Kursansvarig lärare: Robert Jonsson, e-post: robert.jonsson@liu.se

Masterprogrammet Samhälls- och välfärdsstudier Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet Kursinformation Projektledning och utvärdering, 15 Hp Kurskod: 767A05 Ht 2015 Kursansvarig lärare: Robert Jonsson, e-post: robert.jonsson@liu.se Linköpings universitet SE-601 74 Norrköping, Sweden 011-36 30 00, www.liu.se

2 Projektledning och utvärdering (15 hp) Kurskod: 767A05 Avancerad nivå Kursansvarig: Robert Jonsson, robert.jonsson@liu.se Mål Efter godkänd kurs skall den studerande kunna: redogöra för och jämföra olika utvärderingsmetoder och projektformer och deras respektive användningsområden använda och demonstrera olika utvärderingsmetoder och projektformer som verktyg för förändrings-, utvecklings-, och kvalitetsarbete kritiskt reflektera kring och analysera olika utvärderingsmetoder och projektformer i relation till specifika verksamheters skilda institutionella förutsättningar kritiskt analysera och bedöma samhälleliga processer som har betydelse för arbete med förändringsprocesser från implementering till utvärdering planera, genomföra och utvärdera konkret arbete med förändringsprocesser från implementering till utvärdering inom företrädesvis offentlig sektor utifrån ett ekonomiskt nyttoperspektiv motivera en utvärdering samt ett projekt kritiskt reflektera över och analysera olika för kursen centrala perspektiv och begrepp i relation till utvecklingen inom företrädesvis offentlig sektor Kursinnehåll Inom kursen behandlas aktuella kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder samt olika projektformer. Kursen fokuserar främst på välfärdssektorn men är även relevant för utvärdering och projekt inom andra organisationer. I samband med detta sätts utvärdering och arbete i projektform i relation till annan kunskapsproduktion såväl praxisorienterad som vetenskaplig. Utvecklingen inom offentlig sektor används som kontext för förståelsen av hur olika projektformer och utvärderingsinstrument blivit allt mer viktiga i organiseringen av för samhället centrala institutioner. Skillnaden mellan att driva projekt alternativt utvärdera förändringsarbete som sker inom organisationer alternativt som samverkansprojekt mellan organisationer uppmärksammas. Inom ramen för kursen behandlas även utvärdering av förändringsarbete. Undervisning/Arbetsformer Kursen skall medverka till att stärka kunskapen om, och förmågan att vara en del i, det konkreta arbetet med samhälleliga processer och då avses främst projekt och utvärderingar.

I kursen ingår självstudier och seminarier där studenten förväntas redogöra för insamlat material/litteratur samt sin professionella och personliga utgångspunkt både muntligt och skriftligt. I kursen ingår även föreläsningar samt handledningstillfällen. 3 Moment under kursen Handledning 1: Mathias Martinsson och Robert Jonsson Till denna handledning skall författargruppen ha förberett val av fält (dvs ett projekt eller en utvärderingsprocess) samt reflekterat kring hur ni skall gå tillväga för att få kontakt och tillträde till fältet. Vi resonerar kring syfte, val av fält och materialtillgång, tillträde till fält etcetera. Handledning 2: Mathias Martinsson och Robert Jonsson Till denna handledning skall författargruppen ha fått tillträde till fältet (enligt ovan), genomfört någon/några intervjuer och dessutom ha läst in sig på material om fältet. Skrivarbetet inkluderat reflektion ska vara påbörjat så att vi kan diskutera möjliga resultat och upplägg. Handledning 3: Mathias Martinsson Självutvärderingshandledning: Till denna handledning ska rapporterna vara ganska långt framskrivna. Utifrån kriterier som tillhandahålls i studiehandledningen (se längre fram i studiehandledningen) får författargruppen tillsammans med övriga grupper utifrån ett schema läsa och kommentera varandras rapporter för att på så sätt hjälpa varandra att skriva fram intressanta rapporter.

