Den flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg

Den flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg Erik Palmqvist Ålands polismyndighet Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning 2007-2008 vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Sammanfattning Fartyg i kryssningstrafik mellan Sverige och Finland lockar årligen många människor att resa, äta gott och roa sig. Tyvärr sker det även i den här miljön olika brott. Det som gör en platsundersökning speciell ombord på ett fartyg är att den flyter och att brottet kan ske då fartyget är långt från hamn. Det här arbetet beskriver kortfattat och överskådligt de åtgärder som är viktiga att genomföra då ett brott har begåtts ombord på ett passagerarfartyg och polisen inte har möjlighet att omedelbart påbörja sin platsunderökning. Arbetet vänder sig främst till fartygsvärdar som ansvarar för ordningen ombord. I innehållet finns åtgärdstablåer för de fyra vanligast förekommande brottstyperna. Åtgärdstablåerna ska ses som ett stöd för minnet och eventuellt en introduktion för ny personal ombord. Om punkterna i tablåerna följs riskerar inte personalen att förstöra brottplatsen och polisens arbete underlättas vilket i förlängningen leder till en bra grund för en fortsatt förundersökning i det aktuella ärendet. i

Förord Jag vill tacka mina kolleger vid Ålands polismyndighet för råd och stöd vid skapandet av detta arbete. Ett extra stort tack vill jag rikta till Sebastian Sjölund, som fungerat som min faktahandledare och Helena Stolt Olsson som varit min språkliga handledare. ii

Innehållsförteckning 1 Syfte...1 2 Bakgrund...1 3 Problem...3 4 Metod...5 4.1 Begränsningar...5 5 Förberedelser och utrustning för fartygspersonal...6 6 Generell information vid misstänkt brott...8 7 Åtgärdstablå...10 7.1 Skadegörelse...10 7.2 Stöld...12 7.3 Misshandel...13 7.4 Våldtäkt...15 8 Diskussion...17 9 Källförteckning...18 9.1 Muntliga källor...18 iii

1 Syfte Syftet med det här arbetet är att göra en åtgärdstablå för att underlätta och förbättra utredningen av brott som skett ombord på passagerarfartyg i trafik mellan Sverige och Finland. Arbetet ska kunna läsas av fartygspersonal som ansvarar för ordningen och säkerheten ombord. 2 Bakgrund Nöjeskryssningar med de stora passagerarfartygen mellan Sverige och Finland är en storindustri som lockar miljoner människor årligen. Syftet med resorna är i huvudsak, förutom transport, att under resan äta, dricka gott, handla samt i övrigt roa sig. Tyvärr har det visat sig att, som så många gånger då alkohol är inblandat, att människor tappar omdömet och gör oöverlagda saker under kryssningarna vilket ofta leder till brottsanmälningar och förundersökningar. Författaren till detta arbete arbetar inom polisen på Åland och kan därför endast relatera till de problem som upplevs vid brottsplatsundersökning ombord på fartyg sett ur ett åländskt perspektiv. År 2006 handlade Ålands polismyndighet 105 anmälningar med anknytning till kryssningsverksamheten. Det kan konstateras att polisen på Åland lägger ner många arbetstimmar på att utreda brott som begåtts ombord på fartyg i kryssningstrafik och samarbetet med berörda rederier fungerar bra. Det finns dock alltid saker som kan förändras och förbättras för att öka effektiviteten och i slutändan även rättsäkerheten för de som råkar ut för brott. Det här arbetet är ett litet steg i den riktningen genom att beskriva de åtgärder polisen anser är viktiga för att kunna utreda alla omständigheter omkring en eventuell brottslig händelse. 1

År 2007 kryssade 102921 1 personer till Åland, varje dag lägger ca 26 fartyg till på Åland. De största fartygen tar ca 3000 passagerare medan de mindre tar ca 1000. Bild 1. Fartyg på väg till och från Åland. 1 Statistik från Ålands statistik och utredningsbyrå 2

