Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält

Transkript

1 Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält Tryckarna behöver ett neutralt hjälpmedel för att styra trycket rätt. Provtryck som förlagor är ofta bristfälliga och kommer troligen att försvinna på sikt. Gråbalansfälten går att utforma och placera rimligt diskret. Styrning med gråbalans förutsätter rätt anpassad repro. Gråbalansfält är ett bra hjälpmedel vid utvärdering av tryckkvalitet. Gråbalansfält ökar medvetenheten om kvalitetstyrning genom hela kedjan, prepress och tryck.

2 Innehåll Tidningsbilder och annonsbilder är lika viktiga 3 Villkor för fungerande gråbalansstyrning 3 Vad är fördelarna med gråbalansfält? 5 Gråbalans för styrning av trycket 6 Tre villkor för gråbalansstyrning 7 Bildinläsning 7 Bestämning och kontroll av korrekt gråbalans i Photoshop 8 Utformning och placering av gråbalansfält 12 Förslag på gråbalkens utformning 13 Gråbalans i tryckeriet 14 Förslag på arbetssätt för färgstyrning med gråbalans 16 2

3 Tidningsbilder och annonsbilder är lika viktiga Dagstidningen innehåller både redaktionellt material och annonser. Annonserna bidrar till att göra tidningen till den efterfrågade produkt den är och det redaktionella materialet ökar annonsernas värde. Det finns ett ömsesidigt beroende. Tryckarna har alltid prioriterat annonsernas kvalitet på bekostnad av de redaktionella bilderna. Det är förståeligt men inte längre acceptabelt. Dagstidningens styrka är just helheten. Enda sättet att nå en jämn och stabil tryckkvalitet i hela tidningen från dag till dag är att gå från subjektivt tyckande till objektivt tryckande. Det innebär styrt tryck och rätt anpassad repro. De senaste åren har allt fler dagstidningar lagt in gråbalkar eller gråbalansfält på sidorna. Gråbalansfält är ett effektivt hjälpmedel för att styra trycket utan att tryckaren ska behöva gissa hur en viss bild ska se ut. Men det räcker inte att gråbalansfälten finns i tidningen. Flera villkor måste uppfyllas för att de ska motsvara förväntningarna på jämn kvalitet: Villkor för fungerande gråbalansstyrning 1 Fälten bör finnas på alla fyrfärgssidor, redaktionella- och annonssidor. 2 Fälten måste ha fungerande utformning, storlek, antal och placering. 3 Motiv och funktion bör förankras hos tidningens ledning, redaktion, annonsavdelning och annonsörer för att kunna genomföras framgångsrikt. 4 Tryckarna måste veta att gråbalansfälten alltid går att lita på. 5 Tryckarna måste få information och utbildning om funktion och tillämpning. 6 Tryckarna måste få klara riktlinjer om ansvar och befogenhet att styra efter gråbalansen även om felaktig repro leder till dåligt tryck, eller hur man ska hantera den situationen. Att införa gråbalansstyrning i tryckeriet kräver alltså samordning, information och utbildning. Effekten kan annars bli att tryckarna i än större utsträckning får skulden för dålig kvalitet i trycket, som kanske inte alls är orsakat i tryckeriet. 3

4 Färgpressens uppgift är att verka för en hög och jämn färgkvalitet i dagspress. En viktig del är att informera tidningarna och deras kunder om styrt tryck med gråbalans och kraven på rätt anpassad repro och att få tidningarna att ena sig för en standard. Den här skriften om gråbalansstyrning är ett första steg i den riktningen. Den utger sig inte för att vara en komplett instruktion för gråbalansstyrning, men vill förklara följande för alla berörda på tidningarna: Vad gråbalansstyrning innebär. Fördelarna med gråbalansstyrning. Principerna för hur man går tillväga för att införa gråbalansfält. Hur tryckaren använder gråbalansfält som hjälpmedel. Den vanligaste placeringen av gråbalansfält i en tabloid- eller berliner- och broadsheettidning. Fälten placeras alltid tvärs tryckriktningen, det vill säga pappersbanans riktning. Pappersbanans riktning Pappersbanans riktning 4

5 Vad är fördelarna med gråbalansfält? Gråbalansfälten bör vara av tillräcklig storlek och antal för att fungera tillfredsställande. Samtidigt vill ingen att de ska synas i tidningen. Få läsare uppfattar dock fälten som störande. Fördelarna är helt dominerande. Ytterst tjänar alla på att trycket styrs med gråbalans. Läsarna får en tidning med jämn tryckkvalitet i såväl redaktionella bilder som i annonser. Annonsörerna får annonser som har jämnare tryckkvalitet. Annonsavdelningen kan göra säkra bedömningar av kvalitet på tryck vid eventuella kvalitetsdiskussioner med kunden. På sikt kommer styrning av trycket med gråbalansfält medföra att allt annonsmaterial blir rätt anpassat. (det blir lätt att konstatera om repron är fel gjord) Bildhanterarna på redaktionen får ett hjälpmedel för att styra och optimera kvaliteten i bildbehandlingen. Tryckarna får ett objektivt hjälpmedel som ersätter provtrycken. (Ofta har man inga förlagor alls för redaktionella bilder och annonsprovtrycken är inte dagspressanpassade. Dessutom kommer troligtvis provtrycken att försvinna när det digitala annonsmaterialet ersätter filmerna.) Tryckarna behöver inte tvingas rädda en bild med fel repro på bekostnad av andra bilder. 5

6 Gråbalans för styrning av trycket Samtryck med 100% vardera av kulörerna cyan (C), magenta (M) och gul (Y) blir i teorin svart. För att få grått krävs rastertoner med rätt procentvärden. Den gråbalansblandning som man refererar till i standarden byggs upp av 30% cyan och 22% magenta och gult. Gråbalans i trycket bygger på en känslig jämnvikt av kulörfärgerna. Just därför är det ett hjälpmedel med stor precision för att styra färgtryck. Med gråbalansfält i kombination med en jämförbar rasterton i svart har man kontroll över densitet och balans i alla fyra färger. Svartreferensen tas fram på varje tidning, gråbalansen ska vara samma för alla tidningar. Men det är ingen enkel balansakt som tryckaren ska utföra. Neutralt grå blir snabbt kulör även vid små densitetsavvikelser. Gråbalansfälten är i första hand ett hjälpmedel för att med ögat bedöma och styra trycket. Det går att mäta fälten med densitometer, men vid tryckstart och mindre upplagor är det inte realistiskt att tryckaren ska hinna mäta alla fält på alla färgsidor. Det skulle orsaka höga makulatursiffror. Däremot är densitometern till nytta dels för att träna ögat att bedöma färgstick i gråbalansen och dels för att ta stickprov eller göra kvalitetskontroller i efterhand. 6

7 Tre villkor för gråbalansstyrning 1. Färgbilder och rasterblandade färger måste vara anpassade till Färgpressens rekommendationer. 2. Förpresskedjan ska vara linjär vilket innebär att gråbalansfältens procentvärde är korrekt ända fram till och med plåtkopieringen. 3. Trycket ska styras inom rekommenderade värden. Bildinläsning Det är viktigt att arbeta i korrekt belysning, både vid bildinläsning och tryckning med gråbalkar. Gråtoner i en färgbild påverkas också mest vid felaktig belysning. Den standardiserade belysningen ska vara av typ dagsljus och ha en färgtemperatur på 5000 Kelvin med ett Ra-index över 90. Detta gäller all belysning som omgivningsljus, ljusbord, betraktelseboxar, både för påsikt och genomsikt. Alla bildskärmar som används vid bildbehandling måste också vara korrekt inställda och kalibrerade så att de visar korrekta och neutralt grå färger. Inställningarna i separationsprogrammet ska anpassa bilderna till tidningstryckets möjligheter. Förutom punktförstoring och fulltonstäckning måste delfärgerna blandas korrekt. Grafiska civilingenjören Mattias Nyman har i sin bok på ett lättfattligt sätt beskrivit hur du i Photoshop arbetar med gråbalans. Avsnittet beskriver egentligen hur du tar fram en korrekt gråbalans för ditt tryck. Men på samma sätt kan du också kontrollera att dina bilder reproduceras korrekt. Vi visar här ett utdrag ur hans bok (sid 8-11). Färghantering För att simulera hur en bild kommer att se ut i tryck redan på bildskärmen, kan du använda Färgpressens ICC-profil och Photoshoptabell. Vill du veta mer om färghantering läs Färgpressens handledning om Färghantering i dagspress. 7

8 Bestämning och kontroll av korrekt gråbalans i Photoshop 7. Bestämning av korrekt gråbalans Att styra tryckprocessen efter fulltonsdensiteter kräver att man har tillgång till fulltonsytor längs hela pressens bredd. Det är enkelt om man kan skära bort dessa efter att produkten är tryckt. Men hur gör man om det inte finns möjlighet till detta? Dagstidningar är ett utmärkt exempel när denna möjlighet inte finns, eftersom de inte skärs rent efter tryckningen. Istället tvingas man lägga in fulltonsfält som kommer att synas i den slutliga produkten. Dessa fält är ju inte direkt vackra eller diskreta och passar sällan i den grafiska formen. Ett alternativ är att använda gråbalansfält istället. Det är fält som är uppbyggda av de tre kulörfärgerna i de proportioner som tillsammans bildar grått. De stör inte den grafiska formen lika mycket eftersom de, om de är rätt tryckta, inte har någon färg. Samtidigt är de ett mycket känsligt instrument för att kontrollera och styra färgmängden vid tryckningen. De kan utvärderas både visuellt och med densitometer. Så här gör du för att bestämma tonvärdena i en korrekt sammansatt gråbalans. UTDRAG UR MATTIAS NYMANS BOK BÄTTRE BILDER I TRYCK 8

9 1. Se till att reprosystemet, i det här fallet Photoshop, har korrekta bildskärmsinställningar och separationsinställningar för den aktuella tryckmetoden inladdade. Helst ska dessa utgöras av en separationstabell. 2. Skapa en neutralt grå ton i lämplig ljushet i Photoshop. En sådan har samma värde i R, G och B. Det gör du enklast genom att dra RGB-reglagen i Färgväljaren så att de har samma värde. UTDRAG UR MATTIAS NYMANS BOK BÄTTRE BILDER I TRYCK 9

10 Färgpressen: Det är i färgväljaren du bör få gråbalansen enligt standarden. Det vill säga C=30% (±2%), M=22% (±2%) och Y=22% (±2%). 3. Byt visningsläge i Färgväljaren så att den visar CMYK-värden. Då visas motsvarande kombination av CMYK för denna grå. Den innehåller antagligen en del svart, men det kan du räkna bort eftersom det inte påverkar färgtonen. Den kvarvarande andelen CMY är en korrekt gråbalans, den gråbalans som Photoshop förutsätter när separationer görs. Exakt vilka värden för CMY som Photoshop ger, varierar beroende på bildskärmsintällningar och seprationstabell. Det svåraste med denna metod är att bestämma vilken procentton svart som motsvarar den valda gråbalansen i ljushet. Det finns ett sätt att göra detta i Photoshop. Men på grund av att Photoshop har en ganska primitiv modell för att simulera punktförstoringens effekt är det inte säkert att denna ton stämmer exakt. Den kan behöva modifieras lite efter erfarenheter från tryckningar. UTDRAG UR MATTIAS NYMANS BOK BÄTTRE BILDER I TRYCK 10

11 Färgpressen: Svartreferensen bör ligga mellan 30-35% när C=30%, M=22% och Y=22%. 1. Se till att korrekt punktförstoringsvärde för svart är inmatat i rutan Tryckfärger och att rutan Punktförstoring i gråtonsbilder är förkryssad, samt att korrekt separationstabell är inladdad. 2. Ställ in korrekt gråbalans i Färgväljaren. 3. Byt visningsläge på Färgväljaren så att den visar gråtonsvärde. Det tonvärde som visas är det som Photoshop anser motsvara den valda gråbalansen. 4. Genomför en provtryckning vid korrekta måldensiteter i fullton och kontrollera att CMY-tonen och svarttonen är lika. Du kan skapa några plattor i olika tonsteg omkring det som Photoshop räknat fram, för att jämföra vilket som stämmer bäst. UTDRAG UR MATTIAS NYMANS BOK BÄTTRE BILDER I TRYCK 11

12 Utformning och placering av gråbalansfält Avsaknaden av en gemensam standard kan skapa problem när det gäller att få annonsörerna att acceptera gråbalkar i annonserna, speciellt vid rikstäckande kampanjer. En av Färgpressens uppgifter är att verka för gemensamt utseende och layout av gråbalansfälten. Människans färgminne är kort. Detta gör det svårt för oss att komma ihåg vad som är neutralt grå utan någon form av referens. Samma sak också för kulörta färger där vi gärna använder färgguider i stället för att plocka dem direkt ur minnet. Neutralgrå referensfält har därför en viktig funktion som likare vid visuell styrning med gråbalkar. Format, antal och placering är ofta en kompromiss mellan redaktion och tryckeri. Tryckarna vill helst ha en för varje färgspalt, vilket innebär ungefär 10 stycken per sida. Storleken ska vara så att fälten blir tydliga för ögat och går att mäta med densitometer, dvs minst 5 mm i höjd och bredd. Redaktionens önskemål är att gråbalansfälten är så osynliga som möjligt i sidans layout. Det vill säga så små och ljusa som möjligt. Det kan också vara svårt att få plats med stora referensfält utan att de maskas bort vid plåtkoperingen eller hamnar utanför den tryckbara ytan helt eller delvis. Den inbördes procentuella sammansättningen av cyan, magenta och gul, i gråbalansfälten, måste följa Färgpressens standard. En lämplig nivå på gråbalansfälten är 30% cyan, 22% magenta och gul. 12

13 Förslag på gråbalkens utformning Storlek: Helst 5 mm för att enkelt kunna mätas med densitometer. Form: Fyrkant, oval eller linje med motsvarande svartreferens. Se illustration sidan 12. Antal: 5-10 stycken. Rasterblandning: Cyan 30%, magenta & gul 22%. Svartreferens: se längre fram. Vill man ha mörkare eller ljusare gråbalansfält kan tabellen nedan vara till hjälp för att få fram korrekt sammansättning av cyan, magenta och gul Magenta & gul i % Cyan i % Diagram som visar förhållandet mellan cyan och magenta/gult för rätt gråbalans. 13

14 Gråbalans i tryckeriet Innan gråbalansfält införs i tidningen bör provtryckning ske. Detta för att kontrollera att tryckpressen klarar av att trycka inom de rekommenderade värdena för densitet och punktförstoring. Alla stora felaktigheter måste justeras innan gråbalansstyrning införs. Tillfälliga smärre avvikelser kan accepteras. En fördel med gråbalansfält är ju att en förhöjd punktförstoring i någon färg skapar ett färgstick som sedan tryckaren kompenserar genom att sänka densiteten i samma färg. Utgångspunkten är neutral gråhet och samtidigt korrekt svärta i gråbalansen. Men villkoren för tidningstryckning, speciellt vid små upplagor, gör att tryckaren ibland måste välja. Då är neutralt grå att föredra framför korrekt svärta i gråbalansen. Fyrfärgstryckningen måste också ske med Europaskalans färgnyanser och med korrekt färgordning: C > M > Y > K. Efter provtryckningen eller i samband med denna kan man ta reda på vilket procentvärde som svartreferensen ska ha. Detta avgörs, förutom punktförstoringen, av vilken densitetsnivå som svart ska ligga på. Många tidningar vill ligga på högre densitetsnivåer än 1,10 för att få bättre svärta i rubriker och tonplattor. Detta gör att procentsatsen i svartreferensfältet omvänt måste sänkas för att bättre balansera mot gråbalansfältet. Vet man vilken nivå som densiteten i gråbalansfältet ska ligga på är det enkelt att ta fram korrekt svartreferens. Tryck med korrekt densitet och punktförstoring. Mät fälten i en rastertonstege. Det är viktigt att rastertonstegen har täta steg, helst 1% mellan varje fält. Rasterprocenten i det fält som ger samma densitet som gråbalansen är vad svartreferensen ska ha. 14

15 FÖRSLAG PÅ TESTFORM FÖR UPPMÄTNING AV DENSITETS- NIVÅER BÅDE I GRÅBALANSFÄLT OCH SVARTREFERENS. Testformen får plats på två spaltbredder i fyrkant 38% 37% 36% 35% 34% 33% 32% 31% 30% 29% Svart-ref. i % Gråbalans, Cyan (C) 30%, Magenta (M) & Gul (Y) 22% Svart (K) 40% Svart (K) 100% Gul (Y) 40% Gul (Y) 100% Magenta (M) 40% Magenta (M) 100% Cyan (C) 40% Tryckriktning Cyan (C) 100% För att gråbalansmätning sedan ska fungera praktiskt är det nödvändigt att tryckarna får information och utbildning. Förutom att ge instruktion i själva handhavandet måste tryckarna förstå vikten av att ha en bra dialog mellan prepress och tryck. Det är bra om de vet att inte bara trycket utan även avvikelser i repron kan utläsas i gråbalansfälten. Risken är annars att tryckarna tycker att fälten bara är till för att ledningen ska kontrollera om de gör ett bra arbete eller att bemanningen i pressen kan minskas. Färgpressen erbjuder tidningarna kurser för att införa och tillämpa styrning av trycket efter gråbalans Grått i dagspress. 15

16 Förslag på arbetssätt för färgstyrning med gråbalans K CMY 1. Ställ in register och passning i trycket. Det är mycket viktigt eftersom misspass kan orsaka färgstick i gråbalken. K CMY 2. Ställ in gråbalansen visuellt i CMY-fältet så att den blir neutralt grå. Prioritera gråbalans före absolut rätt densitet för att snabbt nå upplagekvalitet samt minska startmakulaturen. Betraktelsebelysningen ska vara av typ dagsljus. K CMY 3. Ställ in korrekt densitet i svartreferensfältet. Använd densitometer som hjälpmedel. K CMY 4. Finjustera svärtan, med bibehållen gråbalans i CMY-fältet, till samma nivå som svartreferensfältet. K CMY 5. Klar. En tränad tryckare lär sig snabbt att med hjälp av bara synen uppnå en korrekt gråbalans. Densitometern kan vara ett bra hjälpmedel för att kontrollera gråbalansen samt som stöd för att lära sig tekniken. 16