FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 1 / 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND VERKSAMHETSPLAN 2012 Huvudmål år 2012 Studentrörelsen i kommunalvalet Temat för FSF år 2012 är att värna om studentrörelsens kollektiva genomslagskraft. Som ett stort gemensamt projekt ger FSF och studentkårerna in i kommunalvalet med målsättningen att universitetsstäderna ska bli de mest studentvänliga orterna i Finland. Kommunalvalet görs till ett generationsval genom att stödja studentkårernas kommunala påverkansarbete. Studentkårerna lyfts fram som de viktigaste påverkarna i kommunalvalet genom att förbättra deras synlighet på lokal nivå och hjälpa dem att uppnå lokala målsättningar. FSF stöder studentkårernas kommunala påverkansarbete genom att föra en engagerande nationell kommunalvalskampanj utgående från studentkårernas behov. Som en del av kampanjen ordnas en kommunalvalsturné till studieorterna. FSF lyfter under hela året fram lokala och nationella teman för kommunalvalet både i medierna och tillsammans med andra samarbetsparter. De allmänna nationella temana för kommunalvalet är: att förbättra den unga generationens möjligheter att påverka att utveckla studentboendet att utveckla kollektivtrafiken samt att förbättra förutsättningarna för lättrafik på studieorterna Nya projekt 1. Underlätta studiegången I den aktuella debatten är en reform av studentantagningen, studiernas fortskridande och tiden för slutförande av studierna mycket synliga. Perspektivet handlar ofta om effektivitet och tempo. FSF för in perspektiv och lösningar som är meningsfulla för de studerande och beaktar att det även i framtiden ska vara möjligt för studenterna att göra misstag och hitta sin egen studieinriktning, ha fritidsintressen och vara aktivt engagerade i samhället under sin studietid. Studiegången ses som en helhet: från studentantagningen till avläggande av examen och vidare till vuxenutbildning och fortbildning. FSF arbetar för att förverkliga och ta i bruk flexibla studiemöjligheter samt för att inkludera de

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 2 / 8 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 studerande i universitetsgemenskapen. I påverkansarbetet fäster FSF uppmärksamhet vid studiepoängens olikvärdighet samt vid att möjliggöra en studietakt som motsvarar den utsatta tiden för att avlägga examen. Även då studenter insjuknar eller lider av psykisk ohälsa bromsas studierna upp betydligt. FSF arbetar för att se till att studenter som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp tidigare och att den som lyfter sjukdagpenning ska kunna studera på deltid. 2. Fokus på kunskap Den utbildningspolitiska diskussionen i Finland styrs för tillfället av en diskussion om resurser samt av en strävan mot effektivitet och snabbhet. Å andra sidan är målsättningen enligt regeringsprogrammet att göra finländarna till världens mest kunniga folk före år 2020. Målsättningen är bra, men i förverkligandet av den har man fokuserat främst på kvantitativa utbildningsmål. Vid sidan av att trygga utbildningsmässig jämlikhet måste man således även granska kvaliteten på kunskapen såväl ur ett bildningsperspektiv som utgående från arbetsmarknadens behov av kunskap och utveckling. I samhällsdebatten betonar FSF hur viktigt det är för utvecklingen av den finländska kunskapen att undervisningen och studierna baseras på högklassig forskning för utvecklingen av den finländska kunskapen och för fram konkreta förslag för att förbättra kvaliteten på undervisning, studier och lärande. FSF ordnar tillsammans med olika samarbetsparter evenemang där man diskuterar frågor som är centrala för kunskapsutvecklingen, såsom undervisningens status och betydelsen av läroplansarbete och uttalade inlärningsmål. FSF fortsätter tillsammans med studentkårerna sprida metoder och god praxis för studentcentrerat lärande. FSF arbetar för att det ska vara möjligt att under studierna få den kunskap som behövs i arbetslivet samt goda förutsättningar att efter utexamineringen få arbete som motsvarar utbildningen. Därutöver arbetar FSF för att studerande ska ha möjlighet att avlägga en välorganiserad högskolepraktik med konkurrenskraftiga arbetsvillkor samt för att också kunskaper som förvärvats utanför det formella utbildningssystemet ska erkännas som en del av examina. I diskussionen lyfter FSF också in möjligheterna till livslångt lärande, inklusive utveckling av fortbildningen vid universiteten. 3. Universitetens strukturella utveckling och interna resursfördelning Den strukturella utvecklingen fortsätter under pågående regeringsperiod och torde förbli en process som till betydande grad påverkar utbildningssystemet. I den strukturella utvecklingen av universitetssektorn är den omfördelning av interna resurser som sker genom profilering speciellt viktig. FSF deltar aktivt i diskussionen om strukturell utveckling och profilering och fortsätter samtidigt på sin inslagna riktning att inte ta ställning i universitetens interna angelägenheter. Däremot stöder FSF studentkårerna och studentrepresentanterna så att de studerandes röst hörs