3 Problem De brott som begås ombord på fartygen speglar ett genomsnitt av samhället i övrigt, det vill säga allting från skadegörelse till brott mot liv. Det som gör utredningarna speciella är att brottsplatsen flyter. Den rör på sig och förändras snabbt. Brottet kan ske då fartyget befinner sig långt ute till havs, flera timmar från hamn och då är det viktigt att rätt åtgärder vidtas för att så långt det är möjligt säkra brottsplatsen och bevismaterial så att polisen har möjlighet att göra ett fullgott arbete. Ombord på fartygen finns vaktmän som har hand om ordningen, de har även andra sysslor som till exempel att gå brandvakt. Antalet vaktmän varierar mellan de olika fartygen men ofta är det två som arbetar samtidigt och då har den ena till uppgift att gå brandvakt medan den andra sköter eventuella ordningsstörningar. Då ett brott inträffar är det vaktmännen som får fungera som polisens förlängda arm fram till det att fartyget har anlänt till hamn. Det är därför viktigt att de känner till grundläggande åtgärder vid säkrande av en brottsplats och bevismaterial, för att undvika kontamination eller i värsta fall omöjliggöra en platsundersökning genom att utföra fel åtgärder. Vaktmännen saknar ofta kunskap om kontaminationsrisker, det vill säga risker att material förs över från en plats till en annan samt vikten av att en brottsplats lämnas så intakt som möjligt. Att spärra av och bevaka en brottsplats ombord på ett fartyg är inte alltid en lätt uppgift med beaktande av personalens antal och övriga uppgifter samt passagerarnas rörlighet. Trots det är det av yttersta vikt att brottsplatsen lämnas så orörd som möjligt och att ingen har möjlighet att få tillträde till platsen efter att den spärrats av. 3

Ett annat problem som ofta uppstår är tidsbrist vid platsundersökningen. Fartygen har en tidtabell som måste följas och hamntiderna är korta. Om fartyget inte kan avgå i tid innebär det stora kostnader för rederiet eftersom de då måste köra in den förlorade tiden med större bränsleåtgång som följd. Det är även viktigt att tidtabellen följs eftersom farlederna är så trånga, speciellt i Stockholms skärgård, att det inte är möjligt för två fartyg av den här typen att mötas. Det här arbetet avser att beskriva åtgärder som behöver vidtas då det gäller något som vi kan kalla vardagsbrottslighet ombord. I fall av grova brott kan naturligtvis inte alltid hänsyn tas till de rent ekonomiska aspekterna. Tidbrist vid en platsundersökning är naturligtvis inte bra ur någon aspekt men för att snabbt, effektivt och så bra som möjligt kunna vidta nödvändiga åtgärder är det viktigt att vaktmännen kan bistå med noggranna och korrekta förhandsuppgifter. I samband med att förhandsuppgifter tas upp är det också viktigt att eventuella bildmaterial och ljudupptagningar från fartygets övervakningsutrustning tas tillvara och överlämnas till polisen. 4

4 Metod Inför det här arbetet har jag varit i kontakt med personal ombord på Viking Lines fartyg M/S Cinderella för att få en insikt i deras arbete och vilka krav som är rimliga att ställa på dem beträffande inledande åtgärder då ett brott inträffat. Jag har genom diskussion med kollegor och litteratursökningar sammanställt en åtgärdskalender för i första hand fartygspersonal. 4.1 Begränsningar Ett fartyg är som ett flytande samhälle och alla typer av brott kan komma ifråga. Det är naturligtvis omöjligt att i detalj redogöra för varje åtgärd som bör vidtas vid olika händelser. Min avsikt med det här arbetet är att beskriva lämpliga åtgärder vid de vanligast förekommande brottstyperna. Jag har valt att skriva under fyra brottsrubriker: skadegörelse, stöld, misshandel och våldtäkt. Jag har medvetet valt att utelämna grövre brott såsom dråp och mord eftersom dessa brott åsidosätter alla ekonomiska aspekter såväl som kravet att undersökningen ska ske så snabbt som möjligt. 5

