RUTIN FÖR FALLPREVENTION



Relevanta dokument
Fallprevention och insatser vid fallolycka

Landstingsstyrelsens förvaltning

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Fall-och fallskadeprevention

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Handlingsplan för fallprevention Svedala kommun

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

ANNAS OCH LARS HÄLSA

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Fallprevention. Mötet i hemmet Örebro 5 februari Forskningsassistent, Sektionen för Arbetsterapi KI / FPU-ledare CeFAM

FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Patientsäkerhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

FALLPREVENTION MALMÖ STAD

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION

Verksamhetsuppföljning Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas Demens och äldreboende

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhetsberättelse

Förvaltning av 48-72

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Uppföljning. Enheten för personligt stöd

Testa dina kunskaper om fall

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Hantering av läkemedel

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun

Förarbete, planering och förankring

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Verksamhetschef: Annika Tumstedt Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för äldreboende Klippan Vardaga

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Rutin för beställning av delegerad/instruerad hälso- och sjukvårdsinsats samt information mellan legitimerad personal och omvårdnadspersonal.

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande:

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Senior alert i lärande och verksamhetsutveckling

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Riktlinjer för för lyftar och och lyftselar på på socialförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse

1. Indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsboenden

Riktlinje för tryckavlastande/tryckutjämnande madrasser

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Arbetsutskottet Socialnämnden

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre

Transkript:

2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna blir ofta allvarliga som t ex frakturer, smärta, nedsatta funktioner, rädsla och försämrad livskvalitet. Fallskador bland äldre har länge uppmärksammats som ett stort folkhälsoproblem och utgör en del i patientsäkerhetsarbetet. Vissa fallförebyggande åtgärder är individuellt riktade och syftar till att snabbt identifiera personer med hög fallrisk och aktuella riskfaktorer samt att sätta in adekvata åtgärder. Andra åtgärder är mer generella och ingår som en del i systematiskt förbättringsarbete i all vård som berör äldre personer och andra vuxna med neurologiska eller kognitiva sjukdomstillstånd. Det är relationen mellan utförandet av aktiviteter, omgivningens utformning och individens förutsättningar som avgör om ett fall inträffar eller inte. Var för sig eller i kombination med varandra kan riskfaktorer orsaka fall. Riskfaktorer kan vara påverkbara eller icke påverkbara. Fallriskutredningen baseras på det samlade teamets undersökning, observation och analys. Uppgifter från patient och närstående inkluderas som viktiga komponenter. Teamet består av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och i förekommande fall kontaktperson, biståndshandläggare och enhetschef. Kontaktpersonens roll i teamet har visat sig vara mycket viktig när det gäller uppföljning och stöd till den äldre att genomföra ordinerad träning. Definition av fall Med fall menas en händelse där en person oavsiktligt hamnat på golvet eller marken, oavsett om skada inträffat eller ej. Detta innebär att det inte bara är när någon snubblat eller halkat som räknas som fall utan även då någon rullat ur en säng eller glidit ner på golvet. INDIVIDUELLA ÅTGÄRDER Screening inför fallriskbedömning Det finns två grupper som kommer att få besvara frågor. Det gäller personer som är 65 år eller äldre och vuxna med andra sjukdomstillstånd som kan ge ökad fallrisk. För båda grupperna gäller att de ska ha haft kontakt med arbetsterapeut, sjuksköterska, biståndshandläggare från kommunen eller sjukgymnast från primärvården. Följande frågor ska besvaras: - Har du fallit under det senaste året? - Är du rädd för att falla? 1

Som personal ska man också ställa sig frågan: - Tror jag som personal att personen har ökad risk för att falla? Jakande svar på någon av frågorna indikerar förhöjd fallrisk. Broschyren Enkla tips hur du undviker att falla delas ut. Personen tillfrågas om han/hon samtycker till vidare utredning. Om biståndshandläggaren har första kontakten lämnas meddelande till arbetsterapeut som tar kontakt med övriga medlemmar i teamet inklusive sjukgymnast från primärvården. En första kontakt kan också vara vid vårdplanering på sjukhus där riskbedömning gällande fall kan vara utförd på avdelningen. Riskbedömning bör i första hand vara dokumenterad i Meddix men ska annars efterfrågas vid vårdplaneringen. Vid inflyttning till särskilt boende ska en screening alltid göras och eventuella fallförebyggande åtgärder genomföras. Personer som redan är kända men på grund av ändrad status har fått ökad fallrisk screenas alltid och eventuella fallförebyggande åtgärder genomförs. Fallriskbedömning, planering och genomförande av fallförebyggande åtgärder Vid jakande svar på någon av frågorna gör teamet utredning med Downton Fall Risk Index (bilaga 1) i syfte att identifiera personer med hög fallrisk. En i teamet utses som ansvarig för att följa upp resultatet av åtgärderna. Personer med hög fallrisk som ej har hemsjukvård är Primärvårdens ansvar och kontakt tas med primärvården. Vid låg fallrisk, mindre än 3 poäng på Downton Fall Risk Index. Fallriskbroschyren Enkla tips hur du undviker att falla delas ut och gås igenom. Resultatet dokumenteras i journalen och teamet informeras. Vid hög fallrisk, 3 poäng eller mer på Downton Fall Risk Index, tas personen upp i teamet och en sammanfattande bedömning görs med utgångspunkt i respektive yrkesgrupps checklistor för fallriskbedömning. I de fall personen inte har kontaktperson ansvarar övriga i teamet för punkterna i den checklistan. Personer som får mindre än 3 poäng, men vid observation bedöms ha hög fallrisk pga någon enskild faktor omfattas av denna rutin. Checklistorna används som arbetsmaterial och resultatet dokumenteras i journalen. Bilagor 2, 3,, 5 och 6. Teamet ansvarar för att: Planera och genomföra de aktuella fall- och skadepreventiva åtgärderna för att förebygga, eliminera eller reducera risk för fall Utvärdera om åtgärderna har effekt Upprepa bedömning så snart status eller faktorer i omgivningen ändras En förutsättning för framgångsrikt fallpreventionsarbete är personens delaktighet. Personen ska samtycka till att fallriskutredning görs. Det är av stor vikt att fallrisk, fallriskfaktorer och insatta åtgärder diskuteras i dialog med brukaren och/eller närstående. De identifierade fallriskfaktorerna och åtgärder som vidtagits ska också vara kända och tillämpas av all personal. Resultatet av riskbedömningen samt åtgärder ska dokumenteras i journalen. 2

