UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Agata Banach

UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö strand UPPDRAGSNUMMER 1157603 UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV Agata Banach DATUM 1 Hållbar dagvattenhantering Dagvatten är en viktig del i diskussionen om den hållbara staden. Hållbarhet handlar om att bevara den hydrologiska balansen och på så vis minska den annars ökade avrinningen och föroreningsbelastningen till recipienten. Hållbarhet innefattar även att dagvattnet hanteras nära källan och med hjälp av lokala och småskaliga lösningar. Vidare handlar hållbar dagvattenhantering om kontrollerad avvattning med hjälp av öppna dagvattenlösningar. En säker avledning bidrar även till att riskerna för översvämning minskas. Målet är att dagvattnet ska nå recipienten långsamt och rent istället för snabbt och smutsigt. 1.1 Lokalt omhändertagande av dagvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) medför att vattnets naturliga kretslopp efterliknas och naturliga reningsprocesser i mark och vatten utnyttjas. LOD-lösningar kräver små ingrepp och grundprincipen är att utnyttja mark som annars skulle hårdgöras. Exempelvis kan förorenat dagvatten ledas mot en grönyta och passera växtlighet och jord innan det perkolerar eller tas upp i dränledning innan det leds vidare i dagvattensystemet. Syftet med de olika LODteknikerna är att uppnå: Reduktion av toppflöden (fördröjning via trög avledning i öppna system). Reduktion av volymer (infiltration, evapotranspiration). Rening (sedimentering, växtupptag, fastläggning i mark). Till ytterligare fördelar med LOD hör: Bibehållen grundvattenyta. Ökade estetiska värden och en trivsammare närmiljö. Bullerdämpning, förbättrad luftkvalitet genom upptag av CO 2 och partikelreduktion. Synliggörande av vattenprocesserna bidrar till ökad förståelse. Öppna lösningar utnyttjas i pedagogiska sammanhang. Ökad artvariation, biologisk spridningsväg och länk mellan befintliga och nya grönområden. Minskad anläggningskostnad för konventionella dagvattenlösningar. 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 w w w. sw eco.s e Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

1.2 Översiktlig dimensionering LOD-anläggningar med genomsläpplig botten reducerar den årliga avrinningsvolymen med ca 85 % och toppflödena minskas med dryga 80 %. Tungmetaller, suspenderad substans och fosfor får en reningseffekt på mellan 70-85 % med förutsättningen att anläggningens yta utgör 3-5 % av avrinningsområdets hårdgjorda yta. Dessa siffror baseras på utvärderingar som har genomförts i Portland, USA. Enligt Översiktsplanen för Storsjö strand avses 8 ha att utnyttjas för ny bebyggelse. Med en antagen hårdgöringsgrad på 60 % (avrinningskoefficient flerfamiljshus=0,45, kommersiell verksamhet=0,7) så fordras 1400-2400 m 2 grönytor för omhändertagande av dagvatten. Utmed stranden har man planerat för grönområden som motsvarar 5 000 m 2, vilket innebär att det finns tillräckligt med ytor som kan nyttjas för LOD. Det är dock fördelaktigt att få in så mycket grönstruktur och lokala lösningar som möjligt på kvartersmark. Vill man efterlikna det naturliga avrinningsmönstret så bör avrinningen från planområdet inte överstiga naturmarksavrinningen alternativt inte öka mer än motsvarigheten till en avrinningskoefficient på 0,2-0,3. I det här fallet skulle naturmarksavrinning motsvara ett flöde från planområdet på 90-320 l/s vid ett 10-minuters 10-årsregn (utan hänsyn till klimatfaktor). Dessa flöden baseras på två olika beräkningsmetoder som beskrivs i Svenskt Vattens publikation P90 och på regndata från P104. Flödena kan jämföras med ett maxflöde på ca 1100 l/s från ett exploaterat planområde. I och med två antagna naturmarksavrinningar kommer även behovet av fördröjningsvolymer att ge två olika fall. Från planområdet som blir 8 ha och med en antagen avrinningskoefficient på 0,6 skulle det innebära en fordrad fördröjningsvolym på 500-900 m 3. Beräkningen utgår ifrån att allt dagvatten avleds till ett utlopp. I ett senare skede fördelas området i delavrinningsområden utifrån planerad topografi. Den fordrade fördröjningsvolym kan minskas avsevärt genom att man bland annat avleder takdagvatten över grönytor och vägdagvatten till exempelvis skelettjordar eller planteringar. 1.3 Klimatfaktor Dimensionerande flöden och fördröjningsvolymer förväntas öka framöver och man tror på att regionala skillnader i nederbördsintensitet kommer att uppstå. För att minimera risker för översvämning inom Storsjö strand föreslås att dagvattensystemet dimensioneras för ett 10- årsregn med en klimatfaktor enligt de senaste rönen från SMHI. Väljer man att dimensionera för en längre återkomsttid, exempelvis för ett 20-årsregn, så bör man ta hänsyn till en högre klimatfaktor. Vidare tror man att ju kortare varaktigheten blir desto högre blir klimatfaktorn. Vilken klimatfaktor som skall användas vid beräkning av fördröjningsvolymer kommer att styras av bland annat återkomsttid och det antagna utflödet som i sin tur påverkar dimensionerande regnvaraktighet. Generellt ligger klimatfaktorn enligt nuvarande kunskap inom intervallet 1,05-1,3 (motsvarande 5-30%). Vilken som väljs beror alltså på regionala och platsspecifika förhållanden. Därutöver tror man även att årsnederbörden kommer att öka. Osäkerheterna är många och det bör därför tas hänsyn till alla de faktorer som påverka varandra vid dimensioneringen av ett robust och hållbart dagvattensystem. 2 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