5 Förberedelser och utrustning för fartygspersonal Det finns viss utrustning som är oumbärlig när det gäller att till exempel dokumentera en plats på ett sådant sätt att det senare går att ställa frågor om den vid en rättegång. Det som är viktigast vid dokumentation av en plats är en bra kamera och att den som ska använda den vet hur den fungerar. Ett bra hjälpmedel för minnet är en diktafon. Den är också användbar då man pratar med inblandade parter och vittnen. Det fungerar naturligtvis även bra med papper och penna. En bra ficklampa är många gånger bra att ha när man söker av en plats eller ska fotografera i dålig belysning. Då det handlar om elektronik är en svaghet alltid batterierna. Därför är det viktigt att det finns någon form av rutiner som säkerställer att batterierna alltid är fräscha i den utrustning man använder. De flesta fartyg är i dagens läge utrustade med kameraövervakning på strategiska platser ombord. Den personal som använder utrustningen måste förstås veta hur den fungerar så att inte viktig information riskerar att försvinna. Övervakningsutrustningen kräver även tillsyn, till exempel kan det löna sig att kontrollera att kamerornas tidsinställning stämmer överens med reell tid. Även om en kamera är perfekt placerad är det bortkastat om inte linsen är ren. Den personliga säkerheten kommer alltid i första hand, därför är det nödvändigt att bedöma från fall till fall vilka åtgärder som är möjliga att vidta. 6

För att skydda sig mot till exempel blodsmitta är det enklaste sättet att skydda sig att använda engångshandskar. Engångshandskar skall alltid bäras vid hantering av bevismaterial. Bild 2. Utrustning som är bra att ha till hands. 7

6 Generell information vid misstänkt brott I avsnitt 7 presenteras en åtgärdstablå som är avsedd för personer som arbetar ombord på ett passagerarfartyg och kan komma att vara de som är tvungna att hantera olika situationer där det inträffat ett brott till havs. Dessa åtgärder är ingenting som polisen kan kräva att fartygspersonal vidtar, utan det bygger på ett frivilligt samarbete med ett gemensamt mål. Då en händelse som kan leda till en brottsanmälan inträffar ska fartygets befälhavare och berörd polismyndighet omedelbart kontaktas och informeras. De första åtgärderna är viktiga för den rättsprocess som sätts igång då ett brott anmäls till polisen. Med bra initial information och en så väl skyddad brottsplats som möjligt ges polisen en möjlighet att på bästa sätt ta tillvara både målsägandes och misstänktes intressen. 8

Åtgärdstablån är inte på något sätt heltäckande, men genom att ta upp de vanligaste brottsrubrikerna täcks ett stort område in och fartygspersonalen riskerar inte att glömma något väsentligt. Det är inte så stor skillnad mellan de åtgärder som måste vidtas för att reda ut ett grovt brott och ett mindre grovt brott. Det handlar tyvärr oftast om en resursfråga. Varje händelse ombord är unik och det är svårt att säga exakt vad som är den viktigaste åtgärden för ett specifikt ärende men, med ett sunt förnuft kommer man långt. I åtgärdstablån är de olika momenten numrerade men det är inte alltid nödvändigt att utföra dem i precis den ordningen. Det viktiga är att de utförs. 9

7 Åtgärdstablå 7.1 Skadegörelse 1. Spärra av det aktuella området. 2. Om det inte är möjligt att spärra av området försök hindra människor att röra sig där och fotografera så snabbt som möjligt. Tänk på att fotografera ur olika vinklar och på olika avstånd. Använd någon form av mått vid fotografering av detaljer. Ta hellre för många bilder än för få. 3. Kontrollera på platsen om det finns något löst föremål som till exempel är blodigt och kan sättas i samband med skadegörelsen. Ta tillvara föremålet genom att lägga det i en papperspåse. Märk påsen så att det går att härröra varifrån den kommer. Tänk på smittoriskerna vid hantering av kroppsvätskor, använd skyddshandskar. 4. Ta vittnesuppgifter. Det är viktigt att få vittnets fullständiga namn, adress och telefonnummer. Frågor att ställa till vittnet: Vem har utfört skadegörelsen? Hur är signalementet på gärningspersonen? Hur gick skadegörelsen till? Finns det någon övrig information som kan belysa det inträffade? 5. Ta uppgifter av misstänkt gärningsperson. Det är viktigt att kontrollera identiteten och anteckna samtliga kontaktuppgifter. 10

