Sammanträde med Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Utbildningsnämnden Tid: Tisdagen den 13 Januari 2015, kl Plats: Utbildningens Hus, Plangatan 43. Sal: Stora Telebild. Ipadutdelning och utbildning kl Förmöten: Politiska förmöten kl OBS: Utbildning och utdelning av Ipads kommer att ske från kl i samma lokal som ovan nämnda. Var god läs igenom de tidigare bifogade dokumenten gällande Ipads. Information A/ Kort information om Utbildningsförvaltningen B/ Information om Skolinspektionens tillsyn Information och överläggningar A/ Förvaltningschef Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Val av Utbildningsnämndens arbetsutskott 2. Val av representanter till Programråden Val av ledamöter till Alströmergymnasiets skolkonferens 4. GR remiss om inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etablering av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen 5. Meddelanden Delegation 2015 Ulf Carmesund (S) Ordförande Pär Hellsten Sekreterare Tel: E-post: par.hellsten@alingsas.se

2 Ärende 1 Val av Utbildningsnämndens arbetsutskott

3 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: UN Val av Utbildningsnämndens arbetsutskott Ärendebeskrivning Utbildningsnämnden utser ett arbetsutskott bestående av fem ledamöter och fem personliga ersättare samt ordförande och vice ordförande för perioden den 1 januari 2015 den 31 december Förslag till beslut i Utbildningsnämnden 1. Ett arbetsutskott bestående av fem ledamöter och fem personliga ersättare utses för perioden den 1 januari 2015 den 31 december Ordinarie ledamot NN NN NN NN NN Personlig ersättare NN NN NN NN NN 2. Till ordförande i utbildningsnämndens arbetsutskott under motsvarande tid utses NN. 3. Till vice ordförande i utbildningsnämndens arbetsutskott under motsvarande tid utses NN. Exp: KS, KLK-kansli Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Pär Hellsten Förvaltningssekreterare Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

4 Ärende 2 Val av representanter till Programråden

5 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: UN Val av representanter till Programråden Ärendebeskrivning Alströmergymnasiet har Utbildningsnämndens uppdrag att genom programråd skapa dialog och samverkan mellan skola, arbetsliv och samhälle. Programråden skall syfta till att utveckla utbildningens kvalitet samt förbereda de studerande för att möta arbetslivet. Utbildningsnämnden utser en eller två representanter per programråd, se riktlinjer för programråd (UN , 29). Barn- och fritidsprogr. Bygg- och anläggningsprogr. Ekonomiprogr. El- och energiprogr. Estetiska progr. Handels- och administrationsprogr. Humanistiska progr...

6 Naturvetenskapsprogr. Restaurang- och livsmedelsprogr. Samhällsvetenskapsprogr. Teknikprogr. Vård- och omsorgsprogr. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Representanter i Programråden utses enligt ovanstående. Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Pär Hellsten Förvaltningssekreterare Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