1.4 Platsspecifika förutsättningar 1.4.1 Befintligt dagvattensystem VA ledningar i området ligger redan idag under Storsjöns vattennivå. Områden uppströms Storsjö strand avvattnas idag till Storsjön via flera stora dagvattenledningar som genomkorsar planområdet. För att förhindra spridning av föroreningar från dessa utlopp kan åtgärder i form av till exempel skärmbassänger anläggas i Storsjön. 1.4.2 Vattenstånd och flöden En översvämningskartering av Storsjön och Indalsälven visade att högsta vattenståndsnivå vid 100-årsflöde hamnar på +293,8 i höjdsystemet RH 00 och en högsta flödesnivå vid 10 000- årsflöde på +295,6. Med hänsyn till dessa nivåer bör ny bebyggelse och anläggningar placeras 3 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

så att de inte skadas vid vattennivån +295,6. Idag ligger marken för den planerade bebyggelsen på +294,5 till +295,5. 1.4.3 Den geotekniska markundersökningen Enligt det geotekniska underlaget utgörs marken av fyllning som består av finkornig morän, vilket kan försvåra infiltrationen av dagvatten. Denna process kan dock ökas genom att de översta marklagren blandas ut med sand eller grus och växtbäddar utformas med pimpsten som ger en god balans mellan infiltrationshastighet och vattenhållande förmåga. 1.4.4 Grundvattenförhållandena inom planområdet Grundvattenmätningar visade att grundvattenytans nivå låg på mellan 2,2-2,7 m under befintlig mark. Grundvattenytan har även visat sig kommunicera med Storsjöns nivå och ligger ett tiotal cm över nivån i sjön. Höjs marken inom Storsjö strand ytterligare kommer goda förutsättningar för infiltration och ytlig avledning att skapas. 1.4.5 Den miljötekniska undersökningen Den miljötekniska markundersökningen har påvisat förhöjda halter av vissa tungmetaller men dessa bedöms vara geologiskt betingade och fordrar enligt studien inga åtgärder. I delar av området har förhöjda halter av cancerogena PAHer och petroleumämnen påträffats. Grundvattenanalyser har visat att PAH förekommer i halter som överskrider riktvärdet avseende miljörisker för närliggande ytvatten. Där marken är förorenad bör inte infiltration av dagvatten ske då föroreningarna kan komma i lösning och transporteras ut i recipienten. Föroreningar blir mer biotillgängliga och därmed mer miljö- och hälsofarliga när de hamnar i vattenfasen än när de är fastlagda i marken. 1.4.6 Lagstiftning Utbyggnaden av Storsjö strand kommer att påverkas av flera juridiskt bindande styrdokument. Vattendirektivet EUs Ramdirektiv för vatten, Vattendirektivet, utgör ett av dessa och togs fram i syfte att förbättra vattenkvaliteten i Europa. Storsjön är utpekad som en vattenförekomst för vilken två miljökvalitetsnormer (MKN) har fastslagits. Kraven innebär att god kemisk status exklusive kvicksilver ska uppnås i sjön till år 2015 och att god ekologisk status ska vara uppnådd till år 2021. Tillkommande verksamheter inom sjöns avrinningsområde ska påvisa att deras verksamhetsutövning inte medför att fastslagna miljökvalitetsnormer inte uppnås. 2009 bedömdes den ekologiska statusen i Storsjön, som är en näringsfattig sjö, till måttlig och den kemiska statusen exklusive kvicksilver till god. Detta innebär att den ekologiska statusen måste förbättras fram till 2021 och den kemiska statusen bevaras. För att kunna uppfylla ställda MKN fordras åtgärder för bland annat dagvatten vilka begränsar föroreningsspridning till recipienten. Som ett steg i rätt riktning föreslås även åtgärder på befintligt dagvattensystem. 