4 Schema för 767A05 ht 15 Se timeedit: https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/ri157xqq641z50qv37095gz6y7y7806q6y45y 7.html Utvärdering Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera och utveckla vårt arbete i förhållande till utbildningsplan, kursplaner och examinationsrätt. Utvärdering är också en vital del i kursen och därför kommer varje föreläsning och seminarium att avslutas med en lärande utvärdering. Utöver detta är ni givetvis välkomna att kontakta kursansvarig för att delge era synpunkter under kursens gång. I slutet av kursen ges en utvärdering via Linköpings universitets utvärderingssystem. Examinationsuppgifter Vid frånvaro Uppstår en situation som innebär att någon student inte närvarar vid något/några seminarium så hänvisas till igentagningstillfället. Vid kursintroduktionen presenteras detta mer i detalj. Provkoder UPG1. Rapport. 10 hp UGV SEM3. Projektledning i offentlig förvaltning 2,5 hp UG SEM4. Lärande utvärdering. 2,5 hp UG Betygskriterier För betyget godkänt krävs inlämnande av individuella seminarieuppgifter, genomförd föreläsning samt inlämnande av examinationsuppgift (rapport). För att texterna skall bli godkända skall de bygga på hållbara fakta och resonemangen skall vara logiskt konsekventa. Därutöver skall kursens mål beröras i texterna. Texterna skall vidare förhålla sig till den obligatoriska litteraturen. För betyget väl godkänt krävs ovanstående samt att resonemangen förs på ett i förhållande till litteraturen självständigt sätt eller har behandlat ämnet på ett originellt eller särskilt fruktbart sätt. För att erhålla betyget väl godkänd krävs även att rapporten lämnas in inom avsatt tid samt att seminarieuppgifterna är avklarade inom ramen för kursen. Vägledande kriterier för rapporten är: Examinationsuppgifter Reflektionsseminarier Reflektionsseminarier hålls kopplade till kursens teman och dessa är examinerande. Varje student ska lämna in en reflektionsrapport på tre sidor där föreläsningar och kurslitteratur diskuteras till varje seminarium. Reflektionsrapporten används som utgångspunkt för diskussionerna på seminariet. Seminarieledaren läser efter seminariet igenom rapporterna och ger kort skriftlig kommentar. Seminarium 1. 2,5 hp. Mathias Martinsson

5 Inför detta seminarium skall du på ett självständigt sätt analysera och problematisera projekt som organisatoriskt fenomen och projektledning i offentlig miljö i relation till relevanta teoretiska perspektiv. Läs obligatorisk litteratur samt förslagsvis referenslitteratur. Seminarium 2. 2,5 hp. Robert Jonsson Inför detta seminarium skall du på ett självständigt sätt analysera och problematisera lärande utvärdering i relation till offentlig sektor och i relation till relevanta teoretiska perspektiv. Läs obligatorisk litteratur samt förslagsvis referenslitteratur! Skriftlig uppgift och föreläsning. 10 hp Den stora uppgiften som ska genomföras är en fältstudie där författargruppen skall undersöka projekt- och utvärderingsarbete i offentlig sektor. Uppgiften är att identifiera en organisation eller ett samverkansprojekt för att se hur de arbetar med projekt- och/eller utvärderingsarbete. Det kan röra sig om en offentlig organisation eller en organisation som samverkar med till exempel en kommun. Författargruppen får själv identifiera och söka upp verksamheterna. Kursansvarig är behjälplig i arbetet med att hitta en lämplig organisation/projekt om så behövs. Inom uppgiften skall författargruppen genomföra några intervjuer med olika personer involverade i projektet/organisationen. Förutom intervjuerna bör gruppen också utgå från annan information som är tillgänglig runt projektet/organisationen. Det kan handla om styrdokument eller andra dokument som beskriver eller reglerar verksamheten. Sedan ska gruppen författa en rapport om cirka 15 sidor där kurslitteraturen kommer till användning. I rapporten ska det ingå minst en vetenskapligt motiverad fråga. Analysen ska ha ett kritiskt perspektiv. Författargruppen får alltså inte köpa perspektivet som företrädarna för det undersökta projektet/organisationen presenterar utan gruppen måste förhålla dig till det på ett självständigt sätt. Utöver den skriftliga inlämningen skall gruppen hålla en föreläsning på 20 minuter (sker i slutfasen av kursen se schemat) där gruppen redovisar rapportens resultat för övriga deltagare i kursen. Vid redovisningen ska alla gruppmedlemmar delta i redovisningen. Det är även viktigt att författargruppen lämnar in en sida i anslutning till rapporten i vilken det framkommer vem i gruppen som har gjort vad. Vägledande kriterier för rapporten är: Introduktionsdel Rapportens ämne introduceras. Definierar relevanta problem. Definierar tydliga fråga/frågor samt presenterar ett syfte. Beskriver motiven till studien. Sätter frågan/frågeställningarna i sin rätta kontext. Underlättar för läsaren att ta del av rapporten. Metod Metoden/metoderna som används är logiskt sprungna ur den kunskapssyn (epistemologi) som rapporten bygger på. Metoden/metoderna är lämpliga och beskrivna på en nivå som passar rapporten. Tidigare studier/litteraturgenomgång Är relevant, tydlig och aktuell.

6 Visar att författarna har gjort en för kursen och rapporten seriös inläsning. Placerar problemet/problemen i en relevant kontext. Om frågan/frågorna så kräver ska tidigare studier innehålla en diskussion av litteraturen som ger en god syntes utifrån vald fråga. Teori Är väl lämpad, logiskt tolkad, tydlig och aktuell utifrån frågan/frågorna. Författarna visar på kunskap om och förståelse för teori. Empiri Empirin har en omfattning och kvalité som är lämplig utifrån rapportens fråga/frågor och rapportens omfång. Empirin är presenterad så att rapportens fråga/frågor och syfte finns närvarande. Empirin innehåller en sammanställning utifrån frågan/frågorna. Reflektion/Analys Reflektionerna/analyserna görs utifrån frågan/frågorna. Reflektionerna/analyserna uppfattas som trovärdiga. Avslutande reflektion/slutsatser Ger en sammanfattning av fynden och ger perspektiv åt reflektionerna. Hänvisar tillbaka till introduktionen. Relaterar studiens bidrag till tidigare studier. Eventuellt reflekterar kring förslag till fortsatta studier. Litteratur Obligatorisk Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S., Sjöberg, K., (red) 2009, Lärande utvärdering genom följeforskning, Svensson, L., Brulin G., Jansson, S., Sjöberg, K., (red.) 2013, CAPTURING EFFECTS of Projects and Programs, Jensen, C., Johansson, S., Löfström, M., 2007, Projektledning i offentlig miljö, Liber, Malmö. Jonsson, R., Jannesson, E., 2014, Social investments: A social innovation approach and the importance of active ownership. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-112598 Vanja, K., 2011, Developing work and services in public sector organizations through evaluation, Scandinavian Journal of Public administration, vol 15, nr 2 http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/sjpa/article/view/968 Löfström, M., 2010, Inter-organizational colloboration projects in public sector - a balance between integration and demarcation. The International Journal of Health Planning and Management, vol 25/2 pp 136-155. http://onlinelibrary.wiley.com.lt.ltag.bibl.liu.se/doi/10.1002/hpm.1003/pdf

