KYLMÄLÄ DELGENERALPLAN

KYLMÄLÄ DELGENERALPLAN Utkastet framlagt enligt MBL 62 och MBF 30 26.4-28.5.2010. SAMMANDRAG ÖVER UTLÅTANDENA OM UTKASTET TILL DELGENERALPLANEN SAMT PLANLÄGGARENS BEMÖTANDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Nylands förbund 2. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland 3. Museiverket, Arkeologiska avdelningen 4. Västra Nylands landskapsmuseum 5. Esbo stad 6. Vichtis kommun 7. Polisinrättningen i Västra Nyland 8. Esboregionens miljö- och hälsoskydd -tillsynsenheten 9. Aalto-universitetet; Skoggårds radioforskningsinstitut 10. Pohjolan liikenne 11. Kyrkslätts kommun, byggnadstillsynen 12. Kyrkslätts kommun, miljövårdsenheten 13. Kyrkslätts kommun, näringslivsväsendet 14. Kyrkslätts kommun, vattenförsörjningsverket 15. Kyrkslätts kommun, namnkommittén 16. Kyrkslätts kommun, kulturväsendet 17. Kyrkslätts kommun, bildningsnämnden 18. Kyrkslätts kommun, finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 19. Kyrkslätts företagare rf 20. Veikkolan Veikot 21. Nylands svenska producentförbund NSP r.f. 22. MTK-Uusimaa 23. Nylands jaktvårdsdistrikt 24. Kyrkslätt jaktvårdsförening 25. Skogscentralen Kusten (Metsäkeskus rannikko) 26. Södra skogsreviret Eteläinen metsäreviiri 27. Finlands Ryttarförbund 28. Kirkkonummen Pro Ratsastus ry 29. Kevätlahti-Vårvik väglag 30. Haapajärvi enskilda väglag 31. Petäjä enskilda väglag 32. Prasivägens väglag 33. Hepari enskilda vägs bestyrelse 34. Sjökulla och Kylmälä fiskelag 35. Haapajärvi delägarlag 36. Koskis-Navala delägarlag 37. Tampajan-Särkijärven vesiensuojeluyhdistys ry. 1

Följande har inte gett utlåtande: - Västra Nylands räddningsverk - Sjundeå kommun - Finska vikens Marinkommando - Kyrkslätts kommun, mätning - Kyrkslätts kommun, trafik - Kyrkslätts kommun, hälsovårdsväsendet - Kyrkslätts kommun, kommunalteknisk planering - Kyrkslätts kommun, områdestjänsterna - Kyrkslätts kommun, landsbygdsnäringsväsendet - Pohjois-Kirkkonummi yhdistys / Föreningen för Norra Kyrkslätt - Kyrkslätts Hembygdsförening - Kyrkslätts småfastighetsförening r.f. - Kyrkslätts miljöförening r.f. - Kyrkslätt Natur och Miljö r.f. - Västra Nylands Vatten och Miljö rf - Kirkkonummen Veikkolan vesiensuojeluyhdistys KIRVES r.y. - Norra Kyrkslätts Ungdomsförening - HRT Trafik - HRM Avfallshantering - SITA Finland Oy Ab - Bussförbundet - Veikkola fiskelag - Lappböle fiskelag - Av väglagen: Bergavägens väglag Lammevägens väglag Marttilavägens väglag Majvägens väglag Kurkistostrandens väglag Jussinniitty väglag Lerbackavägens väglag Eskonmäkis väglag Tammenojavägens väglag Västerlandsvägens väglag Ristinummivägens väglag Storängsvägens väglag Petäjärvivägens väglag Mosabacka enskilda väglag Brinkgrändens väglag Skogsstigsvägens väglag 2

Sammandrag av utlåtandena: 1. Nylands förbund 1.1 I Nylands gällande landskapsplan har Kylmälä delgeneralplaneområde betecknats med en objektsbeteckning som anvisar by. Sjön Hepari och näset sydväst om sjön samt Haapajärvi har anvisats som naturskyddsområde. Dessutom har Haapajärvis omgivning föreslagits som ett värdefullt kulturmiljöområde och planområdets nordligaste del som grundvattenområde. I landskapsplanen har med objektsbeteckning för byar anvisats byar där planeringsmålet är att styra tilläggsbyggande av glesbygdskaraktär till byområden. Objektsbeteckningen anvisar inte byområdets omfattning, utan det beskriver byns översiktliga läge. Byns omfattning preciseras i den mer detaljerade planeringen. I utkastet till delgeneralplanen har tilläggsbyggande anvisats i anslutning till det redan befintliga byggandet så att strukturen i Kylmälä görs tätare. Den föreslagna markanvändningslösningen förenhetligar byns nuvarande bosättningsstruktur, förbättrar förutsättningarna för byns livskraft och beaktar områdets miljömässiga särdrag i enlighet med målen och planeringsbestämmelserna i landskapsplanen. I planutkastet har möjligheterna för genomförande av gemensam vattenförsörjning i Kylmälä utretts. Vattenförsörjningen har konstaterats vara ett problem på grund av den begränsade kapaciteten i kommunens nätverk. Den planerade linjen för ett transportavlopp mellan Högfors och Blombacken i Esbo föreslås i kommunernas, Nylands miljöcentrals och Nylands förbunds gemensamma transportavloppsutredning löpa genom planområdets nordöstra del. Den preliminära linjen med alternativ har beaktats i planutkastet. I planbeskrivningen konstateras dock att transportavloppet skulle kunna utnyttjas endast på delområdena i delgeneralplaneområdets nordöstra del. Utkastet till Kylmälä delgeneralplan möjliggörande betydande tilläggsbyggande, varför ändamålsenligt ordnande av gemensam vattenförsörjning på hela planområdet är viktigt och det är skäl att behandla frågan noggrannare i den fortsatta planeringen av delgeneralplaneutkastet. Nu har man endast i fråga om de delgeneralplaneområden som föreslås för detaljplanering fordrat anslutning till vattenförsörjningsnätet på området före tilläggsbyggandet utförs. Utkastet till delgeneralplan för Kylmälä stämmer överens med Nylands landskapsplan. Nylands förbund förordar fortsatt planering av delgeneralplaneutkastet med beaktande av ovan framförda synpunkter på vattenförsörjningen. Linjen för transportavloppet Nummela-Blombacken anvisas i förslaget till delgeneralplan för Kylmälä med en beteckning för förbindelsebehov, precis som i delgeneralplaneutkastet. Vattenförsörjningen på området föreslås dock inte genomföras baserat på transportavloppet, eftersom det är mycket osäkert om projektet realiseras. I fråga om möjligheterna att bygga transportavloppet har flera beslut fattats under beredningen av delgeneralplanen samt en bedömning av miljökonsekvenserna gjorts 2013-2014. Det senaste beslutet gällande projektet är direktionen för Vichtis vattenverks beslut från början av 2015 enligt vilket ledningen av Vichtis avloppsvatten till Blombacken i Esbo inte är ekonomiskt möjlig för vattenverket eller dess kunder i en situation där transportavloppsprojekt som överskrider kommungränserna inte längre beviljas ekonomiskt stöd av staten. 3

