Väg 740 Hemmestorp - Veberöd, gång- och cykelväg

SAMRÅDSHANDLING Väg 740 Hemmestorp - Veberöd, gång- och cykelväg Sjöbo och Lunds kommun, Skåne län Vägplan, plan- & miljöbeskrivning, 08-0-

Trafikverket Postadress: Box 366, 0 3 Malmö Besöksadress: Gibraltargatan 7, 8 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 077-9 9 TMALL 009 Mall planbeskrivning v.4.0 Dokumenttitel: Samrådshandling Väg 740 Hemmestorp Veberöd, gång- och cykelväg, Sjöbo och Lunds kommun, Skåne län, Vägplan, plan- & miljöbeskrivning Författare: Kristina Hermansson & Göran Sevelin, Kreera Samhällsbyggnad AB Dokumentdatum: 08-0- Ärendenummer: TRV07/30467 Åtgärdsnummer: 94 Uppdragsnummer: 5475 Version:.0 Kontaktperson: Olof Fredholm, projektledare, Trafikverket

Innehåll. SAMMANFATTNING... 5. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL... 6.. Planläggningsprocessen 6.. Bakgrund 7.3. Åtgärdsvalsstudie och tidigare utredningar 8.4. Ändamål och projektmål 8.5. Projektet 9 3. MILJÖBESKRIVNING & AVGRÄNSNINGAR... 9 4. FÖRUTSÄTTNINGAR... 0 4.. Vägens funktion och standard 0 4.. Trafik och användargrupper 0 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 4.4. Landskap 3 4.5. Naturmiljö 4 4.6. Boendemiljö 7 4.7. Rekreation & friluftsliv 8 4.8. Naturresurser 8 4.9. Byggnadstekniska förutsättningar 8 5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV... 5.. Val av lokalisering 5.. Val av utformning 5.3. Avvattning 4 5.4. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 4 6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET... 5 6.. Trafik och användargrupper 5 6.. Lokalsamhälle och regional utveckling 5 6.3. Landskap 5 6.4. Naturmiljö 5 6.5. Boendemiljö 7 6.6. Friluftsliv 7 6.7. Naturresurser 7 6.8. Livscykelkostnadsutredning 7 6.9. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 8 6.0. Påverkan under byggnadstiden 9 3

7. SAMLAD BEDÖMNING... 30 7.. Sammanställning av planens konsekvenser 30 7.. Överensstämmelse med transportpolitiska mål 30 7.3. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål 30 8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN... 33 8.. Påverkan på hänsynsregler 33 8.. Påverkan på miljökvalitetsnormer 34 8.3. Påverkan på hushållningsbestämmelser 34 9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING... 35 0. FORTSATT ARBETE... 35 0.. Tillstånd och dispenser 35 0.. Uppföljning och kontroll 35. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING... 36.. Formell hantering 36.. Detaljplaner 37.3. Genomförande 37.4. Finansiering 37. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR... 38.. Kartunderlag 39 Bilagor: Högupplösta kartor 4

. Sammanfattning Trafikverket utreder genom denna vägplan förutsättningarna för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 740 mellan korsningarna med Nämndemansvägen och Sjöbovägen. I syfte att erbjuda en trafiksäker lösning för oskyddade trafikanter mellan Hemmestorp Sommarbyar och Veberöd. Vägplanen drivs enligt Trafikverkets planeringsprocess och utbyggnaden av gång- och cykelvägen samfinansieras av Trafikverket och Sjöbo och Lunds kommun. Sträckan är enligt Region Skånes cykelvägsplan prioriterad. Veberöd är ett mindre samhälle i Lunds kommun och öster om detta ligger Hemmestorp sommarbyar som bildats som fritidsboende men idag i allt större utsträckning utgörs av permanentboende. Idag saknas en separat gång- och cykelbana utmed väg 740 (Gamla Lundavägen). Vägen saknar vägren men har målad kantlinje ca 0, m från beläggningskant. Oskyddade trafikanter är hänvisade till körbanan och att cykla i blandtrafik. Längs väg 740 ansluter flera enskilda vägar till Hemmestorp sommarbyar varav Nämndemansvägen är en av dem. 05 gjordes en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för cykelväg på den aktuella sträckan (TRV 05/98469) som resulterade i att rekommendera en separerad gång och cykelväg på södra sidan om väg 740. ÅVSen konstaterar att vägens förutsättningar är sådana att cykling i blandtrafik inte uppnår en tillräcklig trafiksäkerhetsstandard. Projektmålen för den nya gång- och cykelvägen är: Möjliggöra för oskyddade trafikanter att på ett trafiksäkert och tryggt sätt ta sig mellan målpunkterna i områdena. Cykelförbindelsen ska vara trafiksäker (separerad), direkt, bekväm (hårdgjord och tillräckligt bred) samt attraktiv för att åstadkomma förbättrad tillgänglighet och trygghet. Gång- och cykelvägen kommer att anläggas med skiljeremsa på de partier som har tillräckligt utrymme och utan skiljeremsa men med någon typ av avskiljande kantstöd i trängre passager. Gång- och cykelvägen kommer att asfaltsbeläggas, med en bredd på cirka,5 meter. Gång- och cykelvägen kommer inte att belysas. 5

. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål Trafikverket utreder förutsättningarna för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 740 mellan Hemmestorp och Veberöd. Vägplanen drivs enligt Trafikverkets planeringsprocess och utbyggnaden av gång- och cykelvägen samfinansieras av Trafikverket och Sjöbo och Lunds kommun... Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. Trafikverkets planeringsprocess regleras i väglagen (VL 97:948) och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning. Detta dokument utgör en samrådshandling som beskriver hur projektet utformas och dess påverkan på omgivningen, särskilt miljöaspekter. Samrådshandlingen ligger till grund för Trafikverkets samråd med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att inhämta deras kunskap och synpunkter. Synpunkterna som kommer in sammanställs därefter i en samrådsredogörelse. Handlingen bygger vidare på och specificeras det samrådsunderlag som låg till grund för länsstyrelsen bedömning av eventuell betydande miljöpåverkan och tidigare samråd, samrådsunderlaget och tillhörande samrådsredogörelse finns att tillgå hos Trafikverket. Figur : Planläggningsprocessen för väg eller järnväg. Detaljeringsgraden för åtgärderna ökar successivt. Länsstyrelsen har den 8 september 07 beslutat att projektet med anläggandet av gångoch cykelväg längs den aktuella delen av väg 740 inte bedöms innebära en betydande miljöpåverkan. Projektets miljöpåverkan beskrivs därför med en miljöbeskrivning i detta dokument, se kapitel 3 Miljöbeskrivning & avgränsningar för läsanvisningar. 6

Samråd sommar 07 Samrådsmöte (vintern 08-0-4) Fastställelseprövning (vintern 08) Beslut om betydande miljöpåverkan (07-09-8) Granskning (sommaren 08) Figur : Tidplan för det aktuella projektet. Synpunkterna och kunskaperna som inhämtas i samrådet tas upp i projektet för framtagande av ett slutgiltigt planförslag. Detta planförslag ställs ut som granskningshandling och samtliga intressenter har möjlighet att lämna ytterligare synpunkter, detta beräknas ske under sensommaren 08. Därefter sker en fastställandeprövning vid vilken vägplanen kan godkännas... Bakgrund Väg 740, Gamla Lundavägen, sträcker sig från Veberöd till E65 väster om Ystad. Sträckan som berörs av detta projekt är den som förbinder Veberöd med Hemmestorps sommarbyar, alltså sträckan Veberöd till Nämndemansvägen, drygt 3,3 kilometer lång. Sträckan ligger i Lunds och Sjöbo kommuner i Skåne Län. Sträckan är enligt Region Skånes cykelvägsplan från 04 prioriterad för anläggande av cykelväg. Veberöd är ett samhälle med ca 4 000 invånare och ligger ca tre mil öster om Lund. Sydöst om Veberöd ligger Hemmestorp sommarbyar som utgörs av totalt sju småhusområde; Humlamaden, Hemmestorps Björke, Hemmestorps Boke, Hemmestorps Södergård och Hemmestorps Fure söder om väg 740 samt Hemmestorps Eke och Hemmestorp Ljungbacken norr om väg 740. I sommarbyarna är det för närvarande ca 670 personer som är permanent bosatta, denna siffra förväntas dock öka då det planeras för nya bostadsområden samt en pågående process där sommarboenden omvandlas till permanentbostad. I Veberöd finns Figur 3: Översiktskarta, aktuell de lav väg 740 är markerat i rött. I norra delen av kartan syns Klingavälsån och väg, Sjöbovägen går från Veberöd till väg. 7

målpunkter så som handel, skolor, arbetsplatser samt ett starkt kollektivtrafikstråk. Utanför Veberöd ligger sommarbyarna samt naturområdet Kulturens Östarp. Idag saknas en separat gång- och cykelbana utmed väg 740 (Gamla Lundavägen). Vägen saknar vägren men har målad kantlinje ca 0, m från beläggningskant. Oskyddade trafikanter är hänvisade till körbanan och att cykla i blandtrafik. Längs väg 740 ansluter flera enskilda vägar till Hemmestorps sommarbyar..3. Åtgärdsvalsstudie och tidigare utredningar 05 gjordes en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för cykelväg på den aktuella sträckan (TRV 05/98469) som resulterade i att rekommendera en separerad gång och cykelväg på södra sidan om väg 740. ÅVSen konstaterar att vägens förutsättningar är sådana att cykling i blandtrafik inte uppnår en tillräcklig trafiksäkerhetsstandard. Vidare har åtgärdsvalsstudien gått igenom såväl Trafikverkets fyrstegsprincip som de mål som satts upp i Cykelvägsplanen för Skåne (se nedan) sammantaget bedöms en separerad gång- och cykelväg leda till god måluppfyllnad och rekommenderas därför som åtgärd. Cykelvägsplan för Skåne 04 05 är en gemensam strategi och inventering utförd i samarbete mellan Trafikverket och Region Skåne och innefattar även dokumentet Förenklad övergripande åtgärdsvalstudie för cykelvägnätet i Skåne (04-08-9) den utgör en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen. I cykelvägsplanen har de generella förutsättningarna för cykling i det regionala nätet i Skåne inventerats samt ett antal objekt identifierats och prioriterats. Cykelväg längs väg 740 mellan Veberöd och Hemmestorp har i denna identifierats höra till prioriteringsgruppen 4-6 år..4. Ändamål och projektmål Nedan presenteras dels projektets syfte och mål samt övergripande de nationella mål som styr Trafikverkets arbete i förhållande till planläggning av gång- och cykelvägar. Nationella mål Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens transportpolitiska mål enligt proposition 008/09:93. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Inom ramen för det övergripande målet finns två jämbördiga mål: Funktionsmål och Hänsynsmål. Funktionsmål - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Projektmål Projektmålen för den nya gång- och cykelvägen är: Möjliggöra för oskyddade trafikanter att på ett trafiksäkert och tryggt sätt ta sig mellan målpunkterna i områdena. 8

