FÖ: MVE045, Riemann integral, grunder Zoran Konkoli, HT 2018

Relevanta dokument
FÖ: MVE045, Riemann integral, tekniker Zoran Konkoli, HT 2018

RIEMANNSUMMOR. Den bestämda integralen definieras med hjälp av Riemannsummor. Låt vara en begränsad funktion,, reella tal och. lim.

Modul 4 Tillämpningar av derivata

Här finns en definition av gränsvärde (enligt Adams Calculus) av en funktion då x går mot ett tal a ( s.k. epsilon delta definition).

Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 2 Numerisk ekvationslösning och integration


SF1625 Envariabelanalys

MATEMATIK Datum: Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.

Dubbelintegraler. 1 Inledning. 2 Rektangelregeln. CTH/GU LABORATION 5 MVE /2018 Matematiska vetenskaper

Flervariabelanlys och Matlab Kapitel 3

Kapitel 7. Kontinuitet. 7.1 Definitioner

x 1 1/ maximum

MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Högpresterande. Särskilt begåvade

Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

Ensidiga gränsvärden. I nedanstående uppgifter betecknar vi enligt följande:

Bisektionsalgoritmen. Kapitel Kvadratroten ur 2

Kan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.

Flervariabelanalys och Matlab Kapitel 3

a = a a a a a a ± ± ± ±500

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Jacob Leander, Tel.:

SF1625 Envariabelanalys

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Modul 5 Integraler

Växande och avtagande

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christoffer Standar, Tel.

Viktiga begrepp, satser och typiska problem i kursen MVE460, 2015.

Lipschitz-kontinuitet

4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horisontella och vertikala asymptoter till y = 1 x 1 + x, och rita funktionens graf.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Resultat till ett försök är ofta ett tal. Talet kallas en stokastisk variabel (kortare s. v.).

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet

x 2 + x 2 b.) lim x 15 8x + x 2 c.) lim x 2 5x + 6 x 3 + y 3 xy = 7

Kursens Kortfrågor med Svar SF1602 Di. Int.

Kontinuitet och gränsvärden

Läsanvisningar Henrik Shahgholian

7x 2 5x + 6 c.) lim x 15 8x + 3x Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter

6 Derivata och grafer

x 2 = lim x 2 x 2 x 2 x 2 x x+2 (x + 3)(x + x + 2) = lim x 2 (x + 1)

Modul 5: Integraler. Det är viktigt att du blir bra på att integrera, så träna mycket.

Linjärisering, Jacobimatris och Newtons metod.

Mer om reella tal och kontinuitet

TMV225 Inledande matematik M. Veckoprogram för läsvecka 4

R AKNE OVNING VECKA 1 David Heintz, 31 oktober 2002

Logik och Jämförelser. Styrsatser: Villkorssatsen if och repetitonssatsen for. Scriptfiler. Kommentarer. Tillämpningar: Ett enkelt filter.

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

5B1147. Envariabelanalys. MATLAB Laboration. Laboration 1. Gränsvärden och Summor

Planering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.:

Lösningar till Matematisk analys

SF1625 Envariabelanalys

1. Du slår en tärning två gånger. Låt A vara händelsen att det första kastet blir en sexa och låt B vara händelsen att summan av kasten blir sju.

Matlab övningsuppgifter

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Michael Melgaard. Prov i matematik Prog: Datakand., Frist. kurser Derivator o integraler 1MA014

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I

Viktigaste begrepp, satser och typiska problem från kursen ALA-A år 2013.

x sin(x 2 )dx I 1 = x arctan xdx I 2 = x (x + 1)(x 2 2x + 1) dx

TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor )

har ekvation (2, 3, 4) (x 1, y 1, z 1) = 0, eller 2x + 3y + 4z = 9. b) Vi söker P 1 = F (1, 1, 1) + F (1, 1, 1) (x 1, y 1, z 1) = 2x + 3y + 4z.

TMS136. Föreläsning 7

f(x + h) f(x) h f(x) f(x h) h

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1

och kallas ytintegral AREAN AV EN BUKTIG YTA

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

x = a är nödvändigt villkor för deriverbarhet i denna x = a } { f är högerkontinuerlig i punkten x = a } { f är vänsterkontinuerlig i punkten

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret Lektion 4

Laboration 3. Ergodicitet, symplektiska scheman och Monte Carlo-integration

ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 12 januari 2015

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: Derivator

Grafisk Teknik. Färg. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Jonny Lindström MVE475 Inledande Matematisk Analys

Lösning : Substitution

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10.

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys

Tillämpningar av integraler: Area, skivformeln för volymberäkning, båglängd, rotationsarea, integraler och summor

10x 3 4x 2 + x. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter. y = x 1 x + 1

Förkortning och förlängning av rationella uttryck (s. 29 Origo 3b)

Maclaurins och Taylors formler. Standardutvecklingar (fortsättning), entydighet, numerisk beräkning av vissa uttryck, beräkning

Mer om slumpvariabler

TATA42: Föreläsning 6 Potensserier

gränsvärde existerar, vilket förefaller vara en naturlig definition (jämför med de generaliserade integralerna). I exemplet ovan ser vi att 3 = 3 n n

Grundläggande matematisk statistik

Föreläsning 7. SF1625 Envariabelanalys. Hans Thunberg, 13 november 2018

Modul 2 Mål och Sammanfattning

SF1664 Tillämpad envariabelanalys med numeriska metoder Lösningsförslag till tentamen DEL A

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 11 oktober 2004

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

Transkript:

FÖ: MVE045, Riemann integral, grunder Zoran Konkoli, HT 2018 VIKTIG: Vi hinner inte gå igenom allt som ni skall kunna under föreläsningar. Varje föreläsning är alltid en tolkning av ADAMS boken, och ibland bara visa delar. Alltså man måste läsa själv ganska mycket. Läraren ger bakgrunden som är nödvändig att man kan läsa själv. Detta dokument är sammanfattningen av denna tolkning som gavs under föreläsning. Tavla bilder är bara menade som en påminnelse kring vad har diskuterats under föreläsningen. Här är viktig läsning för Riemann integral grunder: AD/5.2 Areas as limits of sums AD/5.3 The definite integral AD/5.4 Properties of the definite integral AD/5.5 The fundamental theorem of calculus AD/5.6 The method of substitution AD/5.7 Areas of plan regions Rekomenderade övningar: AD/5.2: P1, P8 AD/5.3: P1, P4, P10 (express limit as a definite integral), P11, P15 AD/5.4: P1, P2, P3, P6, P7, P17 AD/5.5: P1, P3, P5, P4, P9, P11, P13, P49, P39, P40, P41, P42, P47 (tips: räkna derivatan av höger och vänster sidan) Rekommenderade videon https://www.youtube.com/watch?v=wuvtyaankzm&list=plzhqobowtqdmsr9k-rj53dwvrmyo3t5yr https://www.youtube.com/watch?v=fnjqaiesc2s&list=plzhqobowtqdmsr9krj53dwvrmyo3t5yr&index=9 Ytan under en graf Varför behöver vi räkna sådant? Att räkna ytan under en graf är ett upprepande motiv som dyker upp ofta i alla tekniska sammanhang. Typiskt exempel är kontroll teori.

För en varierande funktion vill vi veta hur den beter sig i genomsnitt i en tids intervall. Ofta, så betraktar man ett rörligt tids intervall som förflyttar sig i tiden, och vi betraktar genomsnittet i detta rörande intervallet. Detta behövs för att: styra robotar så att de blir alerta i ändringar som händer i reell tid kontrollera elektriska centraler i reell tid kontrollera styrkan som master strålar med i reell tid (vi sill inte stråla mera en nödvändigt), vi vill veta hur mycket regn vi fick genomsnitt över en period (väder prognos, jordbruk) finanser: hur mycket är ett företag värt i genomsnitt under de senaste månader (och vi vill veta detta varje månad) Kortfattat, sådana genomsnitt beräkningar förekommer alltså överallt. T.o.m. bakterien som skall hitta mat är undvika farliga miljöer använder sig av liknande kontroll principer att styra maskineriet som gör att den rör sig (processen heter chemotaxis på engelska). Alltså, hur räknar man genomsnitt av en kontinuerlig funktion? Så att ytan under grafen AA aaaa AA(aa, bb, ff), som vi kommer att beteckna som integral av f över a till b, är exakt lika dan som ytan av ett rektangulär med samma bas. Höjden av denna rektangel definierar genomsnittet av f, som vi betecknar med ff. Det är inte så svårt att se att genomsnittet ff (höjden av fyrkanten) måste vara sådant att bb aa bas (bb aa) * höjd (ff ) = ytan ( ff(xx)dddd),

alltså ff = bb aa ff(xx)dddd bb aa Det finns ett annat sätt att acceptera att detta är faktisk rymligt sätt att räkna genomsnitt. Titta på denna videon: https://www.youtube.com/watch?v=fnjqaiesc2s&list=plzhqobowtqdmsr9krj53dwvrmyo3t5yr&index=9 Men hur räknar man ytan under en graf? (Steg 1): Indelning av intervallet. Betrakta bilden. Vi gör så här: Först, vi gör en indelning av intervallet [a,b] i n mindre intervaller. Varje sådan indelning kallas för P, och det viktiga är att kolla vad är storleken för den max intervallet som förekommer. Vi vill att den skall minska mot noll. Vi vill förfina fördelningen mer och mer. Notera att

Δxx 1 är längden av [a,x 1], Δxx 2 är längden av [x 1,x 2], osv. Här har ni ett exempel med n = 3, alltså tre intervaller. Notera att Delta x summan blir likt precis längd av intervallet. Det är alltid sant. (Steg 2): Räkna högre/lägre Darboux summor Betrakta alla intervaller. I all dessa så har funktionen ett min/max värde. Det finns ett teorem so vi har diskuterat tidigare (AD/1.4-TH8: The Max-Min Theorem), om man tolkar teoremet för intervall i, så vet vi som det står på tavlan: Då kan vi räkna två summor L(f,P) och U(f,P), och bägge summor approximerar ytan. Se bilden, försök hitta punkter ll ii och uu ii för detta interval (tex tänk att någon följer linjen, när skulle du sägga stopp, nu har vi hittat ll ii eller uu ii?)

Likadan kan vi göra som Riemann hade tänkt ut, och tagga varje interval med et mellan värdet: välja ett cc ii som ligger i det aktuella intervallet, och konstruera ett approximation till R(f,P,c) där c är listan av tagar vi har valt. Då får vi tre summor och dessa är ordnade: Nu, vi gör indelningen finare och finare så att PP 0. Som blivande IT ingenjör man kanske funderar om det är möjligt att skriva kod som kommer att generera sådana summor. Visst, i princip, det går det med det kan finnas svårigheter: ser du dessa? Fundera innan du läser R(f,P,c) är inga problem med, L(f,P) och U(f,P) är problematiska för vi måste gräva fram min/max för varje subintervall (visst vi vet att de måste finnas, men hur hittar man dessa?). (Steg 3) Om L=R=U i gränsvärde mening då ytan kan räknas på det sättet.

Det går att visa att L=R => R och att R=>L=R. Men, när gränsvärdena finns? Ganska ofta, otroligt nog, det enda vi kräver är att funktionen är kontinuerlig (AD/5.4-TH2):

Reimann summan exempel Vi räknar ytan under ff(xx) = xx. Bilden visar ett indelning med n = 4, där Δxx ii är samma. Vi taggar så att vi väljer bara högrakant punkter, i.e. cc 1 = xx 1, cc 2 = xx 2, cc 3 = xx 3, cc 4 = xx 4. När man räknar R summan för N=4 fall, får man som i bilden nedan. Generaliserar man detta för högre n, så blir det Rn formeln i den högra bilden ovan. Men kan vissa att detta är sant lite mera rigoröst, som i bilden.

Hur räknar man summan Sn i fomeln för Rn, som i tavlan, och då kan man räkna gränsvärdet som i tavlan. Detta exempel visar att R summan kan approximera ytan. Finns det ett annat sätt att räkna den. Fundamental sats av analysen Innan man läser detta så skall man absolut lyssna till Vivaldi concerto #2 (summer, presto satsen)

AD/5.5 The fundamental theorem of calculus.

Exempel på hur man använder satsen Räkna genomsnitt av sin t in intervallet [0,Pi]

Titta också på videon: https://www.youtube.com/watch?v=fnjqaiesc2s&list=plzhqobowtqdmsr9krj53dwvrmyo3t5yr&index=9