I utvecklingsplanen för Kyrkslätts kommuns vattenförsörjning som uppdaterats 2014 har man dragit upp riktlinjer för att de områden som ingår i delgeneralplaneområden som är under beredning och som i delgeneralplanerna eller -utkasten anvisats som områden som eventuellt ska detaljplaneras, inte anvisats som områden med utvecklingsbehov. Gällande dessa områden är det ur markanvändningens och kommunens serviceutbuds perspektiv önskvärt att nätet byggs på områdena först efter detaljplaneringen. Områdena med utvecklingsbehov är nätverksområden som genomförs av andra än kommunen. I utkastet till delgeneralplan för Kylmälä år 2010 anvisades för detaljplanering planeringsområdets nordöstra del som omfattade området norr om Eriksgårdsvägen, Heparinäset, områdena kring Kurkisto samt området mellan Kurkisto och Särkijärvi. I delgeneralplanebestämmelserna som ingår i delgeneralplaneförslaget hänvisas inte längre till detaljplaneringen, men i praktiken är det sannolikt att ordnandet av vattenförsörjning på området tids nog kommer att avgöras genom detaljplanering. I utvecklingsplanen för Kyrkslätts kommuns vattenförsörjning från 2014 har man dragit upp riktlinjer för att Kylmäläområdet skulle vara ett eventuellt område för utvidning av kommunens nät efter år 2023. 2. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland 2.1 Planområdet har i Nylands landskapsplan anvisats beteckning för byområde (AT). Dessutom anvisas sjön Hepari och näset mellan den och Petäjärvi som naturskyddsområde och Sjökullavägen (11233) ända till Kylmälävägens (11231) korsning som förbindelseväg. I planeringsområdets norra del finns ett grundvattenområde. Dessutom finns på området områden som är viktiga med tanke på värnandet om kulturmiljön eller landskapet samt ett bergsområde som betecknats som värdefull geologisk formation. De föreslagna lösningarna preciserar områdesreserveringarna i i Kyrkslätts generalplan 2020. I generalplanens beskrivning ingår en stor mängd kartbilagor som underlättar planens läsbarhet. Anvisande av tilläggsbyggande så att samhällsstrukturen förtätas är en fungerande lösning som områdena som anvisas för detaljplanering stöder. 2.2 Beteckningarna och bestämmelserna i utkastet till Kylmälä delgeneralplan är rätt uppgjorda i fråga om landsvägstrafiken. Förklaringarna till beteckningarna på kartan öven trafiknätets förbindelser (bilaga 17) är otydliga, t.ex. farlig korsning anvisas med två olika beteckningar vars skillnad inte beskrivs. Trafikgranskningen av Kylmälä delgeneralplan blev färdig 2011. I samband med den utarbetades en preciserad kartpresentation som hänför sig till ärendet. Den har bifogats till delgeneralplanens kartbilagematerial under nummer 17a och 17b. 2.3 I Kyrkslätts vägnäts- och trafiksäkerhetsplan från 2008 konstaterades att behoven av förbättring av landsvägsnätet på Kylmälä delgeneralplaneområde är behov av förbättring av gång- och cykelförbindelserna. Det konstaterades att det inte fanns några behov av förbättring av biltrafiken. Projekten infördes i den tredje prioriteringsklassen enligt bedömning av alla projektbehov i Kyrkslätt, alltså de minst brådskande utvecklingsobjekten i kommunen. 4

2.4 Landsvägsnätet i Kylmälä är småskaligt, kuperat och mycket kurvigt gammalt vägnät. I vägnätsoch trafiksäkerhetsplanen ingick en trafikprognos för år 2030. I den bedömndes trafikmängden under kvällens maximitimme och i skenet av den prognosen påvisades inte att det uppstår några trafikmässiga kapacitetsproblem. Vägnätets kuperingar och kurvor hindrar snabb bilkörning på vägarna och försvagar områdets lämplighet för tätt boende. Behoven av förbättring av trafiksäkerheten har i delgeneralplaneutkastet korrekt konstaterats gälla utvecklingen av förhållandena för gång- och cykeltrafik. Det är skäl att i samband med planläggningen göra en bedömning av skolskjutskostnaderna. I ovan nämnda granskning av trafiken kom man till samma slutsatser. 2.5 Landsvägsnätet på planområdet har flera enskilda väganslutningar med mycket bristfälliga sikt. Vid placeringen av nya anslutningar bör man sträva till att undvika fyrvägsanslutningar, förorda trevägsanslutningar samt försöka placera den eventuella nya markanvändningen via redan existerande trygga anslutningar. Nya anslutningar föreslås inte i delgeneralplanen, men några befintliga föreslås för reparering med iakttagande av principerna i utlåtandet i kartbilagorna 17a och 17b. 2.6 Genomförandet av delgeneralplaneutkastet baserar sig delvis på den här delgeneralplanen och delvis på detaljplaner som genomförts senare. Det nuvarande förbindelsevägnätet kan antecknas i delgeneralplanen med beteckningen för förbindelseväg/gata. I detaljplanerna bör de nuvarande landsvägarna ända anvisas gatuområde i enlighet med 83.4 i markanvändnings- och bygglagen. 2.7 Nylands NTM-central har rangordnat behoven av gång- och cykelledsprojekt enligt hur brådskande de är. De som konstaterats vara mest brådskande får finansiering av staten, i finaniseringen av de mindre brådskande projekten kan inte staten delta alls.. Tyvärr är behoven av gång- och cykelleder på Kylmälä delgeneralplaneområde bland de projekt som är mindre brådskande. 2.8 I planutkastet föreslås två separata SL-beteckningar (SUw och SL). Nylands NTM-central anser att en beteckning räcker (SL område som skyddats eller avses bli skyddat med stöd av naturvårdslagen och som helt eller delvis har reserverats för statens behov). Den föreslagna ändringen görs i delgeneralplanen. 2.9 I planhandlingarna bör en vattenförsörjningsplan för området företes. Se punkt 1.1. 5

