TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Relevanta dokument
TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Reglerteknik AK, FRT010

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik AK. Tentamen kl

A

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y (TSRT12)

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Övningar i Reglerteknik

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Reglerteknik AK, FRTF05

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Transkript:

SAL: TER3 TENTAMEN I TSRT9 REGLERTEKNIK TID: 28-4-3 kl. 4: 9: KURS: TSRT9 Reglerteknik PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG LÄRARE: Martin Enqvist, tel. 7-69294 BESÖKER SALEN: cirka kl. 5: och 7: KURSADMINISTRATÖR: Ninna Stensgård, 3-282225, ninna.stensgard@liu.se TILLÅTNA HJÄLPMEDEL:. T. Glad & L. Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori 2. Tabeller och formelsamlingar, t.ex.: L. Råde & B. Westergren: Mathematics handbook, C. Nordling & J. Österman: Physics handbook, S. Söderkvist: Formler & tabeller 3. Miniräknare utan färdiga program Normala inläsningsanteckningar får finnas i böckerna. LÖSNINGSFÖRSLAG: Finns på kursens websida efter skrivningens slut. VISNING av tentan äger rum 28-4-25, kl. 2.3 3. på examinatorns rum, B-huset, ingång 25, A-korridoren till höger. PRELIMINÄRA BETYGSGRÄNSER: betyg 3 23 poäng betyg 4 33 poäng betyg 5 43 poäng OBS! Lösningar till samtliga uppgifter ska presenteras så att alla steg (utom triviala beräkningar) kan följas. Bristande motiveringar ger poängavdrag. Lycka till!

. (a) Betrakta uppskjutningen av en satellit med hjälp av en raket. Under uppskjutningen vill man att raketen ska följa en viss förutbestämd hastighetsprofil, det vill säga att hastigheten ska ha ett visst värde vid varje tidpunkt. Genom att variera kraften som raketmotorn alstrar kan man påverka raketens acceleration och därmed hastigheten. Målet är att satelliten ska hamna i en viss omloppsbana med en viss hastighet. Med hjälp av reglerteknik och återkoppling kan man få raketen att följa den förutbestämda hastighetsprofilen bättre. Förklara vad som är styrsignal, referenssignal och mätsignal i denna tillämpning, samt varför en god hastighetsreglering kan ge miljömässiga vinster. (4p) (b) Ett system ges av tillståndsmodellen ẋ(t) = x(t) + 2 u(t) y(t) = 2 x(t) Ange systemets poler, nollställen samt statiska förstärkning. (4p) (c) Stigtiden för ett system definieras (som bekant) som den tid det tar för stegsvaret att gå från % till 9% av sitt slutvärde. Betrakta nu ett system ges av differentialekvationen ẏ(t) = y(t) + 4u(t) Vilken stigtid har systemet? (2p) 2

2. (a) Antag att ett system styrs med PID-återkopplingen Y (s) = G(s)U(s) U(s) = (K P + K I s + K Ds)(R(s) Y (s)) I figur visas det återkopplade systemets stegsvar för följande fyra inställningar av regulatorparametrarna K P, K I och K D. (i) K P = 5 K I = 4 K D = (ii) K P = 5 K I = 2 K D = (iii) K P = 5 K I = K D = 2 (iv) K P = 5 K I = K D = Kombinera stegsvaren med parametervärdena. Motivera! (4p) A B.5 From: U().5 From: U() Amplitude To: Y() Amplitude To: Y() 2 4 6 8 2 4 6 8 Time (sec.) Time (sec.) C D.5 From: U() From: U().8 Amplitude To: Y() Amplitude To: Y().6.4.2 2 4 6 8 2 4 6 8 Time (sec.) Time (sec.) Figur : Stegsvar för de slutna systemen i uppgift 2(a). 3

(b) Betrakta följande fyra överföringsfunktioner: 2 G = s +.2 5 G 3 = s 2 + 6s + G 2 = s 2 + s + G 4 = 5 s 2 + s Vi återkopplar dessa system med en P-regulator, F (s) =, enligt blockschemat i figur 2. r Σ F u G y + Figur 2: Slutet system i uppgift 2(b). I figur 3 finns det fyra stegsvar för det slutna systemet, Sa, Sb, Sc, och Sd. I figur 4 finns det fyra bodediagram för det slutna systemet, BCa, BCb, BCc, och BCd. I figur 5 finns det fyra bodediagram för det öppna systemet, BOa, BOb, BOc, och BOd. I figur 6 finns det fyra nyquistkurvor för det öppna systemet, Na, Nb, Nc, och N d. (Grafens beteckning står över respektive figur.) Koppla ihop ett stegsvar, ett bodediagram för slutet system, ett bodediagram för öppet system och en nyquistkurva till varje överföringsfunktion. För att svaren ska ge poäng krävs motiveringar. Poäng ges för de figurer som har hamnat hos rätt överföringsfunktion. (6p) 4

