Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan PLANERINGSVERKTYG

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan PLANERINGSVERKTYG

På uppdrag av Strukturbild för Skåne tog FOJAB arkitekter under 2014 fram TemaPM Planera klimatsmart! Denna broschyr presenterar ett planeringsverktyg ur TemaPM:et. Verktyget kan användas för att identifiera vilken klimatpåverkan en plan eller ett utbyggnadsprojekt kan komma att medföra. Den kan användas på olika nivåer från översiktsplan till detaljplanenivå. I TemaPM Planera klimatsmart finns mer att läsa om sambanden mellan fysisk planering och påverkan på klimatet samt hur vi bättre kan nyttja den potential som finns med klimatsmartare planering. Uppdragsgivare: Region Skåne Therese Andersson tillsammans med Anne-Lie Mårtensson och Lina Hellström Samhällsplaneringen har en stor potential i det förebyggande Projektgrupp: klimatarbetet. Drygt 30 % av Sveriges utsläpp kan i dagsläget kopplas till transporter, där personbilen Projektansvarig: står för den i särklass största delen. Bilens koldioxidutsläpp Magdalena Hedman, kan FOJAB minskas arkitekter genom energieffektivisering och övergång till förnyelsebara drivmedel. Den Emma stora Olvenmyr, effekten fås FOJAB dock arkitekter genom samhällsbyggnad och Elvira överföring Grandin, till FOJAB andra arkitekter trafikslag som kollektivtrafik, Karin cykel Neergaard, och gång. Trivector Det klimatsmarta Traffic alternativet ska vara det enklaste. Bilorienterade miljöer behöver ersättas Arbetsgrupp: av strukturer och platser som stödjer ett hållbart sätt att leva. Att gå, cykla eller åka kollektivt Helsingborg stad måste vara mer attraktivt än att ta bilen. Tobias Röös I början av året släpptes rapporten Klimatsäkrat Svedala kommun Skåne, som tagits fram av Lunds universitet i Elin Viggh samverkan med Klimatsamverkan Skåne och Centrum Jeanette Widén för miljö- Gabrielsson och klimatforskning. Denna ger en gedigen kunskapsöverblick över den komplexa klimatfrågan Tryck: och beskriver hur Skåne kan komma att påverkas. Den visar också på mängden av möjligheter Elanders som finns 2015för att nå två graders-målet och lyfter behovet av att ta tillvara Skånes innovationskraft och att stärka samverkan mellan olika aktörer. www.skane.se/strukturbild

CC BY NEWSORESUND Nu är det dags! Anta utmaningen och minska vår påverkan på klimatet! Klimatet förändras och vi vet idag att detta beror på mänsklig påverkan. Enligt ett politiskt beslut antagit av FN, EU och Sverige ska den globala uppvärmningen begränsas till två grader. Nuvarande trend är dock att utsläppen snarare går mot fyra graders ökning, vilket skulle innebära mycket mer omfattande och allvarliga konsekvenser än två graders-målet. Samhällsplaneringen har en stor potential i det förebyggande klimatarbetet. Drygt 30 % av Sveriges utsläpp kan i dagsläget kopplas till transporter, där personbilen står för den i särklass största delen. Bilens koldioxidutsläpp kan minskas genom energieffektivisering och övergång till förnyelsebara drivmedel. Den stora effekten fås dock genom samhällsbyggnad och överföring till andra trafikslag som kollektivtrafik, cykel och gång. Det klimatsmarta alternativet ska vara det enklaste. Bilorienterade miljöer behöver ersättas av strukturer och platser som stödjer ett hållbart sätt att leva. Att gå, cykla eller åka kollektivt måste vara mer attraktivt än att ta bilen. I början av året släpptes rapporten Klimatsäkrat Skåne, som tagits fram av Lunds universitet i samverkan med Klimatsamverkan Skåne och Centrum för miljö- och klimatforskning. Denna ger en gedigen kunskapsöverblick över den komplexa klimatfrågan och beskriver hur Skåne kan komma att påverkas. Den visar också på mängden av möjligheter som finns för att nå två graders-målet och lyfter behovet av att ta tillvara Skånes innovationskraft och att stärka samverkan mellan olika aktörer. Strukturbild för Skåne presenterar i TemaPM Planera klimatsmart Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan hur man genom fysisk planering kan minska samhällets utsläpp av växthusgaser. Denna broschyr utgör en sammanfattning av de verktyg som presenteras i TemaPM:et. Det är de beslut vi tar inom de närmaste 10-15 åren som avgör om vi ska klara två graders-målet eller inte. Det är alltså dags att agera! För det är inte en omöjlig utmaning, det finns en mängd åtgärder som vi kan vidta för att nå målet. Men det kommer kräva modiga beslut och aktörer som kan agera och hitta innovativa lösningar med positiva synergieffekter för miljön, för ekonomin och inte minst samhället i stort. Mätta Ivarsson Ordförande i Regionala utvecklingsnämnden samt i politisk styrgrupp för Strukturbild för Skåne 1

KRISTIANSTAD KOMMUN CC BY NEWS ORESUND En studie i Köpenhamn visar att personbiltransporterna ökar med 30 procent när avståndet till centrum fördubblas. (UN Habitat 2013) God stadsplanering kan minska de regionala koldioxidutsläppen med 20 procent. (Trafikverket 2012)

TORBJÖRN ARONSSON Om alla orter i Skåne utnyttjade sin potential till en klimatsmart planering skulle koldioxidutsläppen minska radikalt! En dansk studie visar att kontor och bostäder inom gångavstånd till välutvecklad kollektivtrafik har potential att spara upp till fem gånger mer koldioxid jämfört med att uppgradera husen till passivhus. (Fredrikshavns, Sønderborg och Albertslunds kommuner 2009) En lokalisering i ett centralt läge ger mindre klimatpåverkan jämfört med ett perifert läge oavsett hur välplanerat, tätt och attraktivt detta görs. (UN Habitat 2013)

Stadsplanering gör skillnad Minska utsläppen genom att planera rätt! För att skapa framtida hållbara strukturer måste vi aktivt arbeta med en fysisk planering som leder till minskade utsläpp av transportrelaterade växthusgaser. Denna broschyr är ett utdrag ur TemaPM Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan och innehåller förslag på strategier, analysverktyg och insatser som du som beslutsfattare eller planerare kan använda i ditt dagliga arbete. Verktyg för minskade utsläpp TemaPM:et visar på den potential som finns i hållbar stadsplanering att minska transportrelaterad påverkan på vårt klimat. Rapporten tydliggör sambandet mellan fysisk planering och dess påverkan på klimatet och redovisar vilka aspekter vi måste arbeta med för att nå målet om minskade utsläpp av växthusgaser. I TemaPM:et presenteras ett planeringsverktyg för att stödja en sådan klimatsmart planering. Verktyget består av en värderos som byggs upp av forskningsrelaterade kvalitetskriterier, vilka beskrivs i TemaPM:et. Verktyget är tänkt att fungera som stöd i planeringsprojekt på olika nivåer och i olika skeden av projekten. Verktyget kan till exempel användas för att jämföra olika alternativa utbyggnader och få en överskådlig bild av vilken som är bäst ur klimatsynpunkt. Verktyget kan även användas för att identifiera vilka fysiska parametrar som det finns möjlighet att förbättra för att minska den aktuella utbyggnadens klimatpåverkan. I denna broschyr ges ett sammandrag av det planeringsverktyg och de kvalitetskriterier, strategier och förslag till insatser som redovisas i TemaPM:et. Förhoppningen är att broschyren ska underlätta användandet av planeringsverktyget i de konkreta planeringsprojekt som pågår i Skånes kommuner och på detta sätt medföra att den fysiska planeringen i Skåne blir allt mer klimatsmart. 4

Nio kvaliteter för en klimatsmart planering Nära kollektivtrafik Avståndet till hållplatsen är en avgörande klimatfaktor. Ny bebyggelse, som bostäder, arbetsplatser, service, handel och andra målpunkter, måste ligga nära en hållplats för att kollektivtrafiken ska kunna bli ett bra och attraktivt alternativ. Ett kort avstånd gör det möjligt att arbetspendla regionalt med kollektivtrafik. Nära vardagsservice och rekreation Avståndet till service, rekreation och andra vardagsfunktioner har stor inverkan på koldioxidutsläppen. Om till exempel förskola, mataffär, park eller idrott finns nära hemmet minskar behovet av onödiga transporter i vardagen. Nära centrum Avståndet till lokala och regionala centrum är den enskilt viktigaste faktorn för minskad klimatpåverkan. I centrumnära lägen är transportbehoven lägre och utsläppen minimala. Om arbetsplatser eller centrumaktiviteter som vård, handel, bibliotek, restaurang och bio ligger nära kan de nås enkelt med bra kollektivtrafik, cykel eller till fots. Gång- och cykelvänligt Gång- och cykelnätets struktur och fysiska form påverkar andelen klimatsmarta resor. Ett bra gång- och cykelnät med bra cykelparkering vid målpunkter gör att fler väljer att gå eller cykla. Tätt Andelen invånare per hektar har betydelse för val av färdmedel. En lagom tät bebyggelsestruktur ökar andelen gång-, cykel och kollektivtrafikresor. Blandade funktioner En struktur där olika funktioner blandas minskar transportbehovet. Att blanda bostäder, service och handel i nya bebyggelsestrukturer gör det möjligt att uträtta ärenden med cykel eller till fots. Attraktivt Attraktiva stadsmiljöer ökar andelen fotgängare och cyklister. Trivsamma gaturum, bra mikroklimat, mötesplatser och aktiviteter bidrar till en miljö där oskyddade trafikanter gärna rör sig. Smarta energilösningar i nya byggnader ger lägre utsläpp. Snabb kollektivtrafik Konkurrenskraftig kollektivtrafik bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Möjligheten att nå sin arbetsplats inom 30 minuter styr valet av färdmedel. För att kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt alternativ behöver följande faktorer beaktas: - Total restid jämfört med bil - Turtäthet - Antal byten - Väntetid vid hållplats - Trafikslag Parkering och stödåtgärder Andelen klimatsmarta resor kan ökas med hjälp av olika styrmedel inom trafikfältet samt beteendeoch attitydförändrande arbete. Åtgärder kopplade till bilparkering är effektiva styrmedel som kan bidra till minskade utsläpp. Att ge kollektivtrafiken företräde i trafiksystemet genom till exempel bussfiler gör resan snabbare. Mobility management (MM) är ett samlingsnamn för mjuka åtgärder som främjar hållbara transporter genom information och kommunikation. 5

Tips till dig som är planerare eller beslutsfattare! För en dialog med Region Skåne vid nybyggnad. Överväg möjligheten att köpa till trafik utöver den som Region Skåne ansvarar för. Nära kollektivtrafik! Kartlägg kollektivtrafiknätets räckvidd. Kontrollera att det finns gångoch cykelväg till hållplatsen. Nära vardagsservice och rekreation! Kontrollera att det finns gång- och cykelväg till service och natur. Samordna med angränsande områden, ett stärkt utbud kan minska behovet av nybyggnad. Kartlägg vardagliga målpunkter, befintlig vardagsservice och rekreation. Nära centrum! Kartlägg centrumlägen och lägen med bra kopplingar eller bra kommunikationer. Kontrollera att det finns gång- och cykelväg eller kollektivtrafik till centrum. Ställ krav på medfinansiering av cykelbanor vid utbyggnad som inte kan lokaliseras centralt. Komplettera trafikplanen med fotgängar- och cykelplaner. Mät maskvidden (avståndet mellan två parallella gång- eller cykelvägar) i gång- och cykelvägnätet. Låt nya gång- och cykelvägar följa populära trafikstråk. Gång- och cykelvänligt! Bygg supercykelvägar och lägg alltid cykelparkering nära målpunkten. 6

Bygg nytt på outnyttjade ytor i centrala lägen. Tätt! Kontrollera att det finns en bra funktionsmix inom eller i anslutning till alla planområden. Kartlägg ytor och kvarter där det passar bra med mer bebyggelse på längre sikt. Blandade funktioner! Arbeta med flexibla planer som gör att handel och service kan etablera sig nära bostäder. Kartlägg vilka delar av kommunen som har bra tillgänglighet och vilka delar som inte har det. Ta fram riktade förbättringsåtgärder där det behövs. Snabb kollektivtrafik! Se över alla kollektivtrafiksträckningar, undersök om det går att göra resan snabbare genom särskilda planeringsåtgärder. Ha en tidig dialog med Skånetrafiken och Region Skåne. Ge bussen en egen fil så där det är trångt så att bussresan blir lika snabb eller snabbare än bilresan. Ta fram en parkeringspolicy som stödjer alternativ till bilkörning. Förhandla fram bilpool/cykelpool vid nybyggnad. Uppmuntra företag att sponsra månadskort till sina anställda. Inför lånecykelsystem för alla. Ta betalt för parkering på platser dit man kan gå, cykla eller åka kollektivt. Parkering och stödåtgärder! Minska antalet parkeringsplatser. Placera cykelparkering nära entréer och bilparkering längre från. Gör stadsrumsanalyser. Utgå alltid från den mänskliga skalan, tänk särskilt på innehåll, mått och mikroklimat. Attraktivt! Jobba med shared space, gångfartsområden, gågator. Prioritera oskyddade trafikanter. Samarbeta med näringsidkare för ett starkt ortscentrum med tillfälliga evenemang, butiker i bottenvåningar, mötesplatser på gator och torg. Arbeta med kvalitetsprogram för publika miljöer. 7

Verktyg för en klimatsmart planering Nära kollektivtrafik HÅLLBART RESANDE Snabb kollektivtrafik Parkering & stödåtgärder Gång & cykelvänligt 5 poäng - Mycket god tillgång till kollektivtrafik av olika slag inom rimligt avstånd. Möjligt att nå sin arbetsplats inom 30 minuters pendling. 3 poäng - God tillgång till kollektivtrafik inom rimliga avstånd (500 m till buss, två kilometer till tåg, en kilometer till spårväg). 1 poäng - Acceptabelt gång- eller cykelavstånd till någon form av kollektivtrafik. Service- & rekreationsnära LOKALISERING Kollektivtrafiknära Tätt Gång- och cykelvänligt Blandade funktioner Centrumnära Attraktivt STRUKTUR 5 poäng - Gent, tryggt och sammanhängande nät som når viktiga målpunkter och är attraktivt. Maskvidd ca 100 meter. 3 poäng - Bra nät till de viktigaste funktionerna som centrum, bytespunkt och skola. Maskvidd ca 500 meter. 1 poäng - Gång- och cykelmöjligheter finns men kan förbättras. Maskvidd ca 800 meter. Gör så här! Fyll i värderosen genom att poängsätta varje tårtbit utifrån förslagets kvaliteter! Varje tårtbit är indelad i fem delar som representerar var sitt betyg på en femgradig skala. Högsta betyg är 5 och lägsta betyg 1. Ju längre ut från värderosens mitt desto högre betyg. Attraktivt 5 poäng - Innehållsrika miljöer med stadsliv som vänder sig till gående och som uppmuntrar till vistelse. Många målpunkter och mötesplatser. Stort utbud av varor och tjänster. Byggnader från olika tidsepoker. Klimatsmart teknisk infrastruktur, till exempel smart elnät. 3 poäng - Fotgängare och cyklister har företräde. Miljö med ett antal mötesplatser, såsom torg och bibliotek. Struktur med korta kvarter, tillgång till fjärrvärme eller liknande. 1 poäng - Det finns gång- och cykelvägar som komplement till bilvägar. CC BY JASAB

Nära vardagsservice och rekreation 5 poäng - Många viktiga vardagsfunktioner inom gångavstånd (500-800 meter). 3 poäng - Vardagsservice inom gångavstånd (500-800 meter). 1 poäng - Någon vardagsservice inom gångavstånd (500-800 meter). Nära centrum 5 poäng - Gång- eller kort cykelavstånd till centrum (500-800 meter). 3 poäng - Cykelavstånd (en kilometer i en mindre tätort, annars tre kilometer) till centrum. 1 poäng -Avståndet till centrum överstiger rimligt gångoch cykelavstånd (en kilometer i en mindre tätort, annars tre kilometer). Möjligt att ta sig till centrum med kollektivtrafik. Tätt 5 poäng - Mycket tät bebyggelse. Upp till 120 invånare per hektar. 3 poäng - Tät bebyggelse. Fler än 60 invånare per hektar 1 poäng - Fler än 20 invånare per hektar. Blandade funktioner 5 poäng - Stor blandning av bostäder, arbetsplatser, service och handel. 3 poäng - Blandning av bostäder, service och handel. 1 poäng - Inslag av andra funktioner än den huvudsakliga markanvändningen. Snabb kollektivtrafik För en större tätort kan jämförelsen göras från aktuellt utbyggnadsområde till ortens centrum. För en mindre tätort kan jämförelsen göras från aktuellt utbyggnadsområde till den tätort inpendling sker. 5 poäng - Kollektivtrafikresan dörr- till-dörr tar max 30 procent längre tid än bilen. 3 poäng - Kollektivtrafikresan dörr- till-dörr tar max 50 procent längre tid än bilen. 1 poäng - Kollektivtrafikresan dörr- till-dörr tar dubbelt så långt tid som bilen. Parkering och stödåtgärder Finns policy om parkering och annat som stödjer ett hållbart resande, till exempel: Parkeringsavgifter, parkeringskostnad separerad från boendekostnad, samlade parkeringsanläggningar, bilpool, cykelpool eller annan mobility management-service? 5 poäng - Policy (till exempel i ÖP) som stödjer flera av ovanstående åtgärder. 3 poäng - Policy som stödjer minst två av ovanstående åtgärder. 1 poäng - Policy som stödjer någon av ovanstående åtgärder.

Snabb kollektivtrafik Service- & rekreationsnära Parkering & stödåtgärder Gång & cykelvänligt Kollektivtrafiknära Centrumnära Tätt Blandade funktioner STRUKTUR Det finns en del begrepp i värderosen på förra uppslaget som är svåra att förstå. Här får du lite vägledning, samt hjälp att räkna ut täthet och restid! Attraktivt Begrepp och uträkning Rimligt avstånd Vilket avstånd som är rimligt beror på kvaliteten på kollektivtrafiken. Generellt brukar anges att acceptabelt avstånd är 500 meter till stadsbuss, en kilometer till spårvagn och två kilometer till tåg. Arbetsplatser som sysselsätter många människor bör lokaliseras inom 600 meter från stationen (inom rimligt gångavstånd). Bostadsbebyggelse bör lokaliseras inom 1-2 kilometer från stationen (inom cykelavstånd). Vardagsfunktioner Med vardagsfunktioner/service menas t ex förskola, skola, närbutik, park, skola, lekplats, fritidsaktiviteter. Maskvidd för gång och cykel Avståndet mellan två parallella vägar där det är möjligt att gå eller cykla. Bytespunkt Ortens centrala tågstation eller busshållplats. Ofta finns möjlighet att byta mellan linjer. Räkna ut täthet Ett ungefärligt mått på invånarantalet kan fås genom att antalet bostäder eller arbetsplatser uppskattas. En genomsnittsbostad i Skåne innehåller cirka 2,2 personer och på ett standardkontor används i genomsnitt 15-20 kvadratmeter arbetsyta per anställd. Räkna ut restid Kollektivtrafikens restid består av åktid, gångtid till hållplats, väntetid vid hållplats och eventuell bytestid (använd Skånetrafikens reseplanerare). Väntetid och bytestid brukar räknas som halva turtätheten. Om bussen går var tionde minut innebär det alltså att väntetiden och bytestiden är 5 minuter. Eftersom bytestid och väntetid ofta upplevs som jobbiga för resenärer bör man även multiplicera dem med faktor 2. Bilens restid räknas som åktid i bilen (använd reseverktyg på nätet), parkeringssökande och gångtid till/ från parkering. Cykelns restid består av åktid på cykeln samt parkeringstid. Åktiden kan baseras på medelhastigheten 15-17 km/h, beroende av cykelvägens kvalitet och antal stopp. Cykelns restid i minuter: sträcka (km) = X. 60 hastighet (km/h) 10

3 km 2 km 1 km Busshållplats Tågstation Centrum Områdets läge Planeringsexempel: Helsingborg - förtätning i öster I Helsingborg pågår ett förtätningsprojekt i Fredriksdal, där ett 60-talsområde kompletteras med ny bebyggelse på ytor som tidigare använts till bl a markparkering. I området planeras ca 350 nya bostäder i flerbostadshus nära stadsdelscentrum, förskola, skola och rekreation. Det finns idag en stor potential att förbättra områdets attraktivitet och därigenom få fler att vistas i närmiljön till fots och på cykel. En höjning av attraktiviteten i stadsrummen kan också leda till att invånarna i högre grad än idag utnyttjar de funktioner som finns där och ger ett stärkt underlag till befintlig service. Områdets läge är attraktivt och gång- och cykelförbindelserna är goda. I området finns förutom bostäder även förskola, skola, vårdcentral och viss handel. Vasatorpsvägen norr om området utgör idag en barriär. Bättre förutsättningar för gående och cyklister skulle kunna bidra till att stadsdelscentrat utnyttjas i större utsträckning än idag och minska behovet av resor till andra handelsområden. rder g& ära da nä ra an Bl er on kti fun Attraktivt ntr de IN G Ce & Tätt knära tivtrafi Kollek ng Gå UR nsn KT tio RU rea ligt vän el cyk ST rek Park erin e- & afik rvic tivtr ollek stöd bb k åtgä Sna Se LOKALISER Många kommuninvånare arbetar inom kommunen, men kollektivtrafiken är i dag ett långsamt alternativ för att nå bl a Berga industriområde, som är ett betydelsefullt arbetsplatsområde. Bussförbindelsen till Knutpunkten och centrala Helsingborg är däremot god. En planerad superbuss skulle ytterligare förkorta restiden till centrum. Möjligheten att cykla till jobbet är mycket bra. Det tar 30 procent kortare tid att cykla jämfört med att ta bilen. BART RESANDE HÅLL um Fredriksdal ligger två kilometer från Helsingborgs centrum, med kort avstånd till befintlig service i angränsande stadsdelscentrum. Området har också nära till rekreation och goda bussförbindelser med bl a centrala Helsingborg. HELSINGBORG FREDRIKSDAL 11

2 km 1 km Busshållplats Tågstation Centrum Områdets läge Planeringsexempel: Svedala - utbyggnad söder om centrum I Svedala finns planer på att orten ska växa söderut. Obebyggda markområden inom två km från stationen ger en god potential för en hållbar utveckling. Utbyggnadsområdet Södra Svedala planeras rymma förskola, skola, idrottsverksamhet och ca 450 bostäder villor, radhus och flerbostadshus. rder g& ära ng Gå & Tätt knära tivtrafi UR er RU on kti fun Attraktivt KT de da mn ä ra an Bl tru Kollek SÖDRA SVEDALA nsn el cyk ST tio ligt vän erin rea Park rek afik e- & tivtr rvic stöd ollek bb k åtgä Sna 12 Se IN G Svedala har 70-80 procent utpendling. De flesta arbetspendlar till Malmö. Restiden för bil och BART RESANDE HÅLL LOKALISER Området ligger söder om järnvägen och i dagsläget avskilt från övriga Svedala. Avståndet till centrum och stationen är kort och ger området en stor potential som det är viktigt att arbeta vidare med i den fortsatta planeringen. Stort fokus bör läggas på att skapa gena och attraktiva kopplingar för gående och cyklister. I området planeras flera funktioner och det finns även kommersiell service vid stationen. Genom att utnyttja dessa målpunkter och samla dem t ex i ett stråk är det möjligt att skapa ett starkt och befolkat rörelsestråk in mot centrum och stationen. Ett stråk som är attraktivt för gående och cyklister, tryggt och innehållsrikt kan göra att fler väljer att resa hållbart och att nyttja den service som finns i stadsdelen. Gång- och cykelförutsättningarna inom området och till naturområden är goda. Det är viktigt att arbeta vidare med stråken för att få dem attraktiva. kollektivtrafik har därför jämförts för resor till Malmö C och till Malmö Södervärn. Från Södra Svedala till Malmö C tar det inte mer än 30 procent längre tid med tåg än bil, vilket gör tåget till ett bra alternativ. Från Södra Svedala till Malmö Södervärn tar resan däremot avsevärt längre tid med buss än bil. För att få människor att trots detta ändå välja ett hållbart resande krävs gena och attraktiva cykelvägar till stationen, bra cykelparkeringar mm. Det är viktigt att dessa strukturer är på plats redan från början för att stimulera till ett hållbart resande. Ce n Södra Svedala ligger en dryg kilometer från centrum med mycket korta avstånd till service och rekreation. Inom området finns planer på både förskola, skola och idrottsområde vilket ger goda förutsättningar för ett lågt transportbehov. Området har också nära till grönområden samt till buss- och tågförbindelser.