3. Museiverket, Arkeologiska avdelningen 3.1 Museiverket har bekantat sig med utkastet till Kylmälä delgeneralplan och har följande att säga om det arkeologiska kulturarvet. Fornlämningarna på planområdet har inventerats 2009, då uppgifterna om dem är uppdaterade. De fasta fornlämningarna (Nybacka, Kylmälä by, Petäjärvi by, Kopunmäki) har adekvat märkts ut i planutkastet. 3.2 Bytomterna som antecknats som sm-områden (Petajärvi by, 1000014152 och Kylmälä by 1000014151) används fortfarande och de bör ha en egen planbestämmelse: "Historisk bytomt. På området finns fornlämningar som fredats enligt fornminneslagen (295/63). Om byggnadsprojekt och större grävarbeten som gäller området bör förhandlas med Museiverket." Till de allmänna bestämmelserna i delgeneralplanen bifogas en preciserande bestämmelse i fråga om objekten. 3.3 Fornminneslagen ställer inga begränsningar på den rådande markanvändningen på ännu bebodda bytomter och det är tillåtet med odling på åkerområden som omfattas av fornminnesbegränsningarna. Arkeologiska tilläggsutredningar och utgrävningar kan ändå fordras i samband med nybyggnadsprojekt och större arbeten som berör jordgrunden. I planbeskrivningen bör man lyfta fram att då projekt som detta planeras bör man kontakta Museiverket i ett så tidigt skede som möjligt. Den som vidtar allmänna och stora privata projekt ska på grundval av fornminneslagen ersätta eller delta i kostnaderna för undersökningarna, om det inte kan anses vara oskäligt. Det är skäl att beakta detta framför allt i samband med planeringen och byggandet av P-området som anvisats på bytomten i Kylmälä. Den föreslagna hänvisningen läggs till i planbeskrivningen. 3.4 Gällande de byggda miljön ges utlåtande på basis av ett avtal mellan Museiverket och landskapsmuseet av Västra Nylands landskapsmuseum. 4. Västra Nylands landskapsmuseum 4.1 Landskapsmuseet anser att på planeringsområdet i fråga om den byggda kulturmiljön och landskapet gjorts nödvändiga inventeringar och utredningar i tillräcklig omfattning. Utgående från dem har man i planutkastet vederbörligt beaktat fornlämningar, historiska bytomter, historiska vägar, åkerfält som ska bevaras öppna och det värdefulla byggnadsbeståndet. 4.2 Landskapsmuseet anser att utöver föregående bör i planen beaktas Kylmälä bytomt och Sjökulla backe med tillräckligt omfattande /s-områdesbeteckningar. Dessutom föreslår landskapsmuseet att på områden där det finns byggnader som anvisats med skyddsbeteckningarna sr och sr-p bör det 6

finnas bestämmelser om anpassande av ny- och tilläggsbyggande till den gamla miljön. Likaså på planeringsområdet beläget nyare byggande, bland annat sommarstuga eller andra bostadsområden från 1940-1960-talet bör beaktas med /s-beteckningar eller på annat lämpligt vis, så att deras särdrag tas i beaktande i den fortsatta planeringen och byggandet av området. Se punkterna 3.2 och 3.3. Områdesbegränsningarna sm som gäller Kylmälä bytomt och Sjökulla backe är mycket omfattande och planbestämmelsen som gäller dem i den utsträckning genomgripande att det är svårt att se ett egentligt behov av områdesbeteckningen /s, framför allt då områdena i regel anvisats för byggande av fristående småhus. Områdena med sr- och sr-p-skyddsbetckningar är i den mån splittrade att det är en utmaning att hitta enhetliga kriterier för den föreslagna planbestämmelsen. Det har inte varit möjligt att i omfattande utsträckning utreda nyare byggande under planläggningen. Sålunda finns det inte heller tillräckligt med informationsgrund för att utfärda bestämmelser gällande nyare byggande i planen. 4.3 I fråga om fornlämningar från förhistorisk tid lämnas utlåtanden av Museiverket, arkeologiska avdelningen. 5. Esbo stad 5.1 Esbo, Kyrkslätt, Lojo och Vichtis har i samarbete utarbetat en utvecklingsbild för markanvändningen vid Västbanan. Med utvecklingsbilden granskas markanvändningen i zonen Åboleden och Västbanan. Kommunernas och städernas styrelser har dragit upp riktlinjer för markanvändningen på området utgående från utredningen i utvecklingsbilden. Den nya banförbindelsen till Åbo och Åboledens zon är en av utvecklingszonerna i genomförandeprogrammet för markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen MBT 2017. 5.2 Esbo stadsstyrelse har 21.9.2009 beslutat att utredningen om Västbanans utvecklingskorridor på Esboområdet tas upp som en utgångspunkt i utarbetandet av generalplaner och övriga markanvändningsplaner och att man i enlighet med utredningen tillsammans med de övriga kommunerna i området inverkar på beredningen av den nya landskapsplanen. I utredningen föreslås att området utvecklas så att det värnar om kultur- och bylandskapen genom att eventuella tryck på markanvändningen styrs till trädgårdsbyar som placerats ut med eftertanke och som förenas genom kollektivtrafik med stationerna längs Västbanan. Vid sidan om effektivt byggda stationssamhällen behövs i regionen även glesare och mer naturnära boende så att helhetsbostadsutbudet är i balans. Den i delgeneralplaneutkastet föreslagna markanvändningens mål att förenhetliga bystrukturen med en delgeneralplan och på tätare områden med en detaljplan är bra, byggandet stöder sig på Veikkola och Veikkola är en stationsomgivning som ska utvecklas i Kyrkslättsområdet. 7