4 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV07), Miljöbalken och Översvämningsdirektivet Framtida dagvattenhantering kommer även att påverkas av de krav som ställs i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV 07) samt av Miljöbalken. Där klassas dagvatten som avloppsvatten vilket innebär att det inte får släppas ut utan förgående rening om utsläppet inte kan göras utan risk för olägenhet för hälsa eller miljö. Därutöver ökar EU:s Översvämningsdirektiv kraven på att utveckla stadsplaneringen, avrinningsvägarna och de befintliga dagvattensystemen så att risken för översvämningar hålls på en låg nivå. Ytterligare kvalitetskrav på dagvattenutsläpp kan komma att börja gälla för Storsjön i samband med upprättandet av vattenskyddsområde. 1.5 Exempel på dagvattenlösningar i Storsjö strand De exempel på dagvattenlösningar som beskrivs nedan utgör åtgärder som reducerar flödestopparna, minskar de avrunna vattenvolymerna och minskar föroreningsbelastningen till Storsjön. Dagvattnet hanteras lokalt på kvartersmark innan ytlig avledning och anslutning till LOD-anläggning på allmän platsmark. Härifrån transporteras vattnet ytlig vidare till recipient eller med anslutning till befintligt ledningsnät som sedan mynnar i Storsjön. 1.5.1 Gröna gator För så kallade gröna gator har det beskrivits fyra olika anläggningstyper dit dagvatten avleds. Dessa utgör småskaliga, lokala, gröna lösningar vars syfte är att fördröja, infiltrera och rena dagvatten. Anläggningarna har samma funktion men skiljer sig med avseende på skala och utformning. De utgörs av nedsänkta stråk där vegetation så som träd, örter och gräs planteras. Till dessa hör: Planteringar (Planters) Diken (Swales) Utdragna kantstenar (Curb extensions) Regngårdar (Rain gardens) Lösningarna tillvaratar mark som annars skulle hårdgöras. Ibland kan det röra sig om släpp i kantsten så att dagvattnet från till exempel parkeringsytor kan ledas via grönytor medan andra lösningar kombinerar trafiksäkerhet och dagvattenhantering. Flera planteringar kan även kedjekopplas via övertäckta eller öppna rännor eller diken så att dagvattnet kan svämma över från anläggning till anläggning. Dessa småskaliga gröna lösningar kan förses med dämmen i syfte att skapa ytterligare utjämningsvolym. Samtliga anläggningstyper kan användas i anslutning till tomtmark, GC-stråk, lokalgator, parkeringsplatser samt vägar och de utgör flexibla gestaltningselement och valmöjligheterna för utformningen är många. 5 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

Ovan t.v. visas exempel på en plantering och t.h en utvidgad kantsten. Nedan t.v visas ett dike och t.h en regngård. 1.5.2 Gröna tak och gröna väggar Gröna tak och väggar kallas ibland även för ekotak och växtväggar för att signalera att de inte alltid är gröna. När det är ont om plats i den tätbebyggda stadsmiljö så kan dessa lösningar vara ett effektivt sätt att få in grönstruktur i staden. Gröna tak kan anläggas på hus, komplementbyggnader och tak över parkeringsplatser (carports). Gröna tak består ofta av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga vilket bidrar till en fördröjning och minskning av flödestoppar samt reduktion av den årliga avrunna volymen med ca 50 %. Gröna tak går även att kombinera med solceller. Gröna väggar används främst i syfte att dämpa buller och förbättra luftkvaliteten men kan även ha en effekt på dagvattenavrinningen beroende på växtval och uppbyggnad. Mossor har visat sig vara extra effektiva på grund av sin stora bladytan och förmåga att ta upp vatten och 6 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

