1 (1) 6DPPDQVWlOOQLQJDYLQOHGDQGHHQNlWLQRPSURMHNWHW )UlPMDQGHDYYX[QDVOlUDQGHL6\GRVWDSULO %DNJUXQG 3URMHNWHW Projekt vuxnas lärande i Sydost med en regional konsulenttjänst syftar till att stärka samarbetet inom Sydostregionen vad gäller biblioteksverksamhet samt en strävan att höja utbildningsnivån i de tre länen Blekinge, Kalmar och Kronoberg. Aktiviteter som planeras inom projektet är rådgivning kring studiecentra, kompetensutveckling inom bibliotekspedagogik, bevakning av projektmedel på olika nivåer, bygga nätverk med samtliga intressenter kring vuxnas lärande inkl den politiska nivån. Projektets första år finansieras främst av Finansdepartementet via samverkansmedel. (QNlWHQ Enkäten har kommit till i syfte att skapa ett underlag för projektets fortsatta planering och handlingsplan. Enkätsvaren ska ge en ögonblicksbild av hur folkbiblioteken i de 25 kommunerna i G, H och K län själva bedömer sin del i processen kring vuxnas lärande. Biblioteken har kunnat redovisa sina ambitioner, strategiska satsningar, sina personella, fysiska och tekniska resurser, tillgänglighet, samverkan/ nätverk, kompetensutvecklingsbehov, del i kommunens infrastruktur, marknadsföring, utvecklingsprojekt mm. Undersökningsresultatet är också tänkt att fungera som underlag vid kontakter med varje enskilt bibliotek samt ge en uppfattning om vad respektive bibliotek förväntar sig få ut av projektet. Frågeformuläret består av en kombination av flervalsfrågor och öppna frågor, totalt 25 stycken (bilaga). Enkäten sändes ut via e-post till ansvarig för respektive kommuns huvudbibliotek med följebrev som introducerade och motiverade densamma. Utskicksdatum var den 30 mars 2004 med önskan om svar senast den 16 april 2004. I anslutning till en påminnelse inför sista svarsdatum hade merparten av folkbiblioteken svarat, eller hört av sig och bett om anstånd av olika skäl. De sista enkätsvaren anlände i slutet av maj, men eftersom de var utlovade var de värdefulla att invänta för helheten av sammanställningen. Nedan redovisas således en sammanställning av 25 svar utav 25 möjliga. Sammanställningen är uppbyggd för att ge en nulägesbild av kommunbiblioteken i förhållande till vuxnas lärande i Sydostregionen. Den är tänkt att vara lättillgänglig och överskådlig, men varje enskilt svar redovisas inte nedan. 5HVXOWDW %LEOLRWHNHQVSURILOHULQJPnOJUXSSHUDUEHWVW\QJGRFKPnOGRNXPHQW Ett fåtal bibliotek anger att de är profilerade och en del svar inbegriper målgrupper andra fackinriktning. 3-4 är kombinerade folkbibliotek/gymnasiebibliotek (varav ett har profilen omvårdnad), två är värdbibliotek, ett anger pop/rock, ett glaslitteratur och Oskarshamns profil är det livslånga lärandet. Oskarshamn är hittills det enda folkbiblioteket i de tre Sydostlänen som redovisar att de antagit den profilen.