5.3 Regionalt sett ligger Kylmälä planområde i den s.k. gröna ringen som löper som en kedja mellan skogsområdena (Sibbo storskog, Noux och Meiko) och de ekologiska korridorerna som förenar dem, som en ring som omger huvudstadsregionen. I den fortsatta planeringen bör man utreda om grön- och rekreationsförbindelserna förblir tillräckliga med tanke på det regionala grönnätets funktion. I delgeneralplanen anvisas grön- och rekreationsförbindelser och -områden där det är möjligt att genomföra dessa i mycket stor utsträckning. Dessutom anvisas en betydande del av planområdet och dess randområden med olika beteckningar som anvisar jord- och skogsbruksdominerat område. 6. Vichtis kommun 6.1 Markanvändningen som anvisas i delgeneralplaneutkastet lämpar sig för områdets karaktär. Naturens och kulturmiljöns värden är väl beaktade. Områdets västra del som gränsar till Vichtis kommun är byaktigt jordbrukslandskap och dit har inga kraftig tillväxt riktats. Planutkastet möjliggör utveckling av friluftsförbindelser över kommungränsen. 6.2 Syftet är att med delgeneralplanen undersöka bl.a. möjligheterna för förbättring av trafiksäkerheten. Problempunkterna är bra redogjorda i kartbilagorna, men själva planutkastet grundar sig på det befintliga vägnätet och de vägavsnitt som ska förbättras har inte märkts ut i planutkastets karta. Av planutkastmaterialet framgår inte heller var invånarna på området skaffar sin service. Antagligen skaffar man sin service i Veikkola eller till och med längre bort. Ökningen av invånarantalet som planen möjliggör är ändå så liten att den knappast har någon betydande inverkan till exempel på trafiken på Gamla Åbovägen (lv 110). Kommersiell service finns i Veikkola och i Lappböle, beroende på i vilken del av planområdet man är bosatt. Den offentliga servicen koncentreras även i fortsättningen till Veikkola, med undantag för det svenskspråkiga inlärningscentret som uppförs på Sjökulla skolas tomt. 6.3 Då Kylmäläområdet utvecklas på det sätt som fastställs i planutkastet, bevarar det sin byaktiga karaktär. 7. Polisinrättningen i Västra Nyland 7.1 Inget att anmärka. 8

8. Esboregionens miljö- och hälsoskydd -tillsynsenheten 8.1 Inget att anmärka. 9. Aalto-universitetet; Skoggård radioforskningsinstitut 9.1 På Skoggård radioforskningsinstitut ligger Finlands enda radioteleskop som gör radioastronomiska observationer och som även har en internationellt betydande ställning inom områdena för forskning av kvasarers rörlighet på lång sikt, Solen och interferometri med lång aktionsradie. Eftersom radioastronomi baserar sig på mottagning av försvinnande svaga avlägsna radiosignaler, är en så ostörd verksamhetsmiljö som möjligt av största vikt för stationerna. Detta vidkänns såväl World Radio Conference (WRC) i sitt världsomspännande fördelningssystem av radiofrekvenser som även nationellt Kommunikationsverket vid skyddet av frekvenser som reserverats för radioastronomi i Finland. Flera frekvenser har tillsatts tilläggsbegränsningar i omgivningen kring Skoggårds skyddsområde. 9.2 Då Skoggård radioforskningsinstitut grundades i början av 1970-talet, kunde man inte tänka sig att bosättningen skulle utgöra avsevärt hot mot radioforskning. I den trådlösa nutiden har situationen förändrats och mobila apparater, telefoner och nätförbindelser utgör ett allt svårare problem på stationer som forskar i radioastronomi. Det gläder oss att delgeneralplaneutkastet i den omedelbara närheten av området för Skoggårds forskningsenheter i regel placerar endast jordoch skogsbruksdominerade områden med endera särskilda naturvärden (MY) eller behov att styra friluftslivet (MU). Tillåtelse av ytterligare bosättning i radioforskningsinstitutets omedelbara närhet skulle leda till ännu större svårigheter med radiostörningar. 9.3 Vi tar här tillfället i akt att uppdatera namnet på vårt institut. Forskningsinstitutet som tidigare kallades för "Skoggård forskningsinstitut (TH:s radiolaboratorium)" heter nuförtiden "Skoggård radioforskningsinstitut vid Aalto-universitetet". På Skoggårds lägenhet ("PY", område som betecknats som område för offentlig service och förvaltning i generalplanen) verkar utöver Skoggård radioforskningsinstitut vid Aalto-universitetet dessutom Helsingfors universitets observatorium och Geodetiska institutets forskningsstation. Av dessa kallas HU:s observatorium vanligen för "Skoggårds observatorium" och Geodetiska institutets station för "Skoggårds forskningsstation". Med "Skoggård radioforskningsinstitut" avses Aalto-universitetets forskningsstation för radioastronomi. 10. Pohjolan liikenne 10.1 Inget att anmärka. 9

11. Kyrkslätts kommun, byggnadstillsynen Byggnadstillsynens utlåtande är uppgjort så att i det jämförs lösningarna och bestämmelserna som framförts i utkasten till delgeneralplanerna för Gesterby och Smedsby samt Kylmälä. Byggnadstillsynen framför följande anmärkningar: - hänvisningen till byggnadsordningen uppfyller inte planens innehållskrav och är för allmän för att styra byggnadsvolymen. Planbestämmelserna har preciserats bl.a. beträffande mängden byggande som tillåts på byggplatsen och hänvisningarna till byggnadsordningen har gallrats. - i plankartan för antalet byggplatser på lägenheterna märkas ut för att planen i förhållande till den gällande generalplanen ska vara till nytta i senare styrning av markanvändningen. De nämnda beteckningarna ingår i plankartan. Dessutom bifogas till det slutliga planmaterialet ett lägenhetsspecifikt sammandrag över antalet byggplatser. - Byggplatserna och eventuella tilläggsbyggplatser kan märkas ut med olika symboler, t.ex. 1+1, 1 (1), 1 (3) eller liknande, om det till exempel på lägenheten är möjligt att i anslutning till något villkor få s.k. tilläggsbyggplatser. - det finns inga skäl att tillåta ny bosättning på områden som är avsedda för detaljplanering innan det finns vattenförsörjning på området (vatten och avlopp) Se punkt 1.1. - direkta bygglov (RA-området), hur har den omvandlade strandlinjen (fria stränder) dimensionerats med tanke på jämlikt bemötande av markägare? Om antalet byggplatser föreslås för RA-området, bör stränderna dimensioneras. I delgeneralplanen iakttas den s.k. stamlägenhetsberäkningen. Det med beräkningen förenliga antalet byggplatser höjs inte i planen. - området för fritidsbostäder/fristående småhus (AO/RA) bör märkas ut separat Beteckningarna har skilts åt. Den nämnda beteckningen (nu RA/AO) används bara på Majvikområdet. - direkta bygglov RA-området, hänvisar den endast till RA eller även AO/RA, om det är fråga om en fritidsbostad I de allmänna bestämmelserna nämns endast RA- och RA-1-områden. - AM-område: hänvisning till binäringar till hästhållning men inte till själva hästhållningen Bestämmelsens ordalydelse har justerats. - MP-området (trädgårds- och växthusområde) bör föreslås för detaljplanering, se Helsingfors förvaltningsdomstols beslut, åtminstone hänvisningen till omfattningen av byggandet Detaljplanen för handelsträdgårdsområdet anhängiggjordes år 2014. Detaljplaneutkastet var framlagt i slutet av 2014. 10

