SAMRÅDSHANDLING SYST FÖRV 2011-05-03 P ROGRAMSAMRÅDS- REDOGÖRELSE Detaljplan för ROSLAGSBANANS DUBBELSPÅRSUTBYGGNAD, ETAPP 1 omfattande sträckan Kragstalund-Vallentuna i Vallentuna kommun, Stockholms län
Innehåll 1. Samrådsinstanser... 3 2. Samrådets upplägg... 3 3. Inkomna yttranden... 3 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 SBF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE
1. Samrådsinstanser KS plan-au Kulturnämnden Fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Länsstyrelsen i Stockholms län Lantmäteriet AB Storstockholms lokaltrafik Roslagståg AB Skanova nätplanering Norrvatten Polismyndigheten i Stockholms län Trafikverket EON Värme Sverige AB Elverket Vallentuna AB Vattenfall AB Vallentuna naturskyddsförening AB Friluftsfrämjandet FK: Roslagsvatten Berörda fastighetsägare 2. Samrådets upplägg Program för detaljplanen var utsänt för samråd från den 4/2 tom den 7/3 2011. Handlingar har skickats till remissinstanserna. Annons var införd i Vallentunasteget. Programhandlingar har funnits tillgängliga på samhällsbyggnadsförvaltningen, på biblioteket och kommunens hemsida www.vallentuna.se. 3. Inkomna yttranden Yttranden utan synpunkter Yttranden utan synpunkter har inkommit från: Lantmäteriet, Storstockholms brandförsvar och Vattenfall AB. Övriga yttranden: Kulturnämnden: väljer att lämna förslaget om ut- och ombyggnad av angiven järnvägsträcka med tillhörande infrastrukturer och anläggningar utan erinran. Vill hänvisa till samråd med kulturförvaltningen angående utformning och utförande för bullerskärmar, stödmurar och liknande detaljer som inverkar estetiskt på miljön. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Ett gestaltningsprogram är framtaget av SL för dubbelspårsutbyggnaden i vilket man behandlar gestaltningen av miljön kring Roslagsbanan. Utformning och utförande av bullerskärmar, stödmurar och liknande detaljer som inverkar estetiskt på miljön ska utföras i samråd med kulturförvaltningen. 3
Utbildningsnämnden: framhåller vikten av säkra övergångar för gång- och cykeltrafikanter och att eventuella tillfälliga lösningar under byggtiden är säkra. I övrigt har nämnden inget att erinra mot förslaget. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Övergångar över järnvägen kommer att utformas med säkra lösningar för gång- och cykeltrafikanter. Säkerhetsfrågorna kring övergångar över järnvägen regleras ej i detaljplanen utan ansvaras för utav SL. Barn- och ungdomsnämnden: framför att Det är av stor vikt att övergångar vid järnvägen görs säkra för gång- och cykeltrafikanter. Bommarna vid Manhemsvägen bör få kedjor eller dylikt som hindrar barn att gå under bommarna. Bullernivån vid närliggande förskolor och skolor inte överskrider riktvärden. Barn i förskola och skola vistas utomhus stora delar av dagen därför är det viktigt att bullernivån är acceptabel även utomhus. Nämnden är positiv till att det kommer byggas en ny gång- och cykelväg längs Gamla Karlbergsvägen och framhåller vikten av att denna görs säker. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Övergångar över järnvägen kommer att utformas med säkra lösningar för gång- och cykeltrafikanter. Säkerhetsfrågorna regleras ej i detaljplanen utan ansvaras för utav SL. Kommunen förutsätter att de riktvärden som finns för buller kommer att hållas. Utbyggnaden av dubbelspår på Roslagsbanan innebär en väsentlig ombyggnad av infrastrukturen som kan påverka miljön i området. I dagsläget är endast en mindre del av aktuell sträcka utrustad med bullerskydd. Bullernivån kommer dock att öka i och med att antalet tåg ökar och att hastigheten på banan kan ökas. Bullerskyddsåtgärder bedöms av SL behövas på en sträcka av 800-1200 meter. De maximala ljudnivåerna är dimensionerande för var åtgärder krävs men även de ekvivalenta nivåerna är betydelsefulla då antalet tåg är förhållandevis stort. Bullerskyddsåtgärder kommer av SL att fastställa i samband med att järnvägsplan fastställs. SL har studerat berörda fastigheters ljudnivå närmare och underlag för bullerskyddsåtgärder finns framtaget. Länsstyrelsen i Stockholms län: Mot bakgrund av att Länsstyrelsen redan tillstyrkt att järnvägsplan för dubbelspårsutbyggnaden sträckan Kragstalund Vallentuna fastställs, så har de inget att erinra mot kommunens planprogram som syftar till att möjliggöra densamma. Länsstyrelsen anser att detaljplanen, i likhet med järnvägsplanen, bör kunna antas medföra betydande miljöpåverkan. De ser inte behov av en särskild MKB för detaljplanen, men den MKB som tagits fram för järnvägsplanen bör finnas tillgänglig vid detaljplanens utställning. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att kommunen tillsammans med SL följer upp vilka effekter en stängning av plankorsning fått och vilka åtgärder som vid behov behöver vidtas för att öka säkerheten. Det gäller framför allt för gång- och cykeltrafikanter, som kan lockas att gena över spårområdet om en planskild övergång saknas eller upplevs ligga alltför långt bort. Utbyggnaden kommer längs en kortare 4
sträcka ske inom strandskyddat område där marken i nuläget inte är planlagd. Eftersom projektet inleddes före den 1 juli 2009 ska den äldre strandskyddslagstiftningen tillämpas. De har i samband med godkännandet av MKB för järnvägsplan meddelat SL att de behöver ansöka om strandskyddsdispens hos Länsstyrelsen. A v programhandlingen framgår dock att kommunen avser ansöka om upphävande av strandskydd i samband med att man tar fram en ny detaljplan. SL och kommunen behöver enas om förfarandet. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Kommunen har noterat Länsstyrelsens synpunkter. Kommunen kommer tillsammans med SL att se över åtgärder för att öka säkerheten längs sträckan Kragstalund-Vallentuna. Kommunen kommer att ansöka om upphävande av strandskydd i samband med att detaljplanen tas fram. Storstockholms lokaltrafik AB: I RUFS 2010 pekas Roslagsbanan ut som en del av utvecklingen av de yttre regionala stadskärnorna. Roslagsbanan spelar en viktig roll för den regionala tillgängligheten i Nordostsektorn. Utbyggnaden av Roslagsbanan med dubbelspår kommer att ge möjlighet att förbättra trafiken på Roslagsbanan. Denna del av utbyggnaden har ingen negativ påverkan på övrig SL-trafik i området SL ser också positivt på avvecklingen av plankorsningen för biltrafik på Manhemsvägen. SL håller tillsammans med Vallentuna kommun på att ta fram en järnvägsplan för sträckan Kragstalund - Vallentuna. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Kommunen samverkar med SL i framtagandet av järnvägsplanen för sträckan Kragstalund-Vallentuna. TeliaSonera Skanova Access AB: har befintliga teleanläggningar som korsar och går längs med sträckan. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintlig teleanläggning i sitt nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder och skyddsåtgärder för att möjliggöra utbyggnaden förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Skanova utgår från att nödvändiga åtgärder i telenät till följd av planförslaget kommer att framgå av planhandlingarna. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: I handlingarna för detaljplanen för dubbelspårsutbyggnaden kommer ledningsförhållandena att beskrivas. SL har under arbetet med järnvägsplanen samrått med TeliaSonera/Skanova om läge och eventuella åtgärder på teleledningarna. Inför bygghandlingsskedet kommer SL att åter ta kontakt med ledningsägarna för upprättande av avtal angående utförande och tekniska lösningar. 5
Norrvatten: det aktuella planområdet, ligger Norrvattens huvudvattenledning av dimension 500 som är inritad på bifogad karta. Ledningen är av typen stål, och går på västra sidan längs med Roslagsbanan från Bällsta station upp till Vallentuna centrum. Norrvattens rättigheter för ledningen anges i erhållen upplåtelse av ledningsrätt, registreringsdatum 2005-04-11. Ledningsrätten gäller ett område som sträcker sig ca 2.5 m på ömse sidor om ledningens mitt där Norrvatten äger vissa rättigheter. Inom detta område får t.ex. fastighetsägaren utan Norrvattens medgivande ej uppföra byggnad, plantera träd eller förändra marknivå. Inom samma område får fastighetsägaren utan ledningshavarens tillstånd inte anlägga vägar, ledningar eller annan åtgärd som kan försvåra ledningsrättens utövande. För arbeten som berör huvudvattenledningen enligt ovan krävs avtal med Norrvatten om utförandet samt ett godkännande av bygghandlingar och ritningar. När projektering påbörjas av kommande anläggningar, vägar och byggnader mm inom eller intill ledningsrättsområdet, skall handläggare på Norrvatten kontaktas. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Norrvatten deltar i planprocessen för framtagandet av detaljplan för dubbelspårsutbyggnaden för sträckan Kragstalund-Vallentuna. Avtal för arbeten som berör huvudvattenledningen kommer att tecknas mellan SL och Norrvatten. Svenska kyrkan Stockholms stift: Prästlönetillgångar (Svenska kyrkan Stockholms stift) har i sak inga invändningar mot att möjliggöra en dubbelspårsutbyggnad och kurvrätning av Roslagsbanan mellan Kragstalund och Vallentuna. Prästlönetillgångar anser dock att det inte framgår av planhandlingarna, vilket intrång detaljplanen skulle innebära på fastigheten. För att Prästlönetillgångar närmare ska kunna yttra sig angående detaljplanen anser vi således att det tydligt ska framgå av detaljplanen vilket intrång detta skulle medfora på fastigheten. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Järnvägsplanen redovisar alla intrång på fastigheter längs med Roslagsbanan. I detta fall är det marken mellan Stockholmsvägen och Roslagsbanan längst norrut inom planområdet som berörs. Polismyndigheten i Stockholms län: Polismyndigheten önskar att ett brottsförebyggande tänkande finns med i detta tidiga skede av planering. De önskar också att det i den slutgiltiga planbeskrivningen av området bör få finnas med ett stycke som upptar det brottsförebyggande/trygghetsrelaterade tänkandet. Kanske i form aven rubrik av typen "Bebyggelseinriktade hinder mot brott". Att tänka på är att den barriär både själva järnvägen utgör och inte minst utformningen av bullerplanket, kan göra så att överblickbarheten kommer att förändra områdets nuvarande karaktär. Detta kan skapa en upplevelse av otrygghet för de som bor i området. Detta om inte man från början bygger med detta i åtanke. Polisen har fått information från boende i andra områden där man byggt bullerplank. Här har flera uttryckt att oro för att brott kan underlättas i skydd av nya barriärer, bullerplank. 6
Bakgrund. Att begå brott underlättas av: enkel och direkt tillgänglighet till objektet säkra och varierade flyktvägar ostörd "arbetsmiljö" där man varken syns eller hörs obefolkade - eller överbefolkade - platser anonymitet och diffust ansvar för miljön dåligt underhållen miljö Inom kriminologin finns något som kallas beslutsteorin. Enkelt uttryckt tar denna upp fyra olika inriktningar på hur vi kan bekämpa brottslighet: öka upptäckts risken försvåra genomförandet av brott minska utbytet av brott försvåra bortförklaringar Polismyndigheten tar här fram förslag på de två första punkterna - öka upptäckts risken och försvåra genomförandet av brott. En ökad upptäckts risk försvårar också genomförandet av brott. Informell kontroll: Informell kontroll utövas av alla människor i samhället. Människor känner sig tryggare med en naturlig informell kontroll än utan. Det känns bra att jag från min bostad kan se ut genom fönstren på det som händer utanför. Det känns också bra för dem som finns ute att veta att man kan bli sedd av dem som är inne - om något skulle hända. Därför är det viktigt med en informell kontroll. Brottsförebyggande tänkande: Polismyndigheten är för en blandad bebyggelse, d v s arbetsplatser och bostäder i samma område. Detta gör att området är befolkat dygnet runt med informell social kontroll. Gärningsmännen vill inte bli sedda. En blandad bebyggelse med informell kontroll dygnet runt gör att chansen för upptäckt ökar. Byggnaderna bör utformas och placeras så att gärningsmän inte kan gömma sig eller begå brott på insynsskyddade ställen. Som exempel kan nämnas att fastigheterna inte utformas med prång utan insyn, att garagen placeras så att en gärningsman kan observeras vid garaget (och bostaden) av den boende eller dess grannar, att parkeringsplatserna (med målade rutor) placeras så att man kan se mellan parkerade bilar. Då det byggs nytt är det också bra om det redan från början installeras ett ordentligt skalskydd. Med skalskydd menar vi från fabriken monterade låsbara terrass- och fönsterhandtag samt dörrlås med hakregel. Dörrar bör vara försänkta i huslivet så att en negativ brytvinkel uppstår. Det är också viktigt att området får överblickbarhet och rätt belysning. Den informella kontrollen stärks genom visuella samband och siktlinjer mellan rörelsestråk och byggnader och omvänt. Eftersträva därför att platser och stråk är väl överblickbara för att inte skapa lägen gynnsamma för rån och överfall. Undvik nischer, vrår, hörn eller vegetation intill gångvägar där det går att gömma sig. Platser och stråk ska vara ändamålsenligt belysta, utan att blända, för att undvika känslan av utsatthet och otrygghet. Belysningen ska vara utformad så att mötande personer kan känna igen varandra samt så att människor kan urskiljas från den 7
omgivande bebyggelsen. Belysning utomhus behöver inte vara stark och energikrävande. Även ytor vid sidan av rörelsestråk bör belysas så att gående kan överblicka området de rör sig igenom och så att de inte enbart själva blir belysta "måltavlor". Människor är i högre grad observanta på vad som sker och även beredda att ingripa om de känner en personlig tillhörighet till och ansvar för det egna området. Vid planeringen av området är det därför en fördel att försöka dela in området i privata, halvprivata, halvoffentliga eller offentliga rum genom portaler, häckar och dylikt. De boende bör få möjlighet att sätta personlig prägel på sin miljö och därmed signalera sin "hemvist", Känslan av att vara på privat mark kan få en gärningsman att avstå från att begå brott. Koncentrera trafiksystemen. Samla gärna olika trafikslag såsom bilar, cyklar och gående synliga intill varandra i parallella stråk för att stärka den informella bevakningen. Minimera gångvägarnas antal och längd. Lokalisera dessa till angränsande stadsdelar för att höja närvaron av människor. Förbindelse mellan kollektivtrafik och bostad, arbete och service bör ske längs bostadsbebyggelse. En in- och utfart till området, för biltrafik, ökar upptäcktsrisken. Polismyndigheten ställer sig självklart till kommunens förfogande om kommunen önskar få ytterligare synpunkter vad gäller trygghet och brottsförebyggande åtgärder. Polismyndigheten önskar, i ett senare skede, även ha en brottsförebyggande dialog medutsedd byggherre. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Polismyndighetens kommentarer är noterade. Ett gestaltningsprogram är framtaget för utformning av miljön längs med Roslagsbanan. Där anges att utformningen av bullerplank och stödmurar är en viktig fråga att ta hänsyn till. Den slutgiltiga utformningen av bullerplank och stödmurar beslutas först i ett senare skede. Kommunen delar Polismyndighetens uppfattning om att utformningen av bullerplank är viktig för att barriäreffekten ska bli så liten som möjligt. Det samma gäller för de stödmurar och bullervallar som kommer att uppföras. Kommunen delar också uppfattningen att planken kan skapa otrygghet varför utformningen av planken kommer att tas med i det fortsatta planarbetet. JM: Deras fastighet i korsningen Svampskogsvägen och Bällstabergsvägen bör betraktas såsom detaljplanerad för bostäder (är ej idag) och åtgärder för dubbelspår får ej påverka en omarbetning av detaljplan till bostäder. - Ev. åtgärder som krävs, ex för buller (plank), stabilitet etc., ska utföras och bekostas av exploatören av spåret såsom om det redan fanns bostäder på vår fastighet. - Åtgärder ska begränsas i sin utbredning, t ex ska ev. bullerplank ska placeras så nära spår som möjligt för att inte påverka möjligheterna till utveckling av deras fastighet. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Kommunen kan i denna detaljplan inte beakta JM:s fastighet såsom detaljplanerad för bostäder. Kommunen kommer planera utifrån den markanvändning som är pågående på fastigheten idag. Bällsta blomverkstad: Vederbörande har drivit blomsteraffär i "Bällstakiosken" i 17 år. Adressen är Manhemsvägen 20. Kundkrets och omsättning har ökat med åren och affären fyller en viktig social funktion i området. 8
Enligt planen för dubbelspårutbyggnaden ska Manhemsvägen bli återvändsgata. Affärsläget försämras av detta då merparten av kunderna är bilburna och använder sig av Stockholmsvägen till och från butiken. Vederbörande önskar att Vallentuna Kommun ska uppmärksamma hennes, hennes anställde och hennes hyresvärds situation och hjälpa till med följande: -Se till att det går att köra ner, vända och parkera utanför butiken via Manhemsvägen. -Se till att flera korttidsparkeringsplatser skapas på andra sidan Stockholmsvägen, tillräckligt nära butiken, så att kunder kan ta sig till affären även den vägen med bil. -Hjälpa till med ersättningslokal. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: SL vill stänga korsningen av säkerhetsskäl. Det är en farlig korsning redan idag eftersom magasinet för bilar mellan bommarna och Stockholmsvägen är för litet. Vid dubbelspår blir det alldeles för trångt för att behålla korsningen. Biltrafiken som ska korsa järnvägen kommer hänvisas till andra punkter, närmast Karlbergsvägen och Angarnsvägen. Vägutformningen kommer att studeras av kommunen i det fortsatta planarbetet för möjlighet att kunna vända innan stationen. Besöksparkering anordnas inom kommunen normalt inom tomtmark. Det finns alternativa bilvägar till samma målpunkt (t.ex. Blomsteraffären) som idag och möjligheter till parkeringsplatser längs Stockholmvägen kommer också att studeras utav SL. SL kommer under året (2011) att ta kontakt med de som påverkas av dubbelspårsutbyggnaden genom tillfälligt eller permanent intrång på sin fastighet för värdering och diskussion om ekonomisk kompensation. SL kommer även att ta kontakt med de sakägare som vill ha ekonomisk kompensation för exempelvis intäktsbortfall för rörelseverksamhet, miljöskada eller andra skäl. Fastighetsägare längs Manhemsvägen och Klingspors väg: Inledningsvis vill de betona att de välkomnar initiativet med programsamråd för att inhämta information från direkt berörda av den planerade utbyggnaden. Undertecknade innehar fastigheter utmed Manhemsvägen och Klingspors väg direkt söder om nuvarande Bällsta station. Deras huvudintresse för samråd och påverkan är hur en ny utformning av Bällsta stationsområde och dess närhet med tillfartsvägar bäst ska realiseras vid byggnation av ett dubbelspår med tillhörande föreslagna stationsflytt och stängning av nuvarande överfart vid Manhemsvägen. Att utöka Roslagsbanan till dubbelspår i direkt angränsning till deras fastigheter innebär en väsentlig förändring av deras boendemiljö. De är i princip inte emot utbyggnaden utan välkomnar ökade och förbättrade möjligheter till resande. De välkomnar även en sänkning av bullerkrav från nuvarande 80 db till 70 db. Dock är beskrivningen av ett tänkt nytt stationsläge ej tillräckligt beskrivet och dokumenterat i den av SBF utskickade Programhandlingen, karta på sidan 3 indikerar en flytt av stationens södra ände med 100-140 meter medan den verbala beskrivningen på sidan 5 hävdar en flytt på ca 200 meter. För boende längs södra delen av Klingspors väg är det ytterst påtaglig skillnad i påverkan om det är 120-140 eller 220-240 meter. 9
Kombinationen av att den nuvarande järnvägsöverfarten vid Manhemsvägen stängs för fordonstrafik och en omplacering av Bällsta stations nuvarande läge 140m söderut till att ligga längs med fastigheterna Bällsta 2:74, 2:880, 2:75 och 2:680 innebär en kraftig och ej acceptabel förändring av deras boendemiljö. Allt trafikflöde (fordon/gående) från östra Bällsta till/från nya stationen kommer vara hänvisad till Manhemsvägen, Klingspors väg och Clerks väg, där de två sistnämnda ej är dimensionerade ens för möte mellan fordon och fotgängare och har idag ett obefintligtflöde av störande trafik för de boende. En förläggning av stationen längs fastigheterna Bällsta 2:74, 2:880, 2:75 och 2:680 innebär dessutom ett nytt bestående intrång för fastighetsägarna längs södra Klingspors väg i form av ljud, ljus och insyn från nya stationsområdet. De har den bestämda uppfattningen att innan en ny detaljplan kan antas, måste en flytt av Bällsta stations läge 250m söderut från nuvarande (Södra plattformsdel vid 21-439 flyttas till 21-190), till att ligga längs allmänningen mellan hörnan Klingspors väg/clerks väg och Malmbodavägen utredas ur både ett optimalt passagerarupptagningsperspektiv och ur ett ändrat/nytt minimerat trafikflödestörningsperspektiv för närboende. Då nuvarande Bällsta station enbart har passagerartillflöde i södra änden, och en ny station med ökad passagerarintensitet (precis som i gällande plan) självklart ska ha tillflödesmöjlighet i bägge ändar, innebär nuvarande förslag i praktiken noll meter i distansförändring till plattform för stationens passagerare. En flytt av stationen 250m enlig förslag innebär att nuvarande tillflöde flyttas 100-120m, då via nya stationens norra ände. Med avseende på att norra delen av västra Bällsta består av grönområde, torde reduktionen av passagerare vara minimal (120m längre till plattform). Dock möjliggör deras förslag på stationsplacering att det öppnas nya naturliga tillflöden till stationens södra ände via gångväg från Malmbodavägen och även en möjlig anslutning via allmänningen ner från Wredes väg. Med tillgång till ett bredare vägnät och med en station 250-300m närmre (södra del av plattform) torde det finnas ett markant ökat trafikunderlag från såväl Solgårdsgärde, Bällstalund och västra Bällsta. Samtidigt torde ny trafik på Klingspors väg halveras gentemot förväntad ökning med nu liggande förslag. Med boende tillgängliga i var ände av stationen borde dessutom passagerares upplevda trygghet vara säkrad utan att det uppstår ett nytt bestående intrång för fastighetsägarna längs södra Klingspors väg i form av ljud, ljus och insyn. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Beskrivningen av flytten av Bällsta station har gjorts tydligare i planbeskrivningen. Vad gäller trafiksituationen i området, störningar av ljus, ljud och insyn på grund av nytt plattformsläge anser kommunen att biltrafiken snarare kommer att minska i området, då det i och med stängningen av plankorsningen med Manhemsvägen inte blir lika attraktivt att hämta och lämna passagerare från den östra sidan om järnvägen. Oavsett var hållplatsen byggs kommer bullerskärmar att byggas mot fastigheterna på Klingsporsväg. Bullerskärmarna kommer även att fungera som insynsskydd. Frågorna om ljus och ljud kommer att beaktas i den fortsatta detaljplaneringen. Bullret vid fastigheterna kommer att minska i förhållande till idag eftersom bullerskärmar byggs och spårprofilen sänks med ca 1 m, vilket också är gynnsamt ur bullerreduceringssynpunkt. Placering av plattformen ytterligare söder ut kommer inte utredas på grund av att det inte finns några anordnade anslutningsvägar, varken för gång- och cykeltrafik eller biltrafik, anläggandet av en hållplats här skulle ge permanenta intrång på 10
privata fastigheter längre söderut, platsen är ödslig och kan upplevas som otrygg, invanda resmönster för boende i Östra och västra Bällsta förändras (det blir längre till hållplatsen) och entrén till plattformarna där gångtunneln under Stockholmsvägen är en viktig del, försvinner. Det är också viktigt att kunna behålla entrén till plattformen i samma läge som den ligger idag. Det är också så att för att nå en hållplats vid allmänningen norrifrån måste ändå Manhemsvägen/Klingspors väg och/eller Clerks väg att nyttjas både för bil-, gångoch cykeltrafik. I samråd och även i inlägget ovan har det framkommit att detta inte är önskvärt. Fastighetsägare Bällsta 2:1066: Har tagit del materialet som återfinns på SL:s hemsida, Järnvägsplan Kragstalund-Vallentuna, daterad 2010-11-29, planritning samt Illustrationsplan/ritning km 20+500-21 +000, daterad 2010-11-29. Han rekommenderar att den etablering zon (tillfälligt nyttjanderättsområde) som beskrivs i järnvägsplanen upprätthålls. Han ser även att så stor del av park/skogen som ligger mellan hans tomtgräns och den nya dragningen av Gamla Karlbergsvägen kan behålls (eller åtminstone att de stora lövträden kan bevaras) i så stor utsträckning som möjligt. Det är en viktig del för att behålla den skogsnatur som ändå har bevarats när Bällstalundsområdet etablerades. Han rekommenderar fortfarande starkt att trottoarens sträckning ska ligger på den norra sidan av Gamla Karlbergsvägen under den nya järnvägsbron. Detta beroende av att huvuddelen av gående ska nordost ut efter tunneln. Människan är av naturen lat av sig så det kommer ändå sluta med att de kommer gå på norra sidan av gatan och "smita" över norrut mot Malmbodavägen och Karlbergsvägen norrut. Så även ur trafiksäkerhetssynpunkt föreslår han detta. Han uppskattar mycket att arbetet med dubbelspår startas. Det är en viktig pusselbit i kommunikationerna från Vallentuna kommun att få dubbelspår! Han tycker att det är synd att det rekommenderade alternativet med ett nytt spår byggs ut på den västra sidan mellan bron Gamla Karlbergsvägen - bron över Bällstabergsvägen. Som han påpekade i sin förra inlaga så blir intrånget med spår på östra sidan betydligt mindre, då det är endast elkraftverk samt fjärrvärmeverk som berörs och inte bostadsområden. Han förstår att han kommer att bli mycket påverkad av detta arbete, och ser fram emot att kommunen, under etableringen av nya spåret, försöka minimera etableringsområdet till att det blir så nära den nya sträckningen av Gamla Karlbergsvägen som möjligt. Det skulle uppskattas om så blir fallet inte bara i planerna utan även under byggtiden. Men han tror att utifrån det som presenteras i planritningen/illustrationplanen så kommer det hela att ge ett bra slutgiltigt resultat. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Om möjligt kommer skog mot Bällsta 2:1066 att bevaras i möjligaste mån. Gällande intrång kommer SL att kontakta fastighetsägaren för att teckna avtal om tillfälligt nyttjande i de fall det är nödvändigt. På vilken sida trottoaren placeras på gamla Karlbergsvägen löses inte i detaljplanen för Roslagsbanan. Kommunen noterar synpunkten och har den med sig under genomförandeskedet. 11
Valet av placeringen av nytt spår väster om det befintliga är gjort för att alternativet ger sammanlagt minst påverkan på omgivningen. Man påverkar också färre privata fastighetsägare genom detta val. Fastighetsägare Bällsta 2:366: Har svårt att tolka kartan på sid 3(8) var man skall placera det nya spåret. Deras fastighet har adressen Östra Ryttarvägen 14 och enligt tidigare besked skall det nya spåret placeras på väster sida om nuvarande spår. Det innebär att spåret placeras ca 4.5 meter närmare deras hus. Det betyder att bullerstörningarna, vibrationerna och framtida sprickbildningar i fastigheten kommer att öka. De har tidigare meddelat Trafikverket och SL att beslutet att placera det nya spåret närmare deras hus, kommer att överklagas. De har ställt frågan hur högt man kan överklaga i detta ärende till Trafikverket och till Anna von Axelsson, Vallentuna kommun. Ingen tycks veta, får inget svar. Fastigheten Bällsta 2:366, har skador orsakade dels av SL med sin tågtrafik, de lättare, blå tågen har inte alltid funnits där, dels har kommunens vattenledningssystem fallerat ett flertal gånger. Det har varit ett flertal vattenflöden på vår tomt, grannes tomt samt på den lilla vägbiten mellan två grannfastigheter, som gränsar till vår fastighet. Långt tidigare, innan kommunen sålde marken till Siporex Småhus AB, för att senare sälja tomen till oss, fanns här en liten "sjö", som vintertid fungerade som skridskobana för traktens barn. Detta faktum borde ha varit känt hos kommunen, som kanske kunnat ha åtgärdat problemet innan marken bjöds ut till försäljning. De köpte tomten 1963. De kan tyvärr inte belägga eller bevisa att SL:s tågtrafik har orsakat sättningar i fastighetens grundmur. Skakningar och vibrationer från tågen har gjort så att vid ett tillfälle, en glashylla i ett vitrinskåp har fallit ned på en underliggande glashylla och orsakat sönderslagna porslinspjäser. Tack vare deras försäkring ersatte Trygg-Hansa dem för dessa skador. SL borde kanske fundera över varför försäkringsbolaget gjorde detta. De har vid ett flertal tillfallen försökt få kommunen och SL att besöka dem för en liten okulär besiktning, med det låter sig inte göras. Orsakade av de två problem som har påvisats tvingas de nu påbörja reparationer av fastigheten. I fastighetens sydvästra hörn finns sprickbildningar i grunden, och sättningar i väggar och fönsterpartiet - (tre fönster och en glasdörr) samt ytterligare ett fönster måste bytas ut till, en kostnad av 40.000 kronor. Montering sker under vecka 13 eller 14 i år. De kan inte öppna fönstren och kan ej hålla smutsen borta. Nu finns på den ena sidan Vallentuna kommun och på den andra sidan finns SL och mellan dem finns ett hus som är trasigt. De byggde i egen regi, hans far som var murare var ansvarig arbetsledare, fick rekommendationer från Byggettan, som det hette då. Kommunen hade då enligt då gällande lag, byggnadsinspektörer som noggrant kontrollerad att bygget framskred enligt konstens alla regler och gällande lagar. Utan godkänt från inspektören kunde man inte omvandla byggnadskreditivet till ett bottenlån. De kan utan problem hävda att byggfusk inte fanns då. 12
Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Kartor och illustrationer har gjorts tydligare i planbeskrivningen. SL har i tidigare korrespondens med fastighetsägaren avsagt sig allt ansvar för skador på byggnaden på fastigheten Bällsta 2:36. Kommunen gör bedömningen att det till följd av dubbelspårsutbyggnaden inte kommer att uppstå några vibrationsproblem. Vid den aktuella fastigheten går järnvägen på marklager som är gynnsamma ur denna synvinkel. Under byggtiden kan dock störande vibrationer uppstå. Effekterna av dessa kommer av SL att följas upp med kontrollprogram, exempelvis genom för- och efterbesiktningar av fastigheter vid sprängningsarbeten, Överklagan kan ske då kommunfullmäktige antagit detaljplanen. De som berörs av utbyggnaden får ett brev om att antagande har skett och hur man överklagar. Överklagan sker hos regeringen inom tre veckor efter antagande. Regeringens beslut kan sedan överklagas hos Regeringsrätten om regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Fastighetsägare Bällsta 2:704: Undertecknade har under utredningen av järnvägsplanen påtalat att det nya spåret bör ligga på den östra sidan om befintligt spår, då det finns bättre med plats där. Då en ny detaljplan erfordras för byggandet på den västra sidan bör detaljplanen ändras så det nya spåret byggs på den östra sidan. Detta för att byggandet på västra sidan medför betydande miljöpåverkan för alla fastigheter utefter Östra Ryttarvägen eftersom ett nytt spår kommer att hamna fem meter närmre fastigheterna. För deras fastighet, Bällsta 2:704 innebär det att istället för 25 meter kommer de att ha järnvägen endast 20 meter från fastigheten. De förutsätter att bullernivåerna efter utbyggnaden till dubbelspår uppfyller de gränsvärden (prop.1996/1997:53) som nu gäller. Detta kräver att en fysisk mätning av nivåerna görs efter utbyggnaden. Nivån på bullret måste även mätas på övervåningen i fastigheterna. Fastigheterna utefter Östra Ryttarvägen är uppförda under olika tidsperioder varför isolering och fönster är enligt då gällande normer. Det innebär att bullermätningen måste utföras i varje berörd fastighet och inte som den förra mätningen. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentar: Det nya spåret kommer att placeras väster om befintligt spår längs sträckan Kragstalund-Vallentuna. När det gäller permanenta intrång är det färre privata fastighetsägare som berörs då det nya spåret placeras väster om det befintliga. Denna placering ger visserligen fler tillfälliga intrång under byggtiden men intrången på privata fastigheter är små och beror på uppförande av bullerplank. Kommunens bedömning är att det måste vara prioriterat att privata fastighetsägare inte får delar av sin mark inlöst. Dessutom bör avstängningstiden bli kortare för tågen och det blir också färre detaljplaner som behöver ändras. Det är alltså en samlad bedömning som lett till valet av att placera det nya spåret väster om det befintliga. Kommunen förutsätter att de riktvärden som finns för buller kommer att hållas. Utbyggnaden av dubbelspår på Roslagsbanan innebär en väsentlig ombyggnad av infrastrukturen som kan påverka miljön i området. I dagsläget är endast en mindre del av aktuell sträcka utrustad med bullerskydd. Bullernivån kommer dock att öka i och med att antalet tåg ökar och att hastigheten på banan kan ökas. Bullerskyddsåtgärder bedöms av SL behövas på en sträcka av 800-1200 meter. De maximala ljudnivåerna är dimensionerande för var åtgärder krävs men även de ekvivalenta nivåerna är betydelsefulla då antalet tåg är förhållandevis stort. 13
Bullerskyddsåtgärder kommer av SL att fastställa i samband med att järnvägsplan fastställs. SL har studerat berörda fastigheters ljudnivå närmare och underlag för bullerskyddsåtgärder finns framtaget. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Eva Anderling Plan & exploateringschef Malin Mårdén Planarkitekt 14