad för den serie böcker på temat hur man gör tidning han skrev tillsammans med Harold Evans. Den mest berömda heter Pictures on a Page, och återfinns i de flesta bildade tidningsmänniskors bokhyllor (och finns den inte där ligger den framme på arbetsbordet och används i jobbet). Han var redaktionschef under Harold Evans tid som redaktör på Sunday Times i London. Tillsammans bröt de ny mark på presentationsteknikens och den undersökande journalistikens område. I mitten av 80-talet förnyade han den gamla anfrätta US News & World Report till en enkel men omisskännligt Taylorsk design. Nu arbetar han i England, bland annat som konsult åt The Daily Telegraph och är en mycket flitig föreläsare i IFRA:s regi. Organisation och terknik The Guardian är oflexibel, rigid. Istället för att bestämma tidningens form efter fotot gör de tvärtom. En grid, mönstret av spaltbredder och horisontella stödlinjer som en tidning är uppbyggd av, måste kunna bry- EDWIN TAYLOR OM DAILY EXPRESS The Daily Express påminner om ett romerskt skithus. Alla redaktörerna sitter på rad och ger en massa ljud ifrån sig, och till sist producerar de någonting. Det har heller inte det minsta med tankeverksamhet att göra. EDWIN TAYLOR OM DAILY TELEGRAPH På The Daily Telegraph har jag, precis som på The Sunday Times på 70-talet, introducerat Edwins Black Book. Där klipper jag isär sidor och klistrar ihop dem på ett annat sätt, utan att ändra på beståndsdelarna. En enkel form av utbildning, ingen ensam person kan ju genomföra en ny design på en tidning. ;Man får jobba med dem man har. På Telegraph finns dessutom ett par EDWIN TAYLOR OM TIME MAGAZINE Time har gjorts om till det sämre. Från en stenhårt nyhetsinriktad typografi har man gått mot en roman- EDWIN TAYLOR OM DAGENS NYHETER Dagens Nyheters form är gammal, den har en omodern look jämfört med Svenska Dagbladet. Den har kanske tre år på sig sedan kommer den att vara hopplöst efter. DN behöver förnya sig. Dessutom behövs det någon som presenterar materialet så läsarna begriper vad det handlar om. En säkert utmärkt artikelserie om brott i USA och Japan fick hamna i tidningen på ett sätt som närmast var ett brott i sig; utan introduktion, Edwin Taylor har funderat en hel del på hur man bäst organiserar en redaktion. Han bygger mycket av sina teorier på den nya tekniken, som han varit snabb att anamma, snabbare än många andra i sin generation tidningsledare. Delade aktivitetet, grupparbete där grupperna fungerar i interaktion med andra grupper, där alla har kontakt med varandra och är pratbara, där utrymmet i tidningen är flexibelt på samma sätt som organisationen är det utifrån ledningens aktuella prioriteringar det är framtidens melodi, säger Edwin Taylor. En av grupperna är naturligtvis nyhetsgrafikerna, med egna resurser för såväl research som produktion; i egen regi eller åt andra avdelningar/grupper inom redaktionen. Den traditionella redaktionen fungerar som en pyramid, där informationen samlas in på botten av pyramiden, behandlas i mitten och används som underlag till beslut i toppen; människorna på botten av pyramiden stöter på problem, problermbeskrivningarna skickas uppåt och på toppen formuleras en lösning som sedan skickas neråt igen. Det låter litegranna som den där vithårige SAS-ideologen, Leon Nordin. Istället för pyramiderna måsta vi skapa den rörliga, utvecklingsbara redaktionen. De olika stammarna (sporten, nyhetsgrafikerna, ekonomiredaktionen) måste organiseras så att de fungerar ihop. När nyhetflödet kräver det ska vi kunna organisera grupper med folk från olika stammar; ämnen som teknik, hälsa, affärslivet och miljön kräver input från olika typer av expertis inom redaktionen., säger Edwin Taylor. Sedan behövs det någon som visualiserar alltihopa, som förmår att göras en fungerande informationsenhet av text/bild/rubrik. Någon som förstår att det handlar om att kommunicera en idé, inte ord. Att bara rapportera, bara göra det förväntade dag ut och dag in är sådant som driver unga läsare bort från dagspressen och till specialmagasinen, tror Edwin Taylor. Varför är alla så obsessed by the moment, varför denna CNN-isering? Vi kan ändå inte konkurrera på TV:s villkor!

Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 11 Edwin Taylor är tillsammans med Robert Lockwood engagerad i utvecklingen av ny teknik för tidningsredaktioner. Den elektroniska nyhetsskärmen är Edwin Taylors namn för vad Quark Inc (företaget som gör programmet Quark XPress) håller på att ta fram: På en enorm bildskärm finns en XPress-liknande tillämpning. Du ser alla sidor i tidningen samtidigt som de görs. Till skärmen kommer automatiskt alla bilder och texter som kommer in till redaktionen, från byråerna och de egna medarbetarna. I ena hörnet av skärmen finns alla TV-kanalernas nyhetsprogram. Redaktionledningen och alla grupperna runtomkring ledningen kan med ett enda ögonkast få överblick över nyhets- och produktionsläget. Med zoom-verktyget kan de ta upp en sida och granska detaljer. Dröm eller verklighet? En vacker dröm? Nej, redan verklighet. En tidning i Ontario, Kanada lär bli först med systemet. Det kan vara svaret på ett återkommande klagomål från stressade nattchefer: med den nya Nyhetsgrafik från AP Robert Lockwood, som började syndikera nyhetsgrafik från sin villa utanför Allentown i USA för tio år sedan, leder sedan flera år Associated Press avdelning för nyhetsgrafik. Han och hans medarbetare gör nu en serie helsidor på olika teman som skickas till tidningar världen över. Hjärtat, boxaren Tyson, Columbus och Pearl Harbor är de första helsidorna. Den om Columbus är förresten gjord av Edwin Taylor. Mottagaren kan ändra sidformat och all typografi är utbytbar av alla med en Macintosh och Illustrator. I framtiden kommer tekniken har arbetsledningen ofta sämre kontroll över vad medarbetarna gör på sina skärmar än förr när man såg alla skisser innan de gick ut till sätteriet, ofta i sällskap av en teknisk redaktör. Samtidigt som ingen klan ta miste på Edwin Taylors entusiasm för den nya tekniken, som på mindre än ett decednnium totalt har förändrat villkoren hela featuresektioner på fyra sidor. för tidningspro- I sommar slutförs också AP:s byte duktion, så vill han från gamla MacDraw II till Aldus ritprogram säga ett varningens FreeHand 3.1. MacDraw Pro ord. hade visserligen givit AP färgmöjligheter, men klivet till FreeHand ger Låt er inte förblindas av USA-teknologin Postscript-filer istället för QuickDraw. och alla En del av AP:s mindre kunder är Macintosh-trix! Bli olyckliga över programskiftet; nu måste de köpa ett nytt, dyrare program, och dessutom lära sig använda det. inte överväldigade av all läcker nyhetsgrafik ni ser! USA Today är inte det enda sättet att göra tidning. Det finns en lång europeisk tradition av kommunikation lita till den! Två plus sex spalt, där artiklarna ligger som horisontella limpor stödda mot det tvåspaltiga notisblocket, mycket färg, Mac-produktion är USA-receptet. Kritisk mot bilagehysteriet Bilagor är en annan av Edwin Taylors käpphästar. Ett tydligt exempel på hur marknadsavdelningarna har börjat styra tidningarnas innehåll. Bilagorna är sällan särskilt välgjorda (de avhandlar ett speciellt ämne, men artiklarna är sällan skrivna av folk med djupare ämneskunskaper). Men även ytliga artiklar tar resurser från det dagliga nyhetsarbetet. Innehållet kommer till av ett enda skäl; att jaga annonser, säger Edwin Taylor. Vi får naturligtvis inte ignorera marknadsarbetet, men redaktören ska bestämma innehållet i tidningen, ingen annan. Nu ännu snabbare på PC Intel har släppt en ny processor som snabbar upp din befintliga 486:a. Har du i dag en PC 486 25 Mhz kan du köpa en i486 DX2 processor att sätta i den lediga platsen på moderkortet. Den nya processorn ger dig 50 Mhz. Under hösten släpps en 66Mhz version av samma processor för de som har en 486 33 Mhz. Dessa nya processorer kan inte riktigt mäta sig med så kallade äkta 50 Mhz datorer men erbjuder en billig uppgradering. Fördubbla din hårddisk Med dagens program som ofta kräver 5 20 Mb i utrymme per styck på din hårddisk har behovet av stora lagringsmedia blivit allt större. Stora hårddiskar kostar mycket, men med programmet Stacker 2.0, från STAC, kan du fördubbla storleken din hårddisk till en ringa kostnad. Programmet installerar sig och delar upp hårddisken i två delar en okomprimerad och en komprimerad. Resultatet ger i de flesta fall en dubbelt så stor hårddisk utan att man märker någon större prestandaförsämring. Stacker finns i flera versioner, den enklaste med enbart programmet. Två accelerationskort, ett för PC XT och ett för PC AT, finns för att snabba upp processen. För bra för att vara sant? Nej Stacker fungerar faktiskt alldeles utmärkt med både DOS 5.0 och Windows 3.X samt flertalet andra program. Ny Picture Publisher Micrografx Picture Publisher 3.0 tar upp konkurrensen med Photo Styler 1.1 och Image In Color. Med en mängd avanserade verktyg erbjuds professionell bildbearbetning, inscanning, retusch, maskning, fyrfärgsseparering med mera. Jämfört med Photo Styler är Picture Publisher något långsammare på flera punkter, särskillt med bilder på över 1 megabyte. Det mest avancerade verktyget, som Picture Publisher hittills verkar vara ensamma med, är sättet att hantera maskning. Liksom med Photo Styler och andra har du den magiska staven som kan följa konturer, färger etc. När programmet gjort sitt kan man i Picture Publisher välja att ändra och justera maskningslinjen programmet ritat. Man kan på så sätt enkelt finjustera en komplicerad friläggning som med andra program kräver stadig hand och oändligt tålamod. Till skillnad från Photo Styler saknar Picture Publisher möjligheten att snabbt och enkelt beskära bilden. Här måste du markera, klippa ut och till sist skapa en ny bild från urklippet. I Photo Styler klickar du på beskärningsverktyget, markerar och dubbelklickar på bilden och vips försvinner allt utanför markeringen, på så vis tar inte bilden mer utrymme än nödvändigt. Liksom alla andra bra program under Windows har Picture Publisher stora brister när det gäller inscanning och kalibrering av scanner och program. De medföljande delarna för kallibrering och inscanning är bättre än hos många andra men alldeles för klena för att tillfredställa den som vill göra ett bra jobb. Den dag ett bra program eller tilläggsmodul dyker upp ska vi tala om det. Har du tips? Hör av dig till DTP. Bildeffekter Aldus har släppt Gallery Effects till Windows. Programmet är till för att omvandla foton och bilder med olika slags riteffekter. Programmet fungerar fristående eller som tillägg till bland annat Aldus PhotoStyler 1.1.

