Taxr ch avgifter för samhällsbyggnadsenhetens verksamhet, del A Plankstnadsprincip ch taxr för fysisk planering i Västerviks kmmun astställda av kmmunfullmäktige 2018 12 17, 54 att gälla från 1 januari 2019
Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Allmänt m plankstnader... 3 Västerviks kmmuns plankstnadsprincip... 6 Knsekvenser... 7 Planavgift... 8 Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Exempel på beräkningsmall för plankstnader Exempel mall för plankstnadsavtal samtliga handlingar Exempel mall för plankstnadsavtal handläggning 2 (9)
Bakgrund Kmmunstyrelsens förvaltning ansvarar för att ta fram detaljplaner för kmmunstyrelsens räkning. Hur str del av kstnaden för att upprätta detaljplaner sm bör finansieras av avgifter respektive skattemedel är en plitisk fråga sm bör fastställas av kmmunfullmäktige. Sedan kmmunfullmäktige antg den gällande plankstnadsprincipen 2007 med kmplettering 2010 har förutsättningarna för detaljplaneprcessen förändrats, både kstnadsmässigt ch lagstiftningsmässigt. Detta innebär i praktiken att gällande plankstnadsprincip är inaktuell, vilket får sm knsekvens att större delar av plankstnaderna idag finansieras med skattemedel, än sm från början var avsikten med plankstnadsprincipen. Detta eftersm kstnaderna för planarbetet inte har räknats upp i takt med att de reella kstnaderna ökat. Hur verksamheten ska finansieras; av vem samt med vilka medel, bör klargöras. Denna plankstnadsprincip har arbetats fram för att reda ut detta. Syfte Syftet med förslaget till plankstnadsprincip för Västerviks kmmun är att: få intäkter så att det kan rdnas resurser att hinna ta fram alla planer sm beställs. uppnå tydlighet gentemt fastighetsägare m vad en detaljplan kstar. tillförsäkra att alla behandlas efter samma princip. fastställa att kmmunstyrelsens förvaltning har ett mandat att teckna plankstnadsavtal med fastighetsägare. förenkla prcessen med att skriva avtal med fastighetsägaren. ta fram en ny taxa för planavgifter. Allmänt m plankstnader En detaljplan kan initieras på lika sätt. Ofta ansöker markägare ch explatörer m att en detaljplan ska upprättas för att de vill genmföra en explatering. I andra fall kan en detaljplan initieras från plitiskt håll för att få till stånd en förändring eller för att lösa frågr sm till exempel vägar eller vatten ch avlppsförsörjning. Kmmunen har planmnpl; endast sådana detaljplaner sm kmmunstyrelsen anser behövliga upprättas. Upprättandet av detaljplaner är i samtliga fall förenade med stra kstnader. Kstnaden för detaljplanen kan tas ut enligt Plan ch bygglagen, PBL 12 kap: 8 Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för 1. beslut m planbesked, förhandsbesked, villkrsbesked, startbesked, slutbesked ch ingripandebesked, 2. beslut m lv, 3. tekniska samråd, 3 (9)
4. slutsamråd, 5. arbetsplatsbesök ch andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 6. upprättande av nybyggnadskartr, 7. framställning av arkivbeständiga handlingar, 8. expediering ch kungörelse enligt 9 kap. 41 41 b, ch 9. andra tids eller kstnadskrävande åtgärder. Lag (2018:1136). 8 a Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende m förhandsbesked enligt 8 1, 8 eller 9 eller ett ärende m lv enligt 8 2, 8 eller 9, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka sm en tidsfrist enligt 9 kap. 27 första stycket överskrids. Avgiften ska dck inte reduceras m tidsfristen överskrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 28. Om en avgift enligt 8 1, 3 eller 9 tas ut för handläggningen av en anmälan för en åtgärd sm avses i 9 kap. 16, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka sm en tidsfrist enligt 9 kap. 45 första stycket överskrids. Lag (2018:1136). 9 Byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka prgramkstnader ch kstnader för andra åtgärder sm behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller mrådesbestämmelser, m 1. nämnden ger bygglv för nybyggnad eller ändring av en byggnad, ch 2. den fastighet sm bygglvet avser har nytta av planen eller mrådesbestämmelserna. Det sm enligt första stycket gäller i fråga m en byggnad ska ckså tillämpas på en anläggning sm kräver bygglv enligt föreskrifter sm har meddelats med stöd av 16 kap. 7. 10 En avgift enligt 8 eller 9 får inte överstiga kmmunens genmsnittliga kstnad för den typ av besked, beslut eller handläggning sm avgiften avser. Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa sm beslutas av kmmunfullmäktige. 11 En avgift enligt 8 eller 9 ska betalas av den sm är sökande eller har gjrt anmälan i det ärende sm beskedet, beslutet eller handläggningen avser. Avgiften får tas ut i försktt. Hur mycket kstar en detaljplan? Den ttala kstnaden för att upprätta en detaljplan varierar dels på grund av svårighetsgraden på planen ch dels på grund av vilket planförfarande sm kan användas. Planer sm upprättas med utökat planförfarande kräver mer resurser från de lika förvaltningarna samt medför dessutm externa kstnader, till exempel för annnsering vid granskningen. Den exakta kstnaden för en detaljplan avgörs genm en tids ch resursberäkning i samband med att förutsättningarna för planuppdraget fastställs. Exempel på vilka pster sm tas upp i en tids ch resursberäkningen återfinns i bilaga 1. Härutöver kan i detaljplaneläggningen kmma att krävas ytterligare utredningar, till exempel naturvärdesinventeringar, arkelgiska undersökningar, bullerutredningar, getekniska undersökningar ch så vidare. Dessa utredningar behandlas här på samma sätt sm övriga planhandlingar. 4 (9)
Hur tas kstnaden ut? Plankstnaderna kan antingen tas ut genm att ett plankstnadsavtal tecknas mellan kmmunen ch fastighetsägaren eller genm att en planavgift tas ut i samband med enskilda bygglv. I vissa fall kan plankstnaderna finansieras genm explateringsmedel. Dessa lika sätt att ta betalt för detaljplaner kan naturligen inte kmbineras i en ch samma detaljplan. Plankstnadsavtal Om ett mråde i huvudsak ägs av en part, till exempel en explatör eller markägare, kan ett plankstnadsavtal tecknas, där explatören tar hela kstnaden för planarbetet. Då ska denne eller framtida fastighetsägare inte betala några planavgifter i samband med bygglv. I ett plankstnadsavtal regleras de verkliga kstnader sm kmmunstyrelsens förvaltning har för att föra planförslaget till antagande. Denna kstnad delas upp så att en tredjedel av den ttala plankstnaden faktureras vid tecknandet av avtalet ch två tredjedelar faktureras när planen antagits. Om beställaren beslutar att avbryta planarbetet eller att planarbetet avbryts av andra skäl ska kmmunstyrelsens förvaltning få ersättning för redvisade nerlagda kstnader. Om det under planarbetet kmmer till en eller flera betydande förändringar (exempelvis planmrådet utökas) ska kmmunstyrelsen förvaltning göra en kmpletterande kstnadsberäkning. Ett nytt plankstnadsavtal ska upprättas innan planarbetet frtsätter. Exempel på plankstnadsavtal för upprättande av en detaljplan, med samtliga handlingar redvisas i bilaga 2. Kmmunstyrelsens förvaltning handlägger alla detaljplaner medan knsulter i vissa fall upprättar planhandlingarna. Kstnaden för handläggningen tas ut sm ett fast belpp enligt tabell 1 nedan. Exempel på plankstnadsavtal för handläggning av en detaljplan redvisas i bilaga 3. Planavgift Planavgifter tas ut i dagsläget. Planavgifter används främst m ett detaljplanearbete berör många fastighetsägare ch/eller befintlig bebyggelse, eftersm det i dessa fall inte finns någn enstaka part sm har den klart största eknmiska nyttan av planen. Explateringsmedel När kmmunen ska explatera ett mråde kmmunägd mark, där genmförandet ch tmtförsäljningen ligger inm överskådlig tid, kan det vara lämpligt att även plankstnaden finansieras inm anslagen för explateringen. Då tas den kstnaden ut i tmtpriserna i mrådet ch planavgifter debiteras därför inte. 5 (9)
Västerviks kmmuns plankstnadsprincip När beställaren upprättar planhandlingar gäller: att en fast avgift tas ut enligt tabell 1 nedan. När kmmunstyrelsens förvaltning upprättar samtliga detaljplanehandlingar gäller: att den ttala plankstnaden ersätts av den sm vill ha en detaljplan upprättad. att plankstnaderna täcks genm att plankstnadsavtal tecknas. att plankstnaderna täcks genm planavgift endast i de fall planläggningen berör flera lika fastighetsägare inm planmrådet samt att dessa får nytta av planen. att plankstnaderna när kmmunen själv explaterar ch planlägger mråden ska ingå i ch finansieras av markförsäljningen på samma sätt sm övriga explateringskstnader. att kmmunens fördelar genm planläggning kmpenseras genm att kstnaderna för att ta fram planhandlingar (ej handläggningen) reduceras med 10 prcent av den ttala kstnaden. att leverans av planhandlingar ska ske i de tekniska system (Gesecma ysisk planering, kmpatibel med kmmunens versin) sm används i kmmunens planarbete. Krävs anpassning av planhandlingarna debiteras en tillkmmande kstnad enligt tabell 1 nedan. Avvikelser Avvikelser ch anpassningar vid lika typer av planer beslutas av kmmunstyrelsen i samband med beslut m planuppdrag. Tabell 1 kstnader för planarbete Nedan kstnader uppräknas varje år vid årsskiftet enligt PKV (prisindex för kmmunal verksamhet). Planbesked Standardförfarande (ÄDP) Standardförfarande (liten) Standardförfarande (str) Utökat förfarande Timtaxa Renritning i Gesecma (ysisk planering) 8000 kr (ev. utredningar tillkmmer) 30 000 kr (inkl. handlingar 15 000 kr+15 000 kr) 50 000 kr (enbart handläggning) 80 000 kr (enbart handläggning) 140 000 kr (enbart handläggning) 900 kr/timma för planarbete 15 000 kr/plan Detaljplan standard (liten): Omfattar ett begränsat mråde med få sakägare ch få stra sakfrågr. Är förenlig med översiktsplanen. Detaljplan standard (str): Omfattar ett större mråde med många sakägare ch flera större sakfrågr. Är förenlig med översiktsplanen. 6 (9)
Detaljplan utökat: Omfattar större mråde med många sakägare ch/eller flera större sakfrågr av strt allmänt intresse ch/ eller är inte förenlig med översiktsplanen ch/ eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Knsekvenser Denna plankstnadsprincip får effekter, dels inm kmmunen ch dels gentemt externa intressenter. Nedan redvisas några vanliga tänkbara effekter av plankstandsprincipen. Inm kmmunen blir effekterna att: kstnaden för detaljplanearbetet, vid planläggning av kmmunal mark, ska tas upp i budgeten för explateringen. En beräkning av vad detaljplaneläggningen kmmer att ksta bör redvisas i samband med planuppdraget. kstnaden för detaljplanearbetet, vid planläggning av privat mark, ska redvisas till explatör. En beräkning av vad detaljplaneläggningen kmmer att ksta bör redvisas i samband med planuppdraget. ör externa intressenter blir effekterna att: de sm söker planläggning kmmer att få betala en större del av den reella kstnaden, för att få en detaljplan upprättad, än vad de gjrt tidigare. En tänkbar knsekvens av detta kan bli att en del avstår ifrån att upprätta nya detaljplaner. möjligheter för en knsultmarknad ska kunna växa fram ökar i ch med att kmmunen inte knkurrerar ut marknaden genm att sätta rimligt låga priser på framtagande av planhandlingar. plankstnadsprincipen kräver att utmstående planförfattare (knsult) har erfrderlig kmpetens ch erfarenhet av planarbete för att utföra planuppdraget. 7 (9)
Planavgift Samtliga avgifter uppräknas årligen med PKV (prisindex för kmmunal verksamhet). Planavgift för detaljplan ch mrådesbestämmelser = G x O x PL x N G Grundbelppet, fastställt av K 2018 XX XX XX till 40. Grundbelppet fastställs till 40 ch uppräknas årligen med PKV. O Objektsfaktr, läses ur tabell 1 ch tabell 2. PL Planfaktr, läses ur tabell 3. N Justeringsfaktr berr på planens kmplexitet ch fastställs vid planens antagande, kan variera mellan 0 ch 5. Tabell 1 Objektsfaktr nrmala byggnader Area i kvadratmeter Objektsfaktr (O) Byggnader, anläggningar inklusive bygglvpliktiga kmplementbyggnader Bruttarea BTA ch eller öppenarea OPA 0 49 4 50 99 6 100 149 8 150 199 9 200 299 10 300 349 11 350 499 12 500 999 20 1000 1999 40 2000 4999 60 5000 9999 80 10000 14999 100 Därutöver för varje 5000 +20 intervall 8 (9)
Tabell 2 Objektsfaktr enklare byggnader ch anläggningar ör enklare byggnader (mtsvarande kmplementbyggnader ch kmpletterande bebyggelse, ej kmplementbstadshus) ch anläggningar tillämpas en fast avgift för byggnader upp till 49 kvadratmeter bruttarea eller öppenarea ch en rörlig avgift för byggnader ch anläggningar över 50 kvadratmeter. Exempel på sådana byggnader är: fristående garage, carprt, växthus, förrådsbyggnader, enklare gäststugr ch fristående skärmtak. ör enklare byggnader över 50 kvadratmeter tillämpas bjektsfaktrn i tabell 1 minskad med två för varje intervall, exempelvis blir bjektsfaktrn för en enklare byggnad sm är 250 kvadratmeter 10 2 = 8. Dessa avgifter uppräknas årligen med PKV. Plantyp Nybyggnad Tillbyggnad Områdesbestämmelser 2500 kr 1800 kr Detaljplan 5000 kr 2500 kr Tabell 3 Planfaktr Planfaktr (PL) Nybyggnad Tillbyggnad Ändring av annan anläggning än byggnad Områdesbestämmelser 25 15 15 Detaljplan 50 25 25 9 (9)