FLÖDESSCHEMA FALL )./!! 0 1/ *! 0 / "''#' ' 0 %*+, -!) '##! AVVIKELSERAPPORT "# $ %## &' $&# ( När fall inträffat skrivs alltid en avvikelserapport se lokal rutin. Alla avvikelser ska analyseras. Alla yrkeskategorier som deltar i arbetet med fall och fallskador har ett eget ansvar för analys av händelse och orsak samt åtgärder utifrån sitt yrkesansvar. Erfarenhet och kunskap ska spridas i verksamheten. LEX MARIA Om en vårdtagare i samband med vård, undersökning och behandling inom hälso- och sjukvården skadats vid förflyttning ska bedömning göras om det inträffade också ska anmälas till socialstyrelsen enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28). I de fall händelsen/avvikelsen föranletts av brister i säkerhetsanordningar eller tillsyn eller om annars omständigheterna kring händelsen/avvikelsen är av särskilt intresse utifrån förebyggande synpunkt. GENERELLA ÅTGÄRDER De generella åtgärderna ingår som en del i systematiskt förbättringsarbete i all vård som berör äldre personer och andra vuxna med neurologiska eller kognitiva sjukdomstillstånd. Exempel på generella åtgärder kan vara: Regelbunden utbildning av all personal om fallrisk- och fallskadeprevention Information/undervisning till vårdtagare och närstående angående att förebygga fall Undervisning och uppsökande verksamhet till äldre i kommunen Eliminering av risker i omgivningen och allmänna utrymmen som t ex dålig belysning, lösa sladdar och hala golv 3

Bilagor: 1. Downton fallriskindex 2. Checklista/åtgärd vid hög fallrisk Arbetsterapeut 3. Checklista/åtgärd vid hög fallrisk Sjuksköterska. Checklista/åtgärd vid hög fallrisk Kontaktperson 5. Checklista/åtgärd vid hög fallrisk Sjukgymnast 6. Sammanfattande fallriskbedömning Informationsbroschyr: Enkla tips hur du undviker att falla http://www.orebroll.se/functions/form 6228.aspx Refenser: Gyllensvärd, H. Fallolyckor bland äldre En samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2009 http://www.fhi.se/publikationer/alla-publikationer/fallolyckor-bland-aldre---ensamhallsekonomisk-analys-och-effektiva-preventionsatgarder-/ Malmö stad, Fou-enheten. Rapport 2007:1. Gör vi vad vi vet? Vet vi vad vi gör? en litteraturstudie om fallskador bland äldre i eget boende. 2007 http://www.malmo.se/aldrefunktionshindrade/forskningochutveckling..33aee30d103b8f159168 000668.html Räddningsverket. Systematiskt arbete för äldres säkerhet om fall, trafikolyckor och bränder. 2007 http://www.raddningsverket.se/templates/srv_page 20176.aspx Sveriges Kommuner och Landsting. Förebygg fall och fallskador i samband med vård.2008 http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39219_1.pdf Sveriges Kommuner och Landsting. Fallskador bland äldre, en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador.2009 http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc3960_1.pdf

#233333333333333333333333333333333 $!##2333333333333333333333333 %.!5##5!'. 6!. - )!. - '#. - )#. -# %.. #' '., 7' ' )! '.!"#! %#! #,. % %!##2333333333333 8 ' 9':../ 7!##'# / +#')2 33333333333333333333333333333333333333 6!#233333333333333333333333333 $ " "' '.';< ' # '## ' )')#'# / $)/# #!' '/!' ;#'#)) ' 6! ;) )# - );&' # % 2# &/ &'))';.'/ 2 # )/&')) ;.'/ #' '2 :! ' '9 # ;. '/.';* ' #= ' />&')! '! /!"#! ';' #! #''## ) # /.';'' #! #'5## ) # &/ >'#=)# &# # # ' ) # / 5