7 Riktlinjer programråd UN XX

8 Riktlinjer programrådens verksamheter vid Alströmergymnasiet i Alingsås. Syfte Alströmergymnasiet har utbildningsnämndens uppdrag att genom programråd skapa dialog och samverkan mellan skola, arbetsliv och samhälle. Målet är att utveckla utbildningens kvalitet och att kunna erbjuda och förbereda våra elever inför att möta arbetslivet. Rådet är ett forum för information, diskussion och samverkan. Programråden är en rådgivande funktion till främst rektor och har ingen beslutanderätt. Programrådet uppgift är i första hand att lämna förslag till beslut som skall fattas av rektor eller nämnd. Varje gymnasieprogram vid Alströmergymnasiet skall ha ett programråd. Gymnasiesärskolans program ingår i motsvarande program på gymnasiet. För yrkesprogrammen finns detta reglerat i Gymnasieförordningen 1 kap 8. Rådets uppgift Programrådet uppgift är: Att vara ett forum för elevinflytande. Att informera och diskutera programmets innehåll, upplägg och utveckling framåt. Att knyta programmet närmare arbetslivs- och branschfrågor. Att få information och delta i analysarbetet av programmets resultat i GR-enkät och andra utvärderingar. Att förmedla och säkerställa information och kommunikation mellan programråd och Utbildningsnämnden Att verka för en jämn könsfördelning bland eleverna på programmen. Samverka med och vara rådgivande till Vård- och omsorgscollege Alingsås (programråd inom vård- och omsorg) Att medverka i planeringen av gymnasiearbetet. För yrkesprogrammen gäller även att planera det arbetsförlagda lärandet (APL) gällande på yrkesprogram och ev. handledarutbildningar. Rådet för Teknikprogrammet har ett vidgat uppdrag och uppgifter som framgår av Teknikcollege framtagna kvalitetskriterier. Sammansättning Sammansättningen skall återspegla arbetslivet och / eller kommande studievägar. Arbetslivets representanter skall företräda sin bransch och bör kunna informera om utveckling, kompetensbehov samt väsentliga trender. Utbildningsnämnden utser en eller två representanter per programråd. De fackliga organisationerna skall ges möjlighet till representation. Studie- och yrkesvägledare skall ges möjlighet till representation. Alströmergymnasiet utser ledamöter från egen organisation samt elevrepresentanter från varje årskurs. Ordförande i första hand från arbetslivet. 1

9 Arbetssätt Programråden har minst två möten per läsår och sammankallas av respektive rektor. Vid läsårets början görs en mötesagenda för året som delges samtliga representanter. Vid första träffen formuleras en tidplan för kommande läsår där programmets aktiviteter som öppet hus etc. synliggörs tydligt. Kallelse till programråden görs minst två veckor i förväg. Vid mötestillfällena förs minnesanteckningar av sekreterare som utnämns för varje möte. Anteckningar skickas till ansvarig rektor för arkivering i dokumentationssystemet Alfresco. Utvärderingen av arbetet sker läsårsvis och rapport skall lämnas till Utbildningsförvaltningen senast i december månad. Utvärderingen skall ligga till grund för rådets förbättringsarbete nästkommande år. Samtliga ordföranden för programråden träffas en gång per år under april månad. Möten kan väljas att förläggs växelvis hos deltagande offentliga och privata verksamheter. Återkommande punkter på programrådens dagordningar 1 Godkännande av dagordning 2 Val av person som för minnesanteckningar 3 Presentation av ledamöter 4 Val av ordförande 5 Genomgång av föregående mötes minnesanteckningar 6 Information från programmet ang. innehåll, upplägg och aktualiteter 7 Elevernas synpunkter och frågor 8 Arbetslivs- och branschfrågor 9 Information från politikerna 10 Utveckling av programmet - framtidsfrågor 11 Nästa programråd 2

10 Ärende 3 Val av ledamöter till Alströmergymnasiets skolkonferens

11 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: UN Val av ledamöter till Alströmergymnasiets skolkonferens Ärendebeskrivning Till Alströmergymnasiets skolkonferens har Utbildningsnämnden i uppgift att utse två stycken ledamöter. Enligt Skollagen (2010:800) 4 kap 9-17 ska elever inom skolväsendet ha inflytande över utbildningen. På Alströmergymnasiet fullgör samrådsforumet Skolkonferensen gymnasiets uppgift att behandla vissa frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Skolkonferensen sammanträder två gånger per läsår. Skolkonferensen bör uppmärksamma frågor om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet i enlighet med AML 6 kap 17. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden XX och XX utses att under perioden delta i Alströmergymnasiets Skolkonferens. Exp: Gymnasiechef Maria Lissmatz Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Pär Hellsten Förvaltningssekreterare Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

12 Ärende 4 GR remiss om inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etablering av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen

13 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: UN GR remiss om inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etablering av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Ärendebeskrivning Göteborgsregionens förbundsstyrelse ( ) beslutade att skicka förslag om inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etablering av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen på remiss till samtliga medlemskommuner. Utbildningsnämnden och Socialnämnden svarar på denna remiss var för sig utifrån nämndernas olika ansvarsområden. Förvaltningens yttrande För att svara på remissen har ett antal frågor ställts från GR förbundsstyrelsen och kommer kort besvaras utifrån de delar som nämnden ansvarar för. I stort finns inget övrigt att tillägga till remissen. Utbildningsnämnden kan påverka genom att besluta om en aktiv och givande sysselsättning under den asylsökandens väntan för att få uppehållstillstånd. Även att utöka och att ge möjlighet till skolgång/sfi i ett tidigare skede än idag. Integrationsavdelningen vid Utbildningsförvaltningen ser att avsnittet i remissen om Samverkan kring introduktionsinsatser bör ha ett annat perspektiv än dagens ansvarsområde. Det vill säga ett utvidgat perspektiv utifrån den lagstadgade Samhällsorienteringen bör tas i beaktan. Då lotsverksamheten utifrån Arbetsförmedlingens etableringsplaner i många fall inte räcker till, bör kommunerna samverka bättre kring de insatser som görs i kommunal regi. Det kan exempelvis röra sig om praktiska insatser i samhällsorientering för att främja integration. Utöver ovanstående kan insatser som genererar en aktiv och givande sysselsättning och ger möjlighet till skolgång/sfi i ett tidigare skede än i dagsläget för de nyanlända genomföras som ett förslag. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden tar förvaltningens yttrande som sitt eget och översänder till Kommunstyrelsen för ytterligare beredning. Exp: KS, KLK-Björn Franke Utbildningsförvaltningen

14 Anneli Schwartz Förvaltningschef AnnaLena Hansdotter Avdelningschef Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

15 Göteborgsregionens kommunalförbund Utdrag ur protokoll ( 324) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 24 oktober 2014 på Folkets hus, Lilla Edets kommun. Protokoll Förbundsstyrelsen Dnr: Förslag på inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Styrgruppen för arbetsmarknad beslöt den 20 mars 2014 att GR tillsammans med kommunernas representanter i plattformen för nyanlända skulle utarbeta föreliggande förslag till inriktningsdokument för det regionala arbetet och återkomma till styrgruppen med förslaget. På sammanträdet den 19 september 2014 beslöt styrgruppen att godkänna förslaget inriktningsdokument, att sända förslaget till förbundsstyrelsen för föredragning och diskussion samt skicka det vidare för yttrande i GR-kommunerna. Förbundsstyrelsens presidium behandlade förslaget och beslöt att efter vissa revideringar översända förslaget till förbundsstyrelsen. Beslut Förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen godkänns. Förslag till utgångspunkter översänds till medlemskommunerna för yttrande. Vid protokollet Gunnel Rydberg Just:

16 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Justeras: Jonas Ransgård Patrik Karlsson Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i november Rätt utdraget intygar: Just:

