PM Gamla Årstabron Sammanställning av töjningsmätningar på båge 11

Relevanta dokument
Gamla Årstabron. Sammanställning av töjningsmätningar utförda

Gamla Årstabron. Sammanställning av töjningsmätningar utförda

Gamla Årstabron. Sammanställning av töjningsmätningar utförda

Gamla Årstabron. Förslag till varselgränser under vattenbilning fas 3, undersida båge 2

Gamla Årstabron. Några beräkningar inför fältmätningar 2007

Gamla Lidingöbron Accelerationsmätningar på fundament och mätning av sprickdeformationer på påle

Gamla Årstabron, kompletterande beräkningar av nolledsbågarnas bärförmåga under förstärkningsetapper

Långtidsmätningar av töjningar. på Nya Årstabron till 2011

PM: Bro över Söderström (km 1+83) Utmattningsanalyser baserat på töjningsmätningar, april-maj 2011

Mätning av biopotentialer

Del av Torp 2:80- bostäder vid Torpskolan (bostäder och centrumverksamhet)

BEDÖMNING AV RISK FÖR STOMLJUD SAMT STÖRANDE VIBRATIONSNIVÅER FRÅN TRAFIK, HARBROVÄGEN

Gamla Årstabron. Sammanställning av beräkningar avseende förstärkning av betongbågarna. Andreas Andersson. Stockholm 2007

Vibrationsutredning Bagartorps Centrum

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Gamla Årstabron, kompletterande beräkningar av 3-ledsbågarnas bärförmåga och förstärkningsmetodik

Bro Trädgårdsstad. Mätning - Tågvibrationer. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Anna Grahn Solnavägen STOCKHOLM

Geofysisk undersökning inom fastigheten Ibis 6, Oskarshamn.

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

RAPPORT. Morkarlby nedre skola, MORA KOMMUN VIBRATIONSMÄTNING MORKARLBY 21:9 OCH 21:18 UPPDRAGSNUMMER

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Beställare: Veidekke Entreprenad AB genom Ingemar Jakobsson Antal sidor: 6. Projektansvarig: Jonas Westling Datum:

Bro över Söderström, km 1+83

PM Infiltrationstest vid stationsuppgång invid Mälarbanan. Kontrollprogram grundvatten för tunnelbana från Akalla till Barkarby

Decibel 2 Konstruktion & resultat

PM vibrationsutredning söder om Sang, Insjön.

PM Kv Mjölner - Stomljud och vibrationer från stambanan

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Massaindex. Ett projekt inom SCOPE Norra. Mikael Håkansson 23 Maj 2013

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Hållsta 6:1 Vibrationsutredning

Trafikbullerutredning

Vibrationsmätning Karlavagnsplatsen

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Trafikutredning Tosterö

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mätsystem. Upplägg. Josefin Starkhammar. Före pausen: Efter pausen:

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Mätsystem Lektion inför lab.

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

DEL AV KV YRKESSKOLAN

Mätning av komfortstörande vibrationer från väg- och järnvägstrafik, detaljplan Kallebäck 2:5

Bankeberg, Vikingstad

Nov N a o vt a r e T n r d e n Ö d Ö

Conreg. Översikt T-Logg T-LOGG. System för insamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata 1 (14)

Att mäta och förbättra dialysvården över tid

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

PM Infiltrationstest vid Barkarby. Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station

Kortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.

PM // Ljudmätningar på utblås. Sopsugsterminal Lindholmen, Göteborg. Uppdrag. Beskrivning av anläggningen

Kortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.

Spektrala Transformer

Signal- och bildbehandling TSBB03

Vibrationsutredning Norskavägen, Gällivare

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet

Manual för RN

Hantering av mätningar

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

x I Utförd på anslag från Styrelsen för teknisk utveckling Fack, Stockholm 43 :> HOV 1971 STU-rapport 7O-4O7/U338

Grundläggande signalbehandling

GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA

PM Akustik - Bagartorp

Detaljplan för Kalven 1:138

Flöde Möjliga filtreringsgrader Spolvatten Minsta drifttryck

NORCONSULT AB MÄTRAPPORT M Göteborg Sannegården 7:5

Elektronik. Dataomvandlare

Storfinnforsen och Ramsele lamelldammar

Inventerande vibrationsmätning avseende komfort och stomljud

Inventerande vibrationsmätning avseende komfort och stomljud. Peter Blom

4.2.4 Flanktransmission

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Kontroll av vibrationer från lastbilstransporter till bostad, Klinte, Gotland

IE1206 Inbyggd Elektronik

ECS Elektronik, dator och programvarusystem Kista, Forum, hiss C, plan 8

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

Kåreviken, Tjörn Småhusområde Geoteknisk Utredning PM Planeringsunderlag

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Nya Öjersjövägen. Trafikutredning. Partille kommun

Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson PX (3) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.se.

