Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat



Relevanta dokument
Sveriges mest klimatsmarta växthus

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Klimatsmarta svenska jätteräkor Matilda Olstorpe, 30/

FOOD VALLEY OF BJUV UTVECKLING AV INNOVATIV LIVSMEDELSPRODUKTION - MED EN INDUSTRIPARK OCH TESTBÄDD I SKÅNE

Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

Livsmedelscentrum Oskarshamn Där logistik, energi- och cirkulär livsmedelproduktion sker i samverkan för ett mer hållbart samhälle.

Svenskmärkning AB

Bygget av 4000 kvm produktionsanläggning i Härnösand går enligt tidsplan

Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet 1

Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet Två inriktningar inom SSE-C

Hållbara odlingar och utökad säsong för svenska tomater. Sara Berger, VD SydGrönt

Ät fisk med gott samvete. Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden.

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Testbädd för vattenbruk

Christl Kampa-Ohlsson

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Vad är målbilder för LRF Skåne?

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa

Kommun och företag utvecklar matinnovationer tillsammans - Inspiration från verkligheten - Hållbarhet för framtida generationer -Södertälje

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Miljöredovisning 2018

Klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdelning

Vass till biogas är det lönsamt?

Din leverantör när det gäller svenska frukter och grönsaker

3

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Turnéstopp: Helsingborgs kommun Datum: 19 sep 2017 Antal deltagare: 35 st Värd: Helsingborgs bryggeri och Oxhallen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Transporternas roll i den cirkulära ekonomin

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Vörå Nora Backlund

Klimatanpassa din matlagning

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE

ATTITYDER TILL ODLAD FISK I SVERIGE

Ekologiskt fotavtryck

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Undersökning oktober 2017

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2017

VALMANIFEST CENTERPARTIET STRÖMSTAD. FRAMÅT med

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

Lokala energistrategier

Möjligheter och utmaningar för en trygg livsmedelsförsörjning i Eskilstuna

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Handlingsplan

version Vision 2030 och strategi

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Omställningsexempel Skåne. Eva-Britt Grönberg, Regional utveckling, Region Skåne

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

Fox, Hiba, Li, Lisa, Liza. Jordlära i skolan

Alltid det svarta fåren!

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Regionala utvecklingsnämnden

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

HANDLINGSPLAN. Sveriges landsting & regioner. Livsmedel REGION B

Utbildningspaket Konsumtion

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

MATENS KLIMATPÅVERKAN

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB

Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth

Cirkulär Ekonomi. CircularHub

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Vi samarbetar kring framtidens kretsloppsanläggning i Högbytorp

Matsvinn. Åsa Odell, Vice ordförande LRF. Lantbrukarnas Riksförbund

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Sverige det nya matlandet

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Transkript:

Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker utgör idag en mycket stor del av de livsmedel som konsumeras Tillväxten kring hållbart framställda livsmedel är mycket hög, men totala volymen är fortfarande låg Framtidens konsument är: engagerad och försöker äta etiskt och närodlat intresserad av att äta mer grönsaker, mer fisk men mindre kött villig att betala mer för hållbar mat med hög kvalitet Lokalt och hållbart producerade livsmedel är därför en av de viktigaste faktorerna för att kunna säkerställa och utveckla svensk livsmedelsindustri Differentiering mot Private Label/EMV och importerade livsmedel Bättre kontroll på kvalitetsparametrar på produkterna Hållbarhet är oftast lika med ökad konkurrenskraft 1

Det behövs en samordnad satsning för att möta morgondagens utmaningar Klimatförändringar Vilka möjligheter ger det för Sverige? Odla fler grödor? Åldrande befolkning Mat för specifika behov Nya typer av förpackningar Folkhälsa Mat allt större betydelse för vår hälsa Vilken roll kan maten spela vs traditionella läkemedel Forskning behövs Livsmedelsförsörjning Effektivare produktion & effektivare utnyttjande av resurser 3 Vad är Food Valley of Bjuv? En utvecklingsmöjlighet för matproduktion till framtidens konsumenter Visionen är att skapa en mötesplats där entreprenörer och innovatörer samlas för att utveckla framtidens matproduktion och livsmedelsföretag. 4 2

Det finns redan en infrastruktur i Bjuv Laboratorier >7000 m2 produktionslokaler Toppmodernt fryslager Biogasanläggning Kontorslokaler Pilot plant Torrlager Distributionscenter Serviceföretag Livsmedelskompetens Marknadskompetens Spillvärme och CO 2 > 100 hektar mark Vilka företag har redan en koppling till FVoB? Kloosterboer (drift av fryslager) Vaasan (lagra produkter i fryslagret) Stena Recycling (avfallshantering) BRING Warehousing (torrlager) Air Liquide (pilotutrustning) Söderåsens Bioenergi (biogas) Dalkia (fastighets- och mediaunderhåll) Neova (värmeleverantör) Öresundskraft (energibolag) Ceres i Skåne AB (barnmat) Vegafish (räkodling) 6 3

Vision, aktiviteter och mål som långsiktigt stödjer svensk livsmedelsindustri Vision Utveckla konkurrenskraftig kretsloppsbaserad produktion av grönsaker och fisk som ökar tillgängligheten av klimatsmarta livsmedel och stärker svensk livsmedelsindustri Konkreta pågående aktiviteter inom Findus Skapande av Sveriges mest klimatsmarta växthus Odling av världens första ekologiska tigerräkor Kombination av fiskodling och växthusodling som bygger på tillgång av spillvärme Långsiktiga effektmål Skapa konkurrenskraftig växthusodling och landbaserad fiskodling i Sverige Skapa ett bredare utbud av klimatsmart mat till breda och stora kundgrupper Sänka CO 2 utsläppen genom återvinning av CO 2 och spillvärme samt minskade internationella transporter Skapa nya arbetstillfällen inom livsmedelsbranschen Minska importen av grönsaker och fisk Varför är ökad växthusodling bra för Sverige? Konsumenterna söker allt mer lokalt odlade produkter med hög kvalitet Mycket stor import av vanliga grönsaker idag Även andra grödor skulle lämpa sig för växthusodling t ex kryddväxter Lokalt odlade grönsaker innebär högre kvalitetskrav som gagnar konsumenterna. Svensk växthusodling är idag generellt sett inte konkurrenskraftig jämfört med internationella alternativ. Nya stora och toppmoderna anläggningar behövs. Risken finns att många anläggningar försvinner om inget görs Många mindre kvalificerade arbetstillfällen har försvunnit inom Sverige. Växthusodling kan delvis kompensera för detta Många svenska produktionsanläggningar har spillvärme och andra överskott som skulle kunna tillvaratas genom växthusodling Nya intäkter ger ökad konkurrenskraft för dessa företag Klimatsmarta anläggningar skulle kunna vara vägen framåt för att lyfta hela den svenska växthusbranschen 4

Ambition: Sveriges mest klimatsmarta växthus i Bjuv Tillgång till kostnadseffektiv och klimatsmart mediaförsörjning (spillvärme, recirkulerat vatten och recirkulerad CO 2 ) Möjlighet att sälja delar av skörden till Findus - Idag långa transporter och import av grönsaker som skulle kunna odlas i växthus för Findus räkning Belyst växthus med tillgång till den senaste belysningstekniken Produktion under 52 veckor Högre avkastning per hektar Sol- eller vindkraftsenergi för belysning och övriga elbehov inom växthuset Barnmatskvalitet m a p resthalter från växtskyddsmedel (max 10 ppb) Förbättrat framtida kretslopp genom koppling till fiskodling akvaponi Närhet till logistikcentrum för grönsaker i NV Skåne lägre CO 2 utsläpp Tillsammans gör detta att vi initialt planerar att bygga 5-10 hektar växthus som ska bli Sverige mest klimatsmarta växthus. En förebild för resten av landet Tänkt placering av 15 ha växthus Findus 10 5

Status växthusodling i Bjuv Detaljplanändring pågår Geologiska undersökningar påbörjade på ett av fälten. Klart januari 2015. Därefter beslut om att revidera planändringen Diskussioner med finansiärer pågår Diskussioner med potentiella odlare sker löpande Summering av möjliga teknikval väntas under Q2 2015 Värme- och elbehov ungefärligt uppskattade Förhoppningsvis sker byggstart innan sommaren 2015 Svenskodlade ekologiska tigerräkor! De flesta av världens odlade jätteräkor och tigerräkor är rödlistade Många svenska handlare och restauranger har bojkottat räkorna Findus och Vegafish har tecknat ett avtal om odling och försäljning av ASC/KRAV/ekologiska jätteräkor och tigerräkor Byggstart under januari 2015 Försäljningsstart till sommaren 2015 6

Konceptbeskrivning Ingen användning av antibiotika Optimering av ljus, ph, flöde och syre Använder ett av akvakulturens mest beprövade och uthålliga system (bioflock) Nyttjande av spillvärme och näringsämnen som annars skulle gå förlorade Ingen risk för kontaminering från omgivande miljö Minimala utsläpp Korta transporter 13 Utvändig layout räkodling (4.000 m2) 1 2 14 7

Invändig layout räkodling (4.000 m2) 1 2 15 Uppmärksamheten har varit stor 16 8

Fiskodling Diskussioner pågår kring etablering av fiskodling i Bjuv Tänkbara arter är tilapia, regnbåge, röding och/eller gös Konceptet bygger på att det finns tillräckligt med spillvärme i Bjuv 17 Vad krävs för att lyckas? Nätverkande och samverkan mellan forskning, entreprenörer och industri Finansiärer bidrag, riskkapital Tålamod myndighetsprocesser, beslut och finansiering tar tid Mod utmana gamla beteenden samt våga ta risker 18 9