Arbetsplan för förskoleklass 2012-04-05



Relevanta dokument
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning 2010

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Individuella utvecklingsplaner IUP

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Bedömningsunderlag förskola

Läroplan för förskolan

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

KVALITETSREDOVISNING 2007

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Arbetsplan

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Kumlasjöns förskola

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Arbetsplan Stockby Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

ARBETSPLAN 2014/2015

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Verksamhetens innehåll

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Bakgrund och förutsättningar

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2009

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Löddesnässkolans. Fritidshem

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

ARBETSPLAN FÖR KÄPPALA FÖRSKOLA

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Verksamhetsbeskrivning. arbetsplan. Fritidsverksamheten Äventyret Stigens Friskola. Läsåret

Lokal arbetsplan för skolan

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Transkript:

Arbetsplan för förskoleklass 2012-04-05 Inledning: (Ur Förskoleklassen i en klass för sig Myndigheten för skolutveckling) Förskoleklassen är en klass för alldeles för sig, på mer än ett sätt. Den utgör det första steget i genomförandet och uppfyllandet av läroplanens mål, men står samtidigt utanför det obligatoriska skolsystemet. Förskoleklassen ska vara den bro som leder från förskola till skola. Den väg som leder barnen, vänjer dem vid och ger dem en mjukstart i allt det som skolan står för. Den viktigaste, tydligaste och oftast uttalade intentionen med verksamheten i förskoleklassen är att den ska bedrivas med förskolans förhållningssätt till kunskap och lärande i ryggen. Förskoleklassen och grundskolan ryms alltså inom samma läroplan och har många gemensamma visioner. Verksamheten i förskoleklassen ska enbart präglas av en strävan mot vissa uttalade mål. Som till exempel att eleven - utvecklar nyfikenhet och lust att lära - utvecklar sitt eget sätt att lära - utvecklar tillit till sin egen förmåga - känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra Områdesbeskrivning och beskrivning av skolan: Alfredshällskolans förskoleklass finns i Bjärred i Lomma kommun. Området består av villabebyggelse- kommunen är snabbväxande och alltfler barnfamiljer flyttar in- stora barngrupper. En stor del av befolkningen är höginkomsttagare med akademisk utbildning och arbetslösheten är låg. Närheten till havet, fin natur och barnvänlig miljö ger goda uppväxtvillkor. Alfredshällskolan invigdes i januari 2001 och omfattar verksamhet för år F-6. Vi har integrerat fritidshem med åldershomogena klasser. Vi har fina lokaler som är väl anpassade för 6-åringarnas behov och som ger möjlighet att bedriva en verksamhet som innehåller både lek, rörelse, skapande verksamhet och gruppaktiviteter i större och mindre grupper. I förskoleklassen arbetar förskollärare med tjänstgöringsgrad som varierar efter barngruppens storlek. Skolgården erbjuder hinderbanor, klätterställningar, bandyplan, fotbollsplaner, grönområde med dungar och dessa lockar till både lek, rörelse och utforskande. Havet och naturen som finns i vår närhet används flitigt i vår verksamhet. 1

Skolans uppdrag (All kursiv text är utdrag ur: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 ) Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv- värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter båda att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Vi arbetar utifrån enhet Alfredshälls gemensamt fastställda värdegrund och enligt arbetsplanen mot kränkande behandling där likabehandlingsplanen, antimobbningsplanen och jämställdhetsplanen ingår. Vår gemensamma värdegrund bygger på ansvar, trygghet och hållbar utveckling. HUR? ANSVAR: Genom att följa upp att barnen slutför sina uppgifter. Genom att vi ser till att barnen plockar undan efter sig. Genom att ta ansvar för sina egna saker tex. att hänga upp sina kläder. Genom att viktiggöra våra gemensamma regler i dagliga samtal. Genom att utse veckans hjälpredor och hjälpa dem att utföra uppgifterna som ingår i detta uppdrag. TRYGGHET: Genom att alla ska få känna sig omtyckta och behövda i gruppen där de också ska våga vara sig själva. Genom att vi skapar regler, rutiner och kontinuitet i den dagliga verksamheten. Tex. har vi ledkompisar, bestämda matplatser osv. 2