7 Projekt och utvärdering Bergren, C., Lindkvist, L., 2001, Projekt Organisation för målorientering och lärande, Eriksson, Bengt G. & Karlsson, Per-Åke, Att utvärdera välfärdsarbete, 1. uppl., Gothia, Stockholm, 2008 Löfström, M., 2010, Samverkan och gränser Studier av samverkansprojekt i offentlig sektor, akademisk avhandling i företagsekonomi vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan. Söderlund, J., Bredin, K, 2005, Perspektiv på HRM nya organisationsformer, nya utmaningar, Liber, Malmö. Vedung Evert (2009) Utvärdering i politik och förvaltning, Söderlund, J., 2012, Projektledning och projektkompetens perspektiv på konkurrenskrafter, Liber, Malmö. Allmänna OT och ledarskapslitteratur Abrahamsson, B., Andersen, J-A., 2005, Organisation: Att beskriva och förstå organisationer, Liber ekonomi, Malmö. Bolman, L. Deal, T. 2012, Nya perspektiv på organisation och ledarskap, Jacobsen, D I. Thorsvik, J. 2008. Hur moderna organisationer fungerar, Rövik, K A., 2000, Moderna organisationer trender inom organisationstänkandet vid millenieskiftet, Liber, Malmö. Rövik,K A., 2008, Managementsamhället - Trender och idéer på 2000-talet, Liber, Malmö. Svedberg, L. 2012, Gruppsykologi Om grupper, organisationer och ledarskap, Volvén, L-E. 2000, Att utveckla mänskliga resurser, Offentliga organisationer och organisationsteori/ledarskap Adolfsson, P., Solli, R., 2009, Offentlig sektor och komplexitet - om hantering av mål, strategier och professioner, Bengtsson, H., Melke, A., 2014, Vår offentliga förvaltning, Gleerups. Brorström, B., Siverbo, S., 2001, Institutioner och individer om utveckling i framgångsrika kommuner, Brorström, B., Siverbo, S., 2008, Perspektiv på framgångsrika kommuner, Demokratiska och ekonomiska utmaningar i teori och praktik, Högskolan i Borås och Kfi (Kommunforskning i Västsverige). Brorström, S., 2010, Kommunala satsningar av betydelse en fråga om identitet, förnuft och tillfälligheter, akademisk avhandling i offentlig förvaltning, Göteborgs universitet. Carlström, E., 2009, Vårdchefer, Konsten att leda, Causala Vifell, Å., Ivarsson Westberg, A., 2013, (red) I det offentligas tjänst, Gleerups.

8 Christensen, T., Laegreid, P., Roness, P, G., Rövik, K, A., 2005, Organisationsteori för offentlig sektor, Liber, Malmö. Edwardsson Stiwne, E., 1997, Förändringsprocesser i kommunal organisation En studie av organisering och meningsskapande i två förvaltningar, department of education and psychology, Linköpings universitet. Ellström, P-E., Kock, H., 2009, Mot ett förändrat ledarskap Om chefers arbete i team- och processorganiserad verksamhet, Eriksen, E O, 1998, Kommunikativt ledarskap - Om styrning av offentliga institutioner, Daidalos. Henning, R. Holmberg, I. 2003, Offentligt ledarskap om förändring, förnyelse och nya ledarideal. Högberg, Ö., 2007 se under rubriken makt och organisationsteori/ledarskap Jonsson, L., Arnell, S-I., 2006., Att organisera kommuners ledning Att förena svårförenliga institutioner!, Nya Doxa, Nora. Jonsson, L., Gustavsson, P., Arnell, S-I., Högberg, Ö., Jonsson, R., 2002, Kommunchefers chefskap, Nya Doxa, Nora. Jonsson, L., 2009, Kommunchefer blir till, Nya Doxa, Nora. Liljeroth I., Engen, T., Larsson, J., Skoglund, P., Öfverholm, C., 2011, Verksamma verksamheter, Daidalos. Wallenberg, J., 2000, Vardagskulturen, Ny organisation i kommunerna, SNS Förlag, Stockholm. Organisationsidentitet och kultur Jonsson, R., 2002, Organisationstillblivelse och identitet en studie av ÖstSam, Ekonomiska institutionen, licentiatavhandling, Linköpings universitet. Salzer-Mörling, M., 1998, Företag som kulturella uttryck, Academia Adacta, Lund Alvesson, M., 1990, Organisationsidentitet och organisationsbyggande, en studie av ett industriföretag. Alvesson, M., 2007, Organisationer, ledning och processer, Studentlitteteratur, Lund. Whetten, D. A., Godfrey, P. C., 1998 Identity in Organizations building theory through Conversations, SAGE Publications, London. Makt och organisationsteori/ledarskap Alvesson, M., 1990, Kommunikation makt och organisation, Nordstedt ekonomi, Göteborg Högberg, Ö., 2007, Maktlösa makthavare en studie om kommunalt chefskap, Företagsekonomi, Linköping. Genus/intersektionalitet och organisationsteori/ledarskap Alvesson, M., Billing, D., 2009, Understanding gender and organizations, Sage, London. Alvesson, M., Billing, D., 2011, Kön och organisation 2, Studentlitteratur, Lund Berg, E., 2000, Kvinna och chef i offentlig förvaltning, Liber, Malmö. Eriksson-Zetterquist, U., Styhre, A., 2007, Organisering och intersektionalitet, Liber, Malmö. Johansson, S., (red), Omsorg och mångfald, 2010, Gleerup, Malmö.