12 Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 Brödtexten den bortglömda delen av formgivningen»make your type look professional!«uppmanar varje amerikansk desktoptidskrift med självaktning och lär med jämna mellanrum ut tio, femton smarta knep till den villrådige fontkonsumenten. De får kanske amatören att känna sig en smula yrkesman, men typografin blir knappast märkbart bättre, skriver Christer Hellmark. Och, förresten, vad är»professional type«? Här i Sverige verkar det som om många proffs inte använder ens de enkla amatörknepen. Det vimlar av skickliga layoutare som kan sin Brody och vet hur man ger tidskriftssidan ett mondänt ansikte. Men brödtexten! Men brödtexten, den lämnas att leva sitt eget liv. Oantastad av professionella ingripanden får den ringla fritt ur ordbehandlare, Macar och sättmaskiner vildvuxen, ursprunglig, ociviliserad. Inte kan man skylla allt på desktoprevolutionen heller. Den tid då språk och sats till läsarnas fromma tuktades efter strikta regler ligger långt borta: före desktop, före datorisering, före fotosättning. De typografiska normer som fanns som en självklar mall under böcker och tidningar från 50- och 60-talen uppslukades av sin egen osynlighet när perforatriser och skrivmaskinsstandard trängde in i den grafiska branschen på 1970-talet. Reglerna föll i glömska. Typografiska noviser När så 80-talet drog in med persondatorer, PostScript och PageMaker hade skarorna av typografiska noviser vid skärmarna inga värdiga professionella förebilder att inspireras av. Förfallet rådde överallt, utom i vissa enklaver där kunskaper och regler fanns kvar, ofta parade med ett envist fasthållande vid traditionell produktion och med skepsis och förakt inför den nya desktoptekniken. Vill man i dagens läge plädera för typografisk ordning och reda får man därför i mycket börja om från början vilket inte är det sämsta av utgångslägen. Här följer några råd om hur du kan skapa typografisk ordning och reda i brödtexten. Många är av rent teknisk karaktär. Men man ska ha klart för sig att den bekvämt lättlästa satsen inte uppstår av sig själv ens om man aldrig så dogmatiskt tillämpar dessa principer. Det ska mer till. Vad detta»mer«är antyder jag i resonemangen kring de olika reglerna/tipsen. Knapptryckningar och musklick utgår från Windowsversionen av PageMaker 4.0, men kan anpassas till andra program, eller för den delen vilket typografiskt sammanhang som helst. Att välja typsnitt Alla typsnitt är inte lika bra, även om det låter så i fontreklamen. Just bokstavsformernas kvalitet är faktiskt grunden för all typografi. Ger typsnittet tydliga ordbilder? Passar det till det aktuella sammanhanget? (Lättydda siffror är ett absolut krav i en telefonkatalog t.ex.) Den mesta facklitteraturen på området är också märkligt fri från negativa värderingar. Men enbart det faktum att ett typsnitt finns gör det inte användbart. Ingen ska t.ex. inbilla mig att Avantgarde är en»idealisk stil även för desktop«(åke Hallberg: Desktop publishing, 1988) eller att de amputerade tecknen i ITC Garamond har god läsbarhet som gör typsnittet lämpligt för»längre textstycken«(samma). Inte heller tror jag på att Univers är tydlig i små grader fast Svenska Akademien har fått för sig det (titta på ett uppslag i Akademiens ordlista!). Allt är inte guld som glimmar: det finns många olika skärningar, särskilt av de populäraste PostScript-typsnitten. Även av typsnitt med klingande namn finns avarter. Var därför noga med fontvalet. Skillnaderna är subtila men betydelsefulla och enbart namnet är inte någon garanti för att tecknen ser ut som man väntat sig. Times t.ex. finns i oräkneliga varianter (under ursprungsnamnet eller i förklädnad). Den bästa är, inte oväntat, originalet Times New Roman, som finns i PostScript (typ 1) från Monotype, komplett med kapitäler och gemena siffror. Alla påståenden om att sanserifer lämpar sig för brödtext är falska.»all typografi förutsätter tradition och konventioner.«skriver Jan Tschichold. Den tradition som omger konventionen att sätta böcker och andra löpande texter med antikva är så stark att det är meningslöst att försöka bryta mot den om ens avsikt är att läsaren ska läsa texten och om man inte har sekler på sig att uppfostra till ändrade läsvanor. Använd därför alltid antikva i löpande text. Sanserifen har användningsområden där den kan användas som alternativ till antikvan och där den i många fall är överlägsen: rubriker, mellanrubriker, figurtexter, kortare ingresser, affischtexter m.fl. Att nyttja sanserifen i brödtext för att man vill skapa en typografisk kontrast är en alltför enkel genväg som alltid drabbar läsbarheten. Bokstavsmellanrum Man brukar skilja på tillriktning som generellt påverkar bokstavsavstånden i en hel text och kerning som är individuell, dvs. styr mellanrummet i enstaka bokstavspar. Ändrar man tillriktningen, ändras alla bokstavsavstånd lika mycket, ändrar man kerningen påverkar det bara avståndet mellan två bokstäver. Att öka bokstavsavstånden i ett eller några ord kallas spärrning. På den tid när bokstäver göts på fyrkantiga blybitar fanns det bara ett sätt att ändra avståndet mellan bokstäverna: att öka mellanrummen. Närmare varann kunde de inte komma, blykuberna satte begränsningen. Ville man ha tätare mellan t.ex. T och y eller f och i fick man gjuta speciella ligaturer, dvs. flera tecken på en och samma typkropp. Med digital sätteknik är allt möjligt: bokstäverna flyter omkring godtyckligt i sidled. De kan trampa varann på fötterna eller sättas helt överlappande. Tillriktning Fonttillverkaren levererar typsnittet med»normaltillriktning«, dvs. varje tecken är tilldelat ett breddvärde som generellt gör texten lagom tät. Det kan i olika sammanhang vara nödvändigt att ändra på tillriktningen för att sätta texten något tätare eller glesare. (Fonttillverkaren kanske inte har samma uppfattning om tillriktning som användaren). Tonvikten ligger på något. Ändrar man tillriktningen med mer än 3 procent åt något håll lever man farligt: texten ser ljusare eller mörkare ut och läsaren störs av skillnaden. PageMaker hanterar bokstavsavstånd (vid manuell eller automatisk tillriktning eller kerning) med hjälp av två mått: 1/25 fyrkant och 1/100 fyrkant, där en fyrkant är lika med den aktuella graden. Måttsystemet är relativt, dvs. det följer graden och man behöver aldrig bekymra sig om hur stort måttet är i absoluta tal (millimeter eller punkter). För att spärra ett ord eller manuellt ändra tillriktningen i ett stycke: markera texten och tryck [Ctrl Skift

Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 13 Num+]. För varje tryckning ökar bokstavsmellanrummet med 1/100 fyrkant. [Ctrl Num+] eller [Ctrl Skift Backsteg] ger 1/25 fyrkant för varje tryckning, Num ger motsvarande minskning. I PageMaker kan man ändra den automatiska tillriktningen i fem fasta steg: mycket tät, tät, normal, gles och mycket gles plus alternativet _ingen_ som är liktydigt med normaltillriktningen. Det gör man i undermenyn till menyvalet _Spärra/Knip_ i _Text_-menyn eller i dialogrutan _Text_ under _Text_-menyn ([Ctrl t]). PageMaker levereras med de fem värdena förinställda och de kan inte påverkas. Men det finns bot: med hjälpprogrammet PMtracker kan man själv bestämma värden på de fem nivåerna i mycket fina steg (från 35 till 999 procent av fyrkanten i steg om 0,1 procent). Man kan också bestämma olika värden för olika gradintervall, vilket är användbart eftersom en rubrik i större grad behöver proportionellt mindre avstånd mellan bokstäverna. (Denna åtgärd brukar kallas knipning. Den som någon gång gnuggat en lagom tät rubrik och sedan förstorat den i reprokamera vet vad det handlar om rubriken ser plötsligt för gles ut. PageMakers standardvärde i alternativet _Normal_ kniper rubriker i större grad, dvs. minskar teckenmellanrummen proportionellt mer ju större graden är.) Tillriktningsvärdet kan också läggas i en formatmall. En återkommande rubrik i större grad kan på detta sätt knipas automatiskt; en rubrikrad i versaler kan spärras (se nedan). Denna funktion parad med möjligheten att i PMtracker ställa värdena gör kontrollen fullständig. Amerikansk standard En viktig sak om bokstavsmellanrum: enligt engelsk och amerikansk typografisk konvention är det tillåtet att spärra (eller knipa) en rad för att slå ut den till full bredd i utsluten sättning. I ytterlighetsfallen som kan beskådas i engelska kvällstidningar med smala spalter är texten som ett dragspel: ena raden tät, den andra gles. Detta är absolut förbjudet i svensk typografi och därför måste man ändra PageMakers amerikanska defaultvärden. PageMakers förinställda standard ändrar man genom att gå in i den aktuella dialogrutan och ändra ett värde när inget dokument är öppet. Man stänger dialogrutan genom att klicka _OK_ (eller trycka [Enter]). Det nya värdet sparas och gäller som standard för alla dokument man sedan öppnar i PageMaker. Alla värden som man kommer åt via menyer och dialogrutor kan ändras på detta sätt. För att förbjuda spärrning i utsluten sats: öppna dialogrutan Mellanrum under menyvalet _Stycke_ i _Text_- menyn [CTRL k][alt+m]. Ändra siffrorna i den högra kolumnen _Teckenmellanrum_ till nollor: Minimum 0%, Önskat 0%, Maximum 0%). Klicka _OK_. Spärrning Att öka bokstavsmellanrummet i ett eller ett fåtal ord kallas spärrning. Mellanrummet ökas lika mycket på alla ställen. Man bör aldrig spärra gemena ord i löpande text därför att det slår sönder den ordbild som ögat och hjärnan är så beroende av för bekväm läsning. Orden blir mer svåruppfattade. Förr var det vanligt att man använde spärrning för att utmärka och poängtera ord i en löpande text. Numera används, tack och lov, nästan enbart kursiv för detta ändamål. Lika kategoriskt som man kan säga: Spärra aldrig gemena! lika bestämt kan man säga: Spärra alltid versaler! Versalerna i en font har fått sina breddvärden för att fungera bra som begynnelsebokstäver i namn och meningar. Sätter man rubriker eller ord i löpande text med antikvaversaler hamnar bokstäverna ömsom för tätt, ömsom för glest. Versaler i löpande text ska användas ytterst sparsamt eftersom de är mycket mer svårlästa jämfört med gemena. Mellanrubriker kan bli bra i versaler och ibland behöver man markera ett eller några få ord (t.ex. för att återge en tidningsrubrik eller för att ange förhöjt röstläge i en replik). Spärra alltid versalerna lite, t.ex. 2/25 fyrkant. Sätt dem gärna 1 punkt mindre än omgivande text så blir de mindre påfallande alltså: om brödtexten är 10 punkter sätts versaler i 9 punkter när de är två eller flera i följd. Kapitäler bör också spärras, gärna lite mer än 1/25, men 2/25 är för mycket... Gör man det manuellt kan man markera texten och trycka [Ctrl Skift Num+][Ctrl Num+], som ger 1/100+1/25=1/20 fyrkants spärrning. När kapitäler används tillsammans med gemena siffror, t.ex. i adressrader och liknande, ska man se till att spärra enbart kapitälerna, inte siffrorna. Utjämning Egentligen är spärrning av versaler bara det näst bästa sättet att få dem bra. I enstaka rubriker satta med versaler använder man i stället utjämning. När man är ovan att handskas med versaler och ser ordet VALTAND är det lätt att ta till fel åtgärd för att få det snyggt. Mellanrummen ser ojämna ut därför att bokstäverna vänder olika sidor mot varann: sned mot sned, sned mot rak, rak mot rak och så L och T som kan sättas tätt utan att nudda varann.»det är ju alldeles för stort avstånd mellan V och A och mellan L och T. Jag flyttar ihop dem. Så här.«: VALTAND»Oj, nu blev det glest där... Jag får flytta ihop mer.«: VALTAND»Nä, det blev inte heller bra...?«versalerna gör motstånd, ordet lever sitt eget liv; en ändring på ett ställe påverkar hela ordet. Så där kan man hålla på en god stund, och bra blir det aldrig därför att utgångspunkten är fel: ordet är inte för glest utan för tätt satt; vissa mellanrum måste ökas, andra minskas, för att ordet ska se jämnt ut för ögat: VALTAND Utjämning av versaler kan inte läggas i format utan är ett petande som måste göras manuellt, eftersom varje bokstavsmellanrum måste anpassas individuellt och bedömas av öga och typografiskt förnuft. (Alternativet skulle vara att bygga mycket omfattande kerningparstabeller för versalerna; mig veterligt finns det inga fonter som har sådana. I vissa typsnitt finns s.k. titling-versaler som delvis löser problemet. Dessa versalalfabet, som ligger i en font utan gemena, är tunnare tecknade och gör sig bättre i större grader än de vanliga versalerna. Breddvärdena är också bättre anpassade för sättning med enbart versaler, men de kräver i de flesta fall ändå särskild behandling.) Det går naturligtvis att göra finstämd versalutjämning i PageMaker: med textmarkören mellan två bokstäver adderar eller subtraherar man 1/25 eller 1/100 fyrkant i taget tills man är nöjd. Men det kräver stort tålamod. Det görs bättre i ett illustrationsprogram som kan hantera text i _outline_-format. Utjämning är inget man ägnar sig åt på 95 mellanrubriker i en trehundrasidig bok; där får man nöja sig med att lägga spärrning i rubrikformatet eller välja gemena. I nästa nummer av DtP kommer den avslutande delen av Christer Hellmarks artikel om brödtextens mysterier.

14 Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 PageMaker i praktiken en frontrapport i åtta delar I en renoverad studio i centrala Stockholm sitter vår PageMakerhacker och letar fram nya tips åt dig. Inte så långt från gamla Front Page, faktiskt, ett raggställe som de flesta säkert glömt vid det här laget. PageMaker finns däremot kvar, och här kommer lite tips från fronten. 1. Säg att du vill skugga en rubrik. Väljer du nu Skuggad text under Stil blir resultatet inte helt lysande. Lägg en skugga manuellt istället: Kopiera rubriken, markera kopian med textverktyget, välj rasterton eller fördefinierad färg, och placera därefter kopian där du vill ha den. Lägg under och genast har du en snygg skuggning. 2. I DtP # 1 tipsade vi om några knep för bättre avstavning i PageMaker. Här ytterligare ett, som är särskilt användbart när du arbetar med vänster- eller högerjusterad text. PageMaker arbetar med något som kallas avstavningszon, och som är förinställt på 20 millimeter. Med detta förinställda värde blir exempelvis vänsterjusterad text mycket ojämn i högerkanten. Den avstavar bara några få ord. Vill du ha texten jämnare ställer du ner det förinställda värdet för avstavningszon till exempelvis 8 eller 10 millimeter. Avstavningszon hittar du i dialogrutan Avstavning. 3. Formatmallar för text använder de flesta sig av. Dock oftast i för liten omfattning. Tidsbesparande sätt att göra formatmallar är att först prova ut rätt text, sätta in markören i texten och välja Formatmallar (snabbkommando apple 3). Där väljer du Ny, döper mallen och klickar OK. Här några exempel på mallar som de flesta kan ha användning för: Textrute-format. Lägger du en kortis i enspaltig ram, drar du kanske in handtagen för att smala av spalten? Gör istället ett format med vänsteroch höger-indrag. Välj ditt önskade värde, exempelvis 3 mm, som indrag vänster och höger i rutan under Stycke (apple K). Vissa format kanske alltid är versaler, exempelvis fotobyliner (FOTO: KALLE KARLSSON). Välj versaler i rutan Text... innan du sparar som formatmall.i regel kan du inte ha för många formatmallar. Gränsen går vid när du inte kan hitta dem snabbt i formatfönstret. När du ändrar i en formatmall, exempelvis brödtext, ändras automatiskt allt i hela dokumentet som du formaterat som brödtext. I värsta fall ändras då också en rad andra format. Det beror på att dessa format haft tillvalet baserad på brödtext. Enklaste sättet att undvika trassel är att aldrig basera ett format på något annat format. 4. Arbetar du med tabloid eller andra större format men har bara en A4- skrivare för utskrift? Då skriver du förmodligen ut sidor i 70 eller 75 procent och läser korrektur med värkande ögon. Du kan istället få ut sidan i 100% uppdelad på två A4-sidor. Välj Skriv ut, klicka i tillval. Du får då upp en ny dialogruta där du ska ange Dela upp, överlappning 1 mm och liggande utskrift. Klicka OK och skriv ut i 100 procent. Då får du ett betydligt mer lättläst korrektur 5. Lägg ner ordentlig möda på att skapa fungerande malldokument för återkommande produktioner, exempelvis tidningar. Malldokument skapar du genom att rensa ett dokument från allt som inte återkommer i tidningen. Plocka bort artiklar, bilder och rubriker, spara däremot vinjetter, redaktionsspalt, paginering, sidhuvud och allt annat som är sig likt från gång till gång. När du är klar, välj Spara som från arkiv-menyn, kryssa för malldokument och döp dokumentet till mall för tidningen X eller liknande, så att du lätt kan skilja dokumentet från andra. När du öppnar malldokumentet genom att dubbelklicka på det, öppnar du en namnlös kopia av mallen som du sedan kan börja arbeta med. Allt går att ta bort eller ändra som vanligt i malldokumentet, så spara hellre för mycket än för lite. Vill du ändra i ett redan färdigt malldokument, öppna först PageMaker genom att dubbelklicka på PageMaker-symbolen. När PageMaker startat, välj Öppna ur arkivmenyn och kryssa i original innan du ger OK för att öppna den mall du valt. 6. Arbetar du i System 7 kanske du har råkat ut för problemet att PageMaker inte hittar dina typsnitt. Kontrollera då att skrivarfonterna ligger lösa i systemmappen (det vill säga inte istoppade i en mapp i systemmappen). Detta gäller endast dem som inte använder Suitcase. 7. Har du problem att göra snygga figursättningar exempelvis runt cirklar eller oregelbundna bilder? När du valt figursättning i Objektmenyn får du en steckad figursättningsram runt ditt markerade objekt. Klicka på den streckade ramen med pilverktyget så får du fram nya isättningspunkter som du kan använda som handtag. Dra i dessa nya hantag så hänger figursättningen med. Gör nya isättningspunkter och anpassa figursättningen tills du är nöjd. 8. Figursättning kan du också använda för att göra anfanger på ett enklare sätt, förutsatt att du har ett ritprogram typ FreeHand. Gör anfangbokstäver i FreeHand, hela alfabetet, och överför dem en och en som eps-filer. Montera önskad anfang som bild, välj figursättning, ställ ner bildramen till 0, anpassa figursättningen och placera in anfangen i texten. Dina eps-anfanger kan du spara i en särskild anfang-mapp och använda dem om och om igen i din tidning. BUGGFIX SKICKAS UT I USA En uppdatering till PageMaker 4.2a skickas i dagarna ut till alla registrerade Page- Makerägare i USA. Den ger bättre utskriftsrutiner för PICT-bilder, liksom för stora sidformat. Mellanrummet på en bildpunkt (pixel) mellan fyllning och ram som synts vid rippning av objekt med hög upplösning ska också vara åtgärdat.

Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 15 Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den du kan också faxa den till 08-644 90 66! Fyndhörna för desktopare Alla prenumeranter är välkomna att faxa in gratisannonser till DtP:s fyndhörna. Köpes Macintosh SE eller Classic. Tel 08-650 20 12, 650 09 29. Säljes Macintosh SE/30 med stor bildskärm, 8/105 MB. Tel 08-644 95 11. Andra typsnittet i serien Les Fonts Terribles Stefan Lundhem, historiker och typograf, har ritat det art deco-inspirerade typsnittet Miami Blues, som är det andra i vår serie Les Fonts Terribles. Med kommande nummer av DtP följer nya typsnitt. Stefan Lundhem medverkar regelbundet i DtP, arbetar på riksdagens bibliotek och sysslar med att transkribera och ge ut ståndsprotokoll från 1700-talet. På disketten hittar du också en aktuell karta över Spanien, OS-landet, och en användbar liten vinjett; slit dem med hälsan. Dokumenten är EPS-filer, skapade i Illustrator, och går bra att montera i Quark och PageMaker. Dessutom medföljer en tidningsmall i Quark XPress. DtP vill gärna sprida era mallar; inte för att folk ska kopiera dem, men man kan lära sig mycket nytt genom att se hur andra har lagt upp sitt jobb. MIAMI BLUES AV STEFAN LUNDHEM abcdefghijklmno pqrstuvwxyzåäö!?/()%&øæüû ;,:. 1234567890 b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratis disketter, under 1992 (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag får då DtP från nummer 1/1992. Så fort prenumerationen är betald kommer disketter och tidigare utgivna nummer av DtP med posten. Jag vill ha Les Fonts Terribles -typsnitten för b Macintosh, b PC. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker. Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. b Skicka honom/henne ett provnummer! Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. b Skicka honom/henne en faktura! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMER TELEFON BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER POSTADRESS OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER FAX DtP Svarspost 110141700 DtP Design Typografi Produktion kommer ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare är Pelle Anderson. Copyright DtP. Presslagt 7 juni 1992. Adress Design Typografi Produktion Box 20158 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumerationspris 1992 2 400 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1992. 110 20 Stockholm Frankeras ej. DtP betalar portot.

16 Design Typografi Produktion # 5 Juni 1992 Xtensions XChange för dig som har Quark Nya XTensions kommer ideligen och det är inte lätt att veta vad marknaden. har att erbjuda. I San Fransisco finns XChange, en distributionscentral för Quark XPress och XTensions, som gör det lättare att hitta rätt. Här finns information om och försäljning av XTensions. XChanges nätverk kan också användas av de som tillverkar XTensions och vill sprida dem. Software Plus i Norrköping har fått franchise-avtalet för XTensions XChange i Sverige och ska starta en svensk filial. Som medlem i XChanges månadsklubb får du uppdatering av nya och gamla Xtensions, demonstrationsversioner av Xtensions och freeware. Telefon i USA 0091-415-337-0102, till Software Plus 011-28 27 00. Typografins jetset möts i Cambridge Monotypes årliga konferens hålls 1-3 september i Queens College i Cambridge, England. Vacker stad, trista lokaler. Erik Spiekermann är ordförande, ett självklart val för en konferens om Typografiska förbindelser en europeisk konferens om typografisk historia, teori och praktik. Bland talarna finns Matthew Carter, typsnittsskapare med bland andra Olympian, Bell Centennial och Galliard, liksom Adrian Frutiger, som väl inte behöver någon närmare presentation. Walter Tracy och Alison Black kommer, Gerard Unger är där, liksom många andra större och mindre berömdheter. Koppla PowerBook till PC-skrivare PowerPrint låter dig koppla din Mac till 850 olika icke-appleskrivare. Du kan alltså lämna laserskrivaren på kontoret när du åker på tjänsteresa till PC-land med din PowerBook. PowerPrint innehåller inte bara skrivardrivrutiner, utan också den kabel som behövs för att koppla ihop datorn med skrivaren. PowerPrint understödjer också batteriskrivare som populära Canon BJ- 10 och Citizen PN-48. PowerPrint funerar med såväl system 6 som system 7, ATM och TrueType. Paketet med kabel, drivrutiner och manual kostar 1 290 kr plus moms. TT Tronic har tel 08-792 07 61. MacDraw Pro i ny version Claris, kommer nu med version 1.5 av MacDraw Pro. Den gamla klassikern finns i två versioner, II och Pro, som bägge har den avgörande nackdelen att de inte skapar Postscriptfiler. Version 1.5 är snabbare och utnyttjar system 7-funktionerna fullt ut, likson QuickTime ger möjlighet att inkludera rörliga bilder och ljud. 4 450 kr plus moms kostar programmet, och finns för leverant från Studentlitteratur från augusti. Tel 046-31 20 00. Snart en PC med Apple-smak? Uppgifter i amerikansk datorpress gör gällande att Apple inte nöjer sig med att sälja skrivare och scanner för Windows-marknaden. Med nio miljoner Windows-användare världen över, mot sex och en halv Mac-användare, är frestelsen för stor; mycket tyder på att Apple kommer att släppa en variant av Macens operativsystem som ska kunna köras på en PC. Vissa hävdar att Apple kommer att profilera sig som ett programvaruföretag snarare än en hårdvaruleverantör. Macens saga all? Nej, det tror vi inte på. Elektronisk Filofax Apples första PDA En PDA, personlig digital assistent, vad är det? Det är Apples nya satsning, en serie små smarta hjälpmedel vars grundidé påminner om Sharps Wizard, men har förmåga till kommunikation och något som liknar artificiell intelligens, som ger assistenten förmåga att tolka budskap som mera liknar talspråk än kommandon. Assistenten kommer att kunna läsa användarens handstil, skicka fax och elektronisk post, såväl via en ledning som trådlöst. Processorn blir en RISC-processor från ARM, ARM 610. Den kommer att dra lika lite ström som en liten ficklampa. De första assistenterna i serien, som kommer att heta Newton, kommer från Apple och Sharp (som köpt licensrätten) i början av 1993. Digital Equipment åter in på tidningar Digital satsar återigen på integrerade system för tidningsproduktion, nu med Microsofts Windows NT som operativ miljö. Tillsammans med företagen CompuText, som utvecklat ett eget programpaket för tidningsredaktioner och annonsavdelningar, och systemleverantören DISC, erbjuder Digital paketlösningar för tidningar baserade på VAX-servrar och PC som arbetsstationer. The Advocate i Baton Rouge, USA, blir första installationen med det nya systemet. Tycker du Photoshop är för svårt att lära sig? Att via ett bildbehandlingsprogram få fram ett trycktekniskt optimerat bilddokument kan vara knepigt även för en expert; för en nybörjare tar det dessutom oändlig tid. Cachet, ett mycket omtalat program från EfI, kan vara lösningen. Enligt flervalsprincipen väljer användaren hela tiden den bästa av sex varianter som man ser på skärmen. På så sätt ställs värdena för kontrast etc. in på bästa sätt. Har du ögon att se med kan du också använda Cachet. Holländska typsnitt ges ut av URW Frank Blokland, holländsk designer, tog för två år sedan initiativet till DTL, Dutch Type Library. Typsnittsfirman URW i Hamburg nappade på tanken, och nu kommer de första holländska typsnitten i serien. Det blir Argus, ritad av Gerard Unger, Bacchus och Dokumenta av Frank Blokland och klassiska Amsterdam Garamont. SE/30 nu också i porugisisk marmor Har du tröttnat på den plastiga Maclooken? Vad tycks om ett skräddarsytt yttre i portugisisk marmor, granit eller ädelträ? Archikomp i tyska Vöhringen fixar det men billigt är det inte, 23 000 tyska mark kostar marmormacen. Och då ingår inte datorn. Skolskrift ny tysk i topp Från Fontshop i Berlin kommer statistik på mindre leverantörers bästsäljare. Just nu ser tio-i-topp-listan ut så här: 1. Schulschrift & Schulbuch (FontFont) 2. Renaissance (Electric Typographer) 3. Hands. (FontFont) 4. Trybuna & Gazeta (MacCampus) 5. Typeface Six & Seven (FontFont) 6. Ladoga & Moskva (MacCampus) 7. Meta (FontFont) 8. Garage Gothic (Font Bureau) 9. BarCode (Bear Rock) 10. Keedy Sans (Emigre) Photo Lettering Inc satsar på Postscript Klassiska New York-sätteriet Photo Lettering har beslutat att digitalisera sina över 10 000 typsnitt, och göra dem tillgängliga i Postscript. Bland typsnitten finns bland annat 600 unika typsnitt av Ed Benguiat, avsedda för accidenstryck som film- och teateraffischer. Alphabets & Images, också i New York, ska sköta jobbet med överföringen till Postscript.