Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator

Relevanta dokument
Analys av funktioner och dess derivata i Matlab.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

MATLAB Laboration problem med lokala extremvärden

Maclaurins och Taylors formler. Standardutvecklingar (fortsättning), entydighet, numerisk beräkning av vissa uttryck, beräkning

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horisontella och vertikala asymptoter till y = 1 x 1 + x, och rita funktionens graf.

MA2001 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1625 Envariabelanalys

10x 3 4x 2 + x. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter. y = x 1 x + 1

Modul 4 Tillämpningar av derivata

7x 2 5x + 6 c.) lim x 15 8x + 3x Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter

SF1664 Tillämpad envariabelanalys med numeriska metoder Lösningsförslag till tentamen DEL A

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 12 januari 2015

x 2 + x 2 b.) lim x 15 8x + x 2 c.) lim x 2 5x + 6 x 3 + y 3 xy = 7

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

SF1625 Envariabelanalys

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN 2 SF1664

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2

SF1625 Envariabelanalys

Institutionen för Matematik, KTH Lösningar till tentamen i Analys i en variabel för I och K (SF1644) 1/ e x h. (sin x) 2 1 cos x.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

5B1147. Envariabelanalys. MATLAB Laboration. Laboration 1. Gränsvärden och Summor

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Envariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6

1. Bestäm definitionsmängden och värdemängden till funktionen f(x,y) = 1 2x 2 3y 2. Skissera definitionsmängden, nivålinjerna och grafen till f.

Studietips info r kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU22

3 Deriveringsregler. Vi ska nu bestämma derivatan för dessa fyra funktioner med hjälp av derivatans definition

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10.

MA2001 Envariabelanalys

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

Växande och avtagande

8 + h. lim 8 + h = 8

20 Gamla tentamensuppgifter

Labb 3: Ekvationslösning med Matlab (v2)

e x x + lnx 5x 3 4e x (0.4) x 0 e 2x 1 a) lim (0.3) b) lim ( 1 ) k. (0.3) c) lim 2. a) Lös ekvationen e x = 0.

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XV. Föreläsning XV. Mikael P. Sundqvist

MA2001 Envariabelanalys 6 hp Mikael Hindgren Tisdagen den 9 januari Skrivtid:

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

Matematiska Institutionen, K T H. B. Krakus. Matematik 1. Maplelaboration 2.

x sin(x 2 )dx I 1 = x arctan xdx I 2 = x (x + 1)(x 2 2x + 1) dx

Meningslöst nonsens. November 19, 2014

Meningslöst nonsens. December 14, 2014

R AKNE OVNING VECKA 1 David Heintz, 31 oktober 2002

9 Skissa grafer. 9.1 Dagens Teori

2. (a) Skissa grafen till funktionen f(x) = e x 2 x. Ange eventuella extremvärden, inflektionspunkter

SF1625 Envariabelanalys

Sekant och tangent Om man drar en rät linje genom två punkter på en kurva får man en sekant. (Den gröna linjen i figuren).

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

201. (A) Beräkna derivatorna till följande funktioner och förenkla så långt som möjligt: a. x 7 5x b. (x 2 x) 4. x 2 +1 x + 1 x 2 (x + 1) 2 f.

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Onsdagen den 5 juni, 2013

5 Blandade problem. b(t) = t. b t ln b(t) = e

Studietips infö r kömmande tentamen TEN1 inöm kursen TNIU22

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 17, H15

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN 2 SF1664

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I

x 1 1/ maximum

Lösningsskisser för TATA

x +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.

Sekantmetoden Beräkningsmatematik TANA21 Linköpings universitet Caroline Cornelius, Anja Hellander Ht 2018

Checklista för funktionsundersökning

Tentamen i Envariabelanalys 1

DERIVATA. = lim. x n 2 h h n. 2

Tentamen : Lösningar. 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall:

Viktiga begrepp, satser och typiska problem i kursen MVE460, 2015.

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Gränsvärden. Uppgift nr 10 Förenkla bråket h (5 + h) h. Uppgift nr 11 Förenkla bråket 8h + h² h

f(x + h) f(x) h f(x) f(x h) h

Mälardalens högskola Akademin för undervisning, kultur och kommunikation

Endast kommenterade svar!!! OBS: Inte alla delsteg är redovisade!

6 Derivata och grafer

i utvecklingen av (( x + x ) n för n =1,2,3º. = 0 där n = 1,2,3,

LYCKA TILL! //Mattehjälpen. Hej! Här kommer ett dokument till dig som pluggar inför envarre1.

5 Om f (r) = 0 kan andraderivatan inte avgöra vilken typ av extrempunkt det handlar om. Återstår att avgöra punktens typ med teckenstudium.

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.2

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 16, H15

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

För teknologer inskrivna H06 eller tidigare. Skriv GAMMAL på omslaget till din anomyna tentamen så att jag kan sortera ut de gamla teknologerna.

cos( x ) I 1 = x 2 ln xdx I 2 = x + 1 (x 1)(x 2 2x + 2) dx

Laboration 3. Ergodicitet, symplektiska scheman och Monte Carlo-integration

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf

Tentamen i Matematisk analys MVE045, Lösningsförslag

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 13 januari T = 1 ab sin γ. b sin β = , 956 0, 695 0, 891

1 Föreläsning 12, Taylors formel, och att approximera en funktion med ett polynom

SF1625 Envariabelanalys

Dagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner.

Transkript:

Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator Sanna Eskelinen eskelinen.sanna@gmail.com Sonja Hiltunen sonya@gmail.com Handledare: Karim Dao

Uppgift 15 Problem: Beräkna numeriskt derivatan till arctan x. Uppskatta även avvikelsen från den exakta derivatan. Lösning: Derivatan av en funktion f i en viss punkt x är definierad som gränsvärdet nedan f( x+ ) f( x) lim (15.1) Detta gränsvärde kan användas för att med små värden av numeriskt approximera derivatan till en given funktion, i detta fall arctan x. Intervallet som undersöktes sattes till 1 x 1, oc värdet på till 0,01. Den ovan angivna funktionen för approximation av gränsvärdet, (15.1), skrivs i MATLAB som df=(f(x+)-f(x))/; (15.) För att kunna verifiera den numeriska approximationen av derivatan beräknas den exakta derivatan. dy arctan x = (15.3) dx 1 + 4x Derivatan plottades tillsammans med den numeriska approximationen av derivatan samt med funktionen arctan x. Figur 15.1: Grafisk representation av funktionen arctan x (blåa linjen), dess derivata (gröna linjen) oc den numeriska approximation av derivatan med =0.01 (röda linjen) intervallet x, samt en förstorning av de två sistnämnda. Från dessa grafer ser man att den numeriska approximationen av derivatan är nära den riktiga derivatan, men inte tillräckligt exakt. Därför plottas samma funktioner en gång till, men denna gång sätts -värdet till110 6.

Då fås följande graf Figur 15.: Grafisk representation av funktionen arctan x(blå linjen), dess derivata (gröna linjen) oc den numeriska approximationen av derivatan med = 110 6 (röda linjen) i intervallet x Då -värdet minskas till110 6, blir approximationen av derivatan så nära den riktiga derivatan att man med jälp av MATLAB inte kan se någon skillnad mellan de två linjerna för derivatan. Felet kan numeriskt beräknas genom att ta skillnaden mellan den riktiga derivatan oc den beräknade derivatan. I Matlab skriver man plot(x,df-(./(1+(4*x.^)))) (15.4) där df är den approximerade derivatan, oc den exakta derivatan. Plot av 1+ 4x avvikelsen visas i figur 15.3 nedan. Figur 15.3: Avvikelsen mellan den numeriska approximationen av derivatan oc den exakta derivatan Avvikelsen mellan den numeriska approximationen av derivatan oc den exakta derivatan ges av figur 15.3. Det maximala felet kan i MATLAB fastställas till 1.99 10 6. 3

Uppgift 16 Problem: Skriv in följande kommandorader i M ATLAB f=inline('polyval([1-8 18-1 1],x)','x') x=-1:0.01:4;=0.01;df=(f(x+)-f(x-))/(*);ddf=(f(x+)-*f(x)+f(x-))/(^); plot(x,f(x),x,df,x,ddf),grid oc utan att titta på koden, avgör vilken linjerna är funktionen, dess första derivata, respektive dess andra derivata. När grafen plottas i MATLAB fås följande bild Figur 16.1: Plot av MATLAB-koden Lösning: När man deriverar ett polynom är dess derivata alltid av ett gradtal mindre än originalfunktionen. Därför kan man dra slutsatsen att linjen med ögst gradtal är originalfunktionen, oc linjen med lägst gradtal dess andraderivata. Då fås att den blå linjen är originalfunktionen av grad fyra, den gröna linjen är dess förstaderivata, oc den röda linjen är dess andraderivata. 4

Uppgift 17 Problem: Plotta funktionerna i uppgift 3.11 i övningsboken tillsammans med deras derivator. Försök grafiskt avgöra vilken av funktionerna är kontinuerlig, deriverbar samt ar kontinuerlig derivata. Lösning: Plotta funktionerna oc deras derivator. f( x) = ln( x+ 1 + x ) (17.1a) dy f ( x ) = dx 1 1+ x (17.1b) Figur 17.1. Funktionen 17.1a oc dess derivata 17.1b. Funktionen är den blåa, oc derivatan den gröna linjen. Ur grafen kan man lätt se att funktionen är kontinuerlig för alla x samt deriverbar i ela intervallet. Även derivatan är kontinuerlig i det valda intervallet -1<x<4. Betrakta funktionen 17.1a. Den är definierad för alla värden av x. Den är också kontinuerlig i intervallet < x <. Definitionen för en kontinuerlig funktion ges av att lim f ( x ) = f ( a ), för en godtycklig punkt i funktionens definitionsmängd. Detta samband x a gäller för funktion 17.1a. Dess derivata är också definierad för alla värden på x oc är kontinuerlig i intervallet < x <. 5

x gx ( ) = ln 1 + x dy 1 gx ( ) = dx x + x (1 ) (17.a) (17.b) Figur 17.. Funktionen 17.a oc dess derivata 17.b. Den blåa linjen är funktionen, den gröna linjen dess derivata Ur grafen kan avläsas att funktionen är kontinuerlig i intervallen -0.5 x < 0 oc 0 < x 0.5. Även derivatan är kontinuerlig i samma intervall. Funktionen är deriverbar i det kontinuerliga intervallet. Betrakta funktion 17.a. I punkten x=0 får funktionen värdet ln 0/1 vilket inte är definierad. Funktionen är alltså kontinuerlig i intervallet < x< 0, 0 < x<. Derivatan är inte eller definierad för x=0. Derivatan är även den kontinuerlig i intervallet < x< 0, 0 < x<. Slutsats: Både f(x) oc f (x) inte kontinuerliga. lim g'( x) =, lim g'( x) = + x 0 x 0 6

kx ( ) = ln ln x (17.3a) dy 1 kx ( ) = dx x ln x (17.3b) Figur 17.3 Funktionen 17.3a oc dess derivata 17.3b. Den blåa linjen är funktionen, den gröna linjen dess derivata Av grafen kan avläsas att funktionen är kontinuerlig i intervallen x < 1, 1< x < 0, 0< x, men inte i x=-1, x=0 oc x=1. Dess derivata är också kontinuerlig i samma intervall. Funktionen är deriverbar i de tre intervallen. Betrakta funktion 17.3a. x=-1, x=0 oc x=1 är ej definierade. I x= 0 är funktionen ej definierad eftersom ln0 inte är definierad. Samma gäller om x = -1 eller x=1. Eftersom ln1 = 0, är ln(ln1) inte definierad. Funktionen är kontinuerlig i intervallen < x< 1, 1 < x< 0, 0 < x< 1, 1 < x<. Funktionen är alltså inte kontinuerlig. Derivatan är inte eller definierad i x=-1, x=0 oc x=1. Absolutbeloppet av -1 är 1 oc ln1 är 0. När funktionen går mot x=-1 från öger fås +, oc när den går mot -1 från vänster fås -. Samma gäller även x=1. Vid x =0 är derivatan inte är definierad eftersom ln0 inte är definierad. Derivatan är kontinuerlig i intervallen < x< 1, 1 < x< 0, 0 < x< 1, 1 < x<. Av det kan man dra slutsatsen att derivatan inte eller är kontinuerlig. 7

Uppgift 18 Problem: Bestäm en metod för numerisk beräkning av tredjederivatan oc plotta med jälp av denna tredjederivatan av f(x)= xe x, utan att använda det exakta uttrycket på derivatan. Lösning: Använd uttrycket för första derivatan av funktionen f(x) f f( x+ ) f( x) '( x) = lim (18.1) x 0 För att finna andra derivatan deriveras definitionen av första derivatan. 1 df df f ''( x) = lim ( x ) ( x) + dx dx (18.) 1 f( x+ ) f( x+ ) f( x+ ) f( x) lim (18.3) Andra derivatan är alltså f f( x+ ) f( x+ ) + f( x) ''( x) = lim (18.4) x 0 Funktionen deriveras igen för att finna tredje derivatan 1 df df df f '''( x) = lim ( x ) ( x ) ( x) + + + dx dx dx (18.5) 1 f( x+ 3 ) f( x+ ) f( x+ ) f( x+ ) f( x+ ) f( x) lim + (18.6) Det sökta uttrycket för tredjederivatan ges av f f( x+ 3 ) 3 f( x+ ) 3 f( x+ ) f( x) '''( x) = lim (18.7) x 0 3 I MATLAB skrivs andraderivatan som df=(f(x+*) -*f(x+) + f(x))/^; (18.8) oc tredjederivatan som 8

df3=(f(x+3*) -3*f(x+*) + 3*f(x+) -f(x))/^3 (18.9) Figur 18.1: Plot av funktionen xe x tillsammans med dess första, andra oc tredjederivator De numeriskt approximerade värdena för derivatorna bekräftas genom att beräkna de exakta första, andra oc tredjederivatorna för funktionen. f(x) = xe x f (x) = xe x + e x f (x) = xe x + e x f (x) = xe x + 3e x Då x är noll är f(x) = 0, f (x) = 1, f (x) = oc f (x) = 3. Detta resultat verifieras av figur 18.1. 9