********************************************* Studiehandledning

Transkript

1 1 MASTER i Samhälls- och välfärdsstudier Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier- ISV ********************************************* Studiehandledning Kursnamn: Projektledning och utvärdering (15 hp) Kurskod: 767A05 Vt 2012 Kursansvarig lärare: Robert Jonsson, robert.jonsson@liu.se

2 2 Projektledning och utvärdering (15 hp) Kurskod: 767A05 Avancerad nivå Kursansvarig: Robert Jonsson, Mål Efter godkänd kurs skall den studerande kunna: redogöra för och jämföra olika utvärderingsmetoder och projektformer och deras respektive användningsområden använda och demonstrera olika utvärderingsmetoder och projektformer som verktyg för förändrings-, utvecklings-, och kvalitetsarbete kritiskt reflektera kring och analysera olika utvärderingsmetoder och projektformer i relation till specifika verksamheters skilda institutionella förutsättningar kritiskt analysera och bedöma samhälleliga processer som har betydelse för arbete med förändringsprocesser från implementering till utvärdering planera, genomföra och utvärdera konkret arbete med förändringsprocesser från implementering till utvärdering inom företrädesvis offentlig sektor utifrån ett ekonomiskt nyttoperspektiv motivera en utvärdering samt ett projekt kritiskt reflektera över och analysera olika för kursen centrala perspektiv och begrepp i relation till utvecklingen inom företrädesvis offentlig sektor Kursinnehåll Inom kursen behandlas aktuella kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder samt olika projektformer. Kursen fokuserar främst på välfärdssektorn men är även relevant för utvärdering och projekt inom näringsliv och andra organisationer. I samband med detta sätts utvärdering och arbete i projektform i relation till annan kunskapsproduktion såväl praxisorienterad som vetenskaplig. Utvecklingen inom offentlig sektor används som kontext för förståelsen av hur olika projektformer och utvärderingsinstrument blivit allt mer viktiga i organiseringen av för samhället centrala institutioner. Skillnaden mellan att driva projekt alternativt utvärdera förändringsarbete som sker inom organisationer alternativt som samverkansprojekt mellan organisationer uppmärksammas. Inom ramen för kursen behandlas även utvärdering av förändringsarbete. Undervisning/Arbetsformer Kursdeltagarna skall arbeta aktivt med fallstudier. Kursen skall medverka till att stärka kunskapen om, och förmågan att vara en del i, det konkreta arbetet med samhälleliga processer och då avses främst projekt och utvärderingar.

3 3 I kursen ingår självstudier, workshops och seminarier där studenten förväntas redogöra för insamlat material/litteratur samt sin professionella och personliga utgångspunkt både muntligt och skriftligt. I kursen ingår även föreläsningar samt handledningstillfällen. Moment under kursen Handledning 1: Robert Jonsson och Mathias Martinsson Till denna handledning skall gruppen ha förberett val av fält och ämne samt reflekterat kring hur man skall gå tillväga för att få kontakt och tillträde till fältet. Vi resonerar kring syfte med val av fält, ämne och materialtillgång, tillträde till fält etc. Handledning 2. Robert Jonsson och Mathias Martinsson Till denna handledning skall gruppen ha fått tillträde till fältet, genomfört några av intervjuerna och dessutom ha läst in sig på material om fältet och ämnet. Gruppen skall ha påbörjat sin/sitt analys/skrivarbete så att vi kan diskutera möjliga resultat och upplägg. Handledning 3 Självutvärderingshandledning (Mathias Martinsson finns tillgänglig om frågor uppstår) Till denna handledning ska gruppernas rapporter vara ganska långt framskrivna. Utifrån kriterier som tillhandahålls av kursansvarig får grupperna utifrån ett schema läsa och kommentera varandras rapporter för att på så sätt hjälpa varandra att skriva fram intressanta rapporter. Workshop. Robert Jonsson Workshop avseende gästföreläsningarna i relation till för kursen relevant litteratur. Till Workshopen ska man sammanfatta lärdomar av gästföreläsningarna i ett papper på ca 2 sidor. I pappret ska man även reflektera kring de lärdomar man gjort med stöd utifrån tidigare studier och teorier. Pappret som tas med till workshopen är en inträdesbiljett. Pappret bedöms inte utan utgör ett underlag för de diskussioner som förs under workshopen avseende gästföreläsningarna.