Accelererande hejare. En studie av effektiviteten utvärderad från stötvågsmätningar. PÅLKOMMISSIONEN Tekniskt PM 1:2012. Utförd av. Ingemar Hermansson

Bildbehandling i frekvensdomänen

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Läsinstruktioner. Materiel

Detta avsnitt berör de register som är kopplade till Näsgårds TID modul. Denna modul är en tilläggsmodul

Kv Tygeln PM - Vibrationsmätning från spårtrafik - komfort och stomljud

P Studier av frysningsegenskaper hos betong från 1 BMA. Per-Erik Thorsell Vattenfall Research and Development AB, Civil Engineering.

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro WSP Samhällsbyggnad Box Örebro

DC BANTRUMMA

Mäta rakhet Scanning med M7005

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

INSTRUKTION Budget ANA

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2

Elektronik Dataomvandlare

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11

Transkript:

PM Gamla Årstabron Sammanställning av töjningsmätningar på båge Inledning I föreliggande PM redovisas en sammanställning av töjningsmätningar utförda på gamla Årstabrons båge. Mätningarna utfördes 9-3 samt 9. Syftet med mätningarna var att undersöka samverkan mellan ursprunglig båge och ny pågjutning, genom att mäta respons av passerande tåg. Omfattning Mätningarna utfördes efter pågjutning av den västra bågbalken, benämnd fas. Bågens östra sida var under mätningarna i ursprungligt skick, dvs. varken vattenbilad eller pågjuten. Töjningsmätningar utfördes i tre punkter vid det sydvästra anfanget av båge, illustrerat i Figur. Givare mätte töjning på längsgående armeringsjärn i ursprunglig båge, ca..8 m från ytterkant i tvärled och ca..36 m upp från överkant slutsten. Givare och mätte töjning på längsgående armeringsjärn i ny bågstrimla, givare ca..8 m från underkant båge, givare ca..34 m från överkant båge, båda ca..36 m från överkant slutsten. ny bågbalk.34.36.8.43.8 slutsten [m] Figur : Instrumentering av båge, vid det sydvästra anfanget. Töjningsmätningarna utfördes av Projektengagemang i Stockholm AB. Data samlades in med samplingsfrekvens 4 Hz och Hz LP-filter. Digitalisering utfördes med mätsystem Spider8 med 6 bit upplösning. Strömförsörjning till mätsystemet togs från befintlig bygg-el. Totalt uppmättes 6 tågöverfarter den 3/4 och 5 överfarter den 4/4, redovisat i Tabell och

Tabell. Av dessa har främst överfarter med pendeltåg X6 på västra spåret studerats. Dessa tåg är förhållandevis väldefinierade och förekommer frekvent, vilket ökar det statistiska underlaget. Analys av mätdata I Figur nedan visas samtliga rådata från mätningarna 3/4. Signalerna innehåller en betydande mängd brus och kraftigt olinjära trender. Orsaken till detta är sannolikt en kombination av störningar i strömförsörjningen och fuktangrepp i givarna. Enligt uppgifter från Projektengagemang pågick vattenhärdning under mätningarna, vilket kan vara en bidragande faktor till störningar i signalerna. I Figur 3 har signalera filtrerats med ett 6:e ordningens Butterworth lågpass (LP) filter med filtergränsen 5 Hz. Detta filter har vid tidigare mätningar visats ge tillförlitliga resultat med god reducering av bakgrundsbrus. 6 4 - -6 3 4 5 6 7 8 9 Figur : Rådata från mätningar 943. 6 4 - -6 3 4 5 6 7 8 9 Figur 3: Filtrerade signaler från mätningar 943.

Efter filtreringen har varje tågöverfart studerats manuellt och givarna har tarerats strax innan tåget passerar bron. Signalen från data7 innan tarering visas i Figur 4. Efter tarering, Figur 5, beräknas max- och min-töjningar från varje givare manuellt. Största trycktöjning erhålls i mitten av signalen och största (relativa) dragtöjning precis efter tågpassage. Det klart dominerande felkällan i föreliggande analys bedöms vara de olinjära drifterna i signalerna. För vissa överfarter är denna även påtaglig under tågpassage, se t.ex. efter min i Figur 3. Detta har ej kompenserats för och kan påverka resultaten betydande. 3 töjning (microstrain) - - -3-5 4 6 8 Tid (s) Figur 4: data 7 från mätning 943, filtrerad signal. X: 5.8 Y:.345 X: 6 Y:.473 töjning (microstrain) - - -3 X:.4 Y: -3.73 X:.4 Y: -.7 X:.4 Y: -.455 X: 6 Y:.94 Figur 5: 94 96 98 4 6 8 Tid (s) data 7 från mätning 943, efter tarering. Markerade punkter anger resultat för bedömda max- och min-töjningar. 3