föroreningar via bladen. En gata som kantas av växtlighet får en lägre partikelhalt än en motsvarande gata utan vegetation. Därutöver har vegetationen på tak och längs väggar en isolerande effekt på byggnader vilket gör att energiåtgången för uppvärmning minskar och byggnadernas ytskikt utsätts inte för nedbrytande solljus, värme eller kyla. 1.5.3 Permeabla beläggningar Om det är möjligt är det rekommenderat att ersätta hårdgjorda ytor med permeabla beläggningar i syfte att öka infiltrationsmöjligheterna. De genomsläppliga beläggningarna bör inte läggas i branta partier eftersom infiltrationen då oftast koncentreras till en mindre del av ytan med igensättning som följd. Permeabla beläggningar föreslås användas för gårdar, lekplatser och parkeringsytor. Även fristående gångvägar kan tänkas ha denna typ av beläggning. Till genomsläppliga beläggningar hör pelleplattor, markplattor, permeabel asfalt, stenmjöl, grus och smågatsten. För att säkerställa en långsiktigt god funktion av exempelvis permeabel asfalt så fordras rätt typ av underhåll. 7 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

1.5.4 Ytlig avledning Dagvattnet kan avledas ytligt med hjälp av stuprörsutkastare, rännor, kanaler och diken. Genom användning av utkastare kan lokala grönytor nyttjas för fördröjning och infiltration alternativt kan dessa kopplas till planteringar så att bevattningsbehovet minskas. Stuprörsutkastare kan även vara direkt kopplade till rännor och diken vilka i sin tur kan övergå till större kanaler. Fördelarna med ytliga avvattningsstråk är att en trög och fördröjd avledning erhålls. Man uppnår en bättre kapacitet än i en ledning och får en mer lättillgänglig skötsel då man arbetar ovan mark. I det här fallet blir VA-frågan en kombinerad fråga mellan VA, park och väg. I kanaler och diken kan stora volymer för fördröjning av dagvatten skapas genom exempelvis dämmen. En sådan lösning medför även rening via sedimentering samt infiltration. Därutöver kan man med dagvattnets hjälp gestalta närområdet och öka dess estetiska och gröna värden. 8 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

1.5.5 Skelettjordar Skelettjordar föreslås anläggas under parkeringsytor och gångbanor där träd kommer att planteras. Syftet är att ge träden en bättre miljö genom ökad tillgång på luft och vatten samt att reducera dagvattnets volym och toppflöde innan avledning till ledningsnät. Detta kräver att dagvattnet i första hand avleds till skelettjorden. Därutöver erhålls även rening genom fastläggning och nedbrytning av bland annat suspenderad substans, olja och kväveföreningar. Både väg och gångbana kan avvattnas till uppsamlingsbrunnar med sandfång som sedan fördelar vattnet ut i skelettjorden via dräneringsledning eller perkolationsbrunnar som placeras i det översta, så kallade luftiga bärlagret. Den bästa lösningen är dock att om möjligt leda dagvattnet uppifrån och ner i skelettjorden, det vill säga ytlig avrinning och infiltration. Bräddutlopp anordnas så att eventuellt överskottsvatten kan avledas till tät dagvattenledning i gata. 9 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

1.5.6 Torra dammar Torra dammar utgör öppna fördröjningsmagasin vilka kan anläggas lokalt eller samlat längre ned i ett avrinningsområde. Dammarna är ihopkopplade med hela dagvattensystemet. Torra utjämningsdammar används ofta i parkmiljö men även i bostadsområden där de mellan regnen kan användas som spel- och lekytor. Dammarna anläggs i lokala försänkningar och utformas med ett strypt bottenutlopp så att tillfälliga vattenspeglar skapas vid nederbörd innan succesiv tömning sker vid avtagen avrinning. Deras stora fördröjningsvolym medför att klenare utloppsledningar kan användas eller att man efter exploatering kan ansluta till befintligt ledningssystem vilket är kostnadsbesparande. Anläggningarna kan utformas med en hårdgjord och tät eller dränerande bottenyta som även kan utformas med ett fördröjningsmagasin under. 10 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

