KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2016-01-26 Sammanträdets plats och tid: KUNSKAPENS HUS Sammanträdeslokal: sal 1051 Tisdagen den 26 januari 2016 kl.18.30 Majoriteten träffas i sal 1051 kl.17.30 (M), (KD) och (C) träffas i sal 1052 kl.17.30 Ibrahim Khalifa (S) Ordförande Justering plats och tid: Justerare: Rune Öhlund (SD) Kommunhuset, Märsta Fredagen den 29 januari Föredragningslista 1. Upprop 2. Justering av protokoll 3. Fastställande av föredragningslista UAN/2016:6 4. Allmänhetens frågestund UAN/2016:2 5. Information UAN/2016:1 6. Yttrande över betänkandet av grundskoleutredningen Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola UAN/2015:329 7. Ansökan om flygteknikutbildning till Arlandagymnasiet UAN/2016:3 8. Strategier för att möta ett ökat flyktingmottagande UAN/2016:19 9. Meddelanden UAN/2016:5 10. Delegeringsbeslut UAN/2016:4
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Erica Wangenheim Datum 2016-01-26 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Fastställande av föredragningslista Dnr: UAN/2016:6 Förslag till beslut 1. Den utsända föredragningslistan fastställs.
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Erica Wangenheim Datum 2016-01-26 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Allmänhetens frågestund Dnr: UAN/2016:2
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Erica Wangenheim Datum 2016-01-26 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Information Dnr: UAN/2016:1 Ärendebeskrivning 1. Information om lärmiljöer på Arlandagymnasiet 2. Information om lokaler och Ung satsning
REMISSVAR 1 (1) 2016-01-19 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sigtuna kommun Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vår beteckning Er referens UAN/2015:329 U2015/04749/S Yttrande över betänkandet av grundskoleutredningen Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola SIG2000, v4.0, 2012-09-24 Förlängd skolplikt mer tid för kunskap Den del i utredningen som rör Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde är i första hand förlängd skolplikt för elever som inte nått behörighet till nationella yrkesprogram i gymnasiet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun ställer sig i huvudsak positiv till Utbildningsdepartementets förslag gällande förlängd skolplikt. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens bedömning är att förslaget skulle innebära att fler elever ges möjlighet att fullfölja sina studier i grundskolan. Förslaget innebär troligen också att avhoppen och byten av inriktningar inom introduktionsprogrammet skulle kunna minska det första året i gymnasieskolan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vill dock lyfta de ekonomiska konsekvenserna av förslaget. Utredningen har uppmärksammat ökade kostnader för utökat antal elever. Förslaget skulle även innebära ökade kostnader för skolpliktsbevakning för elever i gymnasieskolan. Idag har kommunerna skolpliktsbevakning för grundskolan och kommunalt aktivitetsansvar för gymnasiet. Att införa skolpliktsbevakning i gymnasiet skulle därför innebära ökade administrativa kostnader för kommunerna då skolpliktsbevakning är mer omfattande än det kommunala aktivitetsansvaret. Kostnaderna bedöms bli högre inledningsvis då omställningen till ett nytt skolpliktssystem ska ske. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se
STRATEGIER FÖR ATT MÖTA ETT ÖKAT FLYKTING- MOTTAGANDE UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 2016-01-14 Karin Bäckbro Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen
Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Förändrade migrationsströmmar... 4 2.1 Migrationsverkets prognos fram till 2019... 5 2.1.1 Antalet asylsökande flyktingar i Sverige inklusive ensamkommande barn... 5 2.1.2 Antal nyanlända som får uppehållstillstånd i Sverige... 6 2.2 Prognos för Sigtuna kommun för perioden 2015-2019... 6 2.2.1 Totala antalet asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd... 6 2.2.2 Åldersfördelat antal asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd... 8 2.3 Kommunens och förvaltningens ansvar för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd... 9 2.4 Utmaningar för förvaltningens verksamheter... 10 2.4.1 Utmaningar för gymnasieskolan... 10 2.4.2 Utmaningar för svenska för invandrare och samhällsorientering... 11 2.4.3 Utmaningar för försörjningsstöd... 11 2.4.4 Utmaningar för arbetsmarknadsinsatser och annan vuxenutbildning än sfi... 12 2.4.5 Utmaningar för Sigtuna kommuns introduktionsutvecklingsprogram. 12 2.4.6 Utmaningar rörande boende till nyanlända i kommunen... 12 3 Strategier... 13 4 Ekonomiska konsekvenser... 14 2 (14)