Genom att vi ofta delar in barnen i mindre grupper för att kunna se varje individ tydligare. Genom att ha ett bildschema som vi går igenom på morgonsamlingen så att barnen vet vad som ska hända under dagen. Genom att pedagogerna i f-klassen alltid är närvarande vid lämningar, påklädning, raster, ombyte vid gymnastik, i matsalen osv. Genom att använda oss av fadderverksamhet då skolan har gemensamma aktiviteter. Genom att ge såväl barn som föräldrar en god inskolning lägger vi grunden till en trygg skoltid på Alfredshällskolan. HÅLLBAR UTVECKLING: - Genom att vi ser alla som unika individer och tillvaratar allas kompetenser. - Genom att vi är rädda om vår miljö och arbetar för långsiktiga och hållbara lösningar. - Genom att vi strävar efter ett helhetstänkande i alla lägen. - Genom att vi vill ha en öppen förskola och skola, en mötesplats för alla. - Genom att vi arbetar aktivt med Grön Flagg och Hälsodiplomering. Vi tycker också att glädjen är en viktig del av vår verksamhet och glädje får vi : Genom att variera verksamheten så att den ska vara rolig för alla. Genom glädje ökar möjligheterna till att lära. Genom att lära barnen att vi tillsammans skapar en positiv atmosfär vi är positiva förebilder som använder oss av humor i vardagen. Genom att se det positiva hos varje barn och förstärka och visa uppskattning för det. Genom att vara flexibla - fånga dagen - tillfället att ha roligt tillsammans Vi arbetar också på följande sätt med jämställdhet mellan flickor och pojkar: Genom att pedagogerna reflekterar över hur vi själva agerar och blir genusmedvetna. Genom att alla individer erbjuds samma arbetsuppgifter. Genom att medvetet få barnen att prova på olika sorters lek och material. Genom att låta såväl pojkar som flickor få inflytande över dagens aktiviteter. Genom medvetet urval av material. Genom att uppmuntra både pojkar och flickor till att prova på nya saker. 2.2 KUNSKAPER Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Genom sagoläsning och högläsning ur kapitelböcker. Genom samtal. Genom språkleken (rim, meningar, ord, stavelser, ljud) Genom att träna mattebegrepp. Genom att göra barnen uppmärksamma på vad som är ett vårdat språk och varför man ska använda sig av det. Genom att bekanta sig med nya ord och begrepp i temaarbeten. 3

Genom att ha bokstäverna i alfabetet uppsatta på flera ställen. Genom att uppmärksamma barnen på att man kan kommunicera med skrift. Genom att uppmuntra barnen till att prova på att skriva själva. Genom att ha enkla, lättlästa böcker tillgängliga för dem som vill prova på att läsa själva Genom att regelbundet gå till biblioteket. kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, Genom att arbeta med teman inom de olika kunskapsområden som väcker barnens nyfikenhet. Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Genom att ha smågrupper ser vi varje barns utvecklingsnivå och sätt att lära tydligare och kan anpassa verksamheten så att den passar varje enskilt barn. Genom att ha ett varierat arbetssätt tillgodoser vi olika inlärningsstilar. Metoder som används är tex. Berättande, sagor, musik, skapande, teater, film, bilder, praktiska övningar, rörelse, lek mm. kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga Genom att uppmuntra barnen att själva tänka ut egna lösningar på uppgifter och problem. Genom beröm och uppmuntran då barnen löser problem och uppgifter på egen hand. Genom att lyfta fram och visa exempel på hur barn har löst sina uppgifter och viktiggöra att man kan göra på olika sätt. Genom att variera arbetssättet - ibland ger vi enskilda uppgifter ibland arbetar vi tillsammans i olika gruppkonstellationer. Genom att uppmuntra eget undersökande. Genom att uppmuntra samarbete och visa fram att det är bra att ta hjälp av varandra. kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, Genom att i samtal, såväl enskilt som i samlingar, vägleda barnen till att tänka efter och ta ställning i olika frågor. Genom att reflektera kring och diskutera händelser och situationer som barnen ställs inför i sin vardag. har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, Genom att vi uppmärksammar traditioner och högtider. Genom att vi använder oss av sagor, sånger, musik, matlagning mm. som tillhör denna kultur. Genom besök på museum, teaterföreställningar, utställningar etc. Genom olika slöjdaktiviteter och skapande. 4

kan samspela i möte med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Genom att vi pedagoger finns till hands och stödjer barnen i den fria leken. Genom att vi är goda förebilder och tydligt visar att vi respekterar allas olikheter. Genom samtal i vardagliga situationer lär vi oss att man ska respektera varandra och våra gemensamma regler. Genom att träna turtagning både i fri lek och i organiserad verksamhet. Genom att visa att vi bryr oss om varandra genom att engagera oss och visa medkänsla. Genom att i samlingar låta alla prata och viktiggöra att man ska respektera och lyssna på varandra. Genom att vi har aktiviteter som kompisträning/samtal, drama och massage i veckoschemat, tränar vi hänsyn och respekt. Då gör vi barnen uppmärksamma på att vi är olika och tycker och tänker olika. Då diskuteras också olika alternativ för hur man kan agera vid konflikter. Genom att uppmärksamma de barn som finns hos oss som har sitt ursprung i andra kulturer och använda oss av deras kunskaper. Gärna med hjälp av föräldrar. Genom att ha planscher och böcker på de modersmål som är aktuella i vår grupp. Genom att ibland sjunga sånger på främmande språk. Genom att erbjuda modersmålsstöd Genom att ha planscher uppsatta på modersmål som är aktuella i gruppen. Genom att ha böcker tillgängliga på modersmål som är aktuella i gruppen. har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, - Genom samtal om vad man får och inte får göra i det vardagliga livet - Genom att tydliggöra våra gemensamma regler och vårt förhållningssätt - Genom att ha ett demokratiskt arbetssätt - Genom att beröra barnkonventionen har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling Genom att i samtal med barnen viktiggöra omsorg och ansvar för miljön, såväl inomhus som utomhus. Genom att arbeta för ett gott klassklimat där man respekterar och uppmuntrar varandra Genom att ha återkommande miljödagar då vi plockar skräp, vårdar våra trädgårdar mm. Genom att vi sopsorterar och går till återvinningsstationen. Genom att vi komposterar fruktrester. Genom att ha teman som handlar om natur och miljö. Genom att använda oss av naturområdena i närmiljön. Genom att vi är rädda om vår miljö och arbetar för långsiktiga och hållbara lösningar. Genom att vi strävar efter ett helhetstänkande i alla lägen. Genom att vi arbetar aktivt med Grön Flagg och Hälsodiplomering. 5

kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud - Genom att erbjuda en varierad verksamhet och ett veckoschema som innehåller, språklek, sagoläsning, mattelek, gymnastik, musik, drama, massage, kompisträning/samtal, temaarbete, fri lek, skapande i olika material, samlingar, utelek 2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Genom att alla barn har en egen portfolio där de ska kunna se sin egen utveckling. Genom att barnen på vårterminen deltar i utvecklingssamtalet. Genom att barnen får lära sig att ordna sitt eget material i lådor och pärmar. Genom att barnen lär sig ordningen för vårt gemensamma material. successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan Genom att barnen deltar i utvecklingssamtal. Genom att f-klassen deltar på sina villkor i skolans gemensamma arbete får barnen en introduktion i skolans värld. Genom att barnen är delaktiga i temaarbeten / brainstorming. har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Genom att utforma verksamheten utifrån barnens intresseområden. Genom att ha samling varje dag, lär man sig att begära ordet och att man själv har en möjlighet att påverka beslut. Genom att träna på att lyssna, tala, respektera att vi tycker olika och att ibland acceptera majoritetsbeslut. Genom att erbjuda gruppverksamhet i större och mindre grupper men framför allt i den fria leken utvecklar barnen sin sociala kompetens 2.4 SKOLA OCH HEM Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Genom att erbjuda en välplanerad inskolning före höstterminens start. Genom att ha en ständig inbjudan till föräldrarna att delta i den dagliga verksamheten. Genom att presentera f-klassens verksamhet på föräldramöten. Genom att regelbundet informera om verksamheten via månadsbrev. Genom att utsedda representanter har möjligheter att påverka skolans verksamhet då de sitter med i skolrådet. 6

Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. Genom att ha en daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning där vi är lyhörda för barnets hemsituation. Genom att ha utvecklingssamtal en gång per termin. Genom att föräldrarna har fri tillgång till barnens portfoliopärm. Genom en ständig inbjudan till föräldrarna att delta i den dagliga verksamheten. 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Riktlinjer Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem HUR Genom att f-klassen varje termin deltar i temaarbeten, idrottsdagar, utflykter, firande av återkommande högtider och traditioner mm. tillsammans med skolan. Genom att ha fadderverksamhet tillsammans med klass 3. Genom att göra klassrumsbesök under vårterminen. Genom att mottagande pedagoger inför klass 1 besöker f-klassen vid några tillfällen. Genom att mottagande pedagoger har ett enskilt samtal med varje barn där de också tittar i barnets portfolio. Genom överlämningskonferenser mellan f-klasspedagoger och klass 1 pedagoger. Genom att f-klasspedagoger deltar i pedagogiska diskussioner på möten med övrig skolpersonal. Genom att f-klasspedagoger deltar i möten tillsammans med fritidspedagogerna en gång per vecka. Genom att ha gemensamma eftermiddagsaktiviteter tillsammans med fritidshemmet under viss tid av terminerna såsom kurser eller utedagar. Genom att all lovverksamhet planeras och genomförs gemensamt med fritidshemmet. utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskola och i berörda skolformer, Genom att en pedagog från f-klassen har alla 5-åringar från förskolan i musik en gång per vecka. Genom att blivande f-klassbarn bjuds in till tre besök i f-klassen under vårterminen. Genom att f-klasspedagogerna träffar alla blivande f-klassbarn enskilt på deras förskoleavdelningar, för en pratstund och en titt i deras portfolio. Genom att vi har överlämningskonferens mellan förskolepedagogerna och f- klasspedagogerna. Genom att någon gång ibland bjuda in varandra till teater, musikevenemang osv. 7

i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Genom överlämningskonferensen uppmärksammar vi mötande pedagoger om barn med behov av särskilt stöd och från förskolepedagoger uppmärksammas vi om de barn som vi ska ta emot. Genom att pedagogerna förbereder sig för att ta emot barn i behov av särskilt stöd genom att skaffa in material, anpassa aktiviteter, gruppindelningar och verksamhet. Genom att ta hjälp av kommunens resursenhet och stödpersonal som specialpedagoger, logoped, skolsköterska osv. Genom att kalla till EVK då behov finns. 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Mål Skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv Genom att gå på de teater- och musikevenemang som erbjuds någon gång per termin. Genom att vi promenerar runt i Bjärred och låter barnen visa var de bor. Genom att använda oss av biblioteket. Genom att på utedagar använda närmiljöns lekplatser och naturområden. Genom studiebesök på arbetsplatser då vi arbetar med närmiljön som tema. Genom att bjuda in föräldrar till att berätta om sitt arbete. 8

Utvärderingsfrågor till pedagoger i förskoleklass: Vid slutet av vårterminen utvärderar vi hur väl vi arbetar mot läroplanens mål och hur vi följer vår arbetsplan. Vi lyfter fram de områden där vi är nöjda med vad vi åstadkommit under det gångna året. Men framför allt uppmärksammar vi de områden som vi borde ha arbetat mer aktivt med för att sträva mot målen. Det är dessa områden som vi sätter upp som nya utvecklingsområden! Vi tar även med oss barnens utlåtanden om verksamheten och deras utvärderingar av teman. 1. Normer och värden. Hur har vi arbetat med vår värdegrund? Vad skulle vi behöva arbeta mer aktivt med? Hur arbetar vi med jämställdhet? Hur kan vi förbättra detta arbete? 2. Kunskaper Hur har vi lagt upp verksamheten i F-klassen för att få med alla kunskapsområdena i läroplanen? Vad skulle vi kunna bli bättre på? Finns det delar vi saknar? 3. Elevernas ansvar och inflytande Hur har vi arbetat med att ge eleverna ansvar och inflytande? Vad skulle kunna bli bättre? 4. Skola och hem Hur har vi arbetat med föräldrasamverkan? Vad skulle kunna bli bättre? 5. Övergång och samverkan Hur har vi samverkat med förskolan och arbetat för att få en bra övergång mellan förskola och förskoleklass? Hur har vi samverkat med skola och fritidshem och arbetat för att få en bra övergång mellan förskoleklass och skola? Vad skulle kunna bli bättre? 6. Skolan och omvärlden Hur har vi arbetat för att eleverna ska få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv? Vad skulle kunna bli bättre? 9