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 3 / 8 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 än bättre i dessa frågor. Dessutom fäster man inom den strukturella utvecklingen speciell uppmärksamhet vid särfrågorna inom den svenskspråkiga universitetsutbildningen, såsom antalet nybörjarplatser och utbildningsprogrammens placering. 4. Kommersialiseringen av utbildningen i Finland Utbildningen har efterhand kommersialiserats på alla utbildningsstadier: vuxenutbildningen och fortbildningen har redan länge verkat enligt kommersiella principer, högskoleutbildningen har internationellt sett kommersialiserats under de senaste åren, och ett nytt fenomen i Finland är de olika kommersiella tjänsterna på andra stadiet och inom den grundläggande utbildningen. Kommersialiseringen förändrar synen på vad utbildning är, vilka värden den tjänar och hur den ska anordnas. FSF gör en lägesanalys av kommersialiseringen av utbildningen i Finland. I analysen beaktas bl.a. avgiftsbelagda utbildningsprogram, preparandkurser, utvecklingen av utbildningsexport och uppdragsutbildning samt det ökande utbudet av utländskt utbildningsutbud i Finland. FSF granskar även de förändrade förhållandena för grundexamensutbildningen och den avgiftsbelagda fortbildningen och vuxenutbildningen. Utifrån lägesanalysen planerar FSF vad som bör göras. FSF fäster speciellt uppmärksamhet vid uppföljning och kritisk utvärdering av försöket med terminsavgifter samt vid utbildningsexportens etiska aspekter. 5. Studerandes rättsskydd Att studerandes rättsskydd och likabehandling äventyras har under den senaste tiden blivit föremål för diskussion speciellt till följd av den s.k. SORA-lagstiftningen samt tillämpningen av begränsningen av studietiden. FSF följer upp hur begränsningen av studietiden tillämpas och hur SORA-lagstiftningen implementeras vid universiteten samt fortsätter tillsammans med studentkårerna arbeta för att få till stånd en så jämlik praxis som möjligt för implementeringen. FSF förbereder sig även på eventuella besvär genom att vid behov anlita extern juridisk expertis. FSF utreder vilka rättskyddsfall som oftast och mest sysselsätter studentkårerna. 6. Rikta uppmärksamhet på invandrares studievägar Personer med invandrarbakgrund hamnar betydligt oftare än den övriga befolkningen utanför studier efter den grundläggande utbildningen. Inom yrkesutbildningen fortsätter en lika stor del av invandrarna, men inom den postgymnasiala utbildningen i medeltal en lägre andel än av den övriga befolkningen. Inte heller inom högskoleutbildningen motsvarar antalet invandrare deras andel av hela befolkningen. Uppmärksamhet fästs speciellt vid invandrarnas övergång mellan olika utbildningsstadier och att stödet vid övergången förbättras. De viktigaste målen är förberedande studier för såväl gymnasium (lukiostartti) som universitet. FSF skapar egna rekommendationer för en modell för universitetsförberedande studier riktade till personer med invandrarbakgrund. FSF samarbetar

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 4 / 8 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 aktivt med andra student- och ungdomsorganisationer för att ge invandrarna fler och smidigare studievägsalternativ. Den gemensamma arbetsgrupp som organisationerna bildade 2011 fortsätter sitt påverkansarbete och samarbetar med olika invandrarorganisationer. FSF stöder studentkårerna i deras påverkansarbete för att förberedande studier ska upptas på högskolornas agendor. Som en del av påverkansarbetet betonas språkstudier under studietiden, fler möjligheter till praktik och nätverkande samt färdigheter i att söka arbete för alla invandrargrupper, även internationella studenter som kommer direkt till högskolorna. 7. Stärka högskolornas internationalisering Internationella studenters möjligheter att påverka vid högskolorna bör fortsättningsvis förbättras. Fungerande påverkanskanaler för internationella studenter skapas såväl via nuvarande strukturer som vid behov via nya strukturer. FSF arbetar för att öka de internationella studenternas möjligheter att delta i studentkårernas verksamhet och i andra viktiga organ som påverkar de studerandes ställning. FSF hjälper studentkårerna att utbyta god praxis i frågor som särskilt gäller internationella studenter. FSF främjar påbörjandet av en lägesutvärdering av högskolornas internationaliseringsstrategi. Studentorganisationerna deltar aktivt i utvärderingen. Som en del av utvärderingen av internationaliseringsstrategin deltar FSF även i diskussionen om målen och förutsättningarna för en internationalisering av högskoleutbildningen. 