4 Schema för 767A05 vt 12 4 Vecka 4 Måndag: Introduktion och grundläggande föreläsning om projekt Robert Jonsson (RJ) Onsdag: Föreläsning av Robert Jonsson om lärande utvärdering samt om två avhandlingar av betydelse för kursen samt exempel från interaktiv kunskapsbildning avseende roterande kommunchefskap. Avhandlingarna är Samverkan och gränser av Mikael Löfström samt Kommunala satsningar av betydelse en fråga om identitet, förnuft och tillfälligheter av Sara Brorström. Tid Vecka 5 Tisdag: Gästföreläsning av fastighetschef Gunilla Billing avseende hur offentliga organisationer och specifikt hur SL samt Åtvidabergs kommun driver och utreder stora fastighetsrelaterade investeringar. Torsdag: Gästföreläsning av statsarkitekt Raymond van der Heiden avseende projektledning av kommuners översiktliga planeringsarbete (ÖP-arbete). Raymond arbetar vid Åtvidabergs kommun och åt Waldemarsviks kommun. Torsdag: Seminarie 1 kring lärande utvärdering Tid RJ Vecka 6 Måndag: Karin Bredin från IEI/Företagsekonomi föreläser om projekt utifrån ett HRperspektiv med exemplifieringar från i första hand näringslivet. Onsdag: Handledning 1 - projektförslag Tid Vecka 7 Onsdag: Seminarie 2 kring projekt. Tid 8-12 RJ och Mathias Martinsson (MM) RJ Torsdag: Leif Jonsson från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, föreläser om Interaktiv kunskapsbildning - tankar om metoder för att i projekt integrera utveckling med kunskapsbildning och lärande. Vecka 8 Skrivvecka! Vecka 9

5 Tisdag: Gästföreläsning av Kjell Barkman som är näringslivsansvarig i Åtvidabergs kommun. Kjell föreläser om hur och varför kommuner och näringsliv arbetar i samverkansprojekt. 5 Onsdag Handledning 2 Tid RJ och MM Vecka 10 Tisdag: Workshop avseende gästföreläsningarna i relation till för kursen relevant litteratur. RJ Vecka 11 Onsdag: Handledning 3 (Självutvärderingshandledning) som innebär att grupperna utifrån vägledande kriterier hjälper varandra med synpunkter. Tid MM resursperson Vecka 12 Onsdag: Föreläsning av grupperna utifrån valt arbete Vecka 13 Fredag: Inlämning av examinationsrapport RJ och MM RJ Examinationsuppgifter Reflektionsseminarier Reflektionsseminarier hålls kopplade till kursens teman och dessa är examinerande. Varje student ska lämna in en reflektionsrapport på 1-2 sidor där föreläsningar och kurslitteratur diskuteras till varje seminarium. Reflektionsrapporten används som utgångspunkt för diskussionerna på seminariet. Seminarieledaren läser efter seminariet igenom rapporterna och ger kort skriftlig kommentar. Seminarium 1. Robert Jonsson Inför detta seminarium skall du på ett självständigt sätt analysera och problematisera lärande utvärdering i relation till offentlig sektor och i relation till relevanta teoretiska perspektiv. Läs obligatorisk litteratur! Seminarium 2. Robert Jonsson Inför detta seminarium skall du på ett självständigt sätt analysera och problematisera projekt som organisatoriskt fenomen i relation till relevanta teoretiska perspektiv. Läs obligatorisk litteratur! Skriftlig uppgift Den stora uppgiften som ska genomföras är en fältstudie där ni skall undersöka projekt- och utvärderingsarbete i offentlig sektor. Studenternas uppgift är att identifiera en organisation eller ett samverkansprojekt för att se hur de arbetar med projekt- och utvärderingsarbete. Det kan röra sig om en offentlig organisation eller en organisation inom civilsamhället som samverkar med till exempel en kommun. Ni får själva identifiera och söka upp verksamheterna. Kursansvarig är behjälplig i arbetet med att hitta en lämplig organisation/samverkansprojekt om så behövs.