I Figur 6 visas rådata från mätningarna den 4/4. Under dessa mätningar pågick inte vattenhärdning, däremot pågick entreprenad med vattenbilning i närheten, vilket kan resultera i störningar, främst p.g.a. gemensam strömförsörjning. Generellt är dock de olinjära trenderna något mindre och kan ev. bero på temperaturändringar i konstruktionen. I Figur 7 visas de filtrerade signalerna, där brusnivån har reducerats avsevärt. - -6 - - 5 5 5 3 35 4 45 5 55 6 Figur 6: Rådata från mätningar 944. - -6 - - 5 5 5 3 35 4 45 5 55 6 Figur 7: Filtrerade signaler från mätningar 944. 4

Resultat I Figur 8 visas en sammanställning av max- och min-töjningar från samtliga studerade tågöverfarter med pendeltåg X6 på västra spåret. tidigare FEM-analyser av båge ger något mindre påkänning men visar resultat i samma storleksordning. Tidigare mätningar på båge, baserat på medelvärdet av överfarter, visar även dessa på respons i samma storleksordning. Den stora spridning som visas för mätningarna på båge beror till störta delen på signalkvaliteten, orsakad främst av yttre störningar. Sammanfattningsvis bedöms den pågjutna bågbalken på båge fungera som avsett under brukslaster. Det ska påpekas att detta inte på något sätt garanterar samverkan i brottgränstillstånd. Eftersom påkänningarna av brukslaster är mycket små, är ev. brister i utförande svåra eller i princip omöjliga att identifiera från töjningsmätningarna. X6 pendeltåg, västra spåret max töjning (micro strain) - - -3 FEM (båge) mätning (båge ) mätning (båge, 943) mätning (båge, 944) -5 givare Figur 8: Max- och min-töjningar från analyserade tågöverfarter med pendeltåg X6. 5

Tabell : Mätprotokoll från mätningar 943. datum: etapp: Allmänt: 9-3 båge, efter fasa (efter pågjutning av den västra bågbalken, innan vattenbilning av den östra sidan). Samplingsfrekvens 4 Hz, Hz Bessl LP-filter. Endast 3 givare, vid anfang. Mätningar utförda med Sipder8, enligt Gerry mycket störningar p.g.a. pågående vattenhärdning. Givare sitter på undersida urspr. båge (.8 m från ny ytterkant), givare sitter på ny bågstrimla (.8 m från underkant) givare 3 sitter på ny bågstrimla (.34 m från överkant). Samtliga givare sitter vid sydvästra anfanget på båge, ca..36 m från ovankant slutsten. starttid: original datafil (*.bin) datafil (*.mat) tågtyp: spår (Ö/V): notering: :5 valv day data :53 valv day_ data X6 brus - maskin 3:3 valv day_ data dålig signal 3:8 valv day_3 data3 X6? dålig signal 3:6 valv day_4 data4 X4 vattenstörning 3:3 valv day_5 data5 X6? ok signal 3:33 valv day_6 data6 gods? Rc-lok med vagnar? 3:5 valv day_7 data7 X6 ok signal 3:55 valv day_8 data8 X6 ok signal Tabell : Mätprotokoll från mätningar 944. datum: etapp: Allmänt: 9 båge, efter fasa (efter pågjutning av den västra bågbalken, innan vattenbilning av den östra sidan). Samplingsfrekvens 4 Hz, Hz Bessl LP-filter. Endast 3 givare, vid anfang. Mätningar utförda med Sipder8. Samma givare som 943. Givare 3 gav dålig signal i början av mätningarna. starttid: original datafil (*.bin) datafil (*.mat) tågtyp: spår (Ö/V): notering: : valv day data X Ö låga nivåer :4 valv day_ data X6 V : valv day_ data X6 V låga nivåer :3 valv day_3 data3 X V låga nivåer :5 valv day_4 data4 gods Ö Rc-lok, låga nivåer :9 valv day_5 data5 X Ö :3 valv day_6 data6 X6 V :39 valv day_7 data7 X4 Ö :43 valv day_8 data8 X6 V :47 valv day_9 data9 X6 V :53 valv day_ data X4 Ö dålig signal :54 valv day_ data X6 V : valv day_ data X6 V enstaka elstörning :8 valv day_3 data3 mätvagn V :3 valv day_4 data4 X6 V 6