8. Arbeta för ett system med semesterbanker Snuttifiering av anställningar är vanligt i Finland. En stor del av de studerande har atypiska anställningar. Till följd av snuttifieringen av anställningarna är det omöjligt att ta någon längre, sammanhängande och på förhand planerad semester. Därför är det skäl att förändra nuvarande semesterpraxis. Att utveckla ett semesterbanksystem är en väsentlig del av diskussionen om att förbättra ställningen för dem som har korta anställningsförhållanden, även inom den akademiska sektorn. FSF utövar påverkansarbete tillsammans med politiska intressenter och arbetsmarknadsorganisationer. Målet är att under 2012 få upp semesterbanken i debatten och att under regeringsperioden få till stånd en beredning av ett semesterbankssystem. 9. Stärka likabehandlingsarbetet FSF stärker implementeringen och utvärderingen av likabehandling såväl på centralkansliet som i sitt arbete med studentkårerna. För detta ändamål uppdateras FSF:s plan för likabehandling och den ska efterföljas i all intern och extern verksamhet inom alla sektorer. I samband med uppdateringen definieras bl.a. metoder för systematisk utvärdering av förbundets verksamhet ur ett likabehandlingsperspektiv. FSF stöder studentkårernas arbete för likabehandling och tillgänglighet. FSF fortsätter ordna jämlikhetsträffar för studentkårerna och permanentar tillgänglighetsnätverket.

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 5 / 8 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 10. Förebygga marginalisering bland studerande genom socialt arbete Enligt resultaten från Suunta-projektet som förverkligades vid Tammerfors SHVS 2008 2009 är det möjligt att med hjälp av socialarbetare effektivt förebygga marginalisering av studerande. Studerande har ofta inte tillgång till de tjänster som socialarbetare erbjuder och inte heller tillräcklig information om tjänsterna. Problem med studier och livskompetens framkommer ofta då hälsoproblem utreds, men det finns inte någon naturlig kanal från studerandehälsovården till det kommunala socialarbetet. För att kunna förebygga marginaliseringen av studerande och främja att studierna fortskrider bör man se till att de studerande har tillgång till socialt arbete som är anpassat för dem. FSF samlar information om möjligheterna att anordna socialt arbete avsett för studerande och utarbetar en egen uppfattning om den bästa modellen för detta (t.ex. kommunalt, vid högskolan eller genom SHVS). Förbundet inleder påverkansarbete utgående från den information som samlats in. 11. Ett fungerande socialskyddssystem I socialskyddssystemet finns flera missförhållanden som rör de studerande, och studiestödet kan inte tillräckligt väl kombineras med andra förmåner. FSF kartlägger sådana problem i användningen av studiestöd som har att göra med studiestödet i två steg, sjukpenningen, utkomstskyddet samt eventuella andra problem. FSF utarbetar en egen långsiktig vision om att utvecklingen av de studerandes utkomst ska ske som en del av socialskyddet som helhet. 12. Förbättra synligheten för FSF:s utvecklingssamarbete FSF ökar tillsammans med studentkårerna utvecklingssamarbetets synlighet och attraktionskraft. Varje student bör ha möjlighet att delta i utvecklingssamarbetet antingen genom att delta i aktiviteter kring utvecklingssamarbete eller genom att göra en inbetalning till utvecklingssamarbete. FSF synliggör tillsammans med KENKKU och studentkårernas aktörer inom utvecklingssamarbete sitt eget utvecklingssamarbete och breddar på så sätt studenternas möjligheter att delta. Inom FSF inkluderas utvecklingssamarbetet mer genomgripande i verksamheten genom att KENKKUs resurser utnyttjas i opinionsbildningen och kommunikationsarbetet. KENKKU är en allt aktivare del av FSF:s påverkansarbete. 13. Skapa ett föreningsnätverk De föreningar som verkar inom studentkårerna är ofta de organisationer som står studenterna närmast. Föreningarna välkomnar nya studenter, bevakar de studerandes intressen på läroämnes- och fakultetsnivå och ordnar verksamhet som främjar gemenskap och studieförmåga. Med hjälp av dessa organisationer kan FSF få mer omfattande information om de studerandes behov och därmed öka organiseringen inom studentrörelsen och snabbt nå stora mängder studerande. Genom att utveckla samarbetet med studentkårernas föreningssektor skapas synergieffekter bl.a. genom gemensam produktion av utbildningsmaterial och handböcker.

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 6 / 8 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 FSF skapar huvudsakligen med hjälp av Kyky-projektet ett nätverk för föreningsansvariga och föreningssekreterare vid studentkårerna. Sektorns önskemål och behov kartläggs, och kommunikation, träffar och utbildningsmaterial planeras och förverkligas utifrån det. Föreningssektorn erbjuds stöd speciellt i fråga om att främja studieförmåga, tillgänglighet och likabehandling samt att integrera internationella studenter i föreningsverksamheten. Pågående projekt eller projekt under aktiv uppföljning 1. Utveckling av studiestödssystemet FSF följer med hur åtgärderna för att utveckla studiestödet förverkligas genom att samla in information om hur studiestödet i två steg fungerar och deltar i diskussionen om en vidareutveckling av studiestödet. FSF stöder en utveckling av studiestödssystemet i syfte att uppmuntra till studier på heltid. FSF arbetar med opinionsbildning för att återinföra försörjartillägget som en del av studiestödet och deltar även i den debatt som förs om utvecklingen av systemet med studielån. 2. Uppföljning av SHVS ekonomi och yh-försöket FSF följer med hur det hösten 2011 inledda SHVS-försöket för yrkeshögskolestuderande framskrider. FSF tryggar under försökstiden nivån på tjänsterna för universitetsstuderande. FSF fäster uppmärksamhet vid hur SHVS ekonomi utvecklas efter anpassningsåtgärderna. FSF fäster speciellt uppmärksamhet vid universitetens passivregister, som om de tas i omfattande bruk kan komma att ha ansenliga följder för SHVS ekonomi. FSF följer dessutom med hur de förändrade besöksavgifterna påverkar ekonomin och de studerandes beteende. 3. Utveckling av OLL FSF deltar i utvecklingen av OLL:s verksamhet och placerar de tre tyngdpunkterna för OLL:s verksamhet i följande prioriteringsordning: intressebevakning inom idrott och motion för studerande, stödjande av föreningsarbete för studerande samt koordinering av studentidrott på elitnivå. Inom intressebevakningen inom motion och idrott bör OLL fokusera på att främja hälsomotion och på att utveckla regionala motionstjänster. Inom främjandet av hälsomotion bör tyngdpunkten ligga på att aktivera fysiskt inaktiva studerande och inom utvecklingen av lokala motionstjänster på att utveckla motionstjänsterna vid högskolorna. Ett viktigt redskap i detta arbete är speciellt att förankra rekommendationerna för högskoleidrott. De studerandes föreningsengagemang stöds bäst genom att stödja utvecklingen av föreningarnas verksamhet. För att föreningarna ska kunna göra det borde de ha tillgång till kunskap om god praxis och erbjudas utbildning. Koordineringen av studentidrott på elitnivå är en viktig uppgift ur studerande elitidrottares perspektiv och dessutom en förutsättning för OLL:s ekonomiska resurser. Verksamheten inom den sektorn får ändå under inga omständigheter ta fokus från intressebevakningen och främjandet av föreningsarbetet. FSF deltar i arbetet i den tidsbundna styrgrupp som OLL tillsätter både genom personresurser från centralkansliet och genom representanter från studentkårerna. FSF diskuterar aktivt med sin egen medlemskår bl.a. under sektorträffarna. För att diskussionerna med den egna

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 7 / 8 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 251 252 253 254 255 256 257 258 259 260 261 262 263 264 265 266 267 268 269 270 271 272 273 274 275 276 277 278 279 280 281 282 medlemskåren ska kunna föras öppet måste FSF hålla kommunikationen öppen även till OLL:s centralkansli. 4. Problem med och framtiden för studentboendet FSF inkluderar frågor om studentboende till en del av kommunalvalskampanjen. FSF strävar efter att tillsammans med universiteten och universitetsstäderna hitta rimliga lösningar för nödinkvartering. FSF stöder studentkårerna i det lokala påverkansarbetet gällande boende. FSF arbetar för att höja investeringsstödets andel. Inom påverkansarbetet gällande studentboende betonar FSF energieffektivitet, boendekvalitet och gemenskap. En arbetsgrupp tillsatt av UKM utredde år 2011 boendeservicen i anslutning till högskolornas internationalisering och föreslog att en uppföljningskommitté skulle tillsättas. Kommitténs uppgift var att följa med och stödja samarbetet mellan högskolornas internationella boendeservice och utvecklingen av tjänster. FSF förespråkar för sin del att en kommitté tillsätts och att dess målsättningar förverkligas och stöder att högskolorna får ett större ansvar för att anordna boende för internationella studerande. 5. Ett jämlikt familjeliv För att uppnå jämlikhet inom familjelivet måste Finland förnya sitt föräldraledighetssystem och stifta en jämlik äktenskapslag. FSF deltar aktivt i debatten om en förnyelse av modellen för familjeledigheter, om en jämn fördelning av kostnaderna för föräldraskap mellan arbetsgivarna och om möjligheterna att kombinera familjeliv med arbete eller studier. FSF främjar att en jämlik äktenskapslag stiftas. 6. Kommunikation till och förbi 2010-talet Praxisen i kommunikationshandboken som färdigställdes år 2011 tas i bruk i alla FSF:s vardagsrutiner. FSF förnyar sitt informationsmaterial för nya studerande och intressenter. FSF förbättrar sin genomslagskraft i sociala medier och producerar där regelbundet material som intresserar såväl studerande som intressegrupper. FSF letar efter nya och lätta medel för att på nätet berätta om sin verksamhet för studentkårerna, de studerande och andra intressenter. FSF utvecklar sin praxis för dokumentation och arkivering. FSF utvecklar sin verksamhet mot en mer genomgripande trespråkighet. Förbundet främjar användningen av finska, svenska och engelska samt en jämlik språkpolitik i sin egen och studentkårernas verksamhet. 7. Förlängning av arbetskarriärerna Åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna angår de studerande hela vägen från grundstadiet till arbetslivet. FSF bevakar sina medlemmars intressen i diskussionen kring en förlängning av arbetskarriärerna. Utöver utbildningsrelaterad intressebevakning bär FSF ansvar för att arbetskarriärerna förlängs i mitten och på slutet genom att ta ställning exempelvis i frågor som gäller arbetshälsa och flexibilitet i arbetslivet. FSF breddar sin egen sakkunskap och sitt intressentnätverk för att förbättra den egna intressebevakningen inom diskussionen om förlängningen av arbetskarriärerna. FSF för fram egna åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna och samarbetar med

SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 8 / 8 283 284 285 286 287 288 289 290 291 292 293 294 295 296 297 298 299 300 301 302 303 304 305 306 307 308 309 310 311 312 313 314 315 studentkårerna för att få såväl politiska beslutsfattare som arbetsmarknadsorganisationer att lyssna till de studerandes röst. 8. Studerandes arbetslivsrättigheter Det är vanligt förekommande att studerande arbetar under studietiden. En del av studenterna utför arbete som motsvarar deras framtida utbildningsnivå, men största delen av dem utgör även en arbetsreserv i arbetsuppgifter som inte motsvarar deras nuvarande eller framtida utbildningsnivå. På arbetsmarknaden förekommer konkurrens såväl om billig arbetskraft som om arbetsplatser. Till följd av detta arbetar en del studerande under dåliga arbetsvillkor och i undermåliga förhållanden. FSF betonar att studerande som arbetstagare är jämlika med andra och för fram problem och utvecklingsbehov i anslutning till arbete under studietiden. Det handlar om en bredare problematik som har att göra med de studerandes utkomst och arbetsmarknaden. Arbetet utförs som ett samarbete mellan FSF:s sektorer och tillsammans med FSF:s intressegrupper. Målet med lobbyarbetet är att förbättra arbetsvillkoren för studerande samt att få upp arbete under studietiden på intressegruppernas agenda. 9. Förbättrad tillgång till akademisk arbetskraftsservice och handledning Syftet med arbetskraftsservice är att erbjuda sådana tjänster som kan nyttjas både självständigt och individuellt, såsom information om arbetsmarknaden, utbildning och företagande. Dessutom hjälper arbetskraftsservicen att söka och förmedla arbete. Universitetens karriär- och rekryteringsservice hjälper studerande att planera sina studier, identifiera sin kompetens och planera sin studie- och arbetskarriär. Genom att erbjuda information, utbildning och handledning under studierna och efter utexaminering hjälper dessa båda tjänster studenterna att få arbete. För att de studerande ska få uppdaterad och aktuell information och i tid få den hjälp och handledning de behöver bör resurserna för båda dessa tjänster vara korrekt dimensionerade för de studerandes behov. Båda tjänsterna bör även i full utsträckning beakta internationella studenters behov. FSF verkar tillsammans med studentkårerna för att förbättra den akademiska arbetskraftsservicen på universitetsorterna samt för att öka samarbetet mellan universitetens karriär- och rekryteringstjänster och arbets- och näringsbyråerna.