Skgligt resursutnyttjande i Luleå skärgård Jnas Brändström jk 92/96
120 Inledning "Hela kuststräckan med sina många öar ch hlmar, alla vikar, alla flder ch åar ch varje bäck bjuda här året m, helst smmartiden, då allt är sm ljuvligast i dessa trakter, en ymnig rikedm på fisk. Utanför kusten ligga många väna öar, sm med sina träd, örter ch gräs skänka rikligt nöje ch vederkvickelse. I trädens krnr hör man fåglar av lika slag sjunga sina ljuvliga sånger. I vattnet ser man fiskar i underbar mångfald, sm under sin lek spritta upp över ytan. Överallt gör fiskaren en rik ch lönande fångst. I detta hav finns inga skadedjur, på land knappast någtfarligt kräldjur eller annat djur sm man behöver frukta. " Följande rader är hämtade ur "Histria m nrdiska flken" sm Olaus Magnus skrev efter en resa i Nrrbtten 1519. Den bild han ger av Luleå skärgård stämmer väl överens med min uppfattning ch ch syftet med denna uppsats är att beskriva hur skgen på dessa "väna öar" har utnyttjats från den tidpunkt då de steg upp ur haven till idag. Eklgisk bakgrund,:. Luleå skärgård är en flack skärgård bestående av ett hundratal öar. På grund av landhöjningen, sm i den här delen av landet är 8 mm per år, skapas ständigt nya öar ch de befintliga blir större. Årligen växer skärgården med ca 225 ha på grund av landhöjningen. Ett exempel på hur snabb landhöjningen kan vara är ögruppen Sandgrönnrna, se karta 1. Karaktäristiskt för öarna är den flacka prfilen (de högsta öarna är ca 30 möh), den svallade mränen, albården längs stränderna ch granskgen en bit upp på land. Berggrunden utgörs till största delen av ådergnejs men det finns även en rad andra tex dlmit ch diverse grönstenar. 1790 1826 IU2 1868-1 +/.:. Y. ~ i4 ~ 00:: ~ ~ 50ndgrunden Stra c.h Ulla StrQ c.\i. li IIQ 2 k. 5andgruncten I!. dl '1>= ~,-. Karta 1
ILI Resursutnyttjande Vilken resurs sm utnyttjas ch på vilket sätt den utnyttjas av ett samhälle bestäms av en rad faktrer. Betraktar man en regin, i det här fallet Luleåreginen, går det att dela in dessa faktrer i två grupper, externa ch interna. Till de externa faktrerna hör exempelvis krig, klimatförändringar, centralmaktens (Stckhlm) plitik, ändrade relativpriser på lika prdukter ch ny teknlgi. Sedan 1500-talet anses både värdet ch vlymen av den årliga utförseln vida överskridit införseln till Luleå, dck med lika prdukter,se fig 1. Sålunda har betydelsen av de externa faktrerna varit mycket viktiga ch anses ckså ha ökat över tiden med industrialiseringen. Till de interna faktrerna hör till exempel tillgång på arbetskraft ch betesmark, samhällets rganisatin ch beflkningens utbildningsnivå. I ett samhälle med självhushållning är givetvis denna grupp av faktrer viktigast. Helt påverkad från mvärlden tycks man dck aldrig varit. Frskning har visat att kntakterna utanför reginen varit frekventa. Skgen sm resurs har således utnyttjats av människr utifrån dessa faktrer. Det sm för tillfället är lönsammast att prducera väljer människr i allmänhet att prducera. Om skörden slår fel kan detta kmpenseras av att man prducerar tjära så att man får kapital till exempelvis mjöl. II Ma. l. ex: O Q. )( W 1/'1. t lo t 1/'1 ca N FOUOSTREU.T NllSTREU.T Figur 1 Från istid tillls00-talet. Nrrbttens kust klniserades tidigt av människr. IVullerim (13 mil från Luleå) har man funnit lika bevis på mänsklig aktivitet sm är 6000 år gamla. Dessa människr var nmader sm levde av jakt ch fiske. Området runt Luleå låg vid denna tid lo-tals meter under vatten ch först 4000 år senare reste sig det flacka landskap sm km att utgöra grunden för nuvarande Luleå skärgård. De tidigaste spåren av bebyggelse härstammar från ca 500 e kr. Dessa bplatser var inte permanenta utan användes förmdligen av säljägare. Säl var ett mycket eftertraktat byte sm gav kött, skinn ch späck. Dessa sälj ägare använde skgen till redskap, bränsle ch byggmatriai. Från den tiden började människrna att bli allt mer bfasta, man grundade sitt hushåll på en kmbinatin av jakt, fiske, bskapsskötsel
122 ch sädesdling. Successivt utvecklades detta lkalsamhälle men det skedde även en successiv påspädning av flk söderifrån. Denna flkström hade lika rsaker under lika tidsperider. På 1200-talet var jrdhungern en viktig faktr ch på 1300-talet drev biskpen i Uppsala en klnisatinskampanj sm innebar ett ökat inflyttande söderifrån. Bskapsskötseln var mtrn i detta samhälle ch skgsmarkens viktigaste avkastning var bete. På smmaren betade får, getter ch ungdjur på öarna sm därmed präglades av detta bete. En ch buskiga granar bredde ut sig när löv, gräs ch örter betades. På öarna hade man gd uppsikt på djuren samtidigt sm rvdjur svårligen kunde kmma dit. Skgsbetet var en naturlig del i bndesamhället ch ända in på 1960-talet var det vanligt förekmmande. Att enbuskar förekmmer i dagens relativt täta granskgar är ett bevis på detta bete. I slutet av 1400-talet utvecklades Luleå till en mycket rik regin. En livlig handel samt ett mycket rikt laxfiske bidrg till rikedmen ch år 1492 var den största kyrkan nrr m Uppsala klar. ISOO-talet. Reginal högknjunktur. Det eknmiska uppsving sm startat i slutet av föregående århundrade frtsatte under 1500-talet. Luleå var ett centrum för handel. I öst bedrevs handeln med Nvgrd, i väst med samerna ch i syd med Stckhlm. Vid den stra skattläggningen av Elfsbrgs lösen 1571 visade det sig att Luleå scken var en av de rikaste i landet räknat i silver ch nötkreatur. För den bfaste bnden i skärgården var bskapsskötseln ch fiske viktiga näringsgrenar. I ch med landhöjningen skapades nya ängs- ch betesmarker ch på de bördigaste öarna växte byarna. Man fiskade ej enbart för det egna behvet utan exprterade bl a saltströmming. Därmed trde virke till silltunnr använts. Beflkningen ökade i början av denna perid men minskade mt slutet till följd av Nrdiska sjuårskriget (1564-1571). I slutet av århundradet började två andra nyttigheter ur skgen öka i betydelse. Den ena var tjära ch den andra var timmer sm bilades eller täljdes. En relativt str del av timret gick till renvering av sltt i Mälarreginen. Ett tecken på att skgen börjar få värde under denna perid är de regleringar sm initieras från centralmakten. Hittills hade var ch en använt de virke sm man ansåg sig behöva men staten rade sig för skgsresursen ch ett exempel på det är ett påbud från 1662 sm endast tillåter användandet av trädrötter för tjärframställning. 1600-talet. Klimatlgisk, scial ch eknmisk istid. Under 1600-talet upplevde Sverige sin strmaktstid någt man märkte föga i Luleå, tvärt m. De många krigen resulterade i ett kraftigt ökat skattetryck samt att en str del av de vuxna männen skickades till slagfälten. Klimatet försämrades ckså under denna perid sm brukar kallas den lilla istiden. Skördarna blev mycket dåliga ch svält ch sjukdmar fick ett fast grepp m flket. Binäringar till jrdbruket blev allt viktigare. För skärgårdsbnden var fisket ch tjärbränningen ch betet mycket viktiga.