1 Sammanfattning I denna rapport beskriver Utbildnings- och arbetsmarknad sina utmaningar och strategier för de kommande årens ökade mottagning av nyanlända flyktingar. Strategin bygger på en prognos över asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd till Sigtuna kommun under perioden 2016-2019. Utifrån detta identifieras förvaltningens utmaningar och vilka strategier som valts för att möta dessa. Förvaltningens prognos bygger på Migrationsverkets oktoberprognos som omfattar perioden 2015-2019, statistik över personer i Migrationsverkets mottagningssystem (asylsökande) och statistiken över kommunmottagna enligt etableringsförordningen (nyanlända med uppehållstillstånd, deras anhöriga och kvotflyktingar). Om rådande trend håller i sig nåddes kulmen i antalet asylsökande under 2015. Antalet asylsökande kommer att minska för varje år fram till år 2019, medan antalet nyanlända som fått uppehållstillstånd kommer att öka. Förvaltningens verksamheter möter olika utmaningar nu och på några års sikt. På kort sikt påverkas kommunens ansvar för mottagande och bosättning, gymnasieskolan svenska för invandrare (sfi) och samhällsorientering. Först på några års sikt, när etableringsstödet upphör för de nyanlända med uppehållstillstånd, så kan även arbetsmarknadsinsatser, övrig vuxenutbildning och försörjningsstödet komma att beröras. En ökning av antalet nyanlända täcks till största delen av statsbidrag, så det bedöms inledningsvis inte ge några större ekonomiska effekter för förvaltningen. 3 (14)
2 Förändrade migrationsströmmar Antalet flyktingar som kommit till Sverige har varierat över tid. Under de senaste åren har en viss ökning noterats, till stor del beroende på kriget i Syrien. Från slutet av juli ändrades dock flyktingsituationen i Europa och antalet asylsökande ökade snabbt i Sverige. År 2015 kom totalt dubbelt så många asylsökande (163 0000) som den tidigare toppen år 1992 (82 000), under kriget i före detta Jugoslavien. Kulmen av antal asylsökande nåddes 2015. Om nuvarande utveckling fortsätter bedöms antalet asylsökande minska från 2016 och framåt. Trots detta fortsätter antalet nyanlända flyktingar som får uppehållstillstånd att öka under hela prognosperioden. Det beror på att det tar tid innan de asylsökande får sin ansökan behandlad. Denna typ av eftersläpning syns tydligt både vid den toppen som var i början av 1990-talet och i prognosen för de kommande åren. I och med den kraftigt ökade tillströmningen av asylsökande har ett behov uppstått av att göra en prognos över hur många asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd som kan komma till Sigtuna kommun de närmaste åren och vilka åtgärder det kräver från kommunen. Migrationsverket publicerade i oktober 2015 en prognos över migrationen till Sverige under perioden 2015-2019. Prognosen över antalet nyanlända asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd som kommer till Sigtuna kommun under samma period bygger på huvudscenariot i Migrationsverkets oktoberprognos. Denna prognos har sedan legat till grund för beskrivningar av konsekvenser för utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet. 4 (14)