Cykelförbindelsen ska vara trafiksäker (separerad), direkt, bekväm (hårdgjord och tillräckligt bred) samt attraktiv för att åstadkomma förbättrad tillgänglighet och trygghet..5. Projektet Trafikverket avser att bygga en gång- och cykelväg utmed väg 740 mellan Hemmestorp och Veberöd. Sträckan är cirka 3,3 kilometer lång och med start i korsningen med väg 0. (Sjöbovägen) i norr till Nämdemansvägen i söder. Gång- och cykelvägen kommer att anläggas med skiljeremsa på de partier som har tillräckligt utrymme och utan skiljeremsa men med någon typ av avskiljande kantstöd i trängre passager. Gång- och cykelvägen kommer att asfaltsbeläggas och ha bredden cirka,5 meter. Gång- och cykelvägen kommer inte belysas, ej heller bilvägen är belyst. 3. Miljöbeskrivning & avgränsningar Länsstyrelsen har bedömt att anläggandet av gång- och cykelväg inte kan antas innebär betydande miljöpåverkan. Detta under förutsättning att gång- och cykelvägen placeras på den södra sidan och därmed inte gör intrång i naturreservatet Veberöds ljung. Därmed görs en miljöbeskrivning av projektets miljöpåverkan i denna planbeskrivning och en miljökonsekvensbedömning görs ej av planen. Den del av väg 740 som utreds är från korsningen med Sjöbovägen (väg 0.) till Nämndemansvägen (infart till Hemmestorp eke & Ljungbacken med mera). I samrådsunderlaget utreddes en placering av gång- och cykelvägen på norra eller södra sidan av väg 740, Trafikverket har sedan dess fattat beslut om placering på den södra sidan (se kapitel 5). Utredningsområdet utgår från denna vägsträcka och aspekter som påverkar vägens utformning och lokalisering betraktas i alla riktningar. Utredningsområdet syftar till att täcka in alla aspekter som har relevans för vägens utformning därutöver finns ett influensområde som är alla de platser där effekter av ombyggnaden kan uppstå. Såväl utredningsområdet som influensområdet är svårt att sätta en fast gräns på då de skiljer sig åt beroende på vilken aspekt (exempelvis naturmiljö respektive trafik) som belyses. Därför har någon geografisk avgränsning inte gjorts utan varje miljöaspekt har bedömts utifrån dess förutsättningar. Under kapitel 4, förutsättningar, respektive kapitel 6, konsekvenser, beskrivs hur miljöaspekterna landskap, naturmiljö, boendemiljö, kulturmiljö, friluftsliv, naturresurser och vattenmiljö påverkar respektive påverkas av gång- och cykelvägens utformning. Gångoch cykelvägen bedöms inte innebära någon påverkan på buller och luftkvalité varför detta ej belyses. 9

4. Förutsättningar I detta kapitel beskrivs utredningsområdets förutsättningar för anläggandet av en gång- och cykelväg längs väg 740 mellan korsningen med Sjöbovägen (väg 0.) och fram till och med korsning med Nämndemansvägen. Kapitlet är för läsbarheten indelat i ett flertal rubrikområden, motsvarande rubriker avseende miljöaspekter återfinns under kapitel 7 konsekvenser. 4.. Vägens funktion och standard Väg 740 har två körfält och är relativt smal (6,5 m) med en rak sträckning (på det aktuella partiet). Hastighetsbegränsningen på vägen är 80 km/h och årsdygnstrafiken (ÅDT) är omkring 400 fordon. Längs vägen finns flera enskilda vägar anslutna både på norra och södra sidan till såväl permanent- som fritidshusboende. Vid kommungränsen korsas vägen av en bäck som leds i trumma under vägen, intill detta finns på norra sidan den gamla vägbron kvar men obrukad. Det finns ingen belysning på vägen men fyra busshållplatser: Humlamaden, Villa Solhem, Hemmestorp Fure och Kulturens Östarp (alla trafikerade av samma busslinje, Skånetrafiken regionbuss 34 mellan Veberöd och Sjöbo via Blentarp). Två av dessa är fickhållplatser medan de andra två enbart består av stolpar i vägkanten. Väg 740 ansluter till Sjöbovägen, även nämnd väg 0., vilken är en kommunal gata som sträcker sig in till Veberöd tätort i söder samt norr ut till väg. Sjöbovägen är 8 m bred och har en bred vägren på båda sidor. Då vägen är kommunal finns inget angivet fordonsflöde. Den skyltade hastigheten är 60 km/h. Längs med södra sidan av vägen anlades 008 en kommunal VA-ledning på större delen av den aktuella sträckan. Sjöbo kommun har inget att erinra mot att gång- och cykelvägen placeras ovan VA-ledningarna. Ytterligare VA-, el- och fiberledningar finns såväl utmed väg 740 som korsande. Olycksstatistik Under tidsperioden 007-07 har det inträffat tolv olyckor längs den aktuella vägsträckan. Två singelolyckor har inträffat med motorfordon, med måttliga respektive lindriga skador. En upphinnandeolycka med motorfordon, med lindriga skador som följd. Två mötesolyckor har inträffat mellan motorfordon, med måttliga respektive lindriga skador som följd. En dödsolycka har skett då en mopedist körde in i en långsamtkörande traktor. Två olyckor har skett mellan cyklister/mopedist och motorfordon med lindriga skador som följd. En olycka har skett mellan en bil och ett jordbruksfordon, med lindrig skada som följd och tre olyckor har skett utan personskada; en singelolycka, en avsvängande och en olycka där en bilist touchat en mötande buss. 4.. Trafik och användargrupper Vägen trafikeras idag av samtliga trafikantgrupper. Det finns busshållplatser längsmed vägen, kollektivtrafikresenärer uppehåller sig alltså inom vägområdet. Vägen trafikerades med 430 i ÅDT under år 05 och trafikflödet kommer år 040 vara ca 3440 fordon i ÅDT. Siffran kan vara något lägre på väg 740 närmare Veberöd, men sannolikt inte under 500 fordon i ÅDT innan korsningen med Sjöbovägen (0.). Den tunga trafiken kan förväntas öka något, men inte anmärkningsvärt. Sannolikt övergår den tunga trafiken inte 0 % år 040. 0

Avseende cykeltrafik har inga mätningar av antal cyklister gjorts på sträckan. En uppskattning av antal cyklister idag görs utifrån boende i Blentarp som cyklar till Veberöd. Det bor ca 500 personer i Blentarp idag. Om 0 % av dessa cyklar till Veberöd är ÅDT för cyklister ca 300 på vägen. Om ytterligare några cyklar från Veberöd till Blentarp kan siffran höjas till 350 i ÅDT på vägen. Med en utbyggnad av cykelväg bedöms antalet cyklister kunna öka med 5 % maximal. Cykeltrafikering med turism bedöms som lågt. Detta ger ett trafikflöde på max 400 cykelresor i ÅDT i framtiden. Under tio år har tolv olyckor av olika karaktär med vanligtvis lindrig utgång inträffat på sträckan. 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Under denna rubrik beskrivs förutsättningar för anläggande av gång- och cykelvägen med hänseende på frågor som rör lokalsamhället och regionen. Befolkning och bebyggelse i närområdet I Hemmestorps sommarbyar bor totalt ca 670 helårsboende fördelat på norra sidan om väg 740 i Hemmestorps Eke och Ljungbacken 50 personer och på södra sidan i Hemmestorps Boke, Björke (70 tillsammans), Fure (80) och Södergård (60) samt Humlamaden. Hemmestorp sommarbyar är från början uppförda som fritidsboenden som succesivt har fått en allt större andel permanent boende, en utveckling som förväntas fortsätta. I Veberöd bor ca 4000 invånare. Viktiga målpunkter I Veberöd finns skola, förskola, idrottsplatser, vård, bibliotek, matbutik och service samt ytterligare busslinjer för regional pendling. I Hemmestorp finns Kulturens Östarp och Nämndemannagården båda i gång- och cykelvägens södra del. Längre söderut längs vägen nås orten Blentarp. I Humlamaden finns besöksnäring och scoutgård. Särskilt Kulturens Östarp utgör ett regionalt besöksmål och har sommartid många besökare bland annat från Lund. Kulturens Östarp kan antas locka relativt långväga besökare på cykel. Kommunal planering Som tidigare omnämnts ingår den aktuella vägsträckan i den regionala cykelvägsplanen för Skåne 04-05. Det finns inga övriga regionala planer som bedöms påverkar vägplanen. Sjöbo kommun Sjöbo kommuns översiktsplan identifierar den aktuella sträckan som utvecklingsområde för framtida cykelstråk mellan Blentarp och Veberöd med särskilt fokus på arbetspendling och el-cyklister. I övrigt anges området kring Hemmestorp som landsbygdsområde kategori vilket innebär en restriktiv förhållande till förändringar i den fysiska miljön och bebyggelse men visst utrymme för förtätning vid befintlig bebyggelse förutsatt att bymiljöerna inte förändras. I Sjöbo finns även en detaljplan, Hemmestorp 3: & 8:, utmed väg 740. Detaljplanen är antagen 00 och ger utrymme för 40 enfamiljs- eller parhus inom ett planområde om,7 hektar. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till väg 740 men anger markutnyttjandet som natur i planområdets norra del närmast vägen (här inryms även ett f.d. domänreservat) med Avrundat till tiotal, antalet folkbokförda per den 0 juni 07 enligt uppgift från Sjöbo kommun.