Sjöstrand, S-E. Sandberg, J. & Tyrstrup, M. 1999, Osynlig företagsledning, Två kapitel handlar om genus: Stim i företagsledning samt Ledarskap som okontrollerbar sexualitet. 9 Sociala konstruktioner/institutionell organisationsteori och organisationsteori/ledarskap Czarniawska, B., 2005, En teori om organisering, Brorström, B., Siverbo, S., 2001, Institutioner och individer om utveckling i framgångsrika kommuner, Eriksson-Zetterquist, U., 2009, Institutionell teori idéer, moden, förändring, Liber, Malmö. Johansson, R., 2002, Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen, Sjöstrand, S-E. Sandberg, J. & Tyrstrup, M. 1999, Osynlig företagsledning, Wenneberg, S, B., 2001, Socialkonstruktivism position, problem och perspektiv, Liber ekonomi, Helsingborg. Omvärldsanalys och organisationsteori Hedin, H. Sandström, B. 2006, Företagets omvärldsradar Omvärldsanalys och fläckiga ugglor, Furustig, H. Sjöstedt, G., 2000, Strategisk omvärldsanalys, Samverkan och organisationsteori Anell, A. Mattisson, O., 2009, Samverkan i kommuner och landsting en kunskapsöversikt, Andersson, L. 2010, När strävan efter samsyn blir en kamp meningsskapande och meningsgivande i mångtydiga sammanhang, Företagsekonomi, Linköping. Carlström, E. 2005, I skuggan av Ädel: Integrering i kommunal vård och omsorg, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Berlin, J., Carlström, E., & Sanberg, H. (Eds). 2009, Team i vård, behandling och omsorg: Erfarenheter och reflektioner. Studentlitteratur. Danemark, B. Kullberg, C. 1999, Samverkan välfärdsstatens nya arbetsform, Löfström, M., 2010, Samverkan och gränser Studier av samverkansprojekt i offentlig sektor, akademisk avhandling i företagsekonomi vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan. Databaser och websidor Nedan följer fem intressanta hemsidor för kursen. Det rör sig dels om rådet för kommunala analyser där man kan hitta intressant data och det rör sig dels om tre forskningsinstitut på vars hemsidor man kan hitta intressanta artiklar, rapporter och uppsatser etc. Utöver detta se även det nationella kommunforskningsprogrammet (natkom). http://www.rka.se http://www.kfi.se/publikationer.htm ((Kommunforskning i Västsverige (KFi) är en forskningsorganisation som bedriver och förmedlar forskning och utveckling inom området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. ))

10 http://www.kefu.se/ ((KEFU - en brygga mellan teori och praktik Rådet för KommunalEkonomisk Forskning och Utbildning (KEFU) bildades i augusti 1984. Grundare, finansiärer och uppdragsgivare är Lunds Universitet, Region Skåne och skånes kommuner. KEFU:s syfte är att, som ett samarbetsorgan mellan de olika medlemmarna, initiera och stödja forskning och utbildning som kan tillämpas i kommuners och landstings arbete på det ekonomiska området.)) http://www.isak.liu.se/cks?l=sv ((Centrum för kommunstrategiska studier är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet.)) http://www.natkom.se/ ((Ett nationellt kommunforskningsprogram. Fokus i den andra programperioden (2014 2016) är resursanpassning och verksamhetsutveckling.))