2.1 Migrationsverkets prognos fram till 2019 2.1.1 Antalet asylsökande flyktingar i Sverige inklusive ensamkommande barn Migrationsverkets oktoberprognos 1 består av tre beräkningsalternativ för åren 2015 till och med 2019. I prognosen ingår samtliga asylsökande som kommer till Sverige, även ensamkommande barn. Mellanalternativet B används av Migrationsverket som huvudscenario och därigenom planeringsantagande. Det alternativet är också grund i den prognos som göra för Sigtuna kommun. Migrationsverkets oktoberprognos över antalet asylsökande flyktingar i Sverige 2015-2019 2015 2016 2017 2018 2019 A = Låg 140 000 100 000 65 000 50 000 45 000 B = Mellan 160 000 135 000 95 000 73 000 57 000 C = Hög 190 000 170 000 130 000 100 000 85 000 När det gäller 2015 så blev utfallet ungefär detsamma som prognostiserats i mellanalternativet (B), då totalt cirka 163 000 asylsökande kom till landet. Migrationsverket har i sin prognos utgått från alternativa scenarion för hanteringen av flyktingsituationen inom EU och scenarion för hur kriget i Syrien kan komma att utvecklas. Myndigheten bedömer att drivkrafterna för att söka asyl inte kommer att mattas av under prognosperioden. De beslut som fattas inom EU och enskilda medlemsländer kommer dock att ha en avgörande betydelse för antalet asylsökande. Samtliga beräkningsantaganden för perioden 2017-2019 i deras prognos bygger på scenariot Förlängt internationaliserat inbördeskrig i Syrien och EU-agerandet Halvhjärtade kompromisser. Det senare innebär att EU lyckas uppnå vissa kompromisser i flyktingpolitiken, men inte lyckas lösa alla frågor. Det leder i Migrationsverkets scenario till att de asylsökande främst hamnar i länderna i västra Europa och i Sverige. Antalet asylsökande har dock minskat kraftigt sedan gränskontroller infördes den 12 november, från över 10 000 per vecka när som flest kom i början av november till omkring 2 000 per vecka vid årsskiftet. Den 4 januari infördes ID-kontroller vid resor från Danmark till Sverige och sedan dess har antalet asylsökande i Sverige minskat ytterligare. Under tiden den asylsökande väntar på att få besked i sitt tillståndsärende är personen inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. De asylsökande kan bo antingen på Migrationsverkets anläggningsboende, i eget boende eller så kallat övrigt boende (till exempel familjehem eller hem för vård och boende). I juni 2015 var knappt 80 000 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem för asylsökande. I slutet av samma år var runt 182 000 personer inskrivna. Även antalet ensamkommande barn och ungdomar har ökat kraftigt. I början av 2015 var cirka 5 000 barn inskrivna i kommunernas mottagning för barn utan vårdnadshavare. Barnen bor ofta i familjehem eller HVB-hem. I mitten av oktober hade antalet ökat till cirka 18 000 och vid slutet av året var det knappt 34 000. Detta 1 Migrationsverket, Verksamhets- och utgiftsprognos. Oktober 2015 5 (14)
motsvarar 19 procent av samtliga inskrivna. I Migrationsverkets prognos för 2015 och 2016 antas de ensamkommande barnen utgöra knappt 20 procent. 2.1.2 Antal nyanlända som får uppehållstillstånd i Sverige När den asylsökande fått uppehållstillstånd tas personen emot för bosättning i någon av landets kommuner. Utifrån oktoberprognosens mellanalternativ (huvudscenariot) har Migrationsverket även gjort en prognos över antalet kommunmottagna personer med asylrelaterade uppehållstillstånd. I prognosen för kommunmottagna ingår förutom de tidigare asylsökande som fått uppehållstillstånd även anhöriga till dessa samt kvotflyktingar. Dessa kallas i fortsättningen nyanlända med uppehållstillstånd. För att bedöma tiden från asylansökan till uppehållstillstånd används Migrationsverkets uppskattning av den genomsnittliga handläggningstiden i asylärenden. För de som sökte asyl hösten 2015 förväntades väntetiden vara över 15 månader. Den stora majoriteten av de som sökt asyl hösten 2015 kommer därmed troligen att få ett asylbeslut först år 2017. Först då kommer behovet av kommunbosättning att växa kraftigt. Migrationsverkets prognos över antalet kommunmottagna personer med asylrelaterade tillstånd, deras anhöriga och kvotflyktingar i Sverige 2015-2019 2015 2016 2017 2018 2019 50 000 61 000 92 000 113 000 116 000 En osäkerhetsfaktor för prognosen av antal kommunmottagna personer respektive år är att beräkningarna inte tar hänsyn till lagförslaget om att alla kommuner från den 1 mars 2016 ska bli skyldiga att efter anvisning ta emot personer ur denna grupp för bosättning. Om lagförslaget antas förväntas det leda till att väntetiderna i anläggningsboende minskas och fler kommer ut i kommunerna tidigare. 