en specifikation om att det inom naturmark medges anläggning av gång- och cykelväg. Därmed bedöms ingen konflikt föreligga mellan detaljplanen och vägobjektet. Lunds kommun Lunds Kommun planerar för en gång- och cykelväg söder om väg 0. (Sjöbovägen), se Figur 4. från befintlig cykelväg i Veberöd (vinröda i Figur 4) till korsningen mellan väg 740 och 0.. Utredning om cykelväg Sjöbovägen (06-09-30) från Lunds kommun beskriver de övergripande dragen för denna gång- och cykelväg. Denna skall ansluta till cykelvägen längs väg 740 och de båda projekten bidrar tillsammans till att skapa en säker och sammanhållen cykelförbindelse mellan Hemmestorp sommarbyar och Veberöd. Figur 4 Karta över den sträcka som Lunds kommun planerar cykelväg på. Ur "Utredning om cykelväg Sjöbovägen", Lunds kommun (06). Lunds kommuns översiktsplan anger inga beslutade förändringar eller regleringar av den aktuella vägsträckan på väg 740 (ca 850 meter inom Lunds kommun). Inom kommunen finns det ett pågående arbete med att ta fram dels en ny översiktsplan och dels en fördjupad översiktsplan för Veberöd, efter kontakt med stadsbyggnadsförvaltningen bedöms dessa ej ha väsentlig påverkan på gång- och cykelvägsprojektet. Vidare har Lunds kommun inga beslutade detaljplaner i direkt anslutning till den aktuella vägsträckan eller som bedöms ha betydande påverkan på den. Närmaste detaljplan är Hasslemölla : från 0 vilken ligger i kantzonen av Veberöd tätort söder om Sjöbovägen, alltså utanför vägplanens påverkansområde. Detaljplanen möjliggör för ca 50 småhus om högst två våningar, utmed Sjöbovägen ges möjlighet till placering av uthus och garage. Den har ingen påverkan på den aktuella vägplanen och bedöms inte heller påverkas av kommunens planer på fortsättning av gång- och cykelvägen, vilket dock måste utredas av kommunen.

4.4. Landskap Figur 5: Båda bilderna visar typiska landskapsbild längs vägsträckan. Utredningsområdet ligger i vad som enligt Det skånska landsbygdsprogrammet ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv (007) räknas som låglänt dallandskap. De låglänta landskapen karaktäriseras av att de är lågt belägna, generellt under 50 m.ö.h., samt att de är flacka. De har också en tydlig karaktär av kontinuerligt brukande under lång tid. Det låglänta dallandskapet har vida och övervägande flacka dalar som omges av backlandskap eller höglänt landskap. Områdets marktäcke utgör en mosaik av markanvändningar och generellt har områdena en glesbygdskaraktär. Det låglänta dallandskap som den studerade vägsträckan ligger inom kallas Vombsjösänkan. Vombsjösänkans marktäckesmosaik ger betydande variation till dalen och dalsidorna i bakgrunden ger de olika elementen sammanhållning. Tallskogen, de öppna gräsmarkerna och vattendragen ger området sin särprägel. Området beskrivs vidare sakna en tydlig platskänsla. Däremot bedöms det som unikt i Skåne och dess karaktär bedöms vara hög. Figur 6: En av de platser där landskapet är mer öppet med utblick mot Klingavälsåns dalgång. Sjöbos översiktsplan talar om landskapets långa brukningskontinuitet där kommunens marker historiskt främst använts till betesmarker. Den aktuella sträckan kantas till största delen av skog. Det rör sig främst om tallplanteringar med inblandning av lövträd bland annat ek och björk. Skogsavsnitten har skiftande karaktär och olika typ av ljusgenomstrålning då de har varierande ålder och varierande grad av bryn och underskikt. På ett antal ställen, bland annat i början och slutet av sträckan, öppnar perspektivet upp sig mot det omgivande jordbrukslandskapet. Vägen är ca 6,5m bred vilket tillsammans med trädridåerna ger ett samlat, omfamnande och småskaligt intryck. Även i de öppna avsnitten är skogen närvarande som ridå vari vägens väldefinierade vägrumstunnel skapar en tydlig fokus- och riktningsgivare. Vägen har längs hela sträckan starka ledande kvalitéer. På ett antal ställen finns även bebyggelse nära vägen, denna är 3

dock gles och består främst av till synes ensamliggande hus vilket förstärker känslan av landsväg och skog. 4.5. Naturmiljö Merparten av vägsträckan kantas av skogsmiljö främst bestående av ung tallskog, vars naturvärden bedöms som tämligen begränsade. I det större landskapet utgör dock naturmiljön i området ett undantag och är därför intressant för bevarad biologisk mångfald. Nationella intressen Sandurområdet mellan Veberöd och Blentarp, i vilket vägplanen till fullo ligger, utgör riksintresse för naturvård (N 85, 000). Området har ett generellt skydd och bevarandevärde Vägsträckan som utreds kantas företrädesvis av barr och blandskog. Historiskt, främst 700-tal, har sanddriften varit stor vilket resulterat i ökat tallbestånd samt anpassningar av kulturhistoriskt värde. Den intressanta geologin med isälvsandur och dyner samt odlingslandskapet, naturbetesmarkerna och floran i området pekas ut som riksintressen som behöver skyddas. Utöver det generella skyddet finns naturreservatet Veberöds ljung i direkt anslutning till väg 740, på norra sidan om vägen, i närheten av korsningen med väg 0. (se Figur 6). De sandiga jordarna i området ger särskilda förutsättningar för flora och fauna liksom mycket skyddsvärda lövskogsmiljöer. Figur 7: Skyddsområden i utredningsområdet. För större storlek (högupplöst), se bilaga. I norr gränsar naturreservatet mot ytterligare ett naturreservat i Klingavälsåns dalgång som även utgör Natura 000 (se Figur 5). Natura 000-skyddet utgörs av två mestadels överlappande områden för fågellivs- respektive habitatskydd som även sträcker sig in i delar 4

av Veberöds ljung. Utredningsområdet utgör avrinningsområde till Klingavälsån (ca 600 meter nedströms) och inom vägplanens område finns en mindre bäck som rinner från Humlamaden, inom projektet kallad Humlamadsbäcken, och korsas av vägen (i trumma). Trumman är idag ca 0 meter lång, bedöms vara 000 mm, och har en, ur vatten- och naturmiljöhänseende sett, förhållandevis god utformning med förekomst av naturligt bottensubstrat och godtagbart djup. Bäckfåran och dess närområde är utpekade, särskilt söder om vägen, som en nyckelbiotop med såväl ängs- och hagmark och källpåverkad sumpskog. Då Klingavälsån är en del i Natura 000-området behöver eventuell påverkan i dess avrinningsområde beaktas. Inga andra vattendrag bedöms påverka vägplanen eller influeras av den. Lokala intressen Som ett led i vägplanen har en naturvärdesinventering (NVI) gjorts inom en zon på 50 meter från den befintliga vägen (se Figur 7). Merparten av vägsträckan kantas av skogsmiljö främst bestående av ung tallskog, naturvärdena i denna bedöms i inventeringen som tämligen begränsade. De största naturvärdena finns i de torra och sandiga gräsmarkerna i den norra delen av väg 740 där såväl flora som fauna innehåller värdefulla respektive rödlistade arter bland annat den starkt hotade (EN) Klubbfibblan. Gräsmarken håller dock på att sakta växa igen då den idag är ohävdad. Inom Veberöds ljung har vid naturvärdesinventering framförallt värdefullt fågelliv kunnat påvisas i vägens närhet. Utöver dessa områden är naturvärden påtagliga i ett parti med alsumpskog intill bäcken från Humlamaden. Figur 8: Resultat av naturvärdesinventeringen, områden med visst och påtagligt naturvärde är markerat med gult repsektive orange samt i de mindre kartorna nurmerade. De numrerade punktobjekten är identifierade skyddade arter i enlighet med numrerad lista. 5

Vägrenen uppbär generellt inte särskilt höga naturvärden med undantag dels för den norra vägrenen direkt utanför den betade delen av naturreservatet Veberöds ljung och dels refugerna i anslutning till korsningen med Sjöbovägen där den högsta tätheten av nektarväxter återfinns. I övrigt är det ganska få nektarväxter i vägrenen och på några platser finns det större bestånd invasiv blomsterlupin, särskilt intill Orehus i söder. I Humlamadsbäckens källpåverkade bäckfåra finns ett flertal signalarter. Källorna, där de högsta naturvärdena finns, ligger dock relativt långt från vägen (ca 40 meter). signalarterna gullpudra, källtuffmossa och vågig rutlungmossa finns intill källorna. Grönvitnattviol, som inte är lika knuten till källorna, växer omkring 6,5 meter från vägen (men 4,3 meter från släntfot). Grönvitnattviol är en orkidé som liksom alla orkidér är fridlyst i rödlistningskategoriseringen bedöms den som livskraftig. Inom området finns, på södra sidan, ett före detta domänreservat som utgjort ett frivilligt avsättningsområde. Domänreservatens juridiska skydd upphörde i samband med att Domänverket avvecklades i mitten av 900-talet. Vissa reservat upptogs då som naturreservat men så är ej fallet med det aktuella domänreservatet som därför idag saknar juridiskt skydd. På platsen finns idag dels en detaljplan och dels ett av länsstyrelsen upprättat naturvårdsområde för Ryl. Inventeringen visar att området domineras av något äldre tallbestånd uppblandat med björk. I området finns även förekomst av revlummer (arten är fridlyst, bedömd som livskraftig, LC). Sammantaget bedöms därför området ha ett visst naturvärde. Ryl har eftersökts men inte kunnat påträffas på platsen och har tidigare rapporterats som eftersökt men ej återfunnen den bedöms därför sannolikt vara utgången. Med andra ord tycks Ryl inte längre växa på platsen. Tabell. Vid naturvärdesintenveringen funna signalarter och rödlistade arter. Svenskt namn Latinskt namn Fridlysning/Signalart/Rödlistnings kategori Grönvit nattviol Platanthera chlorantha Fridlyst signalart. Knuten till Källpåverkad skog Gullpudra Chrysosplenium alternifolium Signalart Källpåverkad skog Hedblomster Helichrysum arenarium Fridlyst & sårbar (VU). Torr gräsmark Källtuffmossa Cratoneuron filicinum Signalart Källpåverkad skog Revlummer Lycopodium annotinum Fridlyst signalart Skog Spillkråka Dryocopus martius Fridlyst & nära hotad (NT) Skog Tofsmes Lophophanes cristatus Fridlyst signalart Barrskog Trädlärka Lullula arborea Fridlyst signalart Trädpiplärka Anthus trivialis Fridlyst signalart Trädbevuxen betesmark Trädbevuxen betesmark 6