123 1621 fick Luleå stadsprivilegier men på grund av framförallt en allt sämre hamn (landhöjningen), brist på mulbete ch ved tvingades man flytta staden sm 1648 fick sin nuvarande plats. 1700-talet. Återhämtning ch expansin. De första två årtinderna präglades ckså av krig men nu på ett mer knkret sätt. 1716 plundrade ksacker nrbttenskusten däribland Luleå stad. Fem år senare, 1721, gick den ryska mrdbrännarflttan hårt åt de Nrrländska städerna. Piteå brändes men genm fredsförhandlingar lyckades man rädda Luleå. Tjärbränning ch fiske var frtfarande de viktigaste binäringarna. Exprten av tjära ökade kraftigt under detta århundrade ch man började tala m akut skgsbrist till följd av denna hantering. I Sunderbyn, sm ligger en mil upp efter älven, förbjöd man katning till följd av denna brist. Virkesbristens strlek ch mfattning kan det vara svårt att få grepp m. Den skgshistriska frskningen i Sverige har visat att brist på träd har varit mycket vanligt. Däremt har det definitivt varit brist på vissa speciella srtiment, exempelvis grvt talltimmer. Jag anser dck att skgsbristen i skärgården sm mnämns i litteraturen skall tas på allvar ch ses sm en realitet. Närheten till en större handelsstad med relativt str beflkning dit transprterna var synnerligen enkla på grund av närheten till vatten (ch is) trde medfört att skgsresurserna på öarna utnyttjats relativt hårt. Därmed inte sagt att öarna var kala. Det faktum att mycket få öar idag utgörs av kala hällar är ett bevis på detta. Bskapssköseln var frtfarande den viktigaste delen i bndens försörjning. Ett ökat antal kreatur ökade trycket på skgsmarken ch man samlade även renlav, löv ch tallbark sm vinterfder. I slutet av denna perid blev båtbyggeri en allt vanligare företeelse. Orsaker till detta är flera. Den viktigaste trde vara den ökande exprten från mrådet. Det Bttniska handelstvånget avskaffades vilket hade inneburit att all handel till sjöss var tvungen att gå via Stckhlm. Brgarna i Luleå hade länge klagat på detta (allmgen saknade rätt att bedriva sjöfart), sm enligt dem innebar att Luleå aldrig kunde nå någt större välstånd. I ch med avskaffandet kunde man börja bedriva handel med Skåne, Baltikum mm. Handelstvånget hade inneburit att Stckhlm bestämt priset vilket, enligt brgarna in Luleå, medfört för höga imprtpriser. Efterfråga från Västeurpa ökade markant under denna perid till följd av den industriella revlutinen. Smör, tjära, fisk ch bräder var de viktigaste exprtvarrna från Luleå. En annan viktig faktr till ett ökat båtbyggande ch ökad brädexprt var de finbladiga sågarna sm km till mrådet i mitten på seklet. 1800-talet. Tidigare binäringar blir huvudnäringar ch industriell utveckling. Under 1800-talet ökade utnyttjandet av skärgården. Den stadigt växande beflkningen krävde allt större åkerarealer ch en rad nybyggen anlades i skärgården. Bskapsskötseln var frtfarande mycket viktig ch skgsbetet trde varit sm intensivast under det här århundradet. Fisket, sm tidigare varit en viktig binäring, blev under denna tid huvudnäring för många. En rad fiskelägen växte upp ch i ch med det trde en hel del virke förbrukats till byggnader, båtar, nätställningar ch ved.
124 Det bör här påpekas att inte bara tall användes för båtbyggeri. Till de speciella båtar sm användes till säljakt användes gran. Till köl tg man gran medan rötterna var kvar men även spant ch vränger användes av detta trädslag. Anledningen till att man använde den rötkänsliga granen var att båtarna därigenm blev lättare vilket är en fördel då säljakt innebär att båten dras på vårisen under långa sträckr. Själabatarna (sm båtarna kallades) användes ej heller till annat än för säljakt ch låg därför på land under den största delen av året. Industrin utvecklades kraftigt under detta sekel. En rad mindre sågverk anlades längs älvarna då de behövde vattenkraft. Dessa skgar tg sitt virke från lappmarken sm explaterades hårt under denna perid. Säkerligen hämtades en del virke från skärgården men att finna lika grvt timmer sm i inlandet var ng svårt. Den högknjunktur sm rådde kring 1870 medförde att skgarna höggs mycket hårt ch allt klenare dimensiner köptes av sågarna. 1890 svarade Nrrbtten för 20 prcent av Nrrlands trävaruexprt. Statsmakterna rades ch 1874 instiftades en dimensinslag sm innebar att virke under en viss diameter ej fick avverkas. Ett prblem med inlandssågarna var att säsngen sm de gick att skeppa ut virke var relativt krt pga is. I ch med ångmaskinens intåg var man ej lika berende av vattenkraften ch 1871 anlades ett ångsågverk på Altappen (ö i Luleälvens mynning), den isfria säsngen förlängdes därmed. Runt sågverket, där 500 persner arbetade sm mest, byggdes ett helt samhälle sm km att likna det vid Nrrbyskär. Slutet av århundradet ch början på 1900-talet km att innebära en tillbakagång för sågverksindustrin i Luleåreginen. För det första sjönk priserna på träprdukter i Eurpa, för det andra brann flera stra sågverk ch för det tredje, ch kanske viktigaste, blev järnvägen till malmfälten klar. I ch med det överfördes kapital från skgsindustri till satsningen på Nrrbttens enrma malmresurser. Sågarna ch skgarna km i händerna på företag i andra reginer tex Kalix ch Piteå ch denna struktur finns kvar än i dag. 1900-talet. Skärgården avflkas på bfast beflkning men klniseras av smmargäster. Under de första årtindena på 1900-talet råder frtfarande hög aktivitet i skärgården. Den växande industrin i staden innebär dck att näringar sm jrdbruk ch fiske förlrar arbetskraft då lönerna inm dessa näringar ej kan jämföras med andra. Det tidigare så viktiga skgsbetet upphör under 60-talet då fderprduktinen förläggs till åkrarna samtidigt sm antalet jrdbruk blir allt färre. Efter kriget avflkas skärgården relativt snabbt. På smrarna återkmmer dck många. Dels gamla skärgårdsbr ch dels förvärvsarbetande från staden sm vill ha någn stans att tillbringa sin lediga tid. Denna grupp utnyttjar skgen till jakt, rekreatin ch ett idgt vedinsarnlande. I en zn närmast pärlbandet av smmarstugr är döda träd synnerligen vanliga. Från att ha varit ett virkesutnyttjande sker en övergång till virkesprduktin. Redan i början av århundradet bedriver hushållningssällskapet ch skgsvårdsstyrelsen skgsdling i skärgården. 1925 beslutas m avverkningsförbud i skärgården sm varar i tlv år. Numera är bedrivs ett nrmalt svenskt skgsbruk. Endast en aktiv jrdbrukare (mjölkkr) finns kvar ch yrkesfisket är sparsamt.
125 Referenser Bandau, E. Men, J. 1993. Skrifter från Luleälvsprjektet 3, Luleälvsresan 23-25 Augusti 1993. Umeå Universitet Enequist, G. 1937. Nedre Luledalens byar. En kulturgegrafisk studie. Gegrafica 4 Uppsala. Jönssn, K. & Olfssn Bsröm, C. 1989. Skg, mark ch människr i Nrrbttens skärgårds histria. Arbetsrapprt 99 1989. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutinen för skgseknmi. Lindblm, E-B. 1988. Studier över önamnen i Luleå skärgård. Skrifter utgivna av dialekt-, rtsnamns- ch fmminnesarkivet i Umeå serie B namn nr 3. Lundhlm, K. Nyström, M. 1992. Luleå Kmmuns histria I, Från istid till 1750. Nrrbttens Museum Luleå Åhman, E. 1969. Den karbnatstensförand berggrunden på Hindersön i Luleå Skärgård, Nrrbtten. Sveriges Gelgiska Undersökning. Ser. C. Nr. 637. Avhandlingar ch uppsatser. Årsbk 63 Nr 8. Stckhlm 1969.