2.2 Prognos för Sigtuna kommun för perioden 2015-2019 2.2.1 Totala antalet asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd Migrationsverkets prognos omvandlas till en prognos för Sigtuna kommun genom följande antaganden: Under tiden den asylsökande väntar på att få besked i sitt tillståndsärende är personen inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. 2 Det gäller alla asylsökande oavsett boendeform, det vill säga i anläggningsboende (ABO), eget boende (EBO) och övrigt boende (till exempel HVB-hem). För att bedöma hur stor del av samtliga asylsökande som bor i Sigtuna kommun har statistiken över personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem använts. 2 Av de personer som ingick i mottagningssystemet i slutet av 2015 var cirka 9 av 10 asylsökande, huvuddelen av övriga hade fått asyl men ännu inte kunnat kommunplaceras. 6 (14)
I Sigtunaprognosen antas att 0,4 procent av samtliga asylsökande kommer till Sigtuna kommun. Det är genomsnittet för andelen av samtliga asylsökande i landet som bott i Sigtuna de senaste fyra åren. För att bedöma hur stor del av de personer som fått asylrelaterade uppehållstillstånd som kommer till Sigtuna har Migrationsverkets statistik över kommunmottagna enligt ersättningsförordningen använts. Statistiken omfattar tidigare asylsökande (inklusive ensamkommande barn), anhöriga till dessa samt kvotflyktingar som fått uppehållstillstånd. Dessa kallas nyanlända med uppehållstillstånd. I Sigtunaprognosen antas att 0,4 procent av samtliga nyanlända med uppehållstillstånd kommer till Sigtuna. Det är genomsnittet för andelen av samtliga kommunmottagna nyanlända med uppehållstillstånd i landet som tagits emot i Sigtuna kommun de senaste fyra åren. År 2015 kom 0,35 procent av samtliga nyanlända med uppehållstillstånd till Sigtuna kommun. Sigtunas befolkning utgör 0,45 procent av Sveriges befolkning, vilket innebär att kommunens mottagande står i ungefärlig proportion till befolkningsandelen. Det finns två osäkerhetsfaktorer i prognosen för kommunmottagna Sigtuna kommun: Prognosen belastas av samma osäkerhetsfaktorer som Migrationsverkets prognos när det gäller utvecklingen i Syrien och övriga världen samt EUs och Sveriges flyktingpolitik. En ytterligare osäkerhet för kommunprognosen är hur lagförslaget om att alla kommuner ska bli skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända med uppehållstillstånd kommer att påverka den egna kommunen. Det kan komma att påverka antalet anvisade till Sigtuna kommun, men innebär ingen ändring av de nyanländas möjlighet att ordna sitt eget boende. Förutom huvudalternativet har därför ett lägre och ett högre alternativ beräknas, i dessa antas att andelen varierar mellan halva dagens och en och en halv gånger dagens andel av samtliga asylsökande respektive nyanlända med uppehållstillstånd komma till Sigtuna kommun. Det är dock även här mellanalternativet som mot bakgrund av hittillsvarande utveckling bedöms som mest rimligt och som används i prognosarbetet framåt. Prognos över antalet asylsökande flyktingar och nyanlända med uppehållstillstånd i Sigtuna kommun 2015-2019 Utfall 2015 2016 Prognos 2017 2018 2019 Asylsökande 1 = Halva andelen 327 270 190 146 114 2 = Dagens andel 653 540 380 292 228 3 = En och en halv andel 980 810 570 438 342 Nyanlända med uppehållstillstånd 1 = Halva andelen 82 122 184 226 232 2 = Dagens andel 163 244 368 452 464 3 = En och en halv andel 245 366 552 678 696 7 (14)
Som framgår av tabellen nåddes toppen för antal asylsökande som kommer till Sigtuna kommun 2015. Antalet sjunker sedan succesivt, men kommer under hela prognosperioden ändå att ligga relativt sett högt. Samtidigt som antalet asylsökande sjunker ökar antalet nyanlända med uppehållstillstånd år för år. Detta beror, som tidigare nämnts, på eftersläpning i asylprövningen. 2.2.2 Åldersfördelat antal asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd För att kunna beräkna effekterna av migrationen på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter måste en åldersfördelning göras. En sådan görs endast för mellanalternativet i 2.2.1 ovan. I prognosen antas att åldersfördelningen hos de asylsökande och de nyanlända med uppehållstillstånd åren 2016-2019 motsvarar den genomsnittliga åldersfördelningen åren 2013-2015 bland de asylsökande och bland de nyanlända med uppehållstillstånd som kommit till Sigtuna kommun. 3 I tabellerna nedan visas antalet asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd i Sigtuna kommun fördelade på olika ålderskategorier för år 2015 (utfall), och åren 2016-2019 (prognos). Antal asylsökande i olika åldrar i Sigtuna kommun. Utfall Prognos Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 0-15 155 130 91 70 55 16-17 130 70 50 38 30 18-19 18 16 11 9 7 20-64 340 308 217 166 130 65-10 16 11 9 7 Totalt 653 540 380 292 228 Antal nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd i olika åldrar i Sigtuna kommun. Utfall Prognos Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 0-15 32 59 88 108 111 16-17 19 32 48 59 60 18-19 4 7 11 14 14 20-64 104 139 210 258 264 65-4 7 11 14 14 Totalt 163 244 368 452 464 3 Följande åldersfördelning har använts i Sigtunaprognosen: 0-15 år 24 procent, 16-17 år 13 procent, 18-19 år 3 procent, 20-64 år 57 procent och 65 år eller äldre 3 procent. 8 (14)
2.3 Kommunens och förvaltningens ansvar för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd Kommunens ansvar skiljer sig åt mellan asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Asylsökande Kommunerna har endast ett begränsat ansvar för asylsökande. Migrationsverket ansvarar för att ordna boende om den asylsökande inte kan göra det själv, aktiviteter under väntetid och för den asylsökandes försörjning. Den kommun den asylsökande vistas/bor i ansvarar för skolgång till barnen, då asylsökande barn har rätt (ej plikt) till utbildning på samma villkor som alla barn. Störst är ansvaret när det gäller ensamkommande barn under 18 år (barn utan vårdnadshavare, BUV). För dessa ansvarar kommunen för boende och omsorg. Kommunens överförmyndare ska förordna en god man till ensamkommande barn. Nyanländ med uppehållstillstånd När en asylsökande fått uppehållstillstånd placeras personen i en kommun eller blir aktualiserad i kommunen om personen redan har eget boende där. Individen har då samma rättigheter som övriga invånare. De flesta vuxna nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga omfattas av lagen om etableringsinsatser under de två första åren sedan de fått uppehållstillstånd. 4 Arbetsförmedlingen har ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna och ska upprätta en etableringsplan för varje individ. Den ska minst innehålla utbildning i svenska (sfi), samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda etablering i arbetslivet. Försäkringskassan betalar under dessa två år ut etableringsersättning till de personer som omfattas av lagen. Kommunerna ansvarar för mottagande inklusive bostadsförsörjning för nyanlända med uppehållstillstånd och ska vid behov ge praktisk hjälp i samband med bosättning. De ansvarar även för utbildningen i svenska (sfi), samhällsorientering, förskola och skola samt vid behov kompletterande försörjningsstöd. Kommunen ska utse en särskild förordnad vårdnadshavare till de ensamkommande barnen. Efter att etableringsperioden upphör övergår det finansiella ansvaret helt på kommunen. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens ansvar I Sigtuna kommun har utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ansvaret för mottagande av nyanlända vuxna och familjer med uppehållstillstånd och därmed för eventuellt stödbehov i samband med bosättningen. Förvaltningen ansvarar för att tillhandahålla gymnasial utbildning för ungdomar, utbildning i svenska (sfi), samhällsorientering samt vid behov kompletterande försörjningsstöd. Ansvaret omfattar även anhöriga till ensamkommande barn. 4 Etableringsinsatser gäller personer som har fyllt 20 men inte 65 år, samt personer som har fyllt 18 år men inte 20 år och saknar föräldrar här i landet. 9 (14)
2.4 Utmaningar för förvaltningens verksamheter Utifrån prognosen har ett antal utmaningar identifierats. Det finns en rad osäkerhetsfaktorer, varav en är förslaget om att införa tillfälliga uppehållstillstånd. Sådana lagändringar måste rimligen följas av lagjusteringar när det gäller ansvarsfördelning och andra förutsättningarna för etableringsinsatser, utbildning i svenska (sfi) och samhällsorientering. Analysen av effekterna för förvaltningens verksamhet utgår ifrån rådande regelverk. Sker förändringar kommer utmaningar och strategierna att omarbetas utifrån den nya situationen. En annan osäkerhetsfaktor är som tidigare nämnts förslaget om ändrad fördelning av kommunmottagande. 2.4.1 Utmaningar för gymnasieskolan Asylsökande har rätt att påbörja gymnasieutbildning innan de fyller 18 år, nyanlända med uppehållstillstånd före utgången av vårterminen det år personen fyller 20 år. I tabellen nedan skattas påverkan på gymnasieskolan genom en beräkning av antalet asylsökande och nyanlända ungdomar med uppehållstillstånd i åldrarna 16-19 år i Sigtuna kommun. Antal asylsökande och nyanlända ungdomar med uppehållstillstånd i Sigtuna kommun Utfall Prognos Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Asylsökande 16-17 53 37 130 70 50 38 30 18-19 9 7 18 16 11 9 7 Nyanlända med uppehållstillstånd 16-17 10 12 19 32 48 59 60 18-19 2 7 4 7 11 14 14 Totalt 16-17 63 49 149 102 98 97 90 18-19 11 14 22 23 22 23 21 År 2015 kom enligt Migrationsverkets statistik 171 ungdomar till Sigtuna kommun. Av dessa var 148 asylsökande och 23 nyanlända med uppehållstillstånd. Enligt prognosen kommer antalet nyanlända ungdomar vara som störst under 2015, men antalet kommer ändå under hela prognosperioden att vara ungefär det dubbla jämfört med 2014. Idag går 130 elever från Sigtuna kommun på Introduktionsprogrammet inriktning Språkintroduktion, varav 116 på Arlandagymnasiet (2014 var antalet 108). En ny utbildningsgrupp Språkintroduktion startade vid nyår, och cirka 40-50 ungdomar väntar för att få börja på programmet. Kötiden är en till två månader beroende på att det är svårt att rekrytera behöriga lärare i svenska som andraspråk, då det råder brist på sådana lärare i landet. Den ökande mängden elever ger även ett ökat behov av lärare med andra ämneskompetenser. Idag ges även utbildning matematik, engelska, idrott och bild på Språkintroduktion. Dessutom har behovet av personal inom elevhälsan för stöd till de nya eleverna ökat. Prognosen tar inte hänsyn till att ensamkommande barn och ungdomar som anvisats till en kommun i praktiken kan placeras i en annan kommun. En stor del av de ensamkommande gymnasieungdomar som anvisats till Sigtuna kommun under 2015 placerades i andra kommuner och på motsvarande sätt har andra kommuner placerat gymnasieungdomar i Sigtuna kommun, som då som vistelsekommun blir ansvarig för att tillhandahålla utbildning för dessa barn. Att bedöma omfattningen av denna 10 (14)
verksamhet framåt är inte möjligt, men det kan ha betydelse för behovet av platser inom gymnasieverksamheten. Då gymnasieeleverna ofta blir kvar inom gymnasieskolan under längre tid än ett år, skapas ett sammantaget större platsbehov än vad tabellen visar för respektive år 5. Det samlade elevantalet komma då att ställa krav på utökade lokalresurser. 2.4.2 Utmaningar för svenska för invandrare och samhällsorientering Antal nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd som kommer till Sigtuna kommun respektive år Utfall Prognos Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 18-19 2 7 4 7 11 14 14 20-64 67 109 104 139 210 258 264 65-4 8 4 7 11 14 14 Totalt 73 124 112 153 232 286 292 Prognosen visar endast ökningen kopplad till den ökade flyktingströmmen. Sfi är en rättighet för alla som har uppehållstillstånd/arbetstillstånd och vill studera svenska. Det totala antalet studerande under ett år är cirka 1 500 personer. Rätten att läsa sfi infaller vid 18 års ålder. Antalet nyanlända med uppehållstillstånd i Sigtuna kommun kommer enligt prognosen att öka varje år under perioden. Enlig prognosen kommer det år 2017 mer än dubbelt så många nyanlända som 2015. Eftersom studierna i svenska kan ta mer än ett år kommer det samlade antalet studerande att bli större än varje års enskilda ökning. Idag kan nyanlända flyktingar börja inom den lagstadgade gränsen på en månad. För övriga är väntetiden för närvarande på väg från två mot tre månader (vilket är den lagstadgade tidsgränsen). Kötiden har ökat något, främst beroende på bristen på behöriga lärare. Det är svårt att rekrytera lärare i svenska som andraspråk, då det är ett bristyrke. Även lokalsituationen i Kunskapens hus har upplevts som ansträngd och om utvecklingen följer prognosen kommer en ytterligare utökning av sfi, i egen eller upphandlad regi, att behövas under åtminstone de fem kommande åren. Samhällsorienteringen omfattar minst 60 timmar, ges på hemspråket, och ska vara avslutad inom ett år från det att etableringsplanen upprättats. Sigtuna kommun deltar i en länsövergripande samordning av utbildningar samhällsorientering. Utbildningarna anordnas av Stockholms stad. Ett ökat antal nyanlända med uppehållstillstånd innebär således ett behov av fler platser regionalt. 