6. Om det kan antas att händelsen fångats av övervakningsutrustning är det viktigt att polisen får tillgång till materialet så fort som möjligt. Materialet måste kopieras till ett gångbart media såsom CD eller DVD. 7. Fyll i händelserapporten 1 noggrant, det är också viktigt att polisen får kännedom om vilka i fartygspersonalen som varit med vid händelsen och kontaktuppgifter även till dem. Bild 3. Skadegörelse i en hyttavdelning som fångats av fartygets övervakningskamera. 1 Rederiernas egna blanketter som personalen fyller i angående brott som skett ombord 11

7.2 Stöld 1. Spärra av området om stölden skett från ett låst utrymme. Se till att ingen person har möjlighet att röra sig på platsen tills polisen påbörjar sin platsundersökning. 2. Vid stöld eller snatteri från någon av fartygets butiker ta tillvara eventuellt material från övervakningsutrustning. Materialet måste kopieras till ett gångbart media såsom CD eller DVD. 3. Ta vittnesuppgifter. Det är viktigt att få vittnets fullständiga namn, adress och telefonnummer. Frågor till vittnet: Vem har utfört stölden? Hur är signalementet på gärningspersonen? Hur gick stölden till? Finns det någon övrig information som kan belysa det inträffade? 4. Om en stöld har skett i en passagerarhytt är det viktigt att anteckna vad som tillgripits och eventuellt ett uppskattat värde på egendomen. 5. Ta uppgifter av misstänkt gärningsperson. Det är viktigt att kontrollera identiteten och anteckna samtliga kontaktuppgifter. 6. Fyll i händelserapporten noggrant, det är också viktigt att polisen får kännedom om vilka i fartygspersonalen som varit med vid händelsen och kontaktuppgifter även till dem. 12

7.3 Misshandel 1. När en misshandel inträffat är det viktigt att först och främst se till att den som misshandlats får vård. 2. Den misshandlades skador ska dokumenteras så nära inpå misshandeln som möjligt. Om det är möjligt ska skadorna fotograferas innan omplåstring. 3. Om det finns någon misstänkt för misshandeln ska även hans/hennes eventuella skador dokumenteras. 4. Prata med eventuella vittnen till händelsen och anteckna deras kontaktuppgifter det vill säga namn, adress och telefonnummer. Vem har utfört misshandeln? Hur är signalementet på gärningspersonen? Hur gick misshandeln till? 5. Om det är möjligt bör platsen där misshandeln inträffat spärras av. 6. Om det har använts någon form av tillhygge vid misshandeln och platsen inte går att spärra av bör föremålet tas tillvara. Då är det viktigt att föremålet fotograferas innan det flyttas och att man använder skyddshandskar då man rör vid det. Föremålet förvaras bäst i en papperspåse. Påsen ska märkas med platsen var det påträffats, när det påträffats samt av vem. 13

7. Om det kan antas att händelsen fångats av övervakningsutrustning är det viktigt att polisen får tillgång till materialet så fort som möjligt. Materialet måste kopieras till ett gångbart media såsom CD eller DVD 8. Fyll i händelserapporten noggrant, det är också viktigt att polisen får kännedom om vilka i fartygspersonalen som varit med vid händelsen och kontaktuppgifter även till dem. Bild 4. Ett exempel på följderna av misshandel. 14

7.4 Våldtäkt 1. Vid en misstänkt våldtäkt är det viktigt att målsägaren tas om hand av vårdpersonal ombord. Det är avgörande för polisens platsundersökning att få reda på exakt var våldtäkten har ägt rum. Om målsägaren inte själv kan uppge platsen kan det vara skäl att gå igenom eventuellt övervakningsmaterial för att på så sätt skapa sig en uppfattning om var våldtäkten skett. 2. Spärra av platsen, om det är fråga om en hytt, kontrollera att det inte finns personer som är i hytten innan den spärras av. Låt ingen person gå in i hytten för att hämta något eftersom detta kan förstöra viktiga spår. 3. Det är viktigt att den som misstänks för våldtäkten och målsägaren inte har möjlighet att träffas eller vistas i samma utrymme. 4. Det bör vara olika personer som tar hand om målsägaren och misstänkt. Detta arrangemang kan kräva lite planering men är nödvändigt för att undvika ett utbyte av material mellan personer och platser, så kallad kontamination som försämrar bevisvärdet i vissa spår. 5. Den som misstänks för våldtäkten och målsägaren får inte tvätta sig innan de undersökts av läkare. 6. Om det finns vittnen till händelsen eller personer som kan tillföra något till den fortsatta utredningen ska deras namn, adress och telefonnummer antecknas. 15

7. Om det kan antas att händelsen eller något som kan sättas i samband med den fångats av övervakningsutrustning är det viktigt att polisen får tillgång till materialet så fort som möjligt. Materialet måste kopieras till ett gångbart media såsom CD eller DVD. 8. Fyll i händelserapporten noggrant, det är också viktigt att polisen får kännedom om vilka i fartygspersonalen som varit med vid händelsen och kontaktuppgifter även till dem. 16

8 Diskussion Brott som sker ombord på ett kryssningsfartyg kan i de flesta fall härledas till en överkonsumtion av alkohol. Det är min fasta övertygelse att ett minskat intag av alkohol i stort sett skulle lösa alla problem som uppstår ombord. Den lösningen skulle dock effektivt förstöra alla chanser för en fortsatt verksamhet för rederierna eftersom alkohol och nöje är starkt sammankopplade i vår kultur. Därför kommer de problem som jag berört i det här arbetet att fortsätta uppkomma och fartygspersonal och polis måste tillsammans försöka att i första hand förebygga brott men då det redan skett, se till att det finns en klar och lättöverskådlig undersökningsprocedur i inledningsskedet. Idag finns det redan ett gott samarbete mellan polisen på Åland och rederierna. Personalen ombord på fartygen ställer upp och hjälper polisen i mån av möjlighet. Det som förstås saknas, helt naturligt, är det polisiära sättet att se på en brottsplats. Vid diskussioner med fartygspersonal har det framkommit att de saknar den kunskap som krävs för att säkra en brottplats och övriga åtgärder som är viktiga initialt vid en brottsutredning. Det är på grund av det som det här arbetet skrivits, för att ge dem ett stöd i olika situationer som kan uppkomma. Det här arbetet ger enkla beskrivningar på åtgärder för det vanligaste brotten och naturligtvis finns det olika sätt att genomföra dem på i olika situationer. Min förhoppning är att genom det här arbetet och en fortsatt dialog mellan polisen och rederierna, även i framtiden, ska förbättra möjligheterna att utföra ett så bra förundersökningsarbete som möjligt. Det arbetet börjar på brottsplatsen. 17

9 Källförteckning 1. Fälthandbok för kriminaltekniska platsundersökningar, Statens kriminaltekniska laboratorium, 2007. 9.1 Muntliga källor Sebastian Sjölund, äldre konstapel, Ålands polismyndighet. Göran Snällström, överkonstapel, Ålands polismyndighet. Siv Kull, juridisk assistent/skadereglerare, Viking line. 09.01.2008 Tobias Chroneer, befalhavare, Viking line/m/s Cinderella. 09.01.2008 Vaktmän ombord på Viking lines M/S Cinderella. 09.01.2008 18