17 Förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Främja nyanländas etablering en förutsättning för hållbar tillväxt och social utveckling Göteborgsregionens medlemskommuner har via GR sedan årsskiftet 2010/11 etablerat en plattform för gemensamt agerande när det gäller nyanlända vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. Ett samarbete har etablerats på flera områden, bland annat drivs en gemensam regional samhällsorientering som är öppen för alla nyanlända i Göteborgsregionen. Yrkesutbildningar med språkstöd är ett annat exempel som prövas och utvecklas kommungemensamt. I GRs budget och verksamhetsinriktning för 2015 som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 10 juni 2014, uttrycks att det ökade flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GRkommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration. Vidare anges i verksamhetsinriktningen att styrgruppen för arbetsmarknad ska verka för: - Att kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks, - Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och samutnyttjande vid ett ökat mottagande. Styrgruppen för arbetsmarknad har uppdragit åt GR att tillsammans med representanter från några av medlemskommunerna som också ingår i arbetet med den kommungemenensamma plattformen för nyanlända, utarbeta ett förslag till det fortsatta kommungemensamma arbetets inriktning. 1 Utgångspunkten är att alla medborgares resurser är till nytta för regionens utveckling, och att det är en gemensam angelägenhet att skapa bra villkor för allas möjligheter till självförsörjning. Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan stat och kommun. Ett bra etableringsarbete är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Asyl- och flyktingmottagandet innebär både möjligheter och utmaningar. Flyktingmottagandet ställer höga krav på alla samhällsaktörer och inte minst på kommunerna. 1 I arbetsgruppen har ingått: Magnus Billborg enhetschef försörjningsstöd Sektor Arbete, Trygghet, Omsorg Ale kommun, Pia Borg planeringsledare SLK Göteborgs Stad, Veronica Morales verksamhetschef Social Resursförvaltning Göteborgs stad, Tarja Thorén verksamhetschef Social- och Arbetsmarknadsförvaltningen Mölndals stad samt Ulrica Furby och Gustav Höjer GR.

18 Det råder stor brist på kommunplatser och många flyktingar bor lång tid på Migrationsverkets (MIV) anläggningar som på flera ställen är överbelagda. Riksrevisionens granskning visar att nära åttiofem procent av de nyanlända väljer att ordna eget boende eller flytta till anhöriga. Det innebär också att utflyttningen från Migrationsverkets anläggningsboenden till stora delar sker utan den planering som Arbetsförmedlingen ska ansvara för när det gäller att hitta plats för bosättning där det också finns arbete. Bakgrund Nationellt Antalet asylsökande har sedan hösten 2012 ökat markant. År 2013 ökade antalet asylsökande från (år 2012) till närmare personer. Drygt 36 % av de asylsökande var kvinnor. Knappt 50 % av de som sökt asyl fick uppehållstillstånd. Den i särklass största andelen asylsökande kom från Syrien. Cirka flydde därifrån för att söka asyl i Sverige och 85 % av de ärenden som prövats fick bifall. Migrationsverkets huvudscenario i den senaste prognosen för 2014 pekar på att ca personer kommer att söka asyl i Sverige under året. Det är en ökning med personer sedan prognosen i mars i år. Flyktingsituationen i vår omvärld riskerar att förvärras ytterligare bland annat beroende på utvecklingen i Irak och dess närområden. Anhöriginvandringen bedöms att öka då flera som flyr och söker skydd gör det utan sina familjer. De kommer att vilja återförenas med sina släktingar om och när uppehållstillstånd har beviljats. Detta kan komma att förskjutas fram i tiden då handläggningstiderna ökar. Regionalt och delregionalt Utmaningen för Göteborgsregionen kan illustreras enligt tabell nedan: Andel (och antal) mottagna i procent inom Göteborg, kranskommunerna och totalt. År Göteborg Kranskommunerna Totalt VG % (646) 30 % (271) 100 % (917) % (1 112) 26 % (390) 100 % (1 502) Källa: Migrationsverket % (2 187) 19 % (506) 100 % (2 693) (inkl Kungsbacka) Planeringstal, Länsstyrelsen 2014/ (exkl Kungsbacka) 2