6 6 Inom uppgiften skall ni några intervjuer med olika personer involverade i projektet/organisationen. Förutom intervjuerna bör ni också utgå från annan information som är tillgänglig runt projektet/organisationen. Det kan handla om styrdokument eller andra dokument som beskriver eller reglerar verksamheten. Sedan ska ni gruppvis skriva en rapport om cirka 20 sidor där kurslitteraturen kommer till användning. I rapporten ska det ingå minst en vetenskapligt motiverad fråga. Analysen ska ha ett kritiskt perspektiv. Ni får alltså inte köpa perspektivet som företrädarna för det undersökta projektet/organisationen presenterar utan att förhålla er till det självständigt. Utöver den skriftliga inlämningen skall gruppen hålla en föreläsning på 45 minuter (den 23/3) där ni redovisar ert fält och era resultat för övriga deltagare i kursen. Inlämning av den skriftliga uppgiften sker den 30 mars. Betygskriterier För betyget godkänt krävs inlämnande av reflektionsuppgifter, genomförd föreläsning, samt inlämnande av gruppexaminationsuppgift. För att texterna skall bli godkända skall de bygga på hållbara fakta och resonemangen skall vara logiskt konsekventa. Därutöver skall kursens mål beröras i texterna. Texterna skall vidare förhålla sig till den obligatoriska litteraturen. För betyget väl godkänt krävs dessutom att resonemangen förs på ett i förhållande till litteraturen självständigt sätt eller har behandlat ämnet på ett originellt eller särskilt fruktbart sätt. Vägledande kriterier för rapporten är: Introduktionsdel Rapportens ämne introduceras. Definierar relevanta problem. Definierar tydliga fråga/frågor samt presenterar ett syfte. Beskriver motiven till studien. Sätter frågan/frågeställningarna i sin rätta kontext. Underlättar för läsaren att ta del av rapporten. Metod Metoden/metoderna som används är logiskt sprungna ur den kunskapssyn (epistemologi) som rapporten bygger på. Metoden/metoderna är lämpliga och beskrivna på en nivå som passar rapporten. Tidigare studier/litteraturgenomgång Är relevant, tydlig och aktuell. Visar att författarna har gjort en för kursen och rapporten seriös inläsning. Placerar problemet/problemen i en relevant kontext. Om frågan/frågorna så kräver ska tidigare studier innehålla en diskussion av litteraturen som ger en god syntes utifrån vald fråga. Teori Är väl lämpad, logiskt tolkad, tydlig och aktuell utifrån frågan/frågorna. Författarna visar på prov på kunskap om och förståelse för teori. Empiri Empirin har en omfattning och kvalité som är lämplig utifrån rapportens fråga/frågor och rapportens omfång. Empirin är presenterad så att rapportens fråga/frågor och syfte finns närvarande. Empirin innehåller en sammanställning utifrån frågan/frågorna.

7 Reflektion/Analys Reflektionerna/analyserna görs utifrån frågan/frågorna. Reflektionerna/analyserna uppfattas som trovärdiga. 7 Avslutande reflektion/slutsatser Ger en sammanfattning av fynden och ger perspektiv åt reflektionerna. Hänvisar tillbaka till introduktionen. Relaterar studiens bidrag till tidigare studier. Eventuellt reflekterar kring förslag till fortsatta studier. Litteratur Obligatorisk Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S., Sjöberg, K., 2009, Lärande utvärdering genom följeforskning, Jensen, C., Johansson, S., Löfström, M., 2007, Projektledning i offentlig miljö, Liber, Malmö. Projekt och utvärdering Bergren, C., Lindkvist, L., 2001, Projekt Organisation för målorientering och lärande, Eriksson, Bengt G. & Karlsson, Per-Åke, Att utvärdera välfärdsarbete, 1. uppl., Gothia, Stockholm, 2008 Löfström, M., 2010, Samverkan och gränser Studier av samverkansprojekt i offentlig sektor, akademisk avhandling i företagsekonomi vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan. Söderlund, J., Bredin, K, Perspektiv på HRM nya organisationsformer, nya utmaningar, Liber, Malmö. Vedung Evert (2009) Utvärdering i politik och förvaltning, Allmänna OT och ledarskapslitteratur Abrahamsson, B., Andersen, J-A., 1998, Organisation: Att beskriva och förstå organisationer, Liber ekonomi, Malmö. Bolman, L. Deal, T. 1997, Nya perspektiv på organisation och ledarskap, Jacobsen, D I. Thorsvik, J Hur moderna organisationer fungerar, Rövik, K A., 2000, Moderna organisationer trender inom organisationstänkandet vid millenieskiftet, Liber, Malmö. Rövik,K A., 2008, Managementsamhället - Trender och idéer på 2000-talet, Liber, Malmö. Svedberg, L. 2007, Grupp-psykologi Om grupper, organisationer och ledarskap, Volvén, L-E. 2000, Att utveckla mänskliga resurser,

8 8 Offentliga organisationer och organisationsteori/ledarskap Adolfsson, P., Solli, R., 2009, Offentlig sektor och komplexitet - om hantering av mål, strategier och professioner, Brorström, B., Siverbo, S., 2001, Institutioner och individer om utveckling i framgångsrika kommuner, Brorström, B., Siverbo, S., 2008, Perspektiv på framgångsrika kommuner, Demokratiska och ekonomiska utmaningar i teori och praktik, Högskolan i Borås och Kfi (Kommunforskning i Västsverige). Brorström, S., 2010, Kommunala satsningar av betydelse en fråga om identitet, förnuft och tillfälligheter, akademisk avhandling i offentlig förvaltning, Göteborgs universitet. Christensen, T., Laegreid, P., Roness, P, G., Rövik, K, A., 2005, Organisationsteori för offentlig sektor, Liber, Malmö. Edwardsson Stiwne, E., 1997, Förändringsprocesser i kommunal organisation En studie av organisering och meningsskapande i två förvaltningar, department of education and psychology, Linköpings universitet. Ellström, P-E., Kock, H., Mot ett förändrat ledarskap Om chefers arbete i team- och processorganiserad verksamhet, Eriksen, E O, 1998, Kommunikativt ledarskap - Om styrning av offentliga institutioner, Daidalos. Henning, R. Holmberg, I. 2003, Offentligt ledarskap om förändring, förnyelse och nya ledarideal. Högberg, Ö., 2007 se under rubriken makt och organisationsteori/ledarskap Jonsson, L., Arnell, S-I., 2006., Att organisera kommuners ledning Att förena svårförenliga institutioner!, Nya Doxa, Nora. Jonsson, L., Gustavsson, P., Arnell, S-I., Högberg, Ö., Jonsson, R., 2002, Kommunchefers chefskap, Nya Doxa, Nora. Jonsson, L., 2009, Kommunchefer blir till, Nya Doxa, Nora. Liljeroth I., Engen, T., Larsson, J., Skoglund, P., Öfverholm, C., 2011, Verksamma verksamheter, Daidalos. Wallenberg, J., 2000, Vardagskulturen, Ny organisation i kommunerna, SNS Förlag, Stockholm. Organisationsidentitet och kultur Jonsson, R., 2002, Organisationstillblivelse och identitet en studie av ÖstSam, Ekonomiska institutionen, licentiatavhandling, Linköpings universitet. Salzer-Mörling, M., 1998, Företag som kulturella uttryck, Academia Adacta, Lund Alvesson, M., 1990, Organisationsidentitet och organisationsbyggande, en studie av ett industriföretag. Whetten, D. A., Godfrey, P. C., 1998 Identity in Organizations building theory through Conversations, SAGE Publications, London. Makt och organisationsteori/ledarskap Alvesson, M., 1990, Kommunikation makt och organisation, Nordstedt ekonomi, Göteborg Högberg, Ö., 2007, Maktlösa makthavare en studie om kommunalt chefskap, Företagsekonomi, Linköping.