2 (2) När det gäller målgrupper/arbetstyngd i förhållande till måldokument är svaren mycket heterogena, närmast individuella. Några huvudlinjer går dock att urskilja. 21 bibliotek anger någon form av studerande som en av tre målgrupper som tar mest arbete i anspråk. Av de övriga redovisar 3 bibliotek åldersgrupper, och då hamnar barn & ungdom högt upp angående arbetstyngd. (Ett bibliotek avstår från att svara.) Måldokument verkar flera bibliotek oklara över eller sakna, då 6 avstår från att svara. 10 folkbibliotek anger studerande som en av tre planerade målgrupper, så en viss diskrepans råder mellan upplevda arbetstyngden och de redovisade måldokumenten. På frågan huruvida folkbiblioteken är inkluderade i kommunernas LQIUDVWUXNWXUSODQ eller inte, varierar svaren starkt. 7 bibliotek säger sig vara inbegripna, medan 4 hävdar motsatsen. 8 svarar (mer eller mindre tvärsäkert) att kommunen saknar infrastrukturplan. 3 avstår från att svara och 3 vet ej. 9DULSURFHVVHQOLYVOnQJWOlUDQGH"+XUJnUGHW"3HUVRQDOHQSROLF\ När biblioteken själva får skatta sin position i processen kring det livslånga lärandet, utfaller det med 3 som bedömer sig vara långt framme, en uppger sig vara en bra bit på väg, 14 har börjat (varav en nu pausat) och sju säger sig ligga i startgroparna. En enkel illustration kan se ut så här: 7 Startgroparna 14 1 3 Långt framme Var i processen kring LL uppskattar biblioteken att de befinner sig? Hur går det? 24 av de 25 folkbiblioteken i Sydost uppger att servicen/kontakten med vuxenstuderande fungerar bra eller t o m utmärkt, men också att den kan förbättras. Ett par svar vill särskilt framhålla att den inte tar tid från övrig biblioteksservice, vilket låg inbakat i ena svarsalternativet. Biblioteket, som svarar att servicen till vuxenstuderande fungerar mindre bra, anger för få och för sällan återkommande kontakter som orsak. (Lärcenter är lokaliserat på annan plats i tätorten, och därmed har hittills ingen satsning inom området skett vid folkbiblioteket.) Personalens inställning och hur öka deras intresse? Angående bibliotekspersonalens inställning till vuxnas lärande svarar 15 att den är positiv/lärande, 10 att inställningen är halvljum (varav ett säger både och ). De 17 bibliotek som svarat på hur personalens intresse ska kunna ökas, föreslår bl a följande: o Fler vuxenstuderande som efterfrågar service. o Att bättre behärska olika datorprogram; allmänt ökat självförtroende. Detta gäller främst assistenter, som också möter de vuxenstuderande. o Samlad, bättre studiemiljö, fler studiearbetsplatser, samordna fler resurser på ett ställe. Skulle då upplevas tydligare av politiker, personal och allmänhet. o Mer tid. o Öka den egna personalens kompetens genom insikt, utbildning och samarbete. Erfarenhetsutbyte med personal inom olika bibliotekstyper, som möter olika typer av vuxenstuderande. Utbildning i t ex bemötande.
3 (3) o Information, studiebesök och/eller studiedag hemmavid. o Motivation, tid, diskutera definitioner av lärande, bibliotekets pedagogiska roll. o Medverkan från projektet vuxnas lärande i Sydost på personalmöte. o Lång tid och många diskussioner. Gemensam policy lärcenter/komvux/gymnasium/högskolebibliotek och folkbibliotek? Samtliga bibliotek är positiva till en gemensam policy angående bemötande av och service till vuxenstuderande. Vissa påpekar att en policy inte är hela lösningen andra åtgärder krävs också. Exempel som ges är regelbundna gränsöverskridande träffar, ökad insyn i varandras verksamheter, konkret samarbete angående teknik, uppdatering av kunskap etc samt personalförstärkning. Övriga kommentarer är att en sådan policy borde ingå i kommunens samlade biblioteksplan och att policyn främst bör omfatta folk- och högskolebibliotek. 6WXGLHELEOLRWHNDULHUKDQGOHGDUH±WLOOJnQJXWELOGQLQJPDUNQDGVI ULQJ 19 bibliotek redovisar att de har någon form av specialtjänst för vuxnas lärande, medan 6 bibliotek (i G och K län) av olika skäl ännu inte har inrättat någon sådan. När det gäller studiebibliotekariens tillgänglighet, så uppger 14 bibliotek att funktionen finns att tillgå antingen under hela eller större delen av öppettiden eller då besöksfrekvensen är som störst. 6 bibliotek har pga avsaknad av tjänsten ej svarat. Marknadsföring av service kring det livslånga lärandet Här har 11 bibliotek avstått från att svara och 2 uppger att PR kring vuxnas lärande är obefintlig. Men från de övriga biblioteken kommer en mängd tips på marknadsföringsåtgärder, som redovisas nedan. En del genomför endast enstaka åtgärder, medan flera bibliotek gör bred PR inom området. PR-tips: o Studiebesök med biblioteksvisning och informationssökning av vuxenstuderande i olika grupper t ex lärcenter, KomVux etc. o Information till högskolestuderande vid terminsstart. o Samtal/kontakt med KomVux, lärcenter, folkhögskolan, studieförbund, sfi, handikapporganisationer, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, Kunskapsnavet, Centralen (namn för samlad vuxenutbildning) samt kommunhälsan. o Lärare i grupp och enskilt ger KomVux-studerande mycket bra service inkl pedagogisk vägledning. o Anslag, affischer, foldrar som sprids samt finns på bibliotek och filialer. o Annonserar regelbundet i annons-/lokaltidning om tjänster för studerande. o Radioreklam och kontakt med pressen. o Personal i profilkläder o Via hemsidan, direktutskick, mail. o Ingår i samverkansgrupp/nätverksträffar vuxnas lärande. o God service ger gott rykte mun-mot-mun-metoden o Möjlighet att boka en bibliotekarie. Sedan länge ett distumbibliotek. o Studieinformatör o Projektanställd som även jobbar med marknadsföring. Studiebibliotekariens kompetensutveckling 15 bibliotek nämner främst arbets- och utbildningsdagar kring informationssökning, bemötande och bibliotekspedagogik (kommande) inom Equalprojekt i Kalmar län
4 (4) eller bibliotekspedagogik och databassökning via Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Kristianstad och Bibliotekshögskolan i Borås. Kurser via Nätbildarna nämns också. Några bibliotek har, som komplement eller enbart, fått utbildning i de programvaror som finns på datorerna för funktionshindrade. 6 bibliotek har avstått från att svara (avsaknad av funktionen) medan ett bibliotek uppger att utbildning är på gång. gqvnylugnrpshwhqvxwyhfnolqjidgghueleolrwhnsurmhnwphghonulqj YX[QDVOlUDQGH Kompetensutveckling som önskas ur projektet 21 bibliotek är positiva till kompetensutveckling via projektet. Mest koncentreras önskemålen kring fördjupad kunskap i databassökning och utbudet inom (högskolevärldens) databaser, vidare pedagogik och handledning. Av flera bibliotek nämns även marknadsföring, bemötande/service och teknik samt funktionshindrades programvaror. Saknas annan utbildning för vuxnas lärande? De flesta har avstått från att besvara frågan alternativt svarar nej eller vet ej. 9 bibliotek har ytterligare förslag: marknadsföring, metodutveckling, ständig fortbildning kring Internet, bibliotekspedagogik I UDOOELEOLRWHNVSHUVRQDO, bildbehandling, fördjupad ordbehandling, teknik aktuella konferenssystem vad finns på marknaden? Support? Fadderbibliotek På frågan om att få ett fadderbibliotek är 17 bibliotek klart positiva. Vissa ger förslag på bestämt bibliotek, andra inte eller menar att jämförbar kommun vore lämpligt. 2 har avstått från att svara, medan 6 anser att regelbundna nätverksträffar och utbyte av erfarenheter i grupp vore att föredra. Projektmedel från EU eller andra utvecklingsmedel Angående om biblioteken redan har utnyttjat möjligheten till projektmedel redovisas framför allt EU-projekt inom Region Kalmar. Ett par säger sig ha utnyttjat medel från Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande (CFL) infrastrukturpengarna. Framtida externa projektmedel säger 17 bibliotek ja till, med vissa förbehåll och skepticism. Projektmedlen får i så fall inte leda till ökad administration vid de enskilda biblioteken eller ätas upp av administration/extra arbete. Men om ansökan och administration sköts av extern kraft, så är resurserna välkomna. (WDEOHUDGHVDPDUEHWHQRFKKXUGHVNXOOHNXQQDYLGDUHXWYHFNODV Flest och bäst fungerande samarbeten (12-20 st) har biblioteken naturligt nog med lärcenter, KomVux och gymnasiebiblioteken (samma huvudman). Högskolebibliotek och studieförbund kommer inte så långt efter på kvantitetsskalan, men dessa har också flest kryss för alternativet mindre bra samarbete. Endast enstaka bibliotek har samverkan med folkhögskola, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Dessa samarbeten får inte heller höga betyg. Följande idéer om hur nätverken kring det livslånga lärandet ska kunna vidareutvecklas redovisas i enkätsvaren: (12 bibliotek avstod från att svara.) o Lägga upp besöksrutiner och ha personkontakt mellan organisationerna.
5 (5) o Gemensamt råd för vuxenutbildning inkluderande kommunchefen och andra nyckelpersoner. Ta ett helhetsgrepp och kartlägga det totala utbildningsbehovet. o Kräver en diskussion för att hitta lösningar samt mer personal vid biblioteket. o Förbättrat nätverk med gemensam syn på biblioteksservicens innehåll, inriktning och ambitionsnivå. o Attitydförändringar o Information och utbildning o Mycket mer arbetstid för information, marknadsföring, kontakter. o Gemensamma arbetsmöten för folkbibliotek, högskolebibliotek och vuxenutbildning. o Ökad dialog och större insyn i varandras verksamhetsområden. o Ansvarsfrågan gentemot högskola och KomVux är oklar och bör redas ut. 6WXGLHDUEHWVSODWVHUDYVHGGDI UYX[QDVOlUDQGH±XWUXVWQLQJQ\WWMDQGH Antalet arbetsplatser för vuxnas lärande varierar starkt mellan de olika biblioteken (1-100 st) samt olika vad man lägger in i begreppet och huruvida man redovisar filialerna eller ej. På samtliga bibliotek finns det egentligen studiearbetsplatser i någon form, även där man uppger sig sakna denna typ av service eller har väldigt liten efterfrågan. Utrustning De flesta bibliotek är välutrustade då själva datorarbetsplatserna beskrivs. Men om man räknar in alla de arbetsplatser som redovisas bestå av bord och stolar i angränsande lokaler, så är inte PDMRULWHWHQ platser välutrustade. 10-15 bibliotek anger att huvudparten av de genuina studieplatserna är utrustade med skrivbord, lämplig arbetsstol, är lättillgängliga, ger arbetsro, är marknadsförda. 21 bibliotek redovisar att studieplatserna har datorer med Internet, och 18 bibliotek har datorer för ordbehandling, som komplement eller enbart. 3 bibliotek hade vid svarstillfället ej Internet på sina studiearbetsplatser. 13 bibliotek hade vi svarstillfället studiearbetsplatser anpassade för IXQNWLRQV KLQGUDGH, medan 4 bibliotek är på gång att utrusta sådan studieplats. 8 bibliotek saknar denna funktion. Något bibliotek har valt att integrera datorn avsedd för funktionshindrade med vanliga programvaror och därmed utnyttja maskinen mera. Datorerna är olika utrustade, oftast nämns programvaror för läshandikapp. Nyttjande Trots att studiearbetsplatserna nyttjas flitigt på många håll, uppger 16-19 bibliotek att det finns lediga platser både dag- och kvällstid. 4-5 bibliotek svarar att platserna är ständigt upptagna, med eller utan kö. (Alla bibliotek har inte kvällsöppet.) 7HUPLQDOHUI UVWXGHUDQGHVHJHWDUWLNHOV NLGDWDEDVHU Antalet terminaler för studerandes eget artikelsök i databaser varierar starkt mellan biblioteken, precis som i fallet studiearbetsplatser. Vissa svar inkluderar filialerna, andra inte. Enligt enkätsvaren erbjuder minst 23 bibliotek denna funktion. 2 bibliotek har avstått från att svara. På en del bibliotek måste den studerande kontakta personalen för att få lösenord och/eller handledning (på plats eller via hemsidan hemifrån), vilket kan bero både på tekniklösningar och hur abonnemangen är avtalade.
6 (6) 6DPPDQIDWWQLQJ Intrycket enkätsvaren ger är att folkbibliotekens service till vuxenstuderande i de tre länen fungerar tillfredsställande, men kan förbättras. Vidare förekommer det redan en hel del samverkan kring vuxnas lärande, men inget bibliotek har ett väl fungerande samarbete med samtliga tänkbara intressenter. Så även angående nätverkande finns en klar utvecklingspotential. Det redovisas en stark önskan om gemensam policy över huvudmannagränserna kring bemötande- och servicefrågor vad gäller vuxnas lärande, främst mellan folkbibliotek och högskolebibliotek. Man kan även läsa ut en efterfrågan på gemensam kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Ytterligare en reflexion, utifrån vissa enkätsvar, är att Region Kalmar verkar ligga steget före Blekinge/Kronoberg i processen kring vuxnas lärande vid kommunbiblioteken. Där finns flera lärcentra/motsvarande startade, studiebibliotekarie är utsedd, samtliga bibliotek har anpassad studiearbetsplats för funktionshindrade på plats eller på gång. Projekt pågår som till viss del kan förklara denna skillnad. Helt klart kan varje enskilt bibliotek (och övriga intressenter) få många utvecklingstips kring arbetet med det livslånga lärandet bara genom att läsa igenom denna sammanställning. Samtidigt har enbart besvarandet av enkäten satt igång vissa interna processer vid biblioteken. 7HUPLQRORJLRUGYDO Lärcenter DQYlQGVLWH[WHQLYLGEHPlUNHOVHLQNOVWXGLHFHQWUXPK JVNROHFHQWUXP Högskolebibliotek DQYlQGVI UDWWWlFNDEnGHXQLYHUVLWHWVRFKK JVNROHELEOLRWHN Folkbibliotek RFK kommunbibliotek DQYlQGVRPYl[ODQGHI UVDPPDIHQRPHQ <WWHUOLJDUHNRQWDNW +DU'XIUnJRUNULQJHQNlWVYDUHQYLONDLQWHUHGRYLVDVRYDQlU'XYlONRPPHQDWW NRQWDNWDSURMHNWOHGDUHQbritt-louise.berndtsson@kommun.vaxjo.se %LODJD Enkät