Svenskt namn Latinskt namn Fridlysning/Signalart/Rödlistnings kategori Vågig rutlungmossa Conocephalum salebrosum Signalart Knuten till Källpåverkad skog Ängsnycklar Dactylorhiza incarnata Fridlyst signalart Gräsmark Ängsnätfjäril Melitaea cinxia Nära hotad (NT) Torr gräsmark Tabell. Rödlistade arter i övrigt som är kända från den planerade gång- och cykelbanans sträckning men ej kunnat konstateras vid inventering. Svenskt namn Latinskt namn Fridlysning/Rödlistningskategori Knuten till Bredbrämad bastardsvärmare Zygaena lonicerae Nära hotad (NT) Gräsmark Hedpärlemorfjäril Argynnis niobe Nära hotad (NT) Gräsmark Hedsidenbi Colletes fodiens Nära hotad (NT) Gräsmark Klubbfibbla Arnosera minima Starkt hotad (EN) Sandig gräsmark Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae Nära hotad (NT) Gräsmark Storfibblebi Panurgus banksianus Nära hotad (NT) Gräsmark Åkerväddsantennmal Nemophora metallica Sårbar (VU) Gräsmark Ängsmetallvinge Adscita statices Nära hotad (NT) Gräsmark 4.6. Boendemiljö På båda sidor om vägen finns det bostadsfastigheter i direkt anslutning till vägen. På södra sidan rör det sig om tre fastigheter där två av husen ligger nära vägen varav ett mycket nära. På norra sidan rör det sig om cirka sju-åtta fastigheter men bostadshusen ligger generellt något längre ifrån vägen. För samtliga boende i Hemmestorps sommarbyar kan vägen antas nyttjas frekvent och vara en del av deras vardagslandskap. Figur 9: Fastigheterna (t v) Veberöd 7:, (mitten) 7:6 och (t h) Hemmestorp 5:3 är de bostadsfsatigheter som på södra sidan ligger i direkt anslutning till vägen. 7

4.7. Rekreation & friluftsliv Nationella intressen Romelåsens sjö och åslandskap är i miljöbalken 4 kap sedan 975 utpekat som ett av 3 primära rekreationsområden i Sverige. Utpekandet beror på Romelåsens stora natur- och kulturmiljövärden samt områdets storlek och närheten till storstadsområdet i sydvästra Skåne. För att värna området har de berörda kommunerna: Lund, Malmö, Sjöbo, Skurup, Svedala, Trelleborg och Ystad tillsammans med Region Skåne bildat Romelås- och Sjölandskapskommittén (RÅSK). Länsstyrelsens officiella gräns för området går tydligt söder om Hemmestorp Fure & Björke och är därmed utanför planområdet i detta projekt. Den gräns som RÅSK arbetar utifrån använder dock väg 740 som gräns. Vidare kan nämnas att även Klingavälsåns dalgång norr om planområdet är intressant ur rekreations- och friluftslivshänseende. Lokala intressen Kulturens Östarp är ett frilufts- och hembygdsmuseum som ägs och drivs av Lunds kommun. Flera av husen har sitt ursprung från tidigt 800-tal och ytterligare hus har kompletterats enligt gammal stil under tidigt 900-tal. På gården finns såväl lantrasdjur som en klassisk trädgård. Museet utgör ett viktigt besöksmål, särskilt sommartid för invånare i såväl Lund som andra delar av Skåne. Sammantaget bedöms området som intressant ur frilufts- och rekreationshänseende. Därtill kommer det faktum att bebyggelsen i Hemmestorp är etablerad som fritidshus och fortfarande i viss utsträckning används på detta vis. 4.8. Naturresurser God hushållning med de resurser som mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt utgör, är en del av miljöbalkens grundläggande mål ( kapitlet miljöbalken). De generella hushållningsbestämmelserna, det vill säga mark- och vattenområden ska användas på lämpligaste sättet, gäller överallt. Att hushålla med naturresurser syftar till att säkra ett långsiktigt nyttjande av förnybara och icke förnybara naturresurser. Till naturresurserna räknas bland annat de areella näringarna som jord- och skogsbruk. Merparten av sträckan kantas av skog vilken mestadels brukas inom skogsbruket därutöver nyttjas mindre delsträckor som åker respektive naturbetesmark. Norr om vägsträckningen återfinns Hemmestorps gamla byläge samt de numera utskiftade gårdarna. Söder om vägområdet är markerna mindre intensivt brukad. Tallskogarna i området är planterad och brukad. 4.9. Byggnadstekniska förutsättningar Geologi Sandurområdet mellan Veberöd och Blentarp kännetecknas av Romelåsens förkastningsbrant samt flygsanddrift. Som beskrivits under 4.5 naturmiljö leder de geologiska förutsättningarna till en gynnsam naturmiljö som är skyddad. 8

Figur 0:Utdrag från SGUs jordartskarta :5 000. Inom utredningsområdet är den huvudsakliga jordarten isälvssediment. Ett mindre parti av svämsediment, bestående av sand, förekommer nordväst om Hemmestorps björke. Vid Hemmestorps fure förekommer ett parti där isälvssedimenten överlagras av flygsand. I den östliga delen av utredningsområdet, i anslutning till Orehusabäcken, förekommer ett parti med kärrtorv. Figur : Utdrag ur SGU:s jorddjupskarta. 9

Jorddjupet inom utredningsområdet varierar mellan 30-50 m i den nordvästra samt den sydöstra delen. I den centrala delen uppgår jorddjupet till över 50 m. Berggrunden inom utredningsområdet utgörs av kvarts-fältspatrik sedimentär berggrund (sandsten, gråvacka m.m.). Geotekniska förhållanden Geotekniska undersökningar har utförts och resultaten har sammanställts i en undersökningsrapport tillhörande denna vägplan och arbetas in i de projekterade lösningarna. De geotekniska undersökningarna visar att dominerande jordarter inom det aktuella området utgörs av sandig mulljord/mullhaltig sand som överlagrar sand. Den sandiga mulljorden/mullhaltiga sanden har en mäktighet som varierar mellan 0, och 0,3 m. Ställvis förekommer fyllnadsmaterial längs med sträckan. Fyllnadsmaterialet utgörs av sandig mulljord som överlagrar sand. Marken i utredningsområdet bedöms inte ge upphov till några byggnadstekniska svårigheter. Geohydrologiska förhållanden Längs med den undersökta sträckan har tre grundvattenrör installerats. I endast ett av rörenhar grundvatten noterats (röret betecknas AF8_GV). I det aktuella röret ligger grundvattenytan ca 3 m under befintlig markyta. I samband med skruvprovtagningar observerades fri vattenyta i provtagningshålen. I majoriteten av dessa kunde inget vatten noteras. Undantaget är undersökningspunkterna AF5, AF6 samt AF34 där fri vattenyta noterades på mellan,3 och,5 m djup under befintlig markyta. Ledningar Längs väg 740 södra sida ligger ett paket med ledningar, såsom spillvatten- och vattenledningar, fiber-, el- och teleledningar. Ledningarna korsar väg 740 på ett flertal ställen för att ansluta till bostadsfastigheter på vägens norra sida. 0

5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.. Val av lokalisering Trafikverket har beslutat att förlägga gång- och cykelvägen på södra sidan av väg 740. En redogörelse för konsekvenser och effekter vid de olika alternativa sträckningarna går att finna i beslutsunderlag för val av lokalisering, standard, utformning och avvägning mellan intressen daterad 3 oktober 07. I beslutsunderlaget utreds anläggande av gångoch cykelvägen på norra respektive södra sidan av väg 740. I framtagandet av underlaget har även alternativ som korsar vägen studerats men avskrivits. Kortfattat så är det starkaste argumentet emot anläggande av gång- och cykelvägen på norra sidan att detta skulle kräva ett markintrång i naturreservatet Veberöds Ljung. De största fördelarna med anläggandet på södra sidan är att gång- och cykelvägen ej behöver korsa bilvägen för anslutning mot Veberöd samt att det är klart fler boende i Hemmestorps sommarbyar söder om vägen och därmed bättre tillgänglighet. I beslutsunderlaget har aspekterna måluppfyllnad, omgivningspåverkan på landskapet, kultur- och naturmiljö, boendemiljö och naturresurser samt byggskedet och kostnad studerats. Sammantaget är bedömningen att anläggning på norra sidan innebär generellt större negativ områdespåverkan samt sämre måluppfyllnad. Efter översiktlig utredning har de lösningar som innebär att väg 740 korsas inte bedömts innebära bättre måluppfyllnad eller mindre negativ områdespåverkan än de två huvudalternativen. Därför har lösningar som innebär att väg 740 korsas avskrivits. Korsande lösningar anses inte heller tillräckligt gena och attraktivt eller med hänsyn till vägens trafikflöde och hastighet ansetts tillräckligt trygga och trafiksäkra. Att passera bakom enskilda fastigheter eller bostadshus för att minska intrånget på dessa har inte bedömts genomförbart eller gynnsamt. 5.. Val av utformning Gång- och cykelvägen kommer vara ca 3,3 km lång. Då gång- och cykelvägen går på landsbygden och främst i skogsmiljö kan den oftast hålla sin normalsektion. Merparten av sträckan (såkallad normalsektion ) är gång- och cykelväg,5 m bred och ligger åtskild från väg 740 med en 3 m bred ej hårdgjord skiljeremsa. Utanför gång- och cykelvägen finns i skärningssektion dike och därefter ytterslänter med lutning : för att möta terrängen. Då gång- och cykelvägen går på bank ansluter den mot terräng med slänter i lutning :3. Figur Så kallad normalsektion, 3 meter skiljeremsa,,5 meter gång- och cykelväg samt bakslänt som varierar beroende på omlandet. Se bilaga.

Släntlutningen är brantas möjliga som tillåts enligt VGU standard utan krav på räcke vilket krävt breddad stödremsa och upplevs mindre tryggt. Gång- och cykelvägen har i höjdled placerats mellan vägens höjd och den omgivande terrängen för att på så sätt minska markintrånget så mycket som möjligt samtidigt som gång- och cykelvägen utformas så att den inte ger ett markant avtryck i landskapet. I ett antal punkter kan gång- och cykelvägen inte hålla sin bredd om,5 meter eftersom omgivningen kräver extra hänsyn. Detta sker i tre punkter längs sträckan och i dessa används istället en smalare sektion, anpassad till platsen. Det första punkten som behöver en smalare sektion infaller vid sektion 0/590 i passagen förbi de båda fastigheterna Veberöd 7: och 7:6. Här är gång- och cykelväg fortsatt,5 m bred men skiljs från väg 740 genom ett,0 m brett stensatt skåldike. Gång- och cykelvägen i denna typ av sektion avvattnas mot skåldiket och behöver därmed inget dike på utsidan av sektionen. Därefter återgår sektionen till skiljeremsa om 3 m igen innan den i sektion 0/905 når passagen av Humlamadsbäcken. Vattnet, bäckfåran och alsumpskogen runtomkring den är känsligliga naturmiljöer som har skydd. För att minimera förlängningen av trumman smalnas sektionen av. Gång- och cykelvägens bredd krymps över en kort sträcka till endast m och den åtskiljs från väg 740 genom till exempel en förhöjning och 0 cm kantsten. Utanför gång- och cykelvägen anläggs ett gemensamt avkörningsskydd, såsom rörräcke, för både bilister och cyklister innan en slänt i : lutning tar vid ner mot trumman och bäcken. Sektionen återgår därefter till bredden,5 meter med skiljeremsa om 3 meter innan den åter igen smalnar av i sektion /330 där den passera spillvattenpumpstation och fastighet Hemmestorp 5:3. Här är det boningshusets läge nära vägen och begränsning av markintrång som gör den smala sektionen nödvändig. Gång- och cykelvägen smalnas av till m bred och skiljs från väg 740 med förhöjning och 0 cm kantsten. Resterande del av sträckan till avslutet mot Nämndemansvägen går gång- och cykelvägen med endast små variationer från normalsektionen om,5 meter bredd och 3 meter skiljeremsa. Anslutningar Anslutningen från Sjöbovägen sker i det läge som idag upptas av ett högersvängfält från Sjöbovägen till väg 740. Svängfältet upphör att vara en del av biltrafikens anläggning och gång- och cykelvägen placeras längs med dess ytterkant medan överflödig asfalt mot väg 740 rivs upp. På Sjöbovägen ansluts gång- och cykelvägen till planerad framtida kommunal gång- och cykelväg alternativt till vägrenen i avvaktan på färdigställande.

Figur 3: Anslutning mot Sjöbovägen. Befintligt högersvängfält tas bort och på denna plats uppförs gång- och cykelvägen. Se illustrationskarta 0M050. Vid Nämndemansvägen avslutas gång- och cykelvägen i en tvär vinkel mot denna i linje med Nämndemansvägens östra sida. Det innebär att gång- och cykelvägen korsar vinkelrät mot väg 740. Gång- och cykelvägens anslutning har rundats av med mjuka radier som bildar en trattform mot väg 740 för att bli mer tillgängligt för cyklister som ansluter från blandtrafik på väg 740 respektive Nämndemansvägen. Vid vägar som ansluter till väg 740 på norra sidan utan motstående väg på södra sidan om väg 740 uppförs en hårdgjord yta mellan väg 740 och gång- och cykelvägen så att fotgängare och cyklister enkelt kan korsa över till gång- och cykelvägen. Övergångsställe eller anordnad cykelöverfart är ej aktuellt. Fordon tillåts köra på gång- och cykelvägen där denna korsar tillfartsväg. Vid tre tillfartsvägar på södra sidan görs gång- och cykelvägen indragen så att en bil kan stå mellan gång- och cykelvägen och väg 740 innan den kör ut på den större vägen. Det tre tillfartsvägarna är infarten till Hemmestorp Björke, Hemmestorp Fure och Kulturens Östarp. Gestaltningsprinciper Gång- och cykelvägen bör placeras så att den passar in i och följer det omgivande landskapets topografi och skala. Lösningen ska upplevas som en del av landskapet och det ska kännas naturligt och smidigt att använda den. Det är eftersträvansvärt att minska skiljeremsans bredd från de tre meter som föreslås i detta skede eftersom det skulle minska den negativa påverkan på landskapsbilden. Där gång- och cykelvägen har en skiljeremsa mot väg 740 ska denna planteras med ängsfröblandning med fröer typiska för blommande och artrik skogsmiljö. Traditionella och hotade växer tillsammans med både de hotade och blommande arter som finns på platsen idag kan med fördel användas. På platsen finns bland annat de hotade arterna hedblomster och revlummer medan befintliga blommande arter tillexempel är midsommarblomster. Befintliga invasiva arter, som lupin, bör tas bort och deras spridning förhindras genom att jordmassor från områden där blomsterlupin kan konstateras behandlas som förorenade. 3

Där gång- och cykelvägen går mycket nära befintlig bostadsbebyggelse byggs denna med en smal sektion, det vill säga att den byggs med mycket smal eller helt utan skiljeremsa. Detta kan göras antingen med ett stensatt skåldike (ca m brett) eller med förhöjd kantsten 0 över körbanan. Genom detta och mjuka radier i förändringen mellan gång- och cykelväg med och utan skiljeremsa bör gång- och cykelvägen hanterar befintliga trädgårdar så varsamt som möjligt. Där gång- och cykelvägen dras in för en korsning med anslutande väg till väg 740 (sker med tre infartsvägar) görs detta med mjuka radier som upplevs naturliga. Det kan även vara aktuellt att röja träd runt dessa korningar för bättre siktrelationer. Diken görs så smala och små som möjligt för att sektionen och ingreppet ska bli så små som möjligt. Både diken och impedimentsytor sås på samma sätt som skiljeremsan. 5.3. Avvattning Dagvatten från ny gång- och cykelväg kommer att omhändertas via ytinfiltration i bankslänter och diken. Detta underlättas av en gynnsam geologi med underliggande lager av sand och grus. 5.4. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Några särskilda skyddsåtgärder föreslås ej i vägplanen. 4

6. Effekter och konsekvenser av projektet I detta kapitel beskrivs effekterna och konsekvenserna som förväntas vid anläggandet av en ny gång- och cykelväg längs väg 740 mellan Sjöbovägen (0.) och korsningen med Nämndemansvägen. Kapitlet kompletterar kapitel 5, förutsättningar, och har huvudsakligen samma rubrikområden som detta kapitel. 6.. Trafik och användargrupper Cyklister och gående kommer att få en avseendevärd förbättring med avseende på tillgänglighet, trygghet och säkerhet längsmed vägen. Gående och cyklande till busshållplatser kommer att påverkas på ett positivt sätt. Övriga transportslag kommer inte att påverkas. Utbyggnad av gång- och cykelvägen bedöms kunna öka cyklandet med 5 % längsmed vägen. Passagemöjligheterna över väg 740 kommer inte att förändras, och effekterna av utbygganden förväntas bli neutral. 6.. Lokalsamhälle och regional utveckling Gång- och cykelvägen ligger i linje med den regionala cykelvägsplanen och Sjöbos översiktsplan. Ingen av detaljplanerna som beskrivits i avsnitt 5.3.3 bedöms påverkas av vägplanen. Detaljplan Hemmestorp 3: och 8: ligger i direkt anslutning till befintligt vägrum och gång- och cykelvägen kommer därmed anläggas inom planen. Den aktuella marken anges till natur som markanvändning och inom denna specificeras att gång- och cykelväg får anläggas. Vägplanen innebär sammantaget ingen negativ inverkan på någon antagen eller pågående plan utan ligger istället i linje med de aktuella planerna. Anläggandet av en gång- och cykelväg ökar tillgängligheten till såväl boende i närområdet som målpunkter längs sträckan. Den positiva effekten på tillgänglighet bedöms dock som större för boende på södra än norra sidan om vägen. Vägplanen bedöms sammantaget ha en positiv inverkan på lokalsamhället. 6.3. Landskap Landskapsbilden längs med den utpekade sträckan kommer påverkas negativt av gång- och cykelvägen, vägrummet kommer att bli större än idag. En bred skiljeremsa mellan vägen och gång- och cykelvägen bedöms bidra till en negativ påverkan på landskapsbilden då en sådan både ger väganläggningen ett mer storskaligt utseende och riskerar att försvaga eller förstöra vägrummets tydlighet och dess riktningsgivande kvalitéer. 6.4. Naturmiljö Generellt sätt kommer byggandet av gång- och cykelvägens påverkan på naturmiljön innebära att ett intrång görs i skogs- och ängsmarkerna längs sträckan på en ungefärlig bredd av ungefärliga 8 till meter och träd i den yttersta skogskanten kommer behöva huggas ner. Detta leder till att en ny skogskant bildas och de träd som får utgöra skogsbryn och ta emot vind inte har samma motståndskraft mot detta då de har stått skyddade av andra träd. Detta kan innebära att fler träd fälls omkull i en storm. Tre områden som identifierats i naturvärdesinventeringen (NVI) berörs av vägplanen: sumpskogen vid Humlamadsbäckens bäckfåra (NVI objekt 8), domänreservatet för Ryl (NVI 5

objekt 9) samt den ohävdade gräsmarken (NVI objekt 4 & 5). I samtliga av dess finns även enskilda individer av skyddade arter registrerade. Humlamadsbäcken har primärt två naturvärden, sammantaget bedöms den till naturvärdesklass 3 av 5 vilket innebär påtagligt naturvärde ( är den högsta nivån i klassningen). Dels bäcken i sig självt som vattenmiljö och recipient till Natura 000 skyddade Klingavälsån. Dels utgör bäckfåran som källpåverkad sumpskog en nyckelbiotop med flera signalarter. Humlamadsbäcken påverkas genom förlängning av trumma, markintrång i form av utvidgat vägrum och slänt samt risk för grumling under byggtiden. Åtgärder för att minimera grumling skall vidtas i byggskedet. Vattenmiljön påverkas främst av förändring av trumman samt grumling. Trumman har idag en godtagbar utformning och denna förväntas inte förändras vid anläggandet av en ny förlängning. Den nya trumförlängningen skall utformas på ett likartat sätt som befintlig trumma avseende läge i höjd, riktning och storlek så att vattenmiljön ej skadas. Trots det innebär längden på trumman en försämring då ljusinsläppet i vattenpassagen blir mindre. Grumling förekommer under byggtid och innebär att markarbete och anläggning av trumma rör upp sand och jordsediment vilket ökar partikelmängden i vattnet och minskar dess ljusgenomsläpplighet. Grumling är generellt negativt för vattenlevande organismer och färdas nedströms. I byggskedet bör åtgärder vidtas för att minska risken för grumling och dess negativa effekter. Klingavälsån bedöms inte påverkas då avståndet om 600 meter är betydande i förhållande till Humlamadsbäckens storlek och flöde. Påverkan bedöms bli lokal. Bäckfåran påverkas genom markintrång. Källflödena, där de högsta naturvärdena finns, ligger på omkring 40 meters avstånd från befintlig väg och därför bedöms de ej påverkas. Grönvitnattviol har dock identifierats på plats som är nära (,3 m) den föreslagna släntfoten och vägplanens gräns (idag 4,3 meter). Därmed bedöms Grönvitnattviol vara i riskzonen för negativ påverkan och det är viktigt att hänsyn tas i byggskedet. Det tidigare domänreservatet för Ryl bedöms inte innehålla Ryl men har ett högre naturvärde än omkringliggande skog. Detta eftersom området varit obrukad under en längre tid och därmed dels innehåller äldre träd samt en blandning av löv- och barrträd. Området har bedömts till naturvärdesklass 4, visst naturvärde. Revlummern som identifierats växer på ett avstånd om ca 0-5 meter från vägen och bedöms inte påverkas. Vägplanen tar en del av området i anspråk närmast vägen och medför därmed en begränsad negativ inverkan. Åverkan bedöms dock som relativt liten i relation till objektets värde. Området av ohävdad sandig gräsmark är klassat till påtagligt respektive visst naturvärde (nivå 3 & 4). Gång- och cykelvägen kommer att anläggas inom området med en bredd om ca 8- meter, eller 900 m. De individer av skyddade arterna som funnits i området ligger utanför vägplanens markintrång och bedöms därför inte påverkas. Området är totalt sett förhållandevis stort och markintrånget i relation till detta relativt litet. Gräsmarkerna är idag ohävdade vilket leder till sakta försämring av naturvärdena. En bättre skötsel av naturområdet skulle höja områdets värden och vida överstiga den negativa effekt som markintrånget av gång- och cykelvägen medför. Intensifierad skötsel och anläggandet av gång- och cykelvägen är dock orelaterade till varandra, Trafikverket kan inte påverka hur områdets sköts, då marken ägs av annan part. I allmänhet längs med vägsträckan är naturvärdena låga. Sammantaget bedöms projektet innebära en viss negativ påverkan på naturmiljön, men ingreppet bedöms inte betydande. 6

6.5. Boendemiljö Generellt innebär anläggandet av gång- och cykelvägen en ökad tillgänglighet och höjd attraktivitet för gående och cyklister boende i närområdet. De tre fastigheter som på södra sidan ligger i direkt anslutning av vägen påverkas dock negativt då vägplanen innebär ett intrång i deras bostadsfastigheter. Vägplanen förväntas därför ha negativ inverkan på boendemiljön för boende i dessa tre fastigheterna. För att minska markintrånget och den negativa inverkan har cykelvägen anpassats med en smalare sektion. För de bostadsfastigheter som ligger närmast vägen på norra sidan innebär vägplanen inget ingrepp i deras fastigheter. den positiva effekten bedöms dock som lägre eftersom de förväntas antingen färdas i vägrenen på norra sidan till närmsta trygga anslutning eller korsa vägen på ej rekommenderad plats. I båda fallen innebär det är en förbättring mot nuvarande situation. Under avsnittet boendemiljö beskrivs normalt buller, vibrationer och luftkvalité samt barriäreffekter kopplat till väg och järnväg i närområdet. Eftersom gång- och cykelvägen ej bedöms påverka dessa värden nämnvärt har bedömning av värdena avgränsats bort från projektet. 6.6. Friluftsliv Riksintresse för friluftsliv innebär att inga ingrepp får ske som kan påtagligt skada områdets natur- eller kulturvärden. Anläggandet av en gång- och cykelväg ökar tillgängligheten för området och förenklar för fritidsresor, särskilt till Kulturens Östarp. Anläggandet av en gång- och cykelväg längs med befintlig väg bedöms i större utsträckning vara gynnsamt för områdets friluftsliv än skadande för natur- och kulturmiljö. Sammantaget bedöms därför projektet ha en positiv påverkan på friluftsliv. 6.7. Naturresurser Placerandet av gång- och cykelvägen på södra sidan av väg 740 kommer att ta skogsmark i anspråk, som beskrivits under förutsättningskapitlet så är markerna mindre intensivt brukade och utgör inte storskaliga rationella skogsbruk. Byggandet av gång- och cykelvägen kommer innebära urschaktning och fyllning av massor. Höjden på gång- och cykelvägen har anpassats för att få en höjd i landskapet som innebär ett måttligt intrång och också att inte mer mark än nödvändigt behöver tas i anspråk. 6.8. Livscykelkostnadsutredning Med syftet att klargöra och motivera val av material- och utformningslösningar har en livscykelanalysutredning gjorts. Utredningen har gjorts som en livscykelbedömning vilket innebär att konsekvenser av åtgärdsval bedöms ur ett helhetsperspektiv som innefattar både bygg- och driftskede och där beräkningar av kostnader inte nödvändigtvis ingår. Motivet till att inte göra en Livscykelskostnadsanalys är att projektets art och komplexitet samt de val och alternativ som är aktuella går att bedöma utan exakta kalkyler. Specifikt ingår inga traditionellt kostnadsdrivande delar så som konstbyggnader eller nya alternativa dragningar i obruten mark. 7

För väg 740 har områdena vägunderhåll, markskötsel, VA och dikesbeklädning speciellt bedömts som aktuella att behandla i utredningen. För övriga områden har det inte bedömts finnas val eller alternativ där en livscykelutredning är applicerbar. Utredningen har gjorts som en livscykelbedömning vilket innebär att konsekvenser av åtgärdsval bedöms ur ett helhetsperspektiv som innefattar både bygg- och driftskede och där beräkningar av kostnader inte nödvändigtvis ingår. Följande val anses vara kostnadspåverkande ur ett LCC-perspektiv, dvs att kostnaden ökar på någon av delarna byggande, drift, reinvestering och avveckling. Alternativt att dessa val innebär en merkostnad i driftskedet antingen av nyanlagda cykelvägen eller befintliga anläggningar. Gång- och cykelvägen går i huvudsak parallellt med väg 740 med skiljeremsa enligt standard och med en bredd på maximalt 3 meter. Skiljeremsan föreslås sås med ängsfröblandningar. Motivet till att så med ängsfröblandningar är att ytorna bättre ska passa in i landskapsbilden. Att så ytan är en LCC-mässigt dyrare lösning än om en hårdgjord yta hade valts. I jämförelse med ett val av traditionell grässådd skiljer sig skötseln åt i antalet gånger per säsong som ytan behöver slås respektive klippas. En traditionell grässådd klipps vanligtvis gång/månad under en säsong på ca 6 månader medan ängsyta endast slås en gång per säsong. Ett val med sådd av ängsfröblandningar kräver även att bortforsling och kompostering av växtmaterial sker. Kostnaden ur ett LCC-perspektiv bedöms i det här läget som jämbördig med den för grässådd. På de tre platser där gång- och cykelvägen, på grund av omkringliggande fastigheter, går i en trängre sektion utan skiljeremsa uppstår möjligen en högre kostnad i driftskedet i och med att snöröjning av vägen behöver ske samordnat med cykelvägen. Snö kommer att vara i behov av bortforsling från gång- och cykelvägen så att tillräcklig sektion är tillgänglig för att inte utgöra hinder för cyklister och fotgängare på gång- och cykelvägen. Vid passage av Humlamadsbäcken anläggs ett räcke i gång- och cykelvägens utkant. Räcket innebär en tillkommande anläggningsdel som ökar kostnaden för drift och underhåll marginellt men som kan innebära att åtkomst försvåras. Motivet är att räcket fungerar som avkörningsskydd både för bilar och cyklister. Diken, som behövs för att klara avvattning från den adderade hårdgjorda ytan, besås med ängsfröblandning. Detta är en LCC-mässigt dyrare lösning än grässådd eller grus då slagning samt bortforsling och kompostering av växtmaterial behövs. Valet motiveras av en bättre inpassning i landskapsbilden. Samma resonemang är giltigt även för sidoområden och skärningar. Det finns även ett par punkter som ur ett LCC-perspektiv bör följa med i det vidare arbetet. Den ledningsomläggning som eventuellt är aktuell för kommunal spillvattenledning kan medföra en ökad driftkostnad ifall brunnar placeras i gång- och cykelbanan. Vidare finns det en fastighet där intrång görs och där infiltration till enskilt avlopp eventuellt behöver byggas om. Alternativt kan infiltration göras på granntomt i en servitutslösning. Den sistnämnda punkten analyseras inte i den här utredningen men förväntas kunna ge olika nivåer av LCC. 6.9. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Inga indirekta och samverkande effekter och konsekvenser har identifierats i detta projekt. 8

6.0. Påverkan under byggnadstiden Byggnationen av gång- och cykelvägen kommer att påverka trafiken och framkomligheten på väg 740. Bullernivån kommer att höjas under byggtiden som beräknas till cirka 4 månader. Buller från schakt och transporter kommer endast att pågå dagtid och omfattas av riktvärden för buller enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser, NFS 004:5. De fastigheter som ligger närmast vägen kan komma att beröras av vibrationer vid packnings- och beläggningsarbeten varför det föreslås att besiktningar av fastigheter inom 50 m från planerad gång- och cykelväg utförs före och efter entreprenadens genomförande. Vibrationsmätare föreslås sättas upp i fastigheter inom riskzonen på 50 m från planerad gång- och cykelväg. För att minimera riskerna för grumling i Humlamadsbäcken ska särskilt kontrollprogram för riskfyllda arbeten upprättas av entreprenören. 9

7. Samlad bedömning I detta kapitel redovisas en bedömning av överensstämmelse och bidrag till de transportpolitiska målen och miljökvalitetsmålen. Den samlade bedömningen omfattar även en sammanställning av konsekvenser. 7.. Sammanställning av planens konsekvenser Byggandet av gång- och cykelvägen kommer innebära förbättringar för trafiksäkerheten på väg 740. Projektet innebär små konsekvenser med avseende på människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Litet ny mark behöver tas i anspråk, och anspråket görs i anslutning till befintligt vägområde. Vissa intrång på tomtmark kommer att göras. Träd kommer att behöva tas ner. Störst konsekvenser bedöms uppkomma under byggtiden då störningen av trafiken på väg 740 och för de boende bedöms bli som störst. Sammanfattningsvis kan sägas att konsekvenserna för miljön bedöms bli små. Projektet innebär flera positiva konsekvenser såsom att tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar på sträckan. 7.. Överensstämmelse med transportpolitiska mål Funktionsmål - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov. Byggandet av en separerad gång- och cykelväg ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter vilket är positivt för funktionsmålet. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Byggandet av en separerad gång- och cykelväg ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter vilket är positivt för hänsynsmålet. 7.3. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har beslutat om 6 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Miljökvalitetsmålen delas in i generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Skånes miljömål Länsstyrelsen i Skåne har i uppdrag av regeringen att i samarbete med skånska aktörer, såsom t ex kommuner, Region Skåne och Trafikverket, arbeta för att miljömålen nås. Sedan 03 utgör Skånes miljömål samma som de nationella målen: Generationsmålet som är ett övergripande mål som anger inriktningen för samhällsomställningen som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. 30

Miljökvalitetsmålen (6, varav 5 gäller för Skåne) beskriver det tillstånd i miljön som arbetet ska sikta mot den kvalitet miljön ska ha. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Skånes utmaningar, det vill säga största miljöproblemen i Skåne bedöms, av Länsstyrelsen, vara: Hållbara transporter i Skåne: Minska utsläpp av klimatgaser, miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från vägtrafiken. Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag: Minska utsläpp av miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från jordbruket. Skydd av Skånes natur- och kulturvärden: Öka den biologiska mångfalden och bevara kulturmiljöer som hotas av ett ohållbart nyttjande eller av strukturomvandlingar inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Hållbar konsumtion i Skåne: Minska miljögifter i samhället, till exempel i varor, avfall och slam. Hushållning med Skånes mark och vattenresurser: Minska exploatering av mark och landskap, till exempel när man anlägger infrastruktur och bebyggelse. Dessa utmaningar ligger till grund för skånska åtgärder för miljömålen. För att uppnå miljömålen behöver arbetet göras på flera fronter, av myndigheter, intresseorganisationer, privatpersoner och företag. Länsstyrelsen har en samordnande roll och har tagit fram åtgärdsprogrammet Skånska åtgärder för miljömålen. Programmet innehåller 77 åtgärder som kan genomföras till år 00 för att förbättra förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen i länet. För respektive åtgärd finns en huvudaktör och medaktörer för genomförandet. Åtgärder som Trafikverket är huvudaktör eller medaktör till som är relevanta för detta projekt är: Hållbara transporter i Skåne: Attraktivare kollektivtrafik för ökat kollektivtrafikresande. Trafikverket är medaktör. En separat gång- och cykelväg längs 740förbättrar möjligheten för de boende att gå eller cykla till busshållplatser och busstation i Veberöd. Stärkt infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Trafikverket är medaktör. En separat gång- och cykelväg längs 740 utgör i sig en stärkt infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Skydd av Skånes natur- och kulturvärden Minskad påverkan från hårdgjorda ytor. Trafikverket är huvudaktör tillsammans med kommuner. En separat gång- och cykelväg medför att andelen hårdgjorda ytor ökar vilket är motsatsen till åtgärden. Byggandet av gång- och cykelvägen förbättrar dock hanteringen av vägdagvatten från befintlig väg, då ett nytt dike erfordras i samband med gång- och cykelvägen. Naturvårdsanpassad skötsel av vägrenar, banvallar och kraftledningsgator. Trafikverket är huvudaktör tillsammans med kraftbolag, kommuner och markägare. 3

Vid utformningen av vägrenar och återställande av dessa längs gång- och cykelvägen kommer denna åtgärd att tas i beaktande. Förhindra spridning av invasiva främmande arter. Trafikverket är medaktör. Vid utformningen av vägrenar och återställande av dessa längs gång- och cykelvägen kommer denna åtgärd att tas i beaktande. 3

8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden Detta kapitel sammanfattar kort vägplanens påverkan på hänsynsregler och miljökvalitetsnormer. En beskrivning av påverkan på hushållningsbestämmelserna beskrivs också. 8.. Påverkan på hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna återfinns i kap. Miljöbalken och är grundläggande för den som utför eller planerar att utföra något som påverkar eller riskerar att påverka människors hälsa eller miljön. Bevisbörderegeln - verksamhetsutövaren har bevisbördan. MKB-processen är en led i uppfyllelsen av bevisbördsregeln som innebär att verksamhetsutövaren ska visa att hänsynsreglerna uppfylls. (Processen kallas MKB-processen även om en MKB inte tas fram.) Kunskapskravet - man ska veta vad man gör så att man inte stör Planprocessen enligt väglagen borgar för god kunskap om vägplanens förutsättningar, effekter och eventuella konsekvenser. 3 Försiktighetsprincipen - redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått Negativa konsekvenser och risk för sådana skall belysas i miljöbeskrivning respektive MKB. Åtgärdsförslag för att undvika eller minska negativa konsekvenser skall redovisas och så kommer ske i samrådshandlingen. Gång- och cykelvägen medför dock inga behov av att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. 4 Produktvalsprincipen - man ska välja sådana kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön Ej aktuellt i samrådshandlingen. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna - man ska hushålla med råvaror och energi Hushållningsprincipen integreras i vägplaneprocessen. 6 Lokaliseringsprincipen - man ska välja den plats som är lämpligast för miljön Framtagandet av samrådshandlingen inleddes med ett beslutsunderlag för val av sida för att klarlägga den plats som är lämplig ur bland annat miljösynpunkt. 7 Skälighetsregeln - nyttan av en skyddsåtgärd eller ett försiktighetsmått ska vägas mot kostnaderna 33

Gång- och cykelvägen medför inga behov av att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Dess utformning med så liten påverkan på landskapsbilden det är sammantaget möjligt är en viktig aspekt i projektet. 8 Ansvar för att avhjälpa skador - skador ska avhjälpas, även sådana som orsakats tidigare Verksamhetsutövaren är ansvarig för skador. 8.. Påverkan på miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel i det svenska miljöarbetet som regleras i Miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet kan vara en kritisk faktor i tätbebyggda miljöer och trånga stadsrum vilket inte är fallet i aktuell vägplan. I ett systemperspektiv bidrar projektet till en förbättrad luftkvalitet främst genom att gynna gång- och cykeltrafik samt i viss mån kollektivtrafik och därmed minska behovet av transporter med bil. Fisk- och musselvatten Ej relevant i projektet då inga vattendrag finns i utredningsområdet som är upptagna i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Buller Ej relevant i detta projekt då miljökvalitetsnormen för buller ej är relevant att behandla i projekt. Det är en strategisk planeringsfråga som behandlas på översiktsplanenivå. Vattenförekomster Det finns ett mindre vattendrag, i projektet kallat Humlamadsbäcken, dess trumma kommer att förlängas men byggandet av gång- och cykelvägen bedöms inte motverka gällande miljökvalitetsnormer för ekologisk status. 8.3. Påverkan på hushållningsbestämmelser God hushållning med de resurser som mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt utgör, är en del av miljöbalkens grundläggande mål ( kap miljöbalken). Mark- och vattenområden ska användas till det som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet samt läge och föreliggande behov. Viktiga medel för att nå dessa mål är de hushållningsbestämmelser som finns i miljöbalkens 3 och 4 kapitel. De generella hushållningsbestämmelserna, det vill säga att mark- och vattenområden ska användas på lämpligaste sätt, gäller överallt. Med stöd av miljöbalken (3 och 4 kapitlet) har områden som är av särskild vikt för något intresse, till exempel naturvård, kulturmiljö eller allmänna kommunikationer, pekats ut som riksintresse. Dessa bestämmelser bedöms i miljöbeskrivningsdelen, se kapitel 6. 34

9. Markanspråk och pågående markanvändning Aktuell vägplan tar totalt cirka,3 ha (3 000 m²) mark i anspråk, cirka, ha av dessa utgör vägområde med vägrätt och 0, ha (000 m²) tas i anspråk med vägområde med tillfällig nyttjanderätt. Till granskningshandlingen kommer arealerna detaljeras avseende typ av mark och enskild fastighet. VÄGRÄTT OCH INSKRÄNKT VÄGRÄTT 30 Vägrätt innefattar rätt för väghållaren att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för en väg, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. I den mån någon inskränkning inte har gjorts i vägplanen, i en skriftlig överenskommelse eller i ett beslut om förändring av enskild väg till allmän, ger vägrätt även i övrigt väghållaren rätt att i fastighetsägarens ställe. bestämma över markens eller utrymmets användning under den tid vägrätten består, och. tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Lag (0:439). TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT 35 Om det i en fastställd vägplan för ett vägbyggnadsprojekt har avsatts mark eller annat utrymme som behövs för att bygga vägen enligt 6 a, ska nyttjanderätt till marken eller utrymmet upplåtas till väghållaren för den tid som har angetts i planen. Lag (0:439). 0. Fortsatt arbete Samrådshandlingen kommer att vara ute på samråd under januari och februari 08. För en mer utförlig beskrivning av processen, se projektets planläggningsbeskrivning som finns tillgänglig på www.trafikverket.se/vag740. 0.. Tillstånd och dispenser Förlängningen av vattentrumman under vägg 740 kommer innebära en tillståndsprocess, vilken typ av tillstånd som krävs håller på att utredas. I området har identifierats ett antal rödlistade arter. Grönvit nattviol finns mycket nära det område som berörs av vägplanen och det är ännu inte helt säkerställt att den ej kommer påverkas negativt i det fortsatta arbetet utreds vilka skyddsåtgärder som krävs och om eventuell dispens från artskydd kan bli nödvändig. Övriga rödlistade och fridlysta arter bedöms ha identifierats på sådant avstånd från berört område att dispensansökning ej är nödvändiga. 0.. Uppföljning och kontroll Specifika kontrollprogram planeras inte i detta skede utan tas fram i byggskedet. Upplag av massor och eventuellt andra aktiviteter under byggskedet kan kräva anmälan enligt kapitlet 6 i miljöbalken eller annan typ av prövning. Detta är normalt entreprenörens ansvar. 35

. Genomförande och finansiering.. Formell hantering Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning. Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 7-8 väglagen (97:948). Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor. När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen. På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort järnvägsplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske. 36

Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen. Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen... Detaljplaner Det finns en detaljplan i anslutning till vägplaneområdet: Detaljplan Hemmestorp 3: och 8:, Sjöbo kommun, ligger inom vägplaneområdet och har vunnit laga kraft. Den mark som tas i anspråk av vägplanen är i detaljplanen angiven som naturområde inom vilket specificeras att gång- och cykelväg får anläggas. Vägplanen ligger därmed i linje med detaljplanen varför upphävning eller förändring inte är nödvändigt..3. Genomförande Fastställelse av vägplanen beräknas ske under hösten 08. Trafikverket planerar att upphandla en entreprenör så att arbetet kan påbörjas när vägplanen har vunnit laga kraft. Planerad byggstart 09. Trafikverket kommer ha löpande kontakt med de fastighetsägare som berörs av markintrång. Diskussioner kring ersättning väntas ske när vägplanen har vunnit laga kraft. Den nya gång- och cykelvägen kommer att bli allmän väg med Trafikverket som väghållare. Trafikverket är idag väghållare för väg 740. Produktionen beräknas pågå under cirka fyra månader. Under denna tid beräknas trafiken kunna gå som normalt om än med vissa störningar och inskränkningar på vägbredder..4. Finansiering Projektet ingår i regional infrastrukturplan. Sjöbo kommun finansierar 50% av de cirka,4 km (av tot cirka 3,3 km) som ligger i Sjöbo kommun. Övriga 50% samt de cirka 800 meterna i Lunds kommun finansieras av Trafikverket. Lunds kommun bekostar den nya cykelvägen utmed väg 0.. Projektets totalkostnad bedöms bli cirka 8- miljoner kronor vilket förutom direkta byggkostnader inkluderar kostnader för projektering och marklösen. 37

. Underlagsmaterial och källor Af Lemke Ammilon & Malmborg (85) Pak:7. Nro4. Torna Härad. Beskrifning, författad under recognoseringen år 85. Artdatabanken (07) Chimaphila umbellata Ryl, Lars Ericson & Torleif Ingelög (984). Rev. Peter Ståhl (997), ArtDatabanken, SLU (006), läst 07-06-7. Artdatabanken (07) Platanthera chlorantha Grönvit nattviol,, ArtDatabanken, SLU (05), läst 07--4. Blomberg, P. (07) Romeleåsen och sjölandskapet en kunskapssammanställning, Romeleås- och sjölandskapskommittén, Per Blomberg & Anna Maria Pålsdottir. Carlie, A., Anglert, M., Knarrström, A. (07) Gång och cykelväg längs med väg 740 mellan Veberöd och Hemmestorp, Arkeologisk utredning, steg. Arkeologerna, Statens historiska museer, rapport 07:34, Lund. Galbraith, D. (07) Redovisning av geologiskt kartmaterial GC-väg Lv 740 Veberöd- Hemmestorp, Samrådsunderlag, Kreera Samhällsbyggnad AB, ÅF, Trafikverket. Lunds kommun (00), Översiktsplan för Lunds kommun, ÖP00, antagen 00-0-8. Lunds kommun (06), Utredning cykelväg Sjöbovägen, 06-09-30, Jan Hammarström m.fl., Ramböll Malmö, granskningsutgåva, Malmö. Länsstyrelsen (03a) Bildande av naturreservatet Veberöds ljung i Lunds kommun, Länsstyrelsen beslut, 5-6984-0-, 8-3, 9 juni 03. Länsstyrelsen (03b) Fastställelse av skötselplan för naturreservatet Veberöds ljung i Lunds kommun, Länsstyrelsen beslut, 5-6984-0-, 8-3, 9 juni 03. Länsstyrelsen (07b) Frågor från möte rörande GC vägar, mailkorrespondens om Domänreservat m.m., Lena Wedmo, 9 juni 07. Länsstyrelsen (07) Det skånska landsbygdsprogrammet - ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv. Länsstyrelsen (-) 50b. Ryl vid Hemmestorp, Naturvårdsprogram, klass 3, http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och- kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/naturvardsprogram/landomrade/sjobo/50- romeleasens-nordostra/pages/50b._ryl_vid_hemmestorp.aspx, läst 3 juli 07. Länsstyrelsen, Skånska åtgärder för miljömålen 06-00, särtryck med åtgärder för statliga myndigheter. Naturvårdsverket (000) N85 Sandurområdet mellan Veberöd och Blentarp, område av riksintresse för naturvård i Skåne län, registerblad, beslutat av naturvårdsverket 000-0- 07. 38

Naturhistoriska riksmuseet (998), Den virtuella floran - Grönvit nattviol, Arne Anderberg, Platanthera chlorantha (Custer) Rehb., http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/orchida/plata/platchl.html, läst 07--4. Nilsson, S. (07), Naturvärdesinventering längs den planerade gc-vägen mellan Veberöd och Hemmestorp, Calluna AB. Regeringen (0) Preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet, regeringsbeslut, 0-04-6. Region Skåne & Trafikverket (04) Cykelvägsplan för Skåne 04 05, Kerstin Åklundh, projektledare. Sjöbo kommun (009), Sjöbo kommuns översiktsplan. Sjöbo kommun (00), Hemmestorp 3: & 8:, detaljplan, planbestämmelser och antagandehandling, upprättad 00-0-5, reviderad 00-0-7. Sjöbo kommun (07), Landsbygdens utveckling Förslag till ändring av Översiktsplan för Sjöbo kommun, ÖP 009 (ersätter kap. 0 & i ÖP 009), programhandling 04--. Skånetrafiken (07), Tidtabell buss 34: Veberöd-Blentarp-Sjöbo, december 06-9 december 07. Trafikverket (04), Järnvägsplan inklusive miljökonsekvensbeskrivning Simrishamnsbanan, delen Malmö-Tomelilla, Trafikverket region Syd. Trafikverket (04) Förenklad övergripande åtgärdsvalstudie för cykelvägnätet i Skåne, 04-08-9. Trafikverket (07) PM Trafikprognos Väg 740 Hemmestorp Veberöd, gång- och cykelväg, Samrådsunderlag, 54808, Jenny Ekman, Kreera Samhällsbyggnad AB, Malmö. Trafikverket (07) PM Landskap och kulturmiljö Väg 740 Hemmestorp Veberöd, gång- och cykelväg, Samrådshandling, 54808, Joséphine Tardy, Kreera Samhällsbyggnad AB, Malmö. Trafikverket (07) PM Markmiljöundersökning, utformning väg 740 Hemmestorp Veberöd, gång- och cykelväg, Tina Ren, ÅF Infrastructure AB, Malmö. Trafikverket (07) ProjekteringsPM Vägteknik, väg 740 Hemmestorp Veberöd, gångoch cykelväg, Calle Ossbahr, Ramböll RST, Malmö. Trafikverket (07) PM Avvattning väg 740 Hemmestorp Veberöd, gång- och cykelväg, Samrådshandling, Vägplan, 54808, Stefan Helgesson, Kreera Samhällsbyggnad AB, Malmö. Trafikverket (07) PM Beslutsunderlag för val av trafikteknisk utformning väg 740 Hemmestorp Veberöd, gång- och cykelväg, Samrådshandling, Vägplan, 54808, Stefan Helgesson, Kreera Samhällsbyggnad AB, Malmö... Kartunderlag Riksantikvarieämbetet (uttag 07066) 39

Länsstyrelsernas web-gis (uttag 07066) Naturvårdsverket (uttag 07056) Vägtrafikflödeskartan, Trafikverket (uttag 07060) Fastighetskartan, Lantmäteriet (uttag 070608 & 070703) Ortofoto, Lantmäteriet (uttag 0706) Lunds kommun, detaljplaner (uttag 07060) Generalstabskartan, Ystad med Omnejd, 868 Häradsekonomiska kartan, 90

4

Trafikverket, Box 366, 0 3 Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7, 8 Malmö. Telefon: 077-9 9, Texttelefon: 00-3 50 00 www.trafikverket.se

Vägplan, GC-väg längs väg 740: Hemmestorp Veberöd Ljungen 7:7 7:4 : 5:68 9 4: 5 3: 3 5:67 3: Hemmestorp Hasslemölla 53: 7 4:45 7 v 9:5 3 S:5 6: 9 6: 8 4:3 : 4:45 8 4: 3 3: 6:3 5:5 4:47 4:48 7:0 s S: 3 7:9 4:45 n 5:68 äck e 9:3 6 v 9:3 (S:) 30: 3 9:6 Ljung- 9: 33: Domänreservat S:7 3: 8: lleb Sk og mö 6:73 6:7 6:35 :4 4 :4 5 6:49 6:3 6:3 3: 3: 3 8: v 3: 4 8: 4 8: 3 9:4 4: 7:5 4: 4 9:9 6: 6:57 9:48 Skogmöllan 6:48 :5 :6 :9 :7 6:37 6:63 6:6 6:6 9:40 6:38 6:36 5:4 Hemmestorps Humlamaden :3 eke 30: 6 33: 3 5:68 3 33: 30: 7 :9 7:3 4 6:58 : 6:67 3: 0 6:56 0,5 6:40 0,75 : : :9 3 :4 Hemmestorps Orehus fure 6:68 3: 3:5 0,5 :4 : 6:4 6:39 6:53 Enelyckan :3 :9 6:66 3: 30: 9 30: 5 björke 6:55 S:0 Hemmestorps v 6:58 6:7 30:4 9:5 6:65 6:64 9:8 4: 6:5 6:47 30: 9:5 6:33 backen 8: 9:4 6:9 6:50 4:45 4 30:5 9:8 boke 6:60 3: :5 Hemmestorps 6:30 6: 0 9:9 4:45 4:6 4:45 5 5:7 5:68 8 30: 4 30:3 S: 9:9 5:66 4:5 3: 5:7 6: 4 5:68 6 9:4 4: 5:68 7 6: 6 6:8 9:3 3: 5:3 5:68 4 7:3 S:6 5:4 5:5 5:0 30: 8 8: S: :3 7 7:3 3 9:6 3 9:3 5 6: 7:3 :3 8 4: 9:7 9:7 3 Ågården 0: 9:6 30: 5 7:6 7: 5:68 5 4:45 3 9:7 9:6 S: 9 Idala 6: 5 7:6 S: 7 :3 9:5 9:3 5:68 7:5 : 3 :3 6,5 km Kulturens Östarp cken sabä u h Ore : v Terrängkartan, Lantmäteriet. Länstyrelsen, Skogstyrelsen, Naturvårdsverket & Riksantivkvarieämbetet. Göran Sevelin, Kreera.