9 Genus och organisationsteori/ledarskap Alvesson, M., Billing, D., 1999, Kön och organisation, Studentlitteratur, Lund Berg, E., 2000, Kvinna och chef i offentlig förvaltning, Liber, Malmö. Sjöstrand, S-E. Sandberg, J. & Tyrstrup, M. 1999, Osynlig företagsledning, Två kapitel handlar om genus: Stim i företagsledning samt Ledarskap som okontrollerbar sexualitet. 9 Sociala konstruktioner/institutionell organisationsteori och organisationsteori/ledarskap Czarniawska, B., 2005, En teori om organisering, Brorström, B., Siverbo, S., 2001, Institutioner och individer om utveckling i framgångsrika kommuner, Eriksson-Zetterquist, U., 2009, Institutionell teori idéer, moden, förändring, Liber, Malmö. Johansson, R., 2002, Nyinstitutionalismen inom organisationsanalysen, Sjöstrand, S-E. Sandberg, J. & Tyrstrup, M. 1999, Osynlig företagsledning, Wenneberg, S, B., 2001, Socialkonstruktivism position, problem och perspektiv, Liber ekonomi, Helsingborg. Omvärldsanalys och organisationsteori Hedin, H. Sandström, B. 2006, Företagets omvärldsradar Omvärldsanalys och fläckiga ugglor, Furustig, H. Sjöstedt, G., 2000, Strategisk omvärldsanalys, Samverkan och organisationsteori Anell, A. Mattisson, O., 2009, Samverkan i kommuner och landsting en kunskapsöversikt, Andersson, L. 2010, När strävan efter samsyn blir en kamp meningsskapande och meningsgivande i mångtydiga sammanhang, Företagsekonomi, Linköping. Carlström, E. 2005, I skuggan av Ädel: Integrering i kommunal vård och omsorg, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Danemark, B. Kullberg, C. 1999, Samverkan välfärdsstatens nya arbetsform, Löfström, M., 2010, Samverkan och gränser Studier av samverkansprojekt i offentlig sektor, akademisk avhandling i företagsekonomi vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan. Databaser och websidor Nedan följer fyra intressanta hemsidor för kursen. Det rör sig dels om jämförelseprojektet där man kan hitta intressant data och det rör sig dels om tre forskningsinstitut på vars hemsidor man kan hitta intressanta artiklar, rapporter och uppsatser etc.. ((Det treåriga Jämförelseprojektet startade Projektet kommer att pågå även under 2010 framför allt med de nätverk som startat sent under projekttiden. Satsningen stöds ekonomiskt av staten och genomförs i nära samarbete med Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Jämförelseprojektet påbörjades under 2007 och kommer att avslutas under Jämförelseprojektet bygger på att deltagande kommuner arbetar tillsammans i nätverk om 5-

10 10 10 kommuner. I dessa nätverk ska effektiva arbetssätt tas fram för jämförelser av kostnader och kvalitativa resultat som leder till praktiska förbättringar av verksamheterna. Till skillnad från många andra nätverk kommer inriktningen att vara att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Goda exempel lyftas fram som är inspirerande för ett eget lokalt förbättringsarbete.)) ((Kommunforskning i Västsverige (KFi) är en forskningsorganisation som bedriver och förmedlar forskning och utveckling inom området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. )) ((KEFU - en brygga mellan teori och praktik Rådet för KommunalEkonomisk Forskning och Utbildning (KEFU) bildades i augusti Grundare, finansiärer och uppdragsgivare är Lunds Universitet, Region Skåne och skånes kommuner. KEFU:s syfte är att, som ett samarbetsorgan mellan de olika medlemmarna, initiera och stödja forskning och utbildning som kan tillämpas i kommuners och landstings arbete på det ekonomiska området.)) ((Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) - En brygga mellan forskning och kommunal verksamhet! CKS mål är att bredda och fördjupa den kommunalpolitiskt relevanta kunskapsbildningen till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Centralt i verksamheten är att initiera och stödja forskning, men också att bygga kompetensskapande nätverk mellan universitetet och kommunerna, samt att stödja kommunalt utvecklingsarbete.)) ((Det nationella kommunforskningsprogrammet - Ett nationellt forskningsprogram om hantering av förändrade ekonomiska förutsättningar och besvärliga situationer.))