.5 Stegsvar Sa.5 Stegsvar Sb.4.4.3.3.2.2...9.9.8.8 y(t).7 y(t).7.6.6.4.4.3.3.2.2.. y(t).5.4.3.2..9.8.7.6.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 t Stegsvar Sc 2 3 4 5 6 7 8 9 t y(t).5.4.3.2..9.8.7.6.4.3.2. 2 3 4 5 6 7 8 9 t Stegsvar Sd 2 3 4 5 6 7 8 9 t Figur 3: Stegsvar för de slutna systemen i uppgift 2(b). Bode slutet BCa Bode slutet BCb Gc(i) Gc(i) 2 Bode slutet BCc 2 Bode slutet BCd Gc(i) Gc(i) 2 2 Figur 4: Bodediagram för de slutna 5 systemen i uppgift 2(b).

2 Bode öppet BOa, amplitud 2 Bode öppet BOb, amplitud Go(i) 2 Go(i) 2 4 2 2 Bode öppet BOa, fas 4 2 2 Bode öppet BOb, fas 5 5 arg(go(i)) arg(go(i)) 5 5 2 2 2 2 2 2 2 Bode öppet BOc, amplitud 4 Bode öppet BOd, amplitud Go(i) 2 Go(i) 2 2 4 2 2 Bode öppet BOc, fas 4 2 2 8 Bode öppet BOd, fas 2 arg(go(i)) 4 6 arg(go(i)) 2 4 8 6 2 2 8 2 2 Figur 5: Bodediagram för de öppna systemen i uppgift 2(b). Nyquist Na Nyquist Nb 5 2 5 Im(Go(i)) 3 Im(Go(i)) 2 4 25 5 3 6 35 7 2 4 6 8 Re(Go(i)) Nyquist Nc 4 7 6 5 4 3 2 Re(Go(i)) 2 Nyquist Nd 2 Im(Go(i)) 4 6 Im(Go(i)) 2 3 8 4 5 4 2 2 4 6 8 Re(Go(i)) 6 6 2 2 4 6 8 Re(Go(i)) Figur 6: Nyquistkurvor för systemen i uppgift 2(b).

3. Bodediagrammet för ett system ges i figur 7. (a) Ange en möjlig kombination av värden på n, m och p så att överföringsfunktionen stämmer med det givna bodediagrammet. G(s) = (s + z )... (s + z m ) s p (s + p )... (s + p n ) (b) Antag att systemet styrs med proportionell återkoppling U(s) = K P (R(s) Y (s)). (2p) Hur stor skärfrekvens kan uppnås om man vill ha en fasmarginal på minst 3? Vilket värde på K P ger denna skärfrekvens? (2p) (c) Antag att systemet styrs med integrerande återkoppling U(s) = K I (R(s) Y (s)). s Hur stor skärfrekvens kan uppnås om man vill ha en fasmarginal på minst 3? Vilket värde på K I ger denna skärfrekvens? (3p) (d) Antag att systemet styrs med en fasretarderande länk (lag-länk) U(s) = K τ Is + (R(s) Y (s)). τ I s + γ Hur ska τ I, γ och K väljas så att det stationära felet när referenssignalen är ett enhetssteg blir maximalt. och fasmarginalen 3? (3p) 7

Bode Diagram Magnitude (abs) 2 4 6 Phase (deg) 8 3 6 9 2 5 8 2 24 27 2 2 3 Frequency (rad/s) Figur 7: Bodediagram till uppgift 3. 8

4. (a) Antag att man tänker reglera systemet 2 2 ẋ(t) = x(t) + y(t) = x(t) med regulatorn 2 ˆx(t) = ˆx(t) + u(t) = ˆx(t) + r(t) u(t) r(t) + 6 y(t) Kommer detta att fungera? Om inte, åtgärda problemet. (7p) (b) Beräkna det icke observerbara underrummet till ett system med A = 2 2 och C = 2 (3p) 9

5. (a) Med hjälp av modellen 2 G(s) = s 3 + 7s 2 + 4s har man tagit fram en P-regulator med K P = som ger ett stabilt slutet system G c (s) med acceptabel prestanda. Bodediagrammet för G c (s) visas i figur 8. Det sanna systemet G (s) skiljer sig dock lite från modellen och ges av G 2 + γ (s) = s 3 + 7s 2 + 4s För vilka värden på γ kan man använda robusthetskriteriet för att garantera att det slutna systemet som fås när G (s) återkopplas med den valda P-regulatorn också är stabilt? (5p).5 Bode Diagram Magnitude (db).5 2 2 Frequency (rad/sec) Figur 8: Bodediagram för G c (s) i uppgift 5(a). (b) Använd modellen G(s) = s +, regulatorn F (s) = 2 och det sanna systemet G (s) = s + för att visa att robusthetskriteriet bara ger tillräckliga krav för stabilitet, det vill säga att det sanna slutna systemet kan vara stabilt även om kraven i robusthetskriteriet inte är uppfyllda. (5p)