- de nya byggplatserna för fristående småhus har bestämts på ett oklart vis Den nämnda ordalydelsen har justerats. - planbeteckningar: Talet som anger hur många byggplatser som högst får bildas av lägenheten som är förenlig med tidpunkten för godkännande av delgeneralplanen (kommunfullmäktige). Tidpunkten för godkännande bör vara datumet för utfärdande av byggförbud, eftersom man redan börjat spekulera i fråga om styckanden av området. Även i andra delgeneralplaner har man använt ordalydelsen i fråga i motsvarande bestämmelse. För att vara konsekvent används en bestämmelse med samma innehåll. - föreslås att en byggrättskalkyl (nuläge/tilläggsbyggplatser) fogas som bilaga till planen, jämför delgeneralplanen för skärgårds- och kustområden Till det slutliga planmaterialet bifogas ett lägenhetsspecifikt sammandrag över antalet byggplatser. - samarbete mellan två samtidigar delgeneralplanearbeten: enhetliga beteckningar/färger i delgeneralplanebeteckningarna i Kylmälä och Gesterby/Smedsby. Man kan vara tvungen att senare i flera fall referera planbeteckningarna, enhetlig praxis underlättar detta, likaså förhindrar förväxlingar. Jfr o område för fristående småhus/område dominerat av fristående småhus o lantbrukslägenhet/lantbrukslägenheter... o område för fritidsbostäder/fritidsbostadsområde o Olika hänvisningar till tillstånd för miljöåtgärder på VL-områden/MBL 128 Man har strävat efter att förenhetliga de framföra bestämmelserna. - VL-område: I Kylmälä nämns inte byggande, i Gesterby/Smedsby tillåts byggande I planbestämmelsen används samma ordalydelse som i motsvarande bestämmelse i Gesterby-Smedsby delgeneralplan, alltså "På området kan man utgående från en mer detaljerad plan uppföra mindre byggnader och konstruktioner för rekreationsbruk". - Skillnaderna mellan P-områdena? Byggrätt i Kylmälä genom detaljplan, i Gesterby/Smedsby nämns inte byggrätt eller användning av byggrätt Planbestämmelsen kompletteras och ändras så att den bättre motsvarar den motsvarande bestämmelsen som använts i Gesterby-Smedsby delgeneralplan på följande vis: "Beteckningen anger områden för offentlig eller privat service och förvaltning. På området kan byggas bostäder i huvudsak för serviceproducentens eget behov eller enligt en utredning i samband med en mera detaljerad planering." Uppgörande av detaljplan fordras inte, men i bestämmelsen hänvisas till noggrannare planering och utredning. - MA-områden, samma saker nämns på olika vis Bestämmelsens ordalydelse har justerats. - sr-p00, gäller byggnader som överskrider byggrätten på 50 m2 även i Gesterby/Smedsby? 11

Den nämnda delen av bestämmelsen har strukits i planförslaget. 12. Kyrkslätts kommun, miljövårdsenheten Miljövårdsenheten föreslår följande som sitt utlåtande: - Björklidens grundvattenområde stryks från plankartan. Området har tidigare ingått i de av miljöförvaltningen klassificerade grundvattenområdena (klass III), men det har strukits i samband med de senaste utredningarna våren 2010. Beteckningen för Björklidens grundvattenområde anvisas inte i förslaget till delgeneralplan. - I VL- och VR-reserveringarnas planbestämmelser görs ett tillägg enligt vilket åtgärderna som vidtas på området i fråga om trädbeståndet bör stöda utvecklingen av trädbestånd av olika åldrar inom skogsdungar, om inte bevarandet av naturvärdena inte kräver annan behandling. Bestämmelsen är nödvändig för att trygga utvecklingen av skogar som används för rekreation och utflykter som bra friluftsområden och delar av det ekologiska nätverket. Luckhuggning och odling av skog med trädbestånd i jämn ålder skulle stå i strid med den här målsättningen. Det föreslagna tillägget görs inte i bestämmelsen. Med den till VL- och VRområdena anknutna bestämmelsen som gäller MBL 128 kan man styra principerna för behandling av skogen på områdena i fråga. I planbestämmelsen för MU-reserveringarna görs ett tillägg, enligt vilket tillstånd för landskapsarbeten som utförs på området behövs för sådant jordbyggnadsarbete och sådan trädfällning eller någon annan därmed jämförbar åtgärd som förändrar landskapet. Utöver VL- och MY-reserveringarna är MU-reserveringarna på planområdet viktiga för frilutslivet och det ekologiska nätverket. Bestämmelsen är nödvändigt för att trygga MU-reserveringarna utveckling som bra friluftsområden och delar av det ekologiska nätverket, dock så att förutsättningarna för idkande av ekonomiskt lönsamt skogsbruk bevaras. Det föreslagna tillägget görs inte i bestämmelsen. Med den till VL- och VRområdena anknutna bestämmelsen som gäller MBL 128 tryggas friluftsbehoven på de effektivast byggda områdena på delgeneralplaneområdet. - I planbestämmelsen för MU-reserveringar görs ett tillägg enligt vilket skogsvårdsåtgärderna på områdena ska genomföras så att deras friluftsvärden bevaras. MU-reserveringarna ligger invid oh i närheten av bosättning och de är viktiga för friluftslivet. Bestämmelsen skulle också trygga MU-reserveringarnas funktion som viktiga delar av det ekologiska nätet. T.ex. omfattande luckhuggningar skulle stå i strid med friluftsanvändningen och utvecklingen av det ekologiska nätverket. Se punkten ovan. - I planbestämmelsen för MY-reserveringar görs ett tillägg enligt vilket skogsvårdsåtgärderna på områdena ska genomföras så att deras miljö- och friluftsvärden bevaras. MY-reserveringarna ligger bredvid och i närheten av bosättning. De har miljö- och friluftsvärden som bör bevaras med hjälp av planbestämmelsen. Bestämmelsen skulle också trygga MY- 12

reserveringarnas funktion som viktiga delar av det ekologiska nätet. T.ex. omfattande luckhuggningar skulle stå i strid med miljövärdena, friluftsanvändningen och utvecklingen av det ekologiska nätverket. Det föreslagna tillägget görs inte i bestämmelsen. MY-reserveringarna berörs av åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 och i planbestämmelsen tar man redan ställning till luckhuggning. - området som är avsett för detaljplanering utvidgas så att till det anvisas även de väster om Tampaja belägna områdena nära Sjökullavägen På området i fråga finns redan nu tät bosättning (permanent och fritidsbosättning) samt omfattande handelsträdgårdsverksamhet. Se punkt 1.1. Planbestämmelserna som gäller området har preciserats. En enskild detaljplan (Sjökulla inlärningscenter) har utarbetats för området och en annan är anhängig för handelsträdgårdens område. - MU-reserveringen i den södra ändan av Tampaja ändras till MY-reservering. Området är klibbalskärr som enligt naturutredningen i huvudsak uppfyller de i naturvårdslagen avsedda kriterierna för naturtypen. Området har i planutkastet anvisats med luo-beteckning. Den föreslagna ändringen görs. - MU-reserveringen med luo-7-beteckning ändras till MY-reservering. Området ligger på stranden till en liten skogstjärn och gränsar till ett område som ska detaljplaneras. På området med luo-7-beteckning finns en rännil i naturligt tillstånd där omgivningen hanterats i strid med skogslagen, men där miljövärdena kan återställas. Den föreslagna ändringen görs. - följande områden anvisas med luo-beteckning för att trygga de naturvärden som konstaterats i naturutredningen: - Lammibergens kala berg (figur 2 i naturutredningen, MY i planutkastet), - kärrsänkan söder om bosättningen söder om Lammi (figur 16 i naturutredningen, MY i planutkastet), - strandkärret på Petäjärvis östra strand (figur 27 i naturutredningen, MY i planutkastet), - klibbalskärret på Heparis västra strand (figur 49 i naturutredningen, MY i planutkastet), - lunden på Petäjärvis norra strand (figur 61 i naturutredningen, MY i planutkastet), - området med kala berg norr om Petäjärvi (figur 63 i naturutredningen, MY i planutkastet), - området med kala berg i planområdets nordvästra del (figur 67 i naturutredningen, MY i planutkastet), - sumpmarken i Ahvenlampi (figur 69 i naturutredningen, MY i planutkastet), 13

- området med kala berg och sankmark (figur 80 i naturutredningen, VL i planutkastet), - bergsområdet på näset mellan Tampaja och Särkijärvi (figur 111 i naturutredningen, VL i planutkastet). De nämnda områdena anvisas med luo-beteckning, med undantag för kärrsänkan söder om bosättningen söder om Lammi, som redan inkluderas av s-1-begränsningen. - utreds behovet av att sydväst om Kalljärvi lämna ett bredare område som anvisas som obebyggt som en del av grönkorridoren i östlig-västlig riktning i planområdets norra del. Grönkorridoren i fråga är ännu synnerligen enhetlig, men AO-1-områdena som anvisats sydväst om Kalljärvi skulle på den platsen göra korridoren ännu smalare, några tiotal meter bred. I planen anvisas ett VL-område som ligger ungefär på det föreslagna viset sydväst om Kalljärvi. 13. Kyrkslätts kommun, näringslivsväsendet 13.1 I de allmänna målen i planutkastet konstateras att Kyrkslätts särprägel som landsbygdskommun skyddas som en del av kommunens identitet. Syftet med planen har konstaterats vara bl.a. anvisande av tillräckliga rekreationsområden och konsekventa frilufts- och ridrutter från delgeneralplaneområdet i Kylmälä. Den här målsättningen stöder målet i strategidelen i det av kommunfullmäktige godkända näringslivspolitiska programmet 2010-2013 som konstaterar: "Strukturer i anslutning till rekreationsbruk av naturmiljön utvecklas på ett sätt som gagnar både boende och turism". Hästhållning kan anses vara avelsverksamhet, vårdtjänster och stalluthyrningsverksamhet samt idrotts- och rekreationsverksamhet, men även en viktig del av turismnäringen. Hästhållningens indirekta inverkan på andra företags verksamhet är betydande. Förutsättningarna för hästhållning har man strävat efter att beakta i delgeneralplanen bl.a. så att i delgeneralplanen anvisas jordbruksdominerad markanvändning väster om området. Den lämpar sig bättre för hästhållning än den tätare bosättningen i den östra delen. Dessutom anvisas gamla förbindelser som är i bruk även i fortsättningen i delgeneralplanen så att möjligheterna till fortsatt planering av dem tryggas. Då skulle en del av dem genom exaktare planering kunna fungera som ridrutter. 13.2 På Kylmäläområdet bör man särskilt beakta markanvändningsbehoven gällande hästhållningen och tillhörande övriga näringsverksamheter genom att samordna näringslivets och områdets invånares verksamhetsmetoder och behov av rörelse. Övriga eventuella områden som anvisats för ridrutter och hästhållningens behov kunde ligga delvis även på kommunägda marker så att verksamhetens belastning inte skulle vila endast på privata markägares eller väglags axlar. I delgeneralplanens målsättningar konstateras: "för hästarna borde det anvisas egna ridstigar t.ex. i de övre delarna av skyddszonerna som blir mellan odlingsområdena och sjöarna". Kyrkslätts kommun är efter Ypäjä Finlands näst mest betydande hästhållningskommun och Kylmäläområdet kan i bästa fall fungera som ett gott modellexempel i utvecklingen av kommunens övriga landsbygd. 13.3 Se punkt 13.1. Kommunen äger väldigt lite mark på området, så möjligheterna att utnyttja den på det sätt som föreslås är knappa. 14

Då bystrukturen görs tätare vore det bra att utreda eventuella kommande markanvändningsbehov för placering av decentraliserad närenergi i Kylmälä. Dessutom bör man beakta eventuellt utrymmesbehov för mellanlagring av hästspillning, om den i framtiden transporteras centraliserat till ett energiverk endera på kommunens område eller utanför kommunen. Under planläggningen har det av markägarna inte lyfts fram några konkreta behov eller önskemål om produktion av närenergi eller mellanlagring av hästspillning. 13.4 I planutkast 3 har en områdesreservering anvisas för närservice. Dessutom konstateras i utkastet: "i planen borde man anvisa plats också för småindustrin, bybutiker och små serviceföretagare". Enligt näringslivsväsendets bedömning kunde man genom att centraliserat placera ovan nämnda verksamhet stöda byarnas livskraft. I anslutning till lägenheter på hästhållningsområden borde mångsidig binäringsverksamhet tillåtas. På Kylmäläområdet kunder det finnas en reservering även för campingsområdesverksamhet, varvid verksamheten i princip kunde ligga på kommunens mark. Ur turismnäringens perspektiv skulle hemkvarteringstjänster få stöd av ett bra och tryggt cykelvägnät och trevliga rekreationsrutter. Se punkt 13.2. Man har strävat efter att i mån av möjlighet främja förslagen i planen. 13.5 Trädgårds- och växthusområdet MP är en viktig områdesreservering med tanke på närproducerad mat. Det kan uppstå behov av att utvidga motsvarande verksamhet under de närmaste åren och i samband med planläggningen borde man fundera över om det vore skäl för kommunen att bättre bereda sig på eventuellt ökat produktionsbehov. I beredningen av delgeneralplanen för Kylmälä borde man utreda om man på kommunens markområden kan anvisa en alternativ MP-beteckning vid sidan om annan användning. Då skulle det till exempel bli möjligt att arrendera ut kommunens marker till växthusföretagare. Växthusodling kan effektivt utnyttja närenergi och bioenergi. Växthusen är en viktig del av jordbruket då de utnyttjar gödseln från djurhållningen och genom odling under glas kan man effektivt utnyttja t.ex. spillvärmen från biogasreaktorer. Se punkt 13.2. 14. Kyrkslätts kommun, vattenförsörjningsverket 14.1 Med tanke på vattenförsörjningen är det bra att i delgeneralplanen anvisas för detaljplanering de områden där frågor gällande åretruntboende måste avgöras. Områdena Lerbacka, Majvik och Kurkisto som anvisats för detaljplanering är redan sedan tidigare tätt bebyggda områden där vattenförsörjningsfrågor åtminstone på lång sikt bör avgöras. Se punkt 1.1. 14.2 Så som konstateras i beskrivningen kräver byggande av ett vattenförsörjningsnät på området omfattande tekniska lösningar och investeringar på ett större område än delgeneralplaneområdet. I utvecklingsplanen för vattentjänsterna i Kyrkslätts kommun har det föreslagits att en del av vattenförsörjningen i Kylmälä kunde lösas som ett vattenandelslag så att det utnyttjar transportavloppet och förbindelsevattenledningen som byggs i Lappböle. Utvecklingsplanen har åtminstone utarbetats före man hade kännedom om att en del av Kylmälä delgeneralplaneområde eventuellt skulle detaljplaneras. 15

Se punkt 1.1. Den allmänna planen för vattenförsörjningen i Kyrkslätt har uppdaterats efter utlåtandet år 2013. 14.3 Utförandet av näten före detaljplanering skulle försvåra detaljplaneringen på områdena. Man bör vänta på uppgörandet av detaljplanerna för fastställandet av ledningarnas placering samt kapaciteten. Se punkt 1.1. 14.4 Detaljplanering skulle vara möjligt med tanke på vattenförsörjningen endera då man höjt kapaciteten i transportavloppet och förbindelsevattenledningen i Veikkola eller då Vichtis bygger ett transportavlopp via Kyrkslätt till reningsverket i Blombacken i Esbo. Man planerar höja kapaciteten i förbindelsevattenledningen från Esbo till Veikkola år 2012. Höjd kapacitet i transportavloppet blir aktuell för om Vichtis beslutar sig för att inte ansluta sig till avloppsreningsverket som byggs i Esbo och följaktligen skulle ett transportavlopp från Vichtis via Kyrkslätt till Esbo inte byggas. Enligt den preliminära tidtabellen kan man invänta beslut i ärendet av Vichtis år 2012. Anslutning av Kylmälä till transportavloppet i Vichtis fordrar även byggande av ett mellanpumpverk i Kylmälä som skulle vara Kylmäläs anslutningspunkt. Eftersom transportavloppet sannolikt skulle bli färdigt först 2019, bör man i det här fallet inom utsatt tid iståndsätta avloppssystem i de byggda fastigheterna så att de stämmer överens med avloppsvattenförordningen. Se punkt 1.1. 14.5 Från planbestämmelserna bör man i fråga om fritidsbostäder och fristående småhus (AO/RA och AO-1) stryka bestämmelsen Nya byggnadsplatser för fristående småhus och fritidsbostäder med vattenklosett kan byggas först, då området har anslutits till vattenförsörjningsnäten på området". Byggande på områden som ska detaljplaneras bör fastställas så att det inte leder till byggande av vattenförsörjningsnät på försorg av ett andelslag som grundas, innan områdena detaljplaneras. I avsnittet "Genomförande och uppföljning av delgeneralplanen" i beskrivningen konstateras gällande områden som ska detaljplaneras att tilläggsbyggande på området och utökande av åretruntboende fordrar genomförande av vattenförsörjning på området, vilket igen fordrar avgörande på detaljplanenivå. Den här anteckningen är korrekt och saklig. Bestämmelserna som hänför sig till boende och fritidsboende har alltigenom justerats. 14.6 Om tilläggsbyggande är möjligt på områden som ska detaljplaneras innan genomförandet av detaljplanerna, bör detta fastställas i delgeneralplanen. Omnämnandet om detaljplanering har strukits i planbestämmelserna. I delgeneralplanekartan har lägenheternas byggplatsantal utmärkts i siffror. En lägenhet som saknar markering har en byggplats. I planbestämmelserna anges även mer detaljerade bestämmelser i fråga om byggnadernas storlek och antal på byggplatsen. 14.7 Kyrkslätts vattenförsörjningsverk har åtminstone inte tills vidare några planer på att använda grundvattenreserven i Palojärvi eller Björkliden. Se punkt 12 i fråga om Björkliden. 16

15. Kyrkslätts kommun, namnkommittén 15.1 I planbeskrivningen kan man överväga att lägga till en beskrivning av områdets namn enligt följande: Kylmälä delgeneralplanområde är en region där sedan medeltiden gränsen mellan språkområdena gått. I områdets gamla namn finns element från både finskan och svenskan (t.ex. Kurkisto, Sjökulla, Falklampi, Tammenoja). Det används gamla terräng- och bosättningsnamnskick, lägenhetsnamn i olika åldrar, namn för allmänna vägar samt godkända vägnamn på glesbygdsområdet. Vägnamnen baserar sig främst på gamla namn. På Kylmälä delgeneralplans område används i vägnamnen temat väderfenomen vars idé kommit från byns namn, i Kalljärvis södra del används temat tranfåglar som avletts från Kurkisto och på området Toukolahti - Majvik används temat vårblomma. För den kommande planeringen och detaljplanläggningen kan det vara behövligt att namnge delområden och rekommendera teman för namnen. De områdesnamnen som föreslås är utmärkta i kartbilagan antydningsvis med inringade siffror, gränserna bestäms i samband med den noggrannare planläggningen. 1 Heparinkannas - Heparinäset (vägnamnens tema vårblommor) 2 Kurkisto - Kurkisto (vid behov Pohjois-Kurkisto - Norra Kurkisto ja Etelä-Kurkisto - Södra Kurkisto, vägnamnens tema tranfåglar) 3 Länsi-Tampaja - Västra Tampaja (vägnamnens tema väderfenomen) 4 Itä-Tampaja - Östra Tampaja 5 Sjökulla - Sjökulla (vägnamnens tema väderfenomen) 6 Petäjärvi - Petäjärvi 7 Ristinummi -Ristinummi 8 Pohjois-Hepari - Norra Hepari (vägnamnens tema väderfenomen) Man återkommer till namnen i samband med eventuell detaljplanering. 16. Kyrkslätts kommun, kulturväsendet Kulturlandskap och byggnadsskydd 16.1 Kylmälä bytomt och Sjökulla backe har i analysen av landskapsbilden märkts ut som landskapsmässiga knutpunkter och kulturhistoriskt och med tanke på landskapsbilden betydande delar av landskapet (bilaga 14). Byggandet av dessa landskapsmässigt centrala områden borde styras t.ex. med /s-områdesbeteckningar så att eventuellt nytt byggande genomförs på ett sätt som passar kulturlandskapet. Se punkterna 3.2, 3.3 och 4.2. 16.2 Planförslagets förteckning över byggnadsobjekt som ska skyddas innefattar en mångsidig och representativ sammanfattning av det gamla byggnadsbeståndet på området. Om man vill utvidga objektsförteckningen, kan man överväga att inkludera följande objekt: Haapajärvi - 2:33 Berghäll, villa som tillhört författare Paavo Haavikko 17

- 1:102 Solbacka, torpmiljö Petäjärvi - 4:43 Elisegård (Anttilas före detta kronoboställe) Kylmälä På Tampajas södra och sydvästra stränder finns intressant objekt längs Sjökullavägen: - 2:84-2:85-2:108-2:733 Lugnet, byggnad som byggts enligt typritningar för lantbrukssällskap för familj som evakuerats från Överby. Förteckningen över byggnadsobjekt som ska skyddas har inte kompletterats i planförslaget. Se också punkt 4.2. 16.3 I områdets nordvästra del finns några frontmannahus av vilka ett har betecknats som skyddsobjekt. Andra frontmannahus är bl.a. Kylmälä 2:729 (lägenhetens namn Kylmälä) och invid vägen på området mellan Sjökulla gårdsområde och Tampaja gård. Se också punkt 16.2. 16.4 På Näseuddens område finns ett ganska enhetligt område av gamla byggnader av vilka de äldsta fått skyddsbeteckning. Dessutom kan man överväga att objekten 2:616 och 2:168 (byggda 1952) läggs till. Se också punkt 16.2. 16.5 2:553 Stenbacka invid Eskonmäkivägen är uppenbarligen en gammal backstuga. Se också punkt 16.2. 16.6 På planområdet finns ekonomibyggnader och bastur som representerar gammal byggnadsteknik bättre än bostadsbyggnaderna på lägenheterna. Beaktande av vissa av dessa objekt i planläggningen kunde vara motiverat på så sätt att bevarandet av dem inte minskar på den övriga byggrätten, t.ex. på lägenheten Berga (2:612 Kylmälä) finns en gammal stockbastu. Se också punkt 16.2. 17. Kyrkslätts kommun, bildningsnämnden 17.1 Inget att anmärka. 18

18. Kyrkslätts kommun, finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 18.1 Inget att anmärka. 19. Kyrkslätts företagare rf 19.1 Inget att anmärka. 20. Veikkolan Veikot 20.1 I delgeneralplanen bör områdesreserveringar för idrottsplatser läggas till. I planbeskrivningen bör man lägga till ett stycke som i sin helhet behandlar områdesreserveringar för idrottsplatser. På området finns områden med planbeteckningen P områden för service och förvaltning där det åtminstone på två områden är möjligt att bygga en skola eller ett daghem. I anslutning till skolorna bör man bygga fullstora idrottsplaner i storlek med en fotbollsplan, som även innehåller en längdhoppsgrop för friidrott och ett upplopp för löpning. I delgeneralplanen anvisas inte områdesanvändning med den precision som önskas i utlåtandet. Ärendet anknyter till planeringen av genomförandet av områden. 20.2 I anslutning till skolorna bör man reservera utrymme för idrottsplatser eftersom det inte finns någon separat idrottspark på planområdet och boll- och idrottsplanerna i Veikkola har flera intresserade användare än det finns lediga turer. Även idrottshallar som byggs i anslutning till skolorna bör planeras så att de blir tillräckligt stora. Behovet av tränings- och idrottsplatser vintertid är akut i området. Se också punkt 20.1. 20.3 Delgeneralplaneutkastet innehåller ett berömligt antal rekreationsområden. Åtminstone en del av rekreationsområdena bör planeras så att man kan dra spår med spårmaskin längs rutterna. En gång i tiden har det ju löpt ett spår mellan Kyrkbyn och Veikkola genom planutkastområdet. Veikkolan Veikot önskar dessