Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:



Relevanta dokument
Utredning av alkohol- och drogproblem

Orientering om diagnosinstrument

Utredning av alkohol- och drogproblem

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Screening, diagnostik och utredning

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

Screening och utredning av alkoholoch drogproblem

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Alkohol och droger riktlinjer

Standard, handläggare

Ungdomsenkät Om mig 1

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

vårt arbete med brukarna

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Diagnostik av förstämningssyndrom

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Från sömnlös till utsövd

I särskola eller grundskola?

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Verksamhetsrapport 2002

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Drogvaneundersökning vt 2012

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Självbestämmande och delaktighet

Om mig Snabbrapport år 8

De medicinska kraven i trafiken

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

Välkommen till ADDIS utbildning!

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Välfärd på 1990-talet

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Ungdomsenkät Om mig 1

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

ZA5563. Flash Eurobarometer 330 (Young People and Drugs) Country Questionnaire Sweden

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Dagverksamhet för äldre

DELTAGARHÄFTE TILLHÖR:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Problemformulering och frågor

Kvalitetsindex. Rapport Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under Standard, handläggare

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

meddelad i Borås

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Screening och utredning av drogproblem

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag artiklar. Nyhetsklipp

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende

:04 Studenter och narkotika

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

Världskrigen. Talmanus

Standard, handläggare

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6)

DROGPOLICY, studerande sid 1 ORDNINGSREGLER sid 2 DROGPOLICY, anställda sid

Vårt sätt att bedriva familjevård

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Transkript:

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika DSM-IV (beroende, missbruk) Alkohol Amfetamin Cannabis Kokain Koffein Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater PCP Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika

Viktigt att komma ihåg! Diagnos sätts av läkare eller kliniska psykologer men det behövs vanligen andra som tar in underlag för diagnoser genom strukturerad intervju eftersom de sällan hinner genomföra detta. Det kan vara sköterskor eller socionomer inom hälsovård och socialtjänst med särskild träning för detta. Det är angeläget att dessa aktörer kan tillämpa diagnostiska intervjuer, och talar samma språk om beroende respektive skadligt bruk/missbruk. Då ökar samsynen och förutsättningar för samarbete i individuell vårdplan.

Beroende enl. ICD-10 Tre eller flera av följande sex kriterier bör ha förekommit tillsammans under minst 1 månad eller, om det var kortare perioder än 1 månad, bör de ha uppträtt tillsammans upprepade gånger under en tolvmånadersperiod: 1. En stark önskan eller en känsla av tvång att ta drogen; 2. Svårigheter att kontrollera användning, tidpunkten, mängden eller att sluta; 3. Abstinensbesvär för den specifika drogen eller bruk av samma drog (eller likartad) för att lindra eller undvika abstinenssymptomen; 4. Toleransökning - behov av betydligt ökad mängd av drogen eller påtagligt minskad effekt vid fortsatt användning av samma mängd av drogen; 5. Tankemässig koncentration på användning av drogen d v s personen minskar eller slutar med viktiga aktiviteter p g a droganvändning; eller, att avsevärd tid går åt för att skaffa, inta eller att återhämta sig från effekterna av drogen; 6. Fortsatt droganvändning som visat sig genom att personen fortsätter att använda drogen trots klara bevis på skadliga konsekvenser (se F1x.1) om vilka personen är eller bör kunna förväntas vara medveten.

Skadligt bruk enl. ICD-10: Klarlagt att droganvändning är orsaken till (eller väsentligt bidragit till) fysisk eller psykisk skada, inklusive: försämrat omdöme eller dysfunktionellt beteende, som kan leda till: försämrad social funktions-förmåga och/eller negativa konsekvenser i relation till andra personer.

Fallbeskrivning 1 - Oscar, 29 år, har nyligen förlorat arbetet på grund av att han skällde ut sin chef. Oscar har tidigare bytt arbete ofta och har bland annat arbetat som bartender, affärsbiträde, cykelreparatör m.m. Ofta har anställningarna upphört på grund av oenigheter med de anställda eller arbetsledningen. - Oscar vet inte vad han vill arbeta med, han har tidigare studerat till undersköterska men ändrade sig och började studera till bilmekaniker istället men nu funderar han på att bli kock eller konstnär. - Oscar dricker alkohol och röker hasch. Han dricker på helgerna och ibland blir det ganska mycket. Det är under helgerna som han också röker. Ett par dagar i veckan tar han några starköl till middagen.

Fallbeskrivning 1, forts. - Oscar har blivit tagen av polisen på grund av fortkörning, rattfylleri (promille 1,3) och var även inblandad i ett slagsmål utanför en krog under en festkväll. Oscar säger att han tycker om spänning men att han ändå känner oro och ångest inför nya saker. - Han har dålig kontakt med sina föräldrar. Han har inte så många vänner eftersom han tycker att de klagar på hans humör. Han har inget fast förhållande nu men han har haft tre längre förhållanden. Alla tre har varit väldigt stormiga och slutligen har han bestämt sig för att det är lika bra att göra slut.

Vad har kommit fram? - Han är en 29-årig man som är arbetslös. - Han har svårt att hitta vad han vill arbeta med. - Han har häftigt humör som har påverkat arbetet, vänner, förhållanden med kvinnor och med föräldrarna. - Han dricker alkohol, ibland ganska mycket samt röker hasch. - Han har blivit tagen för rattfylleri (promille 1,3)

Fallbeskrivning 1 - summering Alkohol: Beroende Man kan anta ökad alkohol tolerans (1.3 promille). Inga andra beroendekriterier har kommit fram i fallbeskrivningen. Skadligt bruk/missbruk Rattfylla och slagsmål vid krogen som lett till polisingripande är minst två exempel på missbruk, och skadligt bruk som påverkar social funktion. JA (. alkoholrelaterade (Bråken med chefen behöver däremot inte vara Cannabis: Vi vet att han röker men har ingen kunskap om hur mycket eller konsekvenser. Vidare diagnostikutredning behövs.

Fallbeskrivning 1 samsjuklighet? Hans ständiga relationsproblem med alla i omgivningen (chef, arbetsledning och arbetskamrater, föräldrarna och tre förhållanden som slutat efter stormiga bråk), hans ombytlighet och rastlöshet, samt kombinationen av ångest och hetsig temperament (kolerisk) gör att man bör utreda personlighetsstörning.

Fallbeskrivning 2 - Lena, 38 år, är arbetslös och har inte haft något arbete på länge. Hon är aktuell hos socialtjänsten men p g a att hon dricker ofta har hon missat flera möten pga att hon har varit för onykter för att kunnat ta sig dit. Sitt senaste arbete förlorade hon på grund av att hon alltför ofta inte dök upp på arbetet. - Lena har en 10 år gammal son som är omhändertagen. - Hon säger att hon har försökt att sluta dricka men att hon mår så dåligt på morgonen så försöken misslyckas alltid. - Lena har inga intressen utan spenderar det mesta av sin tid till att sova eller dricka alkohol med några personer hon träffat på den lokala krogen. - På grund av bristen på inkomst har Lena den senaste tiden bott hos olika kompisar. Trots att situationen är som det är, försöker Lena se positivt på saker och ting.

Vad har kommit fram? - Hon är 38 år och har varit arbetslös under en längre tid. - Hon dricker ofta och tillräckligt mycket för att missa möten. - Hon har ett barn som är omhändertaget. - Hon har försökt att sluta men pga abstinensbesvär kan hon inte. - Hon spenderar mycket tid med att sova och dricka. - Hon har ingen bostad bor hos kompisar - ser ändå positivt på saker och ting.

Fallbeskrivning 2 - summering - Beroende Hon uppfyller minst tre kriterier enl. ICD 10 och minst tre, kanske fyra kriterier enl. DSM-IV: kontrollförlust, abstinensbesvär, att tiden går åt till drickande, samt att andra intressen har ersätts av drickande som central aktivitet. JA - Skadligt bruk/missbruk Hon uppfyller kriterium för missbruk, och skadligt bruk som påverkar social funktion: försummar sina förpliktelser p g a drickande. JA Vidare diagnostikutredning bör ändå göras, för att se bredden av problemet samt som ett pedagogisk hjälpmedel för Lena, d v s att hjälpa henne få insikt och äga problemet.

Fallbeskrivning 2 samsjuklighet? Nej, inga tecken på annan diagnos har kommit fram.

Fallbeskrivning 3 - Lisa, 27 år, bor fortfarande hos sina föräldrar och har inget arbete. Hon tycker att det är jobbigt att behöva bo med föräldrarna eftersom det ofta blir bråk på grund av hennes arbetslöshet. - Lisa festar mycket med sina vänner och går på krogen varje fredag och lördag, ibland blir det fler dagar än så. Ofta slutar det med att Lisa dricker för mycket och har svårt att kontrollera sina handlingar. Hon dricker sig ofta redlöst berusad och har ingen minnesbild av vad som har hänt. T ex har hon flera gånger vaknat upp hos olika personer utan att veta vem de är eller hur hon kom dit. - Trots det anses Lisa vara omtyckt av sina vänner för att hon är kul att umgås med. Många vänner har dock försvunnit eftersom de skaffat jobb och familj. - Lisa började studera för två år sedan till sjuksköterska men hoppade av utbildningen efter tre månader, nu vet hon inte vad hon vill arbeta med i framtiden.

Vad har kommit fram? - Hon är 27 år gammal, arbetslös och bor hos sina föräldrar. - Dricker ofta och mycket. - Hon har minnesluckor p g a alkohol som leder till oönskat beteende. - Hon är omtyckt men många av hennes vänner har gått vidare och bildat familj samt arbetar. - Hon vet inte vad hon vill arbeta med i framtiden.

Fallbeskrivning 3 - summering Beroende Hon antagligen uppfyller två kriterier: Ökad tolerans och kontrollförlust, men vi vet inte riktig. Detta räcker inte för att fastställa beroende. Skadligt bruk/missbruk Minnesluckor är kognitiva skador dvs hon uppfyller kriterier för skadligt bruk. JA Kan det vara ett alkoholberoende? Vidare diagnostikutredning behövs.

Fallbeskrivning 3 samsjuklighet? Hon uppvisar mognadsproblem men det är oklart om det kvalificerar för en störning. Bör utredas.

Diagnos betyder ej stämpling - Ordet diagnos kommer från grekiskans delad kunskap dvs ett gemensamt utforskande av ett problem av behandlare och patient/klient tillsammans. - God diagnostik sker därför i dialog ( delat ord = samtal) och bör ge individen ökat kunskap och därmed ökat makt över sin situation. - Använt på detta sätt diagnos i dialog har vi en av de mest verksamma motivationsmetoderna. ( 2007 ) Se exempelvis två studier från LVM-vård Gerdner (2004), Gerdner & Fridell

Vad är syftet med diagnostik? - Att fastställa tillståndet, så att man kan bestämma vidare insatser. - Att informera patienten/klienten så att han/hon förstår allvarlighetsgrad och ev. behov av vård. - Genom att använda sig av diagnoskriterier banar man vägen för klar kommunikation mellan alla som arbetar inom alkohol/drogområdet inkl. forskare.

Diagnostik ger individen kunskap om sina problem Kunskap ger makt empowerment Kliniska erfarenheter visar att individer efter väl genomförd diagnostik lättare tar till sig problemen lättare hanterar dessa känslomässigt t.ex. komma över skuld och skam kan formulera mer realistiska mål blir mer motiverade att genomgå behandling och fullfölja eftervård... samt gör egna livsval som förbättrar prognosen Se ex. Erickson, Carlton K. W.W. Norton & Company, New York 2007

God diagnostik kräver både rätt kompetens och rätt instrument Även erfarna kliniker missar diagnos utan strukturerade instrument. Detta gäller både missbruk och beroende, och psykiatrisk samsjuklighet. Största problemet i vanliga kliniska intervjuer vid alkoholoch drogproblem utan instrument är låg sensitivitet, dvs att man missar att konstatera det beroende som föreligger. - Se Kranzler m.fl. 1995, Muthén 1996

Tre instrument för beroendediagnos enl. DSM-IV / ICD-10 Gemensamt för alla tre Strukturerade intervjuer utförda av professionella samt krav på förkunskaper. ADDIS har fokus på alkohol och droger Det mest använda (används både inom socialtjänst och hälsovård). Ger diagnoser enligt både DSM-IV och ICD-10. Inriktad på pedagogisk feedback av beroendediagnoser och förlopp. Flera specifika frågor för varje kriterium för god sensitivitet och specificitet. Ger specifika diagnoser för varje drogtyp samt mått på svårighetsgrad (antal symptom). SCID och MINI vid bred psykiatrisk genomgång Båda har moduler för många psykiatriska problemområden. Båda ger diagnoser enligt DSM-IV (ej ICD-10). Modulerna inleds med nyckelfrågor som vid napp följs av flera. SCID Vanlig i forskning. Gyllene standard i psykiatrisk diagnostik. MINI liknar SCID men är kortare. Används inom psykiatrisk öppenvård. 22

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården (2007) rekommenderar: att de diagnostiska kriterierna för beroende respektive missbruk/skadligt bruk (enligt ICD-10 respektive DSM- IV) används i utredningsarbetet. Generellt rekommenderas också att man i detta utredningsarbete använder strukturerade instrument som är validerade i ett svenskt sammanhang.

Validitetsstudier ADDIS: Internationell validering (SUDDS) visar god överensstämmelse med erfarna klinikers diagnoser & god test-retest-reliabilitet (Davis m fl 1992). Mkt god sensitivitet & specificitet (Hoffmann & Harrison 1996). Mycket god intern konsistens oberoende av etnicitet (Hoffmann & Hoffmann 2003). Svensk validering (alkoholfrågorna) visar god konstruktvaliditet, diskriminant validitet och intern konsistens, även specifikt på kriterienivå och separat för kön (Gerdner 2009). Studie om sensitivitet/specificitet pågår (Gerdner kommande) SCID: Betraktas internationellt som gyllene standard för psykiatriska diagnoser (Sheenan m fl 1997). Studier med fokus på specifika diagnoser visar god interbedömarreliabilitet (Segal m fl 1993,1994,1995; Strakowski m fl 1993,1995; Stukenberg m fl 1990). För substansberoende: högre validitet än klinisk intervju (Krantzler m fl 1995). För personlighetsstörningar (DSM-III-R) se First m fl (1995). Svensk validering saknas. Studie om sensitivitet/specificitet pågår (Gerdner kommande) MINI Internationell validering: God överensstämmelse med SCID resp. CIDI. God interbedömar-reliabilitet och test-retest för både livstids- och aktuell prevalens, men sämre för de allvarligaste störningarna (psykoser & mani)(sheenan m fl 1997; Lecrubier m fl 1997). Svensk validering saknas

Oetiskt att behandla utan att veta vad man behandlar Att underlåta diagnostisering innebär: risk för felbehandling risk att försena adekvat hjälp fel användning av begränsade resurser. Viktigt för forskning om insatsernas utfall och effekt. All sådan forskning blir meningslös om man inte vet vad man behandlar. Missbruks- och beroendevård som underlåter diagnostik kan därför knappast vara evidensbaserad*. - *Gerdner 2009 25