S3 Strategisk plan - med Budget och flerårsplan 2 - s
Centerpartiets förslag till Strategisk plan med budget och flerårsplan - Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar följande:. Centerpartiets förslag till Strategisk plan med budget och flerårsplan - antas. 2. Den kommunala skattesatsen fastställs till 2,96 kronor för år. 3. Årshjulet för planering och uppföljning i Hässleholms kommun beslutat av kommunfullmäktige den 25 februari 23, 2, ersätts av avsnittet med Mål- och resultatstyrning i Strategisk plan -. 4. Kommunstyrelsen får under låna 322 miljoner kronor, internt eller externt, till investeringar inklusive fastighetsköp. Kommunfullmäktige beslutar ge kommunstyrelsen följande uppdrag:. Upprätta en handlingsplan för åtgärder efter medborgardialoger i tätorterna. Planen redovisas till kommunstyrelsen senast den 3 mars. 2. Utarbeta en kommunövergripande handlingsplan med förslag på samordnade myndighetsinsatser, i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för individen att etablera sig på arbetsmarknaden. Planen ska redovisas till kommunstyrelsen senast den 3 april. 3. Utreda förutsättningarna att inrätta ett koncernbolag. Resultatet ska redovisas till kommunstyrelsen senast den 3 maj. 4. Förutsättningarna för att kunna erbjuda kommunal barnomsorg på obekväm tid ska utredas och redovisas till kommunstyrelsen senast 3 juni. 5. Utarbeta en handlingsplan för att säkerställa en robust livsmedelsförsörjning. Planen ska redovisas till kommunstyrelsen senast den 3 september. 6. Genomföra en översyn av det totala föreningsstödet för att säkerställa att pojkars och flickors föreningsstöd är jämlikt och se över så att allt stöd fördelas rättvist mellan föreningarna. Resultatet ska redovisas till kommunstyrelsen senast den 3 oktober. 7. Genomföra kapacitetsutredningar för samtliga lokaler som kommunens verksamheter nyttjar samt ta fram underhållsplaner för kommunens fastighetsbestånd. Resultatet redovisas för kommunstyrelsen senast den 3 december. 2
Strategisk plan - Mål- och resultatstyrning Mål- och resultatstyrning handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 2 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Årshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnder och styrelser följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse i sina verksamhetsberättelser. Utvärderingen tillsammans med nämndernas omvärldsanalyser ligger till grund för dialogen om den strategiska inriktningen och budgettilldelningen. Vid budgetberedningen under våren görs en sammanställning kring behovet av fysiska, finansiella, personella och organisatoriska resurser, på både kort och lång sikt. Strategidiskussionerna och budgetdialogen mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget i juni månad. Planering Utifrån kommunfullmäktiges strategiska plan fattar nämnden beslut om strategisk inriktning genom nämndspecifika mål. Förvaltningarna har sedan till uppgift att i sina planer och internbudgetar tydliggöra hur målen ska uppnås och hur resurserna ska fördelas. Målhierarki Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av övergripande mål och inriktningsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna mål. Uppföljning Under året ska nämnderna redovisa sin uppföljning till kommunstyrelsen vid fem olika tillfällen i form av tre månadsrapporter, en delårsrapport samt verksamhetsberättelsen i årsredovisningen. Varje nämnd ska även årligen godkänna en intern kontrollplan som bygger på en risk- och väsentlighetsanalys av de huvudsakliga arbetsmomenten. Kontrollplanen ska lämnas samtidigt som granskningsrapporten, det vill säga senast i samband med inlämnandet av verksamhetsrättelsen. 3
Omvärldsanalys En av grundpelarna i kommunens målstyrningsmodell är bevakning och analys av omvärlden. Med en god kunskap om vår omvärld kan vi öka vår förmåga att förstå framtidens utmaningar. Vi får lättare att navigera mot visionen och hitta rätt målsättningar och agerande under resans gång. Det finns ett antal drivkrafter som styr samhället och ger utvecklingen olika riktningar. Utifrån dessa förändringar utkristalliserar sig ett antal trender som påverkar det kommunala uppdraget. Nya och ökade krav på välfärd I takt med att allt fler kan ta del av nya idéer, kunskaper och trender ökar förväntningarna på välfärden. Önskan om valfrihet och individanpassade lösningar växer sig allt starkare hos människor och tillgängligheten och mångfalden, som följer av digitaliseringen, förstärker förändringstrycket. Samtidigt som missnöjesyttringarna sprids via sociala media finns det individer som inte förmår göra sin röst hörd och ställa krav på service, vård och omsorg. Ökad detaljstyrning och minskat handlingsutrymme Den statliga styrningen i form av föreskrifter, allmänna råd och riktade bidrag påverkar i högsta grad kommunernas handlingsutrymme. Under de senaste åren har styrningen både från staten och EU blivit med detaljerad och allt mer tid och kraft har lagts på administrativa åtgärder och kortsiktiga insatser. Det finns dock en självinsikt både hos staten och kommunerna att styrningen måste omdanas. Förändringens vindar blåser för att skapa en mer tillitsbaserad styrning som får alla aktörer att tänka och agera vidare. Tuffare konkurrens om kompetens Enligt SCB:s senaste befolkningsframskrivning kommer Sveriges folkmängd att uppgå till över miljoner år 228. Den äldsta befolkningsgruppen kommer att stå för den största procentuella ökningen och år 228 kommer antalet personer som är 8 år och äldre att vara 255 fler än idag, en ökning med 5 procent. Samtidigt förväntas stora pensionsavgångar i kommunerna. Det kommer således att finnas ett stort rekryteringsbehov inte bara inom vård och omsorg men även inom skolan och andra kommunala verksamheter. Ökad polarisering De senaste årens utveckling med en tudelad arbetsmarknad och ökade skillnader mellan storstad och landsbygd, mellan låg- och högutbildade och mellan inrikes födda och utrikes födda har skapat klyftor i samhället. Den ojämna fördelningen av finansiellt, socialt och kulturellt kapital bland människor leder till segregation och ökad risk för social oro och våldsbejakande extremism. Minskad tillit Den enskilde individens behov och vilja växer sig allt starkare i förhållande till kollektivets samlade röst. Tilltron till traditionella maktstrukturer, i form av politiska partier och kyrkan, minskar samtidigt som trycket på individuella lösningar ökar. Det är inte bara tilliten till samhällsinstitutioner som har minskat, utan även människors tillit till varandra. Det finns en stor risk att det allt hätskare politiska klimatet både i Sverige och omvärlden leder till att samarbetsviljan och nyanserna går förlorade i den allmänna samhällsdebatten. Ökat fokus på resiliens och cirkulär ekonomi Klimatförändringarna sätter sitt avtryck i vårt samhälle och faran med en fortsatt temperaturhöjning blir allt tydligare. Resiliens, samhällets förmåga att stå emot eller anpassa sig till förändringar, har hamnat i fokus och krismedvetenheten har ökat. Välmående samhällen förutsätter en tillförlitlig tillgång till energi, dricksvatten och livsmedel och för att minska sårbarheten och samtidigt skapa konkurrenskraft behöver självförsörjningen i livsmedels-, energi- och dricksvattenförsörjningssystemen öka. 4
Nya kommunikationsmönster och aktörer Framväxten av informationssamhället har inneburit nya sätt att kommunicera och skapa gemenskap. Den digitala världen skapar nya kommunikationsmönster och de traditionella medierna får allt svårare att hävda sig mot det snabba och personligt anpassade informationsflödet på sociala medier. Samtidigt har förekomsten av nättroll och möjligheten att sprida desinformation ökat medvetenheten och behovet av ett källkritiskt förhållningssätt. Tekniken som möjliggörare och hot Innovationstakten har ökat märkbart under de senaste femtio åren. Det innebär att de tekniska genombrotten och införandet av ny teknik går betydligt snabbare idag. Den snabba teknikutvecklingen påverkar hela vårt samhälle och digitaliseringen ger möjlighet till effektivare processer och ökad kontroll och självservice för den enskilde men det innebär även risker såsom digitalt utanförskap. Ökad osäkerhet och fler konflikthärdar Världen sammanflätas alltmer i takt med att varor, människor, kapital och idéer flödar över gränserna. Samtidigt som gränser suddas ut visar stormakter, såsom USA och Ryssland prov på ökad nationalchauvinism och protektionism. Ökade politiska spänningar och våldskonflikter i vår omvärld har satt kommunernas beredskap på prov, inte minst under den senaste flyktingvågen, och behovet av förebyggande och säkerhetshöjande insatser kommer att fortsätta öka. Låg tillit blir som ett grus i maskineriet. Verksamhet som involverar de låglitande grupperna riskerar att ta längre tid, bli mer kostsamma och mindre effektiva. Detta kan i sin tur utvecklas till en negativ spiral som leder till en fortsatt sänkning av den mellanmänskliga tilliten. Sören Holmberg och Bo Rothstein 5
Ekonomi Konjunkturläget Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos når högkonjunkturen i den svenska ekonomin sin topp i år och för kommande år förväntas BNP-tillväxten mattas av något som en följd av att investeringstillväxten i både industri och bostäder minskar markant. Det fortsatt gynnsamma konjunkturläget i omvärlden förväntas dock ge draghjälp åt den svenska ekonomin. Ökad protektionism och eskalerande handelskrig, riskerar dock att påverka den exportberoende svenska ekonomin i negativ riktning, i synnerhet eftersom den inhemska efterfrågan förväntas minska när byggandet saktar in och hushållens konsumtion dämpas. Sysselsättning Trots högkonjunktur och en fortsatt positiv utveckling av sysselsättningen kvarstår problemet med matchning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland utrikes födda är fortsatt mycket hög samtidigt som det råder stor brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens. Det medför i sin tur att löneökningstakten fortsätter att öka framöver. Efter en relativt hög tillväxt under 28 förväntas BNP växa i långsammare takt nästa år. Arbetslösheten väntas hamna på 6,4 procent 28 och vara oförändrad under. Regeringens budgetproposition 27 28 BNP (kalenderkorrigerad, procentuell förändring) 2,4 2,6 2,,4,5 Arbetslöshet (procent av arbetskraften 5-74 år) 6,7 6,4 6,4 6,4 6,5 KPIF (årsgenomsnitt) 2, 2, 2,,9 2, Tabell: Regeringens prognos i budgetpropositionen Regeringens budgetproposition Den 5 november överlämnade övergångsregeringen sin budgetpropositionen för år till riksdagen. Till följd av det oklara politiska läget var det en övergångsbudget utan tydliga partipolitiska inslag som presenterades. Övergångsregeringen har i budgetarbetet utgått från den beslutade budgeten för 28 och sedan justerat anslagen till följd av ändrade priser och löner, beslutade lagar och bindande avtal liksom politiskt okontroversiella lagförslag som det råder samsyn om och som inte kan genomföras i en ändringsbudget. Det innebär att de generella statsbidragen till kommuner, landsting och regioner inte ökar med de tidigare utlovade fem miljarder kronorna, utan de förblir på 28 års nivå. Samtidigt ligger andra satsningar och statsbidrag, som skulle ha fasats ut, kvar på samma nivå som i år och satsningen på likvärdig skola ökar. Om övergångsbudgeten röstas igenom i riksdagen kommer kommuner, landsting och regioner att gå miste om någon satsning men å andra sidan få fortsatta medel till andra satsningar som skulle ha avslutats. Nettoeffekten blir dock negativ. Tillsammans med det faktum att de riktade statsbidragen inte kan användas generellt, kommer många att få det betydligt mer besvärligt än de visste om när de började arbeta med nästa års budget. Kommuner, landsting och regioner vet helt enkelt inte vilka förutsättningar som man ska planera utifrån. Annika Wallenskog, chefsekonom SKL. 6
Övergripande mål Inriktningsmål Hur mäter vi detta? Målvärde Hässleholm Hässleholms kommun ska ha Andel som tar kontakt med kommunen en hög tillgänglighet via telefon som får ett direkt svar på en ser hela enkel fråga och andel som får svar på e- kommunen post inom en dag Företagande ger jobb Meningsfull fritid Ge alla möjlighet att utvecklas En grön kommun med närodlad mat Attraktivt boende Hässleholms kommun ska ha ett bra vägunderhåll Hässleholms kommun ska ha en god medborgardialog Hässleholms kommuns kontakter med närings- och föreningslivet ska kännetecknas av fokus på service, förståelse och lyhördhet. Hässleholms kommun ska skapa goda förutsättningar för fler företag och arbetstillfällen Hässleholms kommun ska behålla och underhålla sina fritidsanläggningar Hässleholms kommun ska stärka seniorers rätt till en meningsfull vardag I Hässleholms kommun ska alla elever få bli sitt bästa Antalet klagomål på dåligt underhållna bilvägar samt gång- och cykelvägar ska minska. Digital och analog dialogresa SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, Insikt. NKI samt värdena för bygglov, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt markupplåtelse Antal praktikplatser i kommunens verksamheter och i privata företag förmedlade av kommunen Antal besökare på fritidsanläggningar Antal fritidsanläggningar som är öppna för spontanidrott Antal aktiviteter för seniorer, såsom träffpunkter, hälsofrämjande aktiviteter och förebyggande hembesök Andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor Andel gymnasieelever med examen inom tre år Andel elever som känner sig trygga i skolan, enligt Skolinspektionens enkätundersökning bland elever i åk 9 Grönt: Högre än rikssnittet Gult: Rikssnittet Rött: Lägre än rikssnittet Grönt: Minskning Rött: Ökat En digital och analog dialogresa ska genomföras under Grönt: Ökning Rött: Minskning Grönt: Ökat Rött: Minskat Grönt: Ökat Rött: Minskat Grönt: Ökat Rött: Minskat Grönt: Ökat Rött: Minskat Grönt: Mer än 8 % Gult: 75-8 % Rött: Mindre än 75 % Grönt: Mer än 85 % Gult: 7-85 % Rött: Mindre än 7 % procent Grönt: Ökning Rött: Minskning Utanförskapet ska minska Antalet personer med försörjningsstöd Grönt: Minskat Rött: Ökat Hässleholms kommun ska öka sin självförsörjningsgrad Hässleholms kommun ska ha en effektiv energianvändning Hässleholms kommun ska ha en hållbar konsumtion Hässleholms kommun ska ha tillgängliga och trygga boendemiljöer Andel unga som varken studerar eller arbetar i åldern 7-24 år Andel som lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera, status efter 9 dagar Mängden matsvinn i kommunala verksamheter Självförsörjningsgrad av förnybar energi i form av installerad effekt Energianvändningen i kommunens fastigheter (kwh /kvm) Andel fossilbränslefri och återvunnen energi för uppvärmning Andel förnybara drivmedel i kommunkoncernens fordonsflotta Andel inköpta närodlade livsmedel Andel återvunna inventarier i kommunkoncernen Antal genomförda trygghetsinsatser i kommunen Antal färdigställda bostäder Antal byggklara tomter i alla kommundelar Raderna som är gråmarkerade visar mått från Kommunens Kvalitet i Korthet, KKIK. Grönt: Minskning Rött: Ökning Grönt: Mer än 4 % Gult: 3-4 % Rött: Under 3 % Grönt: Minskning Rött: Ökning Grönt: Ökning Rött: Minskning Grönt: Minskning Rött: Ökning Grönt: Mer än 98% Gult: 85-98 % Rött: Mindre än 84% Grönt: Mer än 49% Gult: 4-49 % Rött: Mindre än 4% Grönt: Ökning Rött: Minskning Grönt: Ökning Rött: Minskning Grönt: Ökning Rött: Minskning Grönt: Mer än 25 bostäder Gult: 5-25 bostäder Rött: Mindre än 5 bostäder Grönt: Ökning Rött: Minskning 7
Ekonomistyrningsprinciper Internbudget Nämnderna/styrelsen ska inom ramen för anvisade medel fastställa internbudget på detaljnivå senast den 28 februari. Omdisponering Driftbudget Omdisponering mellan kommunstyrelsen (gäller även finansförvaltningen) och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Omdisponering inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen eller enligt av kommunstyrelsen beslutade delegationsregler. Omdisponering inom nämndens ram beslutas av nämnd eller enligt av nämnden beslutade delegationsregler. Omdisponering från driftbudget till investeringsbudget beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Investeringsbudget Omdisponering mellan investeringsprojekt mellan kommunstyrelsen och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom kommunstyrelsens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering mellan investeringsprojekt inom nämndens ram beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. För de investeringsanslag som beslutats av kommunfullmäktige som ospecificerade får nämnden omdisponera fritt mellan investeringsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om omdisponeringen. Omdisponering från investeringsbudget till driftbudget beslutas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag Grundprincipen är att tilläggsanslag inte beviljas under löpande år. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Nämnd ska innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Finansiering av eventuella tilläggsanslag på driften genom minskning av budgeterat årets resultat beslutas av kommunstyrelsen upp till mnkr. Finansiering av eventuella tilläggsanslag för investeringar genom ökad upplåning beslutas av kommunstyrelsen upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar även om anslagstyp i samband med beslut om finansieringen. Uppföljning Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa fem ekonomiska uppföljningar. Dessa består av, förutom årsredovisningen, en delårsrapport per siste augusti och tre månadsuppföljningar per siste mars, april och oktober. Till uppföljningen den siste april och till delårsrapporten ska de kommunala bolagen lämna in en verksamhetsberättelse samt en resultaträkning. Nämnder/förvaltningar som prognostiserar underskott ska även redovisa vilka åtgärder som nämnden kommer att vidta för att hålla den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för. Nämnderna ska även redogöra för de verksamhetsmässiga och ekonomiska effekterna av dessa åtgärder. 8
Överskott/underskott Huvudprincipen är att över- och underskott gentemot budget motiveras noggrant. Motivering ska ges liksom beskrivning av hur överskottet ska användas. Överskott som överförs till efterföljande års driftbudget får inte användas till permanent nivåhöjning. För överskott i investeringsbudgeten gäller principen att påbörjade men inte avslutade projekt förs över till nästkommande år. Intern kontroll För den interna kontrollen finns det särskilda regler antagna. Inventarier Inköp av inventarier för permanent bruk räknas som en investering. I Hässleholms kommun gäller att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp (exklusive moms) samt ha en nyttjandeperiod om minst tre år. Beloppsgränsen gäller även vid: Samlade och samtida inköp av flera likartade inventarier. Ett exempel på detta kan vara ett samtida inköp av ett antal likartade cyklar till flera olika förskolor. Likartade kan ses som olika modeller på cyklar. Samlade och samtida inköp av inventarier med ett naturligt samband. Ett exempel på detta kan vara inköp av klassrumsmöbler till ett antal klassrum inom grundskolan. Se även Riktlinjer för investeringar, antagna av kommunfullmäktige den 26 mars 28, 39. Övriga budgetregler Internränta och avskrivningar Som ersättning för använt kapital belastas verksamheterna med internränta på bokförda värden för investeringar. Internränta beräknas på anskaffningsvärdet reducerat med avskrivningar. Internräntan ska följa SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir,5 procent för. Planmässig avskrivning tillämpas med av Rådet för kommunal redovisning och SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontorets ekonomiavdelning har rätt att till nämnderna fördela medel avseende kapitalkostnader (anslagstyp ) för investeringar slutförda från och med 25. Anslagstyper I samband med beslut om investering tas också beslut om huruvida budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper. Investeringar med anslagstyp innebär att nämnderna och förvaltningarna under kommunstyrelsen får budgetkompensation för framtida kapitalkostnader samt för övriga driftkostnader. För investeringar med anslagstyp 2 utgår ingen budgetkompensation för framtida kapitalkostnader och övriga driftkostnader. 9
Driftbudget NÄMND/FÖRVALTNING KOMMUNSTYRELSEN 28 23 332 227 438 22 969 22 56 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet -FIBERUTBYGGNADSPROJEKT -ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET 222 998 376 5 958 26 5 5 377 5 956 2 855 4 58 5 956 2 555 3 545 5 956 KOMMUNREVISION TEKNISK NÄMND MILJÖ - OCH STADSBYGGNADSNÄMND KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND OMSORGSNÄMND SUMMA NÄMNDER 94 73 332 3 88 898 226 38 9 493 989 62 2 854 32 2 84 68 774 32 46 7 898 259 3 9 244 2 58 2 99 673 884 66 5 29 46 6 378 269 44 9 94 42 933 2 938 28 884 65 755 28 56 6 78 269 44 9 94 53 423 2 945 299 FINANSFÖRVALTNING 2 862 37 2 927 324 2 939 73 2 948 552 7 987 7 65 485 3 252 ÅRETS RESULTAT
Förändringar i förhållande till fastställd plan KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet KF-plan, totalt för kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet 222 998 26 5 2 855 KF-plan tidigare kommunledningskontor Budgetposter Lönerevision år 28 på Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 28 Interna lokalvårdskostnader år 28 IT-tjänster år 27 på 28 Superanvändare för Medvind, omdisp fr ON till KLK (28=245, =245) Sponsor- och marknadsföringsbidrag, Vittsjö GIK, beslut i KS 8829, 9 Markan, ungdomens hus, utredn av framtida vht, 7828 kf 82 Stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserd och jämlik socialtjänst RKL-val Europaparlamentsval Sverigeförhandlingen E-arkiv Tillköp Läreda/Stoby Linje 3 (Beslut i KS 24, 83, totalt 96 tkr) Ökat aktieägartillskott Krstd Airport (från 5 till 75 tkr) Samhällsvägledare,, tjänst from 85 Systemstöd för adm av friskvårdsersättning (Beslut i KS 228, 83) Färdtjänst Utredningsmedel, uppdrag och Sverigeförhandlingen Avveckla referensgrupperna på servicekontoren Överflytt av föreningsbidrag från klf (bygdegårdar, Humor, civilförsvarsförening samt nämndemannaföreningen) Förändrat antal ledamöter i KS AU och KS Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent Personalkostnadsreducering Flytt av fastighetsstrateg (inkl. utredningsmedel) från TN till klk 22 544 6 4 2 5 Budget kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj, fiber och överförmyndare 92-8 45 6 49-4 -8-3 3 2-65 -2 6-2 -25 25 2 5 5-362 - -275-4 8-2 6 4 2 5 2 5 KF-plan tidigare arbetsmarknad och kompetensutveckling Budgetposter Lönerevision år 28 på Interna lokalvårdskostnader år 28 IT-tjänster år 27 på 28 Personalkostnadsreducering Minskning av sfi-verksamhet Budget för arbetsmarknad och kompetensutveckling 64 824 64 32 64 32 64 32 64 32-3 62 732 KF-plan tidigare räddningstjänst Budgetposter Lönerevision år 28 på Interna lokalvårdskostnader år 28 IT-tjänster år 27 på 28 Budget för räddningstjänst Budget kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet 35 63 35 673 35 673 6 24 3 35 673 35 673 35 673 26 5 2 855 2 555 FIBERUTBYGGNADSPROJEKT KF-plan Fiberetablering (underskott år -) Budget fiberutbyggnadsprojekt (kommunlån) 376 4 5 377 5 377-29 4 58 4 58-63 3 545 ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHET KF-plan Lönerevision år 28 på Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 28 Budget överförmyndarverksamhet 5 958 5 956 5 956-5 3 5 956 5 956 5 956 936 272-3
KOMMUNREVISION KF-plan Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 28 Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent Dubbel revision under tre månader, utbildning av nya Budget kommunrevision 94 2 - -4 2 2 84 2 84 884-2 884 884 TEKNISK NÄMND KF-plan Lönerevision år 28 på Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 28 Interna lokalvårdskostnader år 28 IT-tjänster år 27 på 28 Kompensation anslagstyp, enl Ö/U 28 Central fordonsenhet, uppstartskostnader, beslut i KF 92, 8827 Personalkostnadsreducering Förändrad nämndsorganisation Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent Flytt av fastighetsstrateg (inkl. utredningsmedel) från TN till klk Byggbonus, exploateringsingenjör Ombyggnad av kök, Vittsjö skola, 7529 kf 42 Stolpburna elledningar Minskade kapitalkostnader anslagstyp Budget teknisk nämnd 73 332 68 774 66 5 8 55-33 53 26 65-2 -5-3 - 8 3-3 - -49 68 774-374 66 5-295 65 755 MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND KF-plan Poster från tidigare byggnadsnämnd Lönerevision år 28 på Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 28 Interna lokalvårdskostnader år 28 IT-tjänster år 27 på 28 3, tj (trafikplanerare, statistik/gis, VA-planering) samt specialistutredn (tjänsterna finansieras av byggbonus) Förlängning av projekt ovårdade fastigheter 3 88 32 46 29 46-6 -3-3 -3-9 5-2 6 7-2 - Poster från tidigare miljönämnd Lönerevision år 28 på Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 28 Interna lokalvårdskostnader år 28 IT-tjänster år 27 på 28 Uppgradering till digitalt ärendehanteringssystem Nya poster Byggbonus Personalkostnadsreducering Sammanslagning av byggnadsnämnd och miljönämnd Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent Flytt av budgetmedel från fd. BN avs. drift av leder (natur- och friluftsrådet) Budget miljö- och stadsbyggnadsnämnd 2-65 -2 3 2-6 7 35 4 7-5 -6-45 -93 32 46-3 -2 29 46 28 56
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND KF-plan Poster från tidigare kulturnämnd Lönerevision år 28 på Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 28 Interna lokalvårdskostnader år 28 IT-tjänster år 27 på 28 Bidrag till föreningen Norden, konstutställning Nationalmusem, utställning 898 5-76 4 2 2-8 Poster från tidigare fritidsnämnd Lönerevision år 28 på Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 28 Interna lokalvårdskostnader år 28 IT-tjänster år 27 på 28 7 898 6 378-2 2 5 62 74 Nya poster Personalkostnadsreducering Förskotterad hyra till Tennisklubben för ny hall Överflytt av föreningsbidrag från klf (bygdegårdar, Humor, civilförsvarsförening samt nämdemannaföreningen) Flytt av budgetmedel från fd. BN avs. drift av leder (natur- och friluftsrådet) Generell intäktsökning Sammanslagning av kulturnämnd och fritidsnämnd Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent Processledare, Markan Ungdomens Hus, beslut i KF, 5 8924 Budget kultur- och fritidsnämnd BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Resursfördelning skola och förskola baserat på befolkningsprognos Lönerevision år 28 på Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 28 Interna lokalvårdskostnader år 28 IT-tjänster år 27 på 28 Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till BUN och ON Teknikcollegesamordnare samt aktiviteter inom SSA Motorbranschcollege Stängning av Vanneberga skola Förändrad nämndsorganisation Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent Teknikcollege (industritekn/el- o energiprogr), renovering/inköp av utrustn. Läsa skriva räkna garanti enligt budgetpropositionen 27 och 28 Lärarlyftet II (pågår t o m ) Skolstart vid sex års ålder enligt budgetpropositionen 28 Nyanlända elever i grundskolan enligt budgetpropositionen 28 Förslag från Skolkostnadsutredningen enligt budgetpropositionen 28 Offentlighetsprincipen enligt budgetpropositionen 28 Försöksverksamhet med branschskolor enligt budgetpropositionen 28 Prao i årskurs 8 och 9 enligt budgetpropositionen 28 Betygsättning i moderna språk enligt budgetpropositionen 28 Budget barn- och utbildningsnämnd 3-55 362 93-25 -5-3 3 7 898 226 38 4 496 7 74 43 6 448 2 9 275 2 666 4-5 -7-28 - 5 6 378-3 6 78 259 3 269 44-379 - 235 7 74 5 37 5 37 4 864-4 -2 5 46 28 52-52 56 52 259 3 269 44 269 44
SOCIALNÄMND KF-plan Nytt tillskott BRÅ, Trygghetsskapande insatser Lönerevision år 28 på Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 28 Interna lokalvårdskostnader år 28 IT-tjänster år 27 på 28 IT-licenser för effektivare handläggning av ekonomiskt bistånd inkl.,5 tj för implementering Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till BUN och ON Förändrad nämndsorganisation Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent Personalkostnadsreducering Budget socialnämnd 9 493 6 OMSORGSNÄMND KF-plan Nytt tillskott Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning äldreomsorg baserat på befolkningsprognos Resursfördelning LSS Personalförstärkande åtgärder Höja aktivitetsersättning med daglig verksamhet med 2 kr årligen Lönerevision år 28 på Uppräkning av arvoden till förtroendevalda år 28 Interna lokalvårdskostnader år 28 IT-tjänster år 27 på 28 Superanvändare för Medvind, omdisp fr ON till KLK (28=245, =245) Samarbete tre förvaltningar, omdisp fr SN till ON och BUN Förändrad nämndsorganisation Sänkning av arvoden till förtroendevalda med 5 procent Översyn taxor och avgifter Budget omsorgsnämnd 989 62 2 5 3 87 5 73 2 5 2 58 42 933 333 497 3 87 5 37 537 433 455 42 2 3 5 5 34 7 44 37 67-49 2-5 -65-2 58 42 933 53 423 Summa nämnder 2 99 673 2 938 28 2 945 299 4 9 244 9 94 27 645 8 86 5-4 - -65-75 9 244-3 -75 9 94 9 94
Specifikation till finansförvaltningen tkr 28 2 2 493 752 667 2 873 6 Egna skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Egna skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning Kommunal fastighetsavgift 2 9 93 2 263 399 2 35 67 788 44 83 554 796 89 2 979 534 3 66 953 3 48 49 44 84 84 84 Skuldförändring inklusive löneskatt Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt Avgiftsbestämd ÅP inklusive löneskatt Försäkringspremie inklusive löneskatt Förvaltningsavgifter KPA Avtalspension (kommunalt avtal) Löneskatt (kommunalt avtal) Pensioner - 33-57 386-3 543-33 564-55 3 78 24 847-67 745 2 78-59 22-6 659-39 7-55 64 26 47-66 366 2 796-6 459-352 -42 5-55 4 324 27 286-7 5 3 253-63 7-6 363-63 6-55 8 2 28 24-93 4 Avkastning pensionsmedel Ränta på likvida medel Övriga finansiella intäkter Återbetalning av aktieägartillskott Borgensavgifter från bolagen Översskottsutdelning från Kommuninvest Utdelning från Hässlehem AB Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB Finansiella intäkter 25 5 2 7 2 3 3 4 35 25 5 2 35 7 2 2 5 3 5 78 5 25 5 2 7 2 2 5 3 5 43 5 25 5 2 7 2 2 5 3 5 43 5-6 58-2 232-3 - 29-6 9-2 9-3 - 92-64 -2 685-3 -6 326-8 499-3 53-3 -25 3 4 3-5 -3 23 42 3-5 -3 23 45 6-5 -3 23 46 4-5 -3 23-69 6 9-7 -2 5-62 762-52 875-53 84-9 2 65 6-2 5-62 762-73 779-59 79-85 78-99 4 2 6-2 5-62 762-73 779-83 428-63 64-226 387 Ränta på lån Ränta på skuldförändring (avsättning) inkl löneskatt Förvaltararvode Finansiella kostnader Internränta Oförutsett (KS 4 och KF ) Över- och underskottshantering (fd kompletteringsbudget) Ersättning från Hässleholm Miljö AB Kompensation för ökade kapital- och driftkostnader i samband med investeringar Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete Uppsägning Magasinet 3 Stänga Sösdala simhall Sälja Magnarpskolonin Sem-, övertid-, ferie- och uppehållslöneskuld Kostnadsökningar 27 Kostnadsökningar 28 Kostnadsökningar Kostnadsökningar Kostnadsökningar Övriga kostnader och intäkter Summa finansförvaltning -2 5-3 6-49 925-73 68 2 862 37 5 2 927 324 2 939 73 2 948 552
Investeringsbudget NÄMND/FÖRVALTNING 28 KOMMUNSTYRELSEN 25 438 62 62 7 767 73 454 KOMMUNLEDNINGSKONTOR exkl. fiberutbyggnadsprojekt 38 2 7 57 5 27 4 24 FIBERUTBYGGNADSPROJEKT 77 238 9 5 57 56 33 25 TEKNISK NÄMND 59 626 274 889 22 88 223 786 MILJÖ - OCH STADSBYGGNADSNÄMND 2 6 35 97 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND 23 2 25 925 2 325 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND 5 95 8 99 5 35 4 7 SOCIALNÄMND 5 5 75 5 OMSORGSNÄMND 3 5 7 4 7 3 7 2 TOTALT 396 47 457 24 344 322 32 935 6
Specifikation investeringsbudget tkr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING exkl. fiberutbyggnadsprojekt och överförmyndarverksamhet A-TYP Budgetposter kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj och fiber Säkerhetsåtgärder (brandlarm, kameraövervakning, värdeskåp mm) 2 4 3 8 Säkerhetsåtgärder i skolor och förskolor (PDV) 2 2 2 Upphandling ekonomisystem 3 5 Förstudie Markan Ungdomens Hus, (KF 5, 8924) 4 Ks oförutsedda investeringar * Klientarbetsplats, chromebooks och ipads till skolan 2 5 636 7 52 4 66 Uppdatering av IT-utrustning, arbetsmarknad och kompetens 2 Server och lagring WiFi till omsorgen WiFi till skolan Accesspunkter utökning Accesspunkter reinvestering 29 364 7 587 6 438 Switchar utökning Switchar reinvestering Fastighetsnät Ospecificerat Budget kommunledningsförvaltning exkl. AK, rtj och fiber 64 3 49 47 35 34 *) Anslagstyp bestäms i samband med beslut om investering Budgetposter arbetsmarknad och kompetensutveckling Verksamhetsinventarier 2 2 2 2 Tågteknikerutbildning (YHS) 2 37 Budget arbetsmarknad och kompetensutveckling 2 57 2 2 Budgetposter räddningstjänst Räddningsfordon 4 2 4 2 Räddningsutrustning 5 5 5 Verksamhetsinventarier 2 Inventarier till brandstation i Sösdala Budget räddningstjänst 4 7 6 4 7 Budget kommunledningsförvaltning exkl. fiberutbyggnadsprojekt 7 57 5 27 4 24 FIBERUTBYGGNADSPROJEKT A-TYP Fiberetablering, nettoinvestering 2 9 5 57 56 33 25 Budget fiberutbyggnadsprojekt 9 5 57 56 33 25 MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND A-TYP Anskaffning och utbyte av mätinstrument (fd MN) 2 Anskaffning och utbyte av mätinstrument (fd BN) 2 25 25 25 Tekniska hjälpmedel för effektivisering av arbete 2 25 Snedbildsfotografering 2 62 Budget miljö- och stadsbyggnadsnämnd 6 35 97 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND A-TYP Ospecificerat 2 775 575 975 Fordons- och maskinförnyelse (Österås idrottsplatsområde) 2 35 35 35 Budget kultur- och fritidsnämnd 2 25 925 2 325 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND A-TYP Ospecificerat 2 4 4 4 Teknikcollege (industritekniskt progr och el- o energiprogr) 7 7 7 Inventarier ombyggnad Röinge g:a skola 96 Inventarier ny förskola Hässleholm 53 Inventarier ny förskola Sösdala 2 Inventarier ombyggnad Jacobskolan 6 4 Inventarier till Familjens hus 25 Budget barn- och utbildningsnämnd 8 99 5 35 4 7 SOCIALNÄMND A-TYP Ospecificerat 2 5 5 5 Inventarier till Familjens hus 25 Budget socialnämnd 5 75 5 OMSORGSNÄMND A-TYP Ospecificerat 2 6 6 6 Boendelås säbo 3 3 8 Inventarier Mindre gruppbostad om 2 lgh Inventarier Gruppbostad LSS, 6+6 lgh 4 Budget omsorgsnämnd 7 4 7 3 7 2 7
TEKNISK NÄMND A-TYP Gata, park och fordon Omasfaltering infarter Hässleholm 5 4 3 Grön och trygg livsmiljö, åtgärder efter trygghetsvandringar Gatunät, toppbeläggning 2 2 2 Utveckling Pågatågsorter, åtgärder efter medborgardialoger 2 2 2 Tillgänglighetsanpassning Gata Trygghetsbelysning Pumpstation 87 Förstudie, centrumutveckling 2 Parkinvesteringsprogram/Lekplatsförnyelse Fordons- och maskinförnyelse 2 6 65 3 65 7 5 Central fordonsenhet, tekniska hjälpmedel (KF 92, 8827) 2 5 Fastighet Fastighetsinventarier Smärre lokalförändringar Ombyggnad och reinvesteringar kök Mindre ombyggnad och reinvesteringar kök Elsäkerhet, fastigheter Energibesparing Ny belysningständning i Hässleholms stad Myndighetskrav från Arbetsmiljöverket OVK-åtgärder Reinvestering i fastigheter, fd planerat underhåll Tillgänglighetsanpassning fastighet Säkerhet och trygghet Fastighetsprojekt Anpassningar Jacobskolan Ombyggnation av ventilation i Jacobsskolan (KF 8, 86) Ombyggnad ventilation och renovering HTS Ombyggnad Röinge g:a skola Lokal- och verksamhetsförändringar för Syrsans hörselförskola och Silviaskolans lokalsituation, nybyggnation av förskola och gymnastikhall vid Grönängsskolan Ny förskola Hässleholm (Ljungdala) Ny förskola Sösdala Ny förskola västra Hässleholm Ny förskola Björklunda Mindre gruppbostad om 2 lgh (fördyrning med 7, KF xx, 826) Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) Gruppbostad LSS, 6 lgh (Hässlehem) Äldreboende SÄBO (byggs av extern part) Räddningstjänsten Hlm exkl. RC9 Ny lokalisering av brandstation Sösdala inkl. logement Brandstation Bjärnum Familjens hus (byggs av Hässlehem) Hyresgästanpassning Folktandvården (KF, xxx, 826) Ombyggnad och anpassning av ny lokalisering av tekniska förvaltningen Renovering av Sösdala simhall Renovering av Magnarp Renovering av Vanneberga skola Badhus (separat beslut om budgetbelopp när plats och omfattning är klar) 5 5 5 3 5 2 6 5 5 5 5 3 5 3 5 3 5 2 27 27 7 7 7 325 5 5 97 845 7 5 29 Exploateringsverksamhet Exploateringsprogrammet Ny regnpark Lille Mats, Gäddastorp 4:3 Björklunda etapp 2 Paradiset Röinge 7:3, Skjutbanevägen Turbinen, utbyggnad Nytt industriområde, Belevägen Nytt industriområde, Krossgatan Vankiva, nya villatomter Kärråkra underhållsdepå, gc-väg o kompensationsåtg. Kv. Fanjunkaren, cirkulationsplats för ökad trafiksäkerhet Budget teknisk nämnd 8 62 39 3 26 936 274 889 22 88 223 786 SUMMA 457 24 344 322 32 935 Nedanstående omsättningstillgångar har hanterats i kassaflödet A-TYP Exploateringsverksamhet 2 2 26 68 3 4 Björklunda etapp 2 2 Paradiset 2 Röinge 7:3, Skjutbanevägen 2 Turbinen, utbyggnad 2 Nytt industriområde, Belevägen 2 Nytt industriområde, Krossgatan 2 8
Resultatbudget - Noter Bokslut Delår Plan Plan Plan mnkr 27 28 Verksamhetens intäkter 734, 67,5 663,8 663,8 663,8 Verksamhetens kostnader 2-3 473,7-3 584,7-3 637,3-3 674, -3 738,7 Avskrivningar 3-3,8-46,4-66,4-83,8-9,2 Verksamhetens nettokostnader -2 87,5-3 59,5-3 39,9-3 94, -3 265, Skatteintäkter 4 2 62, 2 24,2 2 9, 2 263,4 2 35,7 Generella statsbidrag och utjämning 5 82,9 855,9 89,3 95,4 898,7 Resultat efter skatteintäkter och generella -5,7-79,4-58,5-25,2-4,8 statsbidrag Finansiella intäkter 6 75,3 59,7 78, 43, 43, Finansiella kostnader 7 -,3-7,5 -,9-6,3-25, Resultat före extraordinära poster 59,3-27,2 7,7,5 3,3 Extraordinära intäkter,,,,, Extraordinära kostnader,,,,, Årests resultat: förändring av eget kapital 59,3-27,2 7,7,5 3,3 Nyckeltal, resultatbudget 27 28 Andel av skatteintäkterna - att betala verksamhetens nettokostnader, %,2 2,7,9,8,5 Finansnetto, mnkr 65, 52,2 66, 26,7 8, Årets resultat/skatteintäkter och utjämning, % 2, -,9,2,, Finansieringsbudget - Noter Bokslut Delår Plan Plan Plan mnkr 27 28 Den löpande verksamheten Årets resultat 59,3-27,2 7,7,5 3,3 Justering för av- och nedskrivningar 3,8 46,4 66,4 83,8 9,2 Justering för upplösning infrastrukt. bidrag 2,4 2,4 2,4 2,4 4,4 Justering för realisationsvinster -3,6,,,, Justering för realisationsförluster,2,,,, Justering för värdereglering av finansiella tillgångar,7,,,, Justering för avsättning till pensioner 5, 5,7,7 -,,3 Justering för avsättningar för övriga ändamål 3,6,,,, Medel från verksamheten före förändring av 89,4 27,2 77,2 87,6 98, rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av förvaltade pensionstillgångar -29,4-6, 3, 3, 3, Ökning(-)/minskning(+) förråd och exploateringsfastigheter 9,,8-2, -26,2-3, Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 8 48, 5,7 25,8 2,, Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 8 64,3,2-9, 7,2 7,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 28,5 49,9 75,8 9,7 78,5 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar -,,,,, Investering i materiella anläggningstillgångar -368,6-4,6-456, -344,3-32,9 Investeringar som ska överföras från föregående år,, -8,8,, Omklassifisering periodisering anslutningsavgift (fiber) -,,,,, Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3,9,,,, Förändring finansiella leasingavtal -,,,,, Förändring av finansiella tillgångar -,5,,,, Kassaflöde från investeringsverksamheten -356,5-4,7-536,9-344,3-32,9 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån, 68,7 322, 3, 22, Amortering lån -8,,,,, Förändring leasingskuld,6,,,, Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 63,8 27, 38, 22,3,4 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder -,3, -2,3-3,3-3,9 Ökning (+) av övriga långfristiga skulder 63,8, 4, 4,7 5,5 Minskning (-) av övriga långfristiga skulder -,3,,,, Ökning (-) långfristiga fordringar -9,3,,,, Minskning (+) av långfristiga fordringar 5,,,,, Minskning av avsättning pga utbetalning -,9-2,7 -, -, -,9 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 5,6 93, 36,7 52,7 34, Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur,,,,, Årets kassaflöde 3,6-67,8 -,4, -,3 Likvida medel vid årets början 6,6 73,7 5,9 5,5 5,5 Likvida medel vid årets slut 37,2 5,9 5,5 5,5 5, 9
Balansbudget - UB DELÅR UB PLAN UB PLAN UB PLAN UB mnkr 27 28 28 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar,2 -,7 9,5 -,7 8,8 -,7 8,2 -,7 7,5 Materiella anläggningstillgångar 2343,4 265, 268,4 37,2 2 979,6 6,2 3 4,8 23,4 3 264,2 Finansiella leasingavtal 5,3, 5,3, 5,3, 5,3, 5,3 Bidrag till statlig infrastruktur 43,2-2,4 4,8-2,4 38,4-2,4 36, -4,4 3,6 Finansiella anläggningstillgångar 7,6, 7,6, 7,6, 7,6, 7,6 Summa anläggningstillgångar 259,7 26,9 278,6 368, 3 49,7 58, 3 37,8 8,3 3 426,2 Exploateringsfastigheter och förråd 4, -,8-7,7 2, 3,4 26,2 39,6 3, 69,7 Kortfristiga fordringar 235,7-5,7 29,9-25,8 94,2-2, 74,2, 74,2 Förvaltade pensionsmedel 998,5 6, 4,7-3,,7-3, 8,7-3, 5,7 Kassa och bank 73,7-67,8 5,9 -,4 5,5, 5,5 -,3 5, Summa omsättningstillgångar 32, -79,2 232,8-8, 224,8 3,2 227,9 26,8 254,7 SUMMA TILLGÅNGAR 383,7 82,8 44,5 36, 4 374,5 6,3 4 535,8 45, 4 68, EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Årets resultat 59,3-27,2-27,2 7,7 7,7,5,5 3,3 3,3 Resultatutjämningsreserv 5,8, 5,8, 5,8, 5,8, 5,8 Övrigt eget kapital 2222,4, 228,7, 2 254,5, 2 262,, 2 263,6 Summa eget kapital 2387,4-27,2 236,3 7,7 2 367,9,5 2 369,4 3,3 2 372,6 Avsättningar för pensioner 86,2 5,7 9,9,7 92,6 -, 92,5,3 92,8 Avsättningar för övriga ändamål 4,5-2,7,8 -,,8 -, -,2 -,9 -, Summa avsättningar 9,7 3, 93,7 -,3 93,4 -, 92,3 -,6 9,7 Långfristiga skulder 762,3 95,7 958, 36,7 39,7 53,7 473,4 35, 68,4 Kortfristiga skulder 59,3,2 62,5-9, 593,4 7,2 6,7 7,5 68,2 Förvaltade pensionsmedel, ej likviderade värdepap,,,,,,,,, Summa skulder 353,5 26,9 56,5 352,7 93,2 6,9 2 74, 42,5 2 26,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 383,7 82,8 44,5 36, 4 374,5 6,3 4 535,8 45, 4 68, 2
Noter. Verksamhetens intäkter Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr 27 28 Verksamhetens intäkter, Ansvar 2-82 525, 52,5 52,5 52,5 52,5 avgår internhyror -38,2-333,3-333,3-333,3-333,3 avgår övriga interna poster -494, -523,4-523,4-523,4-523,4 Finansförvaltningens poster Realisationsvinster 3,6,,,, Intäkter från dotterbolag,,,,, Trygghetsboende 7,5 7,6,,, Övriga intäkter,,,,, Summa 734, 67,5 663,8 663,8 663,8 2. Verksamhetens kostnader Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr 27 28 Kostnader, ansvar 2-82 -4 363,5-4 488,2-4 44, -4 458,7-4 465,8 avgår jämförelsestörande poster,,,,, avgår internhyror 38,2 333,3 333,3 333,3 333,3 avgår övriga interna poster 494, 523,4 523,4 523,4 523,4 Finansförvaltningens poster avgår kalkylerade personalomkostnader 89,6 4,8,6 4,3 8,2 avgår kalkylerad särskild löneskatt 2,3 24,9 26,4 27,3 28,2 avgår fördelade kapitalkostnader 66,4 84,7 28,7 229,4 236,6 Differens kalkylerade - verkliga arbetsgivaravgifter,5,,,, Pensionsutbetalningar inkl löneskatt -77,7-92,5-98,9-3,2-26,7 Pensionsavgifter, individuell del, inkl löneskatt -4,3 -, -6,7 -,4-6,4 Förändring avsättning för pensioner, inkl löneskatt -2,5-3, 2,2 2,8 3,3 Förändr av sem./övertidsskuld mm -6,2-2,5-2,5-2,5-2,5 Realisationsförluster/Nedskrivningar -,2 -,,,, Vite och saneringsk Qpoolen -,7,,,, Ks/KF Oförutsedda, -4, -5, -5, -5, Över- och underskottshantering,, -3, -3, -3, Kompensation för ökade kostnader i samband med investeringar, -7, -7, -9,2-99,4 Trygghetsboendet Pärlan -7,7-7,8,,, Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete,,, 65, 2, Uppsägning Magasinet 3,,,,6,6 Stänga Sösdala simhall,,,,, Sälja Magnarpskolonin,,,,, Kostnadsökningar 27,,,,, Kostnadsökningar 28, -49,6-62,8-62,8-62,8 Kostnadsökningar,, -52,9-73,8-73,8 Kostnadsökningar,,, -59,8-83,4 Kostnadsökningar,,,, -63,6 Kostnadsökningar 222,,,,, Summa -3 473,7-3 584,7-3 637,3-3 674, -3 738,7 3. Avskrivningar Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr 27 28 Fastigheter och anläggningar -77,9 Maskiner och inventarier -5,8 Immateriella anläggningstillgångar -,7 Nedskrivningar -,5 Summa -3,8-46,4-66,4-83,8-9,2 2
Noter 4. Skatteintäkter Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr 27 28 Preliminär kommunalskatt 2 69,7 2 3,9 2 9, 2 263,4 2 35,7 Prognostiserad slutavräkning -,5,,,, Justering prognostiserad slutavräkning 2,7-6,7,,, Summa 2 62, 2 24,2 2 9, 2 263,4 2 35,7 5. Generella statsbidrag och utjämning Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr 27 28 Inkomstutjämning 62,3 632,3 649, 662,2 676,8 Kostnadsutjämning -6, 5,5,3,4,5 Regleringsbidrag/avgift -,5 8,2 23, 36,4 32,6 Övrigt generellt statsbidrag 44,8 45, 35, 23, 5, LSS-utjämning 53, 64,3 7, 7,5 7,9 Kommunal fastighetsavgift 9,4,5,8,8,8 Summa 82,9 855,9 89,3 95,4 898,7 6. Finansiella intäkter Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr 27 28 Räntor på likvida medel,,,2,2,2 Räntor på utlämnade lån till dotterbolag,2,2,,, Utdelning från bolagen 6, 6, 8, 8, 8, Borgensavgifter 7,2 7, 7,2 7,2 7,2 Översskottsutdelning från Kommuninvest 2,7 6, 2,5 2,5 2,5 Dröjsmålsräntor och inkassoersättningar mm,3,2,2,2,2 Avkastning pensionskapitalförvaltning 58,7 37,9 25, 25, 25, Återbetalning av aktieägartillskott,, 35,,, Återföring pensionskapitalförvaltning, 2,5,,, Summa 75,3 59,7 78, 43, 43, 7. Finansiella kostnader Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr 27 28 Räntor på banklån, -2, -6, -,6-8,5 Räntor på lån från dotterbolag -,6,,,, Ränta på pensionsavsättningen -2,6-2,7-2,9-2,7-3,5 Övriga finansiella kostnader -,2 -,3,,, Förvaltararvode pensionskapitalförvaltning -2,3-2,6-3, -3, -3, Nedskrivning aktier Hessleholm Network AB -,7,,,, Nedskrivning av pensionskapitalet -2,8,,,, Summa -,3-7,5 -,9-6,3-25, 8. Förändring av kapitalbindning (not endast till budg Bokslut Delår Budget Plan Plan mnkr 27 28 Slutavräkning 27 (ökad fordran/skuld 27, minskad fordran/skuld ) -7,2,, Slutavräkning 28 (ökad fordran/skuld 28, minskad fordran/skuld ),,, Individuell del året innan inkl löneskatt (minskad skuld) -, -6,7 -,4 Individuell del innevarande år inkl löneskatt (ökad skuld) 6,7,4 6,4 Kommunal fastighetsavgift (fordran),,, Semesterlöneskuld (ökad skuld) 2,5 2,5 2,5 Summa -9, 7,2 7,5 22