2.4.3 Utmaningar för försörjningsstöd Sigtuna kommun har ansvaret för mottagandet av nyanlända. Där ingår försörjningsstöd och kostnader för bostadsanskaffning till dess att etableringsersättning börjar betalas ut. 5 Ungdomarna går vanligtvis 1-2 år på språkintroduktionsprogrammet. En undersökning från Skolverket visar att knappt en fjärdedel går kvar på språkintroduktion efter två år, medan hälften gått vidare till något annat program inom gymnasieskolan. 11 (14)
Nyanlända personer med uppehållstillstånd har samma rätt som övriga invånare att söka ekonomiskt bistånd från kommunen. Huvuddelen av de nyanlända omfattas dock av etableringsuppdraget de första två åren och får då etableringsersättning från Försäkringskassan. I vissa situationer kan ytterligare behov av kompletterande försörjningsstöd från kommunen uppstå. Cirka en procent av samtliga nyanlända flyktingar till landet omfattas inte av etableringsförordningen och för dem har kommunerna försörjningsansvaret. Behovet av försörjningsstöd blir sannolikt större efter etableringsfasens två år. Om den enskilde inte blivit självförsörjande kommer personen att ingå i Jobb- och utvecklingsgarantin. Individen har då ofta, till följd av lägre ersättningsnivåer, behov av kompletterande försörjningsstöd. En person som inte tillgodogjort sig det svenska språket under etableringen blir dock inte aktuell för Jobb- och utvecklingsgarantin utan anvisas direkt till ekonomiskt bistånd och kommunala insatser. 2.4.4 Utmaningar för arbetsmarknadsinsatser och annan vuxenutbildning än sfi Om den nyanlände efter etableringsperioden är i behov av utbildning eller arbetsmarknadsinsatser kan det bli aktuellt med sådana insatser från Sigtuna kommun. Behovet kan därför väntas öka under kommande år. Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer gapet mellan vad arbetsgivare efterfrågar och vad arbetskraften har att erbjuda att öka framöver, behovet av åtgärder för att förbättra denna matchning kommer att öka. 2.4.5 Utmaningar för Sigtuna kommuns introduktionsutvecklingsprogram De som ingår i introduktionsutvecklingsprogrammet är nyanlända vuxna i yrkesarbetande ålder, 20-64 år (i vissa fall även 18-19 år), som saknar egen försörjning i form av arbete eller studier. Programmet är inte avsett för nyanlända som ingår i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och myndigheten kan enligt gällande regelverk heller inte anlita kommunerna som kompletterande aktörer. Bedömningen är därför att antalet deltagare på kort sikt kommer att vara i stort sett oförändrat. När etableringsperiodens två år är över skulle dock introduktionsutvecklingsprogrammet kunna erbjudas till en bredare grupp. Det kan vara till exempel nyanlända som inte blivit självförsörjande och som inte uppfyller kriterierna till Jobboch utvecklingsgarantin. Även för de som ingår i jobb- och utvecklingsgarantin kan Arbetsförmedlingen i detta läge anlita kommunen som kompletterande aktör för olika arbetsmarknadsinsatser, och kommunen får då ersättning för uppdraget. 2.4.6 Utmaningar rörande boende till nyanlända i kommunen För att Sigtuna kommun ska kunna fullfölja sina mottagningsåtaganden behövs bostäder. Sigtuna kommun har från och med 2015 ett avtal med staten genom Länsstyrelsen om ett årligt mottagande av 40 nyanlända med uppehållstillstånd, och en ökning av platsbehovet för 2016 och framåt har aviserats. Platserna avser 12 (14)
nyanlända vuxna samt familjer med barn. Prognoser visar att det årliga platsbehovet ökar ännu mer i framtiden. I vissa fall behövs mycket stora bostäder till familjer med många barn. Bostäder behövs även för familjeanknytning till nyanlända, inklusive ensamkommande barn, som fått uppehållstillstånd. De nyanlända som på egen hand skaffat boende (EBO) i kommunen löper stor risk att bli bostadslösa. Skälet är att de ofta har korta andrahandskontrakt eller är inneboende. 3 Strategier Utifrån de identifierade utmaningarna har förvaltningen formulerat övergripande strategier som styr arbete med att tillgodose de nya invånarnas behov av tjänster. Öka samarbetet med externa parter avseende utbildningen, boende, med mera. Fokusera på individuell måluppfyllelse för ökat utflöde. Tillvarata synergieffekter inom den kommunala organisationen. Säkra behovet av lärare genom nya innovativa metoder Säkra lokalbehovet genom långsiktig planering Strategierna kommer att vara styrande i verksamheternas fortsatta arbete med att möta utmaningarna. Förvaltningen kommer fortlöpande att analysera läget och planera för att möta uppkomna behov. Denna uppföljning och planering sker i anslutning till det ordinarie styrsystemet. 13 (14)
4 Ekonomiska konsekvenser Den utökning som sker inom de ordinarie verksamheterna bör till stor del kunna finansieras genom de statliga ersättningar som betalas ut till kommuner som tar emot asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Det kan dock komma att uppstå sådana kostnader som förvaltningen inte räknat med där ytterligare medel behövs. Asylsökande Den ökning av antalet asylsökande gymnasieelever täcks av ett statsbidrag i form av ett särskilt schablonbidrag för skolelever. Det går även att återsöka extraordinära kostnader förknippade med undervisningen Nyanlända med uppehållstillstånd Schablonersättningen till en kommun avser kostnader för mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem med mera, utbildning i svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering samt tolkning och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För nyanlända gymnasielever med uppehållstillstånd fördelas inom Sigtuna kommun en stor delen av det statliga schablonbidraget för nyanlända med uppehållstillstånd i åldersgruppen 16-19 år till gymnasieundervisning. Först om några år, när fler nyanlända med uppehållstillstånd inte längre omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsansvar, kan det uppstå effekter för arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd. Dessa kommer att skattas först längre fram när det finns ett bättre underlag, till exempel gällande fördelningen av mottagande inom Sverige. Om schablonersättningarna inte räcker till För att öka kommunernas möjligheter att hantera flyktingsituationen och minska påverkan på den kommunala ekonomin 2016 har kommunerna fått ett särskilt anslag. För Sigtuna kommun uppgår det till 44 mnkr. Förvaltningens bedömning är att dessa medel kan behövas i det fall schablonersättningarna inte täcker kostnaderna fullt ut. Det kan till exempel röra sig om att kostnader för akuta och externa boenden, till exempel när ensamkommande barns familjer kommer till Sverige. 14 (14)
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Erica Wangenheim Datum 2016-01-26 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Meddelanden Dnr: UAN/2016:5 Förslag till beslut 1. Meddelandena läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens beslut Budgetuppföljning oktober 2015 den 3 december 2015, 187. Anmälan om personuppgiftsombud till Datainspektionen.
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Erica Wangenheim Datum 2016-01-26 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Delegeringsbeslut Dnr: UAN/2016:4 Förslag till beslut 1. De redovisade delegeringsbesluten läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Delegat Marica Löfman Gruppledare försörjningsstöd Andreas K Johansson Gymnasiechef Vilhelmina Ranevad Granfalk Förvaltningsjurist/nämndsekreterare Ibrahim Khalifa (S) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande Diarienr, löpnr eller datum 2015-12-01 2015-12-31 Ärende Beslut tagna på delegation av försörjningsstödsgruppen. 2015-12-21 Anställning av rektor 2015-12-21 Beslut om revidering av dokumenthanteringsplaner 2016-01-08 Val av nytt personuppgiftsombud