19 Mottagandet i Göteborgsregionen har ökat markant de senaste åren. En jämförelse med övriga delregioner i Västra Götaland för år 2013 visar dock att vår delregion (GR) har ett lägre mottagande per invånare än övriga delregioner. Under en följd av år har den största andelen nyanlända mottagits i Göteborg. Trots att kranskommunerna ökat sitt mottagande i antalet flyktingar så har deras andel minskat i förhållande till Göteborg från 30 % 2011 till 19 % En av förklaringarna är att de flyktingar som Göteborg tar emot är s.k. EBO (eget boende). Boendesituationen för många nyanlända i Göteborgs stad är extremt svår vilket försvårar etableringen i samhället. Vid en mätning som genomfördes i november 2013 var det minst 200 barnfamiljshushåll som bodde under osäkra boendeförhållanden 2. De allra flesta nyanlända flyktingar bosätter sig i de nordöstra stadsdelarna och i Västra Hisingen (Biskopsgården). Förslaget i den här skrivelsen gäller nyanlända vuxna flyktingarnas situation. Dock bör det påpekas att situationen för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar också är synnerligen ansträngd är prognosen för Sverige totalt barn/ungdomar vilket är en betydande ökning sedan föregående år. Sedan årsskiftet har i Mölndal haft 1100 ensamkommande barn och ungdomar som gått igenom transitsystemet. I fjol tog Mölndal emot cirka 600 barn varav drygt 10 % sedan fick permanent uppehållstillstånd i kommunen. Enligt ny lagstiftning ska kommunerna (anvisnings kommuner) ta emot ensamkommande enligt en framtagen kvot som bygger på invånarantalet. I år undantas Mölndal från denna kvot eftersom kommunen är ankomstkommun. Utgångspunkter för fortsatt kommungemensamt arbete Med anledning av ett fortsatt högt och enligt bedömningarna ökande flyktingmottagande de kommande åren behövs en fördjupad kommungemensam och regional samverkan för att undvika fortsatt och ökande segregation i Göteborgsregionen. Kommunerna i Göteborgsregionen samverkar med målet att regionen ska klara ett hållbart mottagande när det gäller etableringen av vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. För att nå målet krävs utöver ett vidgat samarbete på lokal och regional nivå även regelförändringar på nationell nivå. Gemensamt planera och rusta för ett hållbart mottagande Det är angeläget att gemensamt planera och rusta för ett bra mottagande som främjar etableringen på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Kvinnor och män ska erbjudas ett effektivt stöd så att integrationen och etableringen i det svenska samhället underlättas. Särskilda insatser ska riktas mot vuxna i arbetsför ålder så att de snabbt kan komma i arbete och försörja sig själva och sin familj. Samverkan kring introduktionsinsatser Den nyanlända ska kunna bo i en kommun och få introduktionsinsatser i en eller flera andra kommuner utifrån hens behov och kommunernas utbud. Överenskommelser om gemensamma insatser och resurser finns redan i dag. Dessa kan utvecklas ytterligare och nya områden för samarbete kan identifieras. Genom samverkan skapas möjligheter både till ett bredare underlag och ett mer diversifierat utbud vilket ökar möjligheten till individanpassade insatser. 2 Med osäkra boendeförhållanden betecknas allt som inte är ett eget kontrakt. Det kan vara inneboende, som är den helt dominerande boendeformen eller andrahandskontrakt (giltiga eller ogiltiga), jourboenden m.m. 3

20 Öka nyanländas möjlighet att välja bostadsort inom regionen Medlemskommunerna ska aktivt bidra till att öka individernas möjligheter att välja bostadsort inom regionen. På detta sätt medverkar alla kommuner till målet att nå en jämnare spridning av var människor bosätter sig i regionen. En jämnare fördelning möjliggör ett ökat mottagande. Genom ett enhetligt agerande och gemensamt ansvarstagande från kommunerna i Göteborgsregionen möjliggörs en hållbar etableringskedja. Denna viljeinriktning är grunden för kommunernas samarbete med statliga myndigheter och organisationer som Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt Västra Götalandsregionen (hälso- och sjukvården). Framtagandet av en regional bostadsanalys En förutsättning för att kommunerna i högre utsträckning ska kunna bidra till en geografisk spridning i Göteborgsregionen är att kommunerna har större möjlighet att planera för mottagandet både vad gäller mottagande enligt avtal från anläggning och bosättning genom EBO. En sammanställning och kartläggning av GR-kommunernas bostadsplanering som även inkluderar bostadsförsörjning för nyanlända behövs. En sådan analys ger underlag för att utveckla strategier i ett regionalt perspektiv och skapar förutsättningar för gemensamma förhållningssätt och en samlad dialog med statliga och regionala aktörer. Andra gemensamma initiativ är att bjuda in både allmännytta, privata fastighetsägare och den civila sektorn till dialog om bostadsförsörjning för nyanlända. Utgångspunkter för samarbetet med staten Flyktingmottagandet samt etableringsuppdraget är i grunden statens ansvar. Kommunerna har åtagit sig eller blivit ålagda av riksdag och regering att utföra vissa uppdrag för att stödja etableringen. För att mottagandet ska kunna ske på ett bra sätt fordras ett fungerande samspel mellan statliga, regionala och lokala aktörer. En viktig uppgift inom ramen för den fortsatta kommungemensamma plattformen är att identifiera och synliggöra förhållanden eller regelverk som hindrar eller försvårar samspelet med staten och andra aktörer och när det finns samsyn mellan kommunerna, agera gemensamt för att få till stånd en förändring. Riksrevisionen och regeringens flyktingsamordnare presenterade innan sommaren sina respektive rapporter kring hur mottagningskapaciteten kan ökas och effektiviseras. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har också pekat på ett antal områden som behöver förändras. Utifrån deras rekommendationer och medlemskommunernas egna erfarenheter är det angeläget att förändringar sker inom ett antal områden så att samarbetet kan utvecklas. Samordningen behöver tydliggöras Ett helhetsperspektiv i styrningen av asyl- och flyktingpolitiken är nödvändigt och det brister idag. Länsstyrelsens samordningsuppdrag när det gäller de statliga, berörda myndigheterna bör förtydligas. Matchningen mot den nationella arbetsmarknaden bör nyanseras 4

21 Arbetsförmedlingens har i uppdrag att planera boendet för dem som får uppehållstillstånd och det ska ske med hänsyn till den nationella arbetsmarknaden. Erfarenheterna från GR kommunerna visar att detta är ett för ensidigt förhållningssätt och att även andra aspekter bör vägas in. En närhets- och kontinuitetsprincip är också angelägen att tillämpa bland annat i de mindre orterna där anläggningsboenden finns etablerade. Där har de boende fått sin första kommunförankring och påbörjat sin etablering och integration. En nationell matchning bör i första hand tillämpas för personer som har en utbildnings- och yrkesbakgrund som är tillräckligt specifik för att en matchning ska bli aktuell. Ett samlat ansvar för bosättningen I dag delas ansvaret för bosättningen mellan Arbetsförmedlingens och Migrationsverket. Uppdelningen medför en rad otydligeter i förhållande till kommunerna. Migrationsverket bör förslagvis ha ett samlat ansvar för bosättningen. För att klara ett ökat inflöde av nyanlända krävs förbättrade planeringsförutsättningar. Detta skulle kunna underlättas om Migrationsverket ges möjligheter att bygga upp och driva anläggningsboenden i egen regi. Det bör också övervägas att ge den myndighet som får bosättningsansvaret utökade anvisningsmöjligheter i perioder av högt mottagande. Samråd mellan Migrationsverket och kommunerna inför etablering av anläggningsboenden Den tilltagande flyktingsströmmen innebär att nya anläggningsboenden måste öppnas. Detta sker i första hand genom upphandling. För att kommunerna ska kunna mobilisera resurser för sina åtaganden krävs framförhållning. En förutsättning för detta är att kommunerna involveras i ett samråd innan en etablering kommer till stånd men detta sker inte regelmässigt idag. Ur ett kommunalt perspektiv bör Migrationsverket ansvara för att samråd med kommunerna sker och även säkerställa att kommunikationen mellan upphandlade leverantörer och berörd kommun fullgörs till exempel att kommunikationsskyldigheten anges i upphandlingsunderlaget. Gör Arbetsförmedlingens resurser mer flexibla och öka möjligheterna till samarbete med kommunerna När flyktingströmmen ökar och fler nyanlända ska påbörja sina etableringsinsatser hos arbetsförmedlingen finns en stor risk att insatserna försenas på grund av att arbetsförmedlingens handläggare fått en kraftigt ökad arbetsbelastning. En konsekvens av detta är också att arbetsförmedlingens budgeterade medel för etableringsinsatser riskerar att inte förbrukas. Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att använda kommunerna som aktör för etableringsinsatser samt att utföra lokala och regionala upphandlingar så att utbudet kan anpassas efter de förutsättningar som råder på kommunal och regional nivå. Fyll väntetiden på anläggningsboendena med innehåll Bostadssituationen är svår och kommer att vara så under en längre tid om flyktingsituationen inte förändras i vår omvärld. Anläggningsboendet kommer sannolikt att vara det bostadsalternativ många flyktingar kommer att ha under flera månader och kanske upp till ett år. Det är viktigt att denna första tid också används konstruktivt för att främja etableringen. Att vidga och utöka insatserna för personer på anläggningsboenden är därför väsentligt. Utöver SFI är det önskvärt om det också kan 5

22 ges andra insatser vid anläggningsboenden, såsom samhällsorientering, förberedande arbetsmarknadspolitiska etableringsinsatser och validering. Statens ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända Det är angeläget att GR-kommunerna utifrån ett kommunalt perspektiv gemensamt bevakar förändringar i statsbidragens konstruktion och verkar för att de kommunala utgifterna ges en statlig täckning. Dagens system innebär att kommunerna får ersättning genom ett grundbelopp, per mottagen nyanländ samt eventuellt en prestationsbaserad ersättning som baseras på det totala antalet mottagna i förhållande till befolkning och i jämförelse med andra kommuner. Den ersättning som är prestationsbaserad och som nyligen införts bör följas upp för att säkerställa att önskade effekter uppnås. När det gäller kommunernas utbetalning av försörjningsstöd i väntan på att den nyanlände får etableringsersättning ska kommunerna återsöka dessa kostnader, den så kallade glappetersättningen. I detta sammanhang måste det ske en förenkling av återsökningen. När kommunerna planerar sina insatser krävs vidare en ökad transparens och överblick kring vilka medel som kan rekvireras. Tiden för glappersättningen måste minimeras och rimligen ska inte den nyanlända behöva ha kontakt med mer än ett ersättningssystem. 6

23 Remiss Sida 1 (1) Instans Handläggare Björn Franke Telefon Mobiltelefon e-postadress bjorn.franke@alingsas.se Dnr KS Begäran om svar/yttrande på remiss Remiss - Inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Remiss från Göteborgsregionens Kommunalförbund. Remissinstanser Socialnämnden Utbildningsnämnden Svar ska ha inkommit senast: 6 februari 2015 Yttrandet skickas till förvaltning för diarieföring. Med vänlig hälsning Elisabeth Andersson Bilaga: Följebrev Protokollsutdrag GR 324 Missiv Förslag kommungemensamt arbete kring nyanlända Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

24 Ärende 5 Meddelanden 2015

25 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: UN Meddelanden 2015 Meddelanden till Utbildningsnämnden januari Flerårsstrategi KS Tillväxtprogram KS Översyn styrmodell för fastställande KS Skolverket statsbidrag UN 008 Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden lägger meddelanden till handlingarna Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Pär Hellsten Förvaltningssekreterare Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

26 Ärende 6 Delegation 2015

27 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: UN Delegation 2015 Delegering av ärenden inom en nämnd regleras i Kommunallagen 6 kap Utbildningsnämnden har överlåtit viss beslutanderätt till arbetsutskott, ordförande och tjänstemän enligt nämndens delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till Utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att Utbildningsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden lägger de delegerade ärendena till handlingarna. Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Pär Hellsten Förvaltningssekreterare Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum: