Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 8: Binomial- och Poissonfördelning, Poissonprocess

Relevanta dokument
Föreläsning 8, Matematisk statistik Π + E

Föreläsning 8, FMSF45 Binomial- och Poissonfördelning, Poissonprocess

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Mer om Approximationer

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 7: Normalfördelning

Kap 2. Sannolikhetsteorins grunder

Jörgen Säve-Söderbergh

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

FORMELSAMLING MATEMATISK STATISTIK FÖR W; FMSF75 UPPDATERAD Sannolikhetsteori. Beskrivning av data. Läges-, spridnings- och beroendemått

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Kap 6: Normalfördelningen. Normalfördelningen Normalfördelningen som approximation till binomialfördelningen

Föreläsning 2, FMSF45 Slumpvariabel

1 Stokastiska processer. 2 Poissonprocessen

SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH DISKRETA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 23 mars, 2018

Föreläsning 6, Repetition Sannolikhetslära

4.1 Grundläggande sannolikhetslära

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Datorövning 2 Betingad fördelning och Centrala gränsvärdessatsen

Våra vanligaste fördelningar

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Kurssammanfattning MVE055

Matematisk statistik KTH. Formel- och tabellsamling i matematisk statistik

Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 10: Punktskattningar

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Föreläsning 5. Funktioner av slumpvariabler. Ett centralt resultat.

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 5: Summor och väntevärden

Stokastiska Processer

TAMS14/36 SANNOLIKHETSLÄRA GK Poissonprocessen (komplettering) Torkel Erhardsson 14 maj 2010

Matematisk statistik KTH. Formelsamling i matematisk statistik

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 3 Diskreta stokastiska variabler. Jörgen Säve-Söderbergh

Exempel. Kontinuerliga stokastiska variabler. Integraler i stället för summor. Integraler i stället för summor

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Matematisk statistik KTH. Formel- och tabellsamling i Matematisk statistik, grundkurs

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Centrala gränsvärdessatsen (CGS). Approximationer

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 27 / TEN 2

Föreläsning 3. Sannolikhetsfördelningar

TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 08-12

TMS136. Föreläsning 4

Kap 3: Diskreta fördelningar

Resultat till ett försök är ofta ett tal. Talet kallas en stokastisk variabel (kortare s. v.).

Två parametrar: µ (väntevärdet) och σ (standardavvikelsen) µ bestämmer normalfördelningens läge

F6 STOKASTISKA VARIABLER (NCT ) Används som modell i situation av följande slag: Slh för A är densamma varje gång, P(A) = P.

Resultat till ett försök är ofta ett tal. Talet kallas en stokastisk variabel (kortare s. v.).

Formel- och tabellsamling i matematisk statistik

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

4.2.1 Binomialfördelning

Matematisk statistik 9.5 hp, HT-16 Föreläsning 11: Konfidensintervall

FORMELSAMLING HT-18 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMSF70 & MASB02. Sannolikhetsteori. Beskrivning av data

TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

bli bekant med summor av stokastiska variabler.

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 7 september 2016

Problemdel 1: Uppgift 1

DATORÖVNING 2 MATEMATISK STATISTIK FÖR D, I, PI OCH FYSIKER; FMSF45 & MASB03. bli bekant med summor av stokastiska variabler.

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Väntevärde; Väntevärde för funktioner av s.v:er; Varians; Tjebysjovs olikhet. Jan Grandell & Timo Koski

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Föreläsning 4, Matematisk statistik för M

Grundläggande matematisk statistik

histogram över 1000 observerade väntetider minuter 0.06 f(x) täthetsfkn x väntetid

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 3: Transformation och simulering

4 Diskret stokastisk variabel

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 2009) Föreläsning 2. Diskreta Sannolikhetsfördelningar. (LLL Kap 6) Stokastisk Variabel

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Blomqvist U.

a) Beräkna sannolikheten att en följd avkodas fel, det vill säga en ursprungliga 1:a tolkas som en 0:a eller omvänt, i fallet N = 3.

Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E, HT-15 Punktskattningar

SOS HT Slumpvariabler Diskreta slumpvariabler Binomialfördelning. Sannolikhetsfunktion. Slumpförsök.

Repetitionsföreläsning

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Dahlbom, U.