1.5.7 Skärmbassänger för befintligt dagvattensystem Befintliga dagvattenutsläpp kan begränsas genom anläggande av skärmbassänger längs strandkanten där dagvattenledningarna mynnar i sjön. Skärmbassängerna byggs upp av en flytvägg i gummi som delar in sjön i två delar där den inre mindre delen får fungerar som reningsanläggning. Skärmbassänger är en vanlig lösning för rening av dagvatten då det saknas plats på land för anläggande av exempelvis dammar eller då befintliga ledningar ligger för djupt under marken. Vattennivån i Storsjön kan fluktuera 3 meter, det kan blåsa hårda vindar, bildas höga vågor och vintertid täcks sjön med is. Detta innebär att skärmar i gummi kan få svårt att stå emot de hårda förhållandena. Ett alternativ till gummiduk är att man spontar runt dagvattenutloppen. Reningseffekten i skärmbassänger är svårbedömd, men både sedimentering, biologiska och fotokemiska processer får verka för reduktionen av föroreningar. Uppehållstiden kommer att variera beroende på tillrinnande dagvattenflöden. Till skillnad från dammar och avsättningsmagasin leds allt vatten in i en skärmbassäng och ingen bräddning sker. Därutöver så kräver skärmbassänger inte någon pumpning eller särskild styr- och reglerteknik varpå skötsel- och energibehovet minskas. Detsamma gäller dock i de flesta fall även för dammar, våtmarker, översilningsytor med flera lösningar. Skärmbassänger kan kombineras med trädäck och rastplatser för promenader och rekreation samtidigt som framkomlighet och närhet till vattnet möjliggörs. Skärmarna kan göras mindre synliga genom att de förankras under trädäck. Skulle ytterligare rening fordras så kan bassängerna kompletteras med flytande växtbäddar och grundzoner som ansluter till strandkanten. 11 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

1.5.8 12 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

1.5.9 Informationsskyltar Det rekommenderas att skyltar som förklarar dagvattenanläggningarnas utformning och funktion sätts upp i anslutning till dagvattenanläggningar i syfte att informera allmänheten och på så vis skapa förståelse och mera acceptans för dagvattnet. 13 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

I Tabell 1 nedan visas föreslagna LOD-lösningar samt vilken mark dessa kan anläggas på. Tabell 1 LOD-lösningar Kvartersmark Allmän platsmark Stuprörsutkastare x Gröna väggar x Planteringar x x Diken x x Rännor x x Gröna tak x x Informationsskyltar x x Utvidgade kantstenar x Regngårdar x Torra dammar x Skelettjordar x Skärmbassänger x 1.6 Att tänka på Dimensionera med hänsyn till kommande klimatförändringar, så som ökade regnmängder och regnintensiteter. Höjdsättning av mark så att instängda områden inte skapas och att marken närmast husen hårdgörs och lutar bort från byggnaderna. Säkerställande av sekundära avvattningsvägar vid extrema nederbördstillfällen då dagvattensystemet går fullt. Kvarteren ska skyddas från översvämning vid stigande sjönivåer samt från dagvatten som avvattnar uppströms liggande områden. Separering av rent och förorenat dagvatten. Dagvatten från tak, parker, GC-vägar och mindre lokalgator hanteras lokalt. Vatten från högtrafikerade vägar och vissa p- ytor får genomgå rening innan avledning. Enligt översiktsplanen bedöms trafikintensiteten på huvudgatan bli 2000 ÅDT (Årlig Dygns Trafik, antal fordon/dygn) vilket innebär att föroreningsbelastningen, särskilt från kväve och koppar, kan behöva minskas. Detta grundas på en jämförelse av genererade föroreningshalter med föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp och med hänsyn till recipientens typ. Vid ökad trafikintensitet kan det bli aktuellt att ytterligare ämnen kommer att fordra åtgärder. Det bör dock poängteras att olika markanvändningar medför olika problemämnen. Exempelvis är schablonhalterna för flerfamiljshus avseende t ex fosfor, bly och kadmium högre än för vägar med 5000 ÅDT. 14 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

En övergripande föroreningsberäkning för bedömning av reningsbehov utifrån acceptabel belastning på recipienten rekommenderas. Val av miljövänliga byggmaterial som kommer i direktkontakt med dagvatten. Dagvattenanläggningars utlopp bör ligga 0,5 m över vattennivån i sjön. Detta avser inte föreslagen skärmbassäng. Vilken nivå i sjön som blir styrande behöver utredas vidare och eventuellt bör hänsyn tas till klimatprognoser. Reservera U-områden i detaljplanerna för ledningar och allmänna VA-anläggningar. Behåll ett säkerhetsavstånd vid schakt till befintliga ledningar på minst 5 meter på vardera sidan om den yttersta ledningen i ledningsgraven. Avser både VA och dagvatten. Beakta nya lastförhållanden på befintliga ledningar. LOD på tomtmark kan dimensioneras för mindre regn. Vid tillämpning av LOD minskar behovet av samlad dagvattenhantering och rening. Föreslagna LOD-åtgärder går även att tillämpa i det befintliga uppströmsliggande området så att flöden och föroreningar kan reduceras nära källan. Samlad dagvattenhantering kan ske på allmän mark. Exempelvis utnyttjas det planerade parkstråket längs strandlinjen för fördröjning och infiltration av större regn. Planerade trädrader med björk och pil längs strandstråket kan samordnas med dagvattenhantering då dessa arter klarar att ta upp stora mängder vatten under växtsäsongen. Tvätt av personbilar kan hänvisas till specifika platser så att det inte sker på gata eller i parkeringsgarage. Dagvatten från uppställningsplats för båtar samlas upp och omhändertas så att risk för föroreningsspridning minskas. Båt- och biltvätt kan samordnas inom ett område för att sedan genomgå oljeavskiljning innan anslutning till spillvattennätet. Pågående utredningar: Framtagande av Vattenskyddsområde samt Naturmiljöutredning. Förslag på vidare utredningar: - Framtagande av dagvattenstrategi för Storsjö Strand eller hela kommunen. - Åtgärdsplan för kommunens utsläpp till Storsjön. - Systemhandling för planområdet. - Översyn av befintligt dagvattensystem inklusive åtgärdsförslag. - Översvämningskartering. 15 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx

- Fortlöpande information och fortbildning av berörda målgrupper. Nedan i Tabell 2 redogörs för olika funktioner och krav som kan ställas på dagvattenhanteringen i olika skeden vid exploateringen av Storsjö Strand. Tabell 2 Exempel på olika funktioner och krav på dagvattenhantering kan regleras i olika skeden. Detaljplan Exploateringsavtal Projekterings förutsättningar/ Dagvattenstrategi/ Systemhandlingskrav Kommunens egna rådighet krav ställs i upphandling Vegetation. Andel hårdgjorda ytor. Nivåer (hus, mark). Höjdsättning av byggnader och kvarter ska göras så att dagvatten kan avledas till omgivande mark och så att inte instängda områden bildas vid extrema regntillfällen. Dagvattnet skall avledas ytligt. Visst flöde får släppas ut vid viss återkomsttid. X mm ska omhändertas lokalt på kvartersmark. Dagvattnet skall infiltreras och perkoleras så långt det går, annars fördröjas innan avledning. Avrinningen från hela området får motsvara en avrinningskoefficient på 0,2-0,3. Mängden förorening får inte öka jämfört med innan exploatering. Dagvattnet ska användas för bevattning, gestaltning och gynna artvariation. Hårdgjorda ytor ska avledas över mark eller grönyta. LOD-lösning på kvartersmark bräddar till LOD-lösning på allmän mark eller direkt till recipient. Fastighetsägaren ansvarar för LOD på gårdar och bräddledningar eller rännor som ansluts i förbindelsepunkt. Anvisad förbindelsepunkt och läge i höjd. Dagvattensystemet dimensioneras för att klara ett 10-årsregn utan översvämning och med hänsyn till klimatfaktor. Avrinningen från kvartersmark får inte överskrida avrinningen innan exploatering. Vid anläggande av växtbäddar ska deras storlek och magasineringskapacitet kunna försörja de träd/perenner som planteras. Vatten Östersund ansvarar för det täta dagvattensystemet (lagkrav). Ansvar för LOD på allmän platsmark (gata, park). 16 (16) p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c\000\19 original\original från dagvatten\sweco dagvatten agbk.docx