Antibiotikaresistens i blododlingar

Relevanta dokument
Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård:

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

av MDR gramnegativa bakterier

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens

Snabb standardiserad resistensbestämning

Antibiotikaresistens

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Kommentarer till resistensläget 2012

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Resistensrapport Västernorrland 2016

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

MRB Multiresistenta bakterier

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Multiresistenta bakterier

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens. Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Implementering av en ny ESBL-definition

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Svebar. Hanna Billström. SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens. Enheten för övervakning och samordning

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Multiresistenta bakterier

Dagordning Stramamöte

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

Världen i Norden och Norden i världen

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Antibiotikakompendium

Strama för sjuksköterskor

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

Transkript:

Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2018 på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Statistikansvariga: Inga Fröding, Christian Giske, Alexandros Petropoulos Statistikanalys 2018 utförd av Karin Amilon

Tolkning av statistiken Upprepade isolat med identiskt resistensmönster från samma patient är uteslutna i följande statistik. Resistensförekomst analyseras årsvis för att trender av ökande eller minskande antibiotikaresistens ska kunna identifieras. Om resistensförekomsten ökar mycket för ett visst antibiotika eller en viss bakterieart, kan den kunskapen användas som underlag för att anpassa de lokala riktlinjerna för antibiotikabehandling. Statistiken kan aldrig användas för att förutse resistensmönstret för den bakterie som orsakar infektion hos en viss individ. För detta krävs alltid relevant provtagning för odling och resistensbestämning. Den viktigaste faktorn som påverkar resistensförekomsten är vilka typer av patienter som vårdas på sjukhuset. Svårt sjuka patienter har oftare mer resistenta bakterier bland annat eftersom de ofta behandlats med upprepade antibiotikakurer. Inom ett och samma sjukhus kan därför resistensförekomsten variera mellan olika kliniker. En successivt ökande eller minskande resistensförekomst över flera år talar för en reell antibiotikaresistensutveckling.

Sammanfattning av resistensläge, Karolinska Solna Gramnegativa bakterier ESBL-resistens Andelen isolat av E. coli som har resistensmekanismer mot cefalosporiner (I eller R mot cefotaxim och/eller ceftazidim) ökade tom år 2016, men har under de två senaste åren minskat och ligger nu på 8% för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska Solna. Under de senaste åren verkar det dock som om det har skett en ökning av andelen ESBL-bildande Klebsiella pneumoniae. Resistens mot Piperacillin-tazobaktam Omkring 8% av E. coli- och 19% av K. pneumoniae-stammarna har resistensmekanismer mot piperacillin-tazobaktam. Cirka hälften av dessa är kategoriserade som I, dessa isolat är behandlingsbara med högdospiperacillin-tazobaktam (4gx4). Resistens mot Ciprofloxacin En ökning av resistens mot ciprofloxacin ses. År 2005 var omkring av E.coli resistenta mot ciprofloxacin, men det har ökat till mellan och 24% de senaste åren. En del av denna ökning förklaras av ändring i brytpunkter och en del av den ökande ESBL-förekomsten, eftersom många ESBLproducerande isolat även är resistenta mot ciprofloxacin. ESBL CARBA Karbapenemasproducerande E. coli och K. pneumoniae (ESBL CARBA ) är ett ökande problem i världen, men är mycket ovanligt i Sverige.

Sammanfattning av resistensläge, Karolinska Solna Grampositiva bakterier För Pneumokocker har andelen isolat med nedsatt känslighet för penicillin har ökat de senaste åren och ligger nu nära. För Staphylococcus aureus ligger andelen MRSA stabilt lågt på mellan 1-2% i blododlingar. Ca av S. aureus är resistenta mot klindamycin.

Andel isolat med ESBL-produktion Andel isolat med ESBL-produktion Resistenstrend, blododlingar E. coli, andel med ESBL-produktion 2011-2018 Karolinska Universitetslaboratoriet, (Karolinska, SöS, Danderyd, Norrtälje, Södertälje) Resistenstrend, blododlingar K. pneumoniae, andel med ESBL-produktion 2011-2018 Karolinska Universitetslaboratoriet, (Karolinska, SöS, Danderyd, Norrtälje, Södertälje) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 n=1145 n=1268 n=1389 n=1529 n=1552 n=1586 n=1612 n=1641 2011 n=228 2012 n=228 2013 n=256 2014 n=275 2015 n=311 2016 n=351 2017 n=326 2018 n=374 År, n= Antal patienter År, n= Antal patienter Förändrade patientflöden mellan de olika sjukhusen kan påverka resistensförekomsten lokalt. Karolinska Universitetslaboratoriet analyserar blododlingar från Karolinska, SöS, Danderyd, Norrtälje, Södertälje sjukhus samt ASIH och särskilda boenden. Samtliga resultat från blododlingar ingår. För samtliga odlingar som analyserats vid Karolinska ses en ökande trend av ESBL-produktion för både E. coli och K. pneumoniae. 2018 var sammantaget 9,6% av E. coli och 7, av K. pneumoniae ESBLproducerande. ESBL= Extended-spectrum betalactamase 2019-04-24 Resistensstatistik blododlingar 2010-2018

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära Antibiotikaresistens i blododlingar 2005-2018 Karolinska Solna Escherichia coli 4 3 År n= Antal patienter 2005 n=156 2006 n=184 3 2007 n=175 2008 n=208 2009 n=201 2010 n=243 2011 n=254 2012 n=276 2013 n=257 2014 n=296 2015 n=284 Ciprofloxacin* Cefotaxim Ceftazidim Piperacillin -tazobactam *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. ESBL (data from 2011) Ertapenem (data from 2016) Antibiotika Imipenem Meropenem Trimetoprim -sulfa Gentamicin Amikacin (data from 2015) 2016 n=250 2017 n=259 2018 n=173 Kommentar: Andelen cefalosporinresistenta E.coli i blododlingar har ökat senaste åren men minskade år 2017-2018 och ligger på ca 8% för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska Solna. Av de isolat som har nedsatt känslighet för piperacillin-tazobaktam är ca hälften kategoriserade som I (intermediär) och behandlingsbara med piperacillin-tazobaktam i högdos.

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära Resistenstrender för utvalda antibiotika, blododlingar 2005-2018 Karolinska Solna Escherichia coli Ciprofloxacin* Cefotaxim Gentamicin Meropenem 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 År n=156n=184n=175n=208 n=201n=243n=254n=276 n=257n=296n=284n=250 n=259n=173 n= Antal patienter Kommentar: *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Andelen cefalosporinresistenta E. coli i blododlingar har ökat senaste åren förutom 2017-2018, och låg 2015 nära 15 % för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska Solna, men har därefter minskat och låg på 8% 2018. Även resistensen mot ciprofloxacin har ökat under perioden. En del av denna ökning förklaras av ändring i brytpunkter och en del av den ökande ESBL-förekomsten, eftersom många ESBL-producerande isolat även är resistenta mot ciprofloxacin. Brytpunkten för ciprofloxacin ändrades av EUCAST 1 januari 2017, vilket medför att fler isolat klassificeras som resistenta.

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära Antibiotikaresistens i blododlingar 2015-2017 Sjukhus i Stockholms län, analyserade vid Karolinska Escherichia coli (utan ESBL) respektive E. coli ESBL 8 7 År n= Antal patienter med E. coli (andel ESBL) 6 5 4 3 2015 n=1511 (8,2% ESBL) 2016 n=1536 (8,4% ESBL) 2017 n=1568 (8,1% ESBL) Ciprofloxacin* Piperacillin -tazobactam Trimetoprim -sulfa Gentamicin Ciprofloxacin* Piperacillin -tazobactam Trimetoprim -sulfa Gentamicin Escherichia coli (utan ESBL) *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Escherichia coli ESBL och ESBL CARBA Antibiotika Specialstatistik för ESBL isolat från blododlingar tagna på sjukhus och analyserade på Karolinska Universitetslaboratoriet, hela Stockholms län. Odlingar från ASIH och särskilda boenden ingår inte. ESBL-producerande E.coli är ofta också resistenta mot andra klasser av antibiotika, och en ökning av ESBLproducerande bakterier medför också ökande resistens mot andra antibiotikaklasser. I diagrammet framgår andelen av E. coli utan ESBL-produktion respektive E.coli med ESBL-produktion, som är resistenta eller intermediära mot andra antibiotikaklasser. Antalet patienter med ESBL CARBA i blododlingar har varit 1-2 per år mellan 2015-2017. 2019-04-24 Resistensstatistik blododlingar 2010-2018

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära 4 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2018 Karolinska Solna Klebsiella pneumoniae, Klebsiella variicola År n= antal patienter 3 3 2006-2007 n=99 2008-2009 n=115 2010-2011 n=113 2012-2013 n=96 2014-2015 n=118 2016-2017 n=144 2018 n=58 Ciprofloxacin* Cefotaxim Ceftazidim Piperacillin -tazobactam ESBL (data from 2011) Imipenem Meropenem Trimetoprim -sulfa Gentamicin Amikacin (data from 2016) Antibiotika *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Kommentar: Andelen cefalosporinresistenta Klebsiella pneumoniae och Klebsiella variicola (tidigare K. pneumoniae) har ökat de senaste 4 åren, och andelen ESBL-producerande stammar ligger nu runt. Av de isolat som har nedsatt känslighet för piperacillin-tazobaktam är ca hälften kategoriserade som I (intermediär) och behandlingsbara med piperacillin-tazobaktam i högdos.

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära 4 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2018 Karolinska Solna Pseudomonas aeruginosa År n= Antal patienter 3 3 2006-2007 n=60 2008-2009 n=60 2010-2011 n=61 2012-2013 n=76 2014-2015 n=68 2016-2017 n=66 2018 n=36 Ciprofloxacin Ceftazidim Piperacillintazobactam Imipenem Meropenem Gentamicin Amikacin (data from 2016) Antibiotika Kommentar: Observera att antalet patienter är lågt, vilket gör statistiken osäker och medför stora fluktuationer i resistensfrekvensen.

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära 4 3 3 Antibiotikaresistens i blododlingar 2007-2018 Karolinska Solna Staphylococcus aureus År n= Antal patienter 2007 n=128 2008 n=133 2009 n=154 2010 n=195 2011 n=186 2012 n=181 2013 n=206 Isoxazolylpenicillin Klindamycin Fusidinsyra Gentamicin Trimetoprim-sulfa 2014 n=227 2015 n=193 2016 n=226 Antibiotika 2017 n=203 2018 n=166 Kommentar: Resistensfrekvensen för S. aureus ligger stabilt lågt. Andelen MRSA är mellan 1-3%. Resistens mot klindamycin förekommer i ca av fallen.

Resistensfrekvens (R+I) Andel isolat som är resistenta eller intermediära Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2018 Karolinska Solna Streptococcus pneumoniae 4 3 3 År n= Antal patienter 2006-2007 n=93 2008-2009 n=101 2010-2011 n=93 2012-2013 n=79 2014-2015 n=59 2016-2017 n=64 2018 n=25 Bensylpenicillin Erytromycin Klindamycin Trimetoprim-sulfa Antibiotika Kommentar: Andelen isolat med nedsatt känslighet för penicilliner ligger nära 12%. Samtliga är kategoriserade som I, Intermediär (MIC 0,125-1 mg/l). Dessa isolat är behandlingsbara med bensylpenicillin i högdos. Observera att antalet patienter är lågt, vilket gör statistiken osäker. 2019-04-24 Resistensstatistik blododlingar 2010-2018

Ny definition av SIR-systemet för resistensbestämning av bakterier The European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing (EUCAST) ändrade definitionerna av SIR-kategorierna från 1 januari 2019. På Karolinska Universitetslaboratoriet implementerades förändringarna den 30 april 2019. Nya definitioner: S Känslig vid normal dosering: En mikroorganism kategoriseras som "känslig vid normal exponering*" när sannolikheten för framgångsrik behandling är hög vid normal dosering av medlet. I Känslig vid ökad exponering: En mikroorganism kategoriseras som "känslig vid ökad exponering*" när sannolikheten för framgångsrik behandling är hög om koncentrationen av medlet ökas i infektionshärden. R Resistent: En mikroorganism kategoriseras som "resistent" när sannolikheten för framgångsrik behandling är låg även vid höga koncentrationer av medlet i infektionshärden. *Exponering förklaras på nästa bild. 2019-04-24 Resistensstatistik blododlingar 2010-2018 Inga Fröding, Karin Amilon och Alexandros Petropoulos, Klinisk mikrobiologi, Karolinska

Ny definition av SIR-systemet för resistensbestämning av bakterier *Exponering är en funktion av hur administrationsform, dos, doseringsintervall, infusionstid, så väl som distribution, och utsöndring av det antimikrobiella medlet påverkar koncentrationen av medlet i infektionshärden Brytpunkterna för S, I och R har inrättats så att I (I-kategorin) är en lika användbar kategori som S (S-kategorin) men kräver en högre dos. För mer information om dosering, se NordicASTs brytpunktstabell på www.nordicast.org, avsnitt "dosering". Mer information: www.nordicast.org www.eucast.org Giske et al.sir-systemet för att beskriva bakteriers resistens ändras. Läkartidningen, 2019 2019-04-24 Resistensstatistik blododlingar 2010-2018 Inga Fröding, Karin Amilon och Alexandros Petropoulos, Klinisk mikrobiologi, Karolinska