Föreläsning 5: Hypotesprövningar

Repetition och förberedelse. Sannolikhet och sta.s.k (1MS005)

Föreläsning 17, Matematisk statistik Π + E

Poisson Drivna Processer, Hagelbrus

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Föreläsning 9, Matematisk statistik 7.5 hp för E Konfidensintervall

Avd. Matematisk statistik

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 6: Linjärkombinationer

Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH FLERDIMENSIONELLA STOKASTISKA STATISTIK VARIABLER. Tatjana Pavlenko. 8 september 2017

Exempel för diskreta och kontinuerliga stokastiska variabler

KURSPROGRAM HT-18 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR D, I OCH PI, FMSF45 & MASB03

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

LMA522: Statistisk kvalitetsstyrning

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

TAMS65. Formel- och tabellsamling i matematisk statistik TAMS65. Martin Singull TAMS65 TAMS65

Tentamen i Matematisk Statistik, 7.5 hp

1 Föreläsning IV; Stokastisk variabel

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

F10 Problemlösning och mer om konfidensintervall

Industriell matematik och statistik, LMA /14

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT

histogram över 1000 observerade väntetider minuter 0.06 f(x) täthetsfkn x väntetid 1

Transkript:

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 8: Binomial- och Poissonfördelning, Poissonprocess Anna Lindgren 4+5 oktober 216 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 1/18

N(μ, σ) CGS N(μ, σ) Sats 6.1 Om X N(μ, σ), E(X) = μ, V(X) = σ 2 så är X μ σ N(, 1) Om X i N(μ i, σ i ) och Y = n Y N a i μ i, n i=1 i=1 n a i X i gäller i=1 a 2 i σ2 i om alla X i är oberoende av varandra Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 2/18

N(μ, σ) CGS Centrala gränsvärdessatsen CGS Låt X 1, X 2,..., X n vara oberoende stokastiska variabler med samma fördelning och E(X i ) = μ, V(X i ) = σ 2 (ändliga). Då gäller att: ( n i=1 P X ) i nμ σ a Φ(a) då n för alla a n 1. Om Y = n X i gäller Y N(nμ, σ n) i=1 2. Om X n = 1 n n X i gäller X n N(μ, i=1 σ n ) Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 3/18

Exempel Halvkorrektion Binomialfördelning Beteckning: X Bin(n, p) Förekomst: Ett försök med händelse A med P(A) = p upprepas n oberoende gånger. X = antalet gånger A inträffar. Egenskaper: ( ) n p X (k) = p k q n k, k =, 1,..., n, q = 1 p k E(X) = np, V(X) = npq F X (x) finns i tabell 6 för några värden på n och p. Om X Bin(n 1, p) och Y Bin(n 2, p), ober. så är X + Y Bin(n 1 + n 2, p) Om npq 1 så är X N(np, npq) Om n 1 och p så är X Po(np). Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 4/18

Exempel Halvkorrektion Binomialfördelning, X Bin(2, p).4 p = p =.3 p =.5.3 5 5.5.5 1 2 p =.7 1 2.4 p =.9 1 2.4 p =.95 5.3.3.5 1 2 1 2 1 2 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 5/18

Exempel Halvkorrektion Exempel Företagskonkurser enligt Moodys Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 6/18

Exempel Halvkorrektion Företagskonkurser (forts) I goda tider sker företagskonkurser relativt oberoende av varandra. Enligt Moodys så är sannolikheten för en konkurs inom fyra år för ett B2 företag 2 %. (a) Vad blir sannolikheten att inget företag i en pool på 1 gått i konkurs inom fyra år? (b) Vad blir sannolikheten att högst 1 företag i en pool på 1 gått i konkurs inom fyra år? (c) Vad blir sannolikheten att mer än 1 företag i en pool på 1 gått i konkurs inom fyra år? Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 7/18

Exempel Halvkorrektion Halvkorrektion vid N-approx av diskret s.v. X Bin(1,.4), Y N(4, 2.4).4.3 Exakt P(X 4) P(X 5).4.3 Normalapproximation P(Y 4) P(Y 5) 2 4 6 8 1 k 2 4 6 8 1 y Exakt: P(X 4) + P(X 5) = 1. Normalapprox: P(Y 4) + P(Y 5) =.759 1!? Halvkorrektion: P(Y 4.5) + P(Y 4.5) = 1 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 8/18

Exempel Halvkorrektion Företagskonkurser (Normalapprox) Enligt Moodys så är sannolikheten för en konkurs inom fyra år för ett Baa3 företag 2.6%. Vad blir sannolikheten att 2 eller fler företag i en pool på 1 gått i konkurs inom fyra år? 2 26 P(X 2) 1 Φ( ) =.8834 25.3 19 26 = 1 P(X 19) 1 Φ( ) =.9179 25.3 19.5 26 Halvkorr.: = 1 P(X 19.5) 1 Φ( ) =.918 25.3 Exakt: = 1 k=2 ( 1 k ).26 k (1.26) 1 k =.961 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 9/18

Exempel Poissonfördelning Beteckning: X Po(μ) Egenskaper: p X (k) = e μ μk, k =, 1,... k! E(X) = μ, V(X) = μ F X (x) finns i tabell 5 för några värden på μ. Om X Po(μ 1 ) och Y Po(μ 2 ), ober. så är X + Y Po(μ 1 + μ 2 ) Om μ 15 så är X N(μ, μ). Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 1/18

Exempel Poissonfördelning, X Po(μ).4 µ = 1 µ = 2.4 µ = 5.3 5.3.2.5.1.15.1.5 2 4 µ = 1 2 4 2 4 5 x 1 3 µ = 2 4 3 2 1 2 4 2 4 2.5 x 1 3 µ = 3 2 1.5 1.5 2 4 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 11/18

Exempel Företagskonkurser (Poissonapprox.) I goda tider sker företagskonkurser relativt oberoende av varandra. Enligt Moodys så är sannolikheten för en konkurs inom fyra år för ett Aaa företag.2 %, dvs.2. Vad blir sannolikheten att 3 eller fler företag i en pool på 1 gått i konkurs inom fyra år? Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 12/18

Poissonprocess Exempel Stokastisk process En stokastisk process {X(t), t T} är en följd av stokastiska variabler, en slumpmässig funktion av t. För ett fixt t är X(t) en stokastisk variabel. Diskreta processer: läs Markovprocesser (FMSF15) Kontinuerliga processer: läs Stationära stokastiska processer (FMSF1) Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 13/18

X(t) X(t) X(t) X(t) Poissonprocess Exempel 3 Diskret process i diskret tid 3 Diskret process i kontinuerlig tid 2.5 2 1.5 1.5 5 1 15 2 tid (t) -1-2 -3-4 -5-6 Kontinuerlig process i diskret tid 5 1 15 2 tid (t) 2.5 2 1.5 1.5 5 1 15 2 tid (t) Kontinuerlig process i kontinuerlig tid 15 1 5-5 -1 5 1 15 2 tid (t) Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 14/18

Poissonprocess Exempel Fördelning för ökningar En stokastisk process {X(t); t T} har Oberoende ökningar om X(t 2 ) X(t 1 ), X(t 3 ) X(t 2 ),..., X(t n ) X(t n 1 ) är oberoende för alla t 1 < t 2 < < t n i T. Stationära ökningar om fördelningen för X(t + h) X(t) inte beror av t utan bara av h. Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 15/18

Poissonprocess Exempel Poissonprocess En poissonprocess med intensiteten λ är en diskret s.p. med kontinuerlig tid {X(t), t } med följande egenskaper Antalet händelser i icke överlappande intervall är oberoende, dvs oberoende ökningar. X(t) Po(λ t) X(t) X(s) Po(λ(t s)), ökningar. Tiden Y mellan ökningarna är Y Exp(λ). < s < t, dvs stationära Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 16/18

Poissonprocess Exempel Realisering av poissonprocess, X(t) Po(λt) Processen startar med värdet då t =, dvs X() = Tidsavstånden mellan processens ökningar är Exp(λ)-fördelade. 1 3 tidsutvecklingar av en poissonprocess med λ = 1 8 X i (t) 6 4 2 2 4 6 8 1 12 14 16 t Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 17/18

Poissonprocess Exempel Exempel Dreamliner NTSB Interim Factual Report (March 7, 213) Boeing also determined that the probability that a battery could vent was once in every 1 million flight hours. As of January 16, 213, the in-service 787 fleet had accumulated less than 52 flight hours, and during this period two events involving smoke emission from a 787 battery had occurred... Antag att antalet fel kan modelleras som en poissonprocess: Vad är intensiteten, λ (tolkning)? Vad är sannolikheten för 2 eller fler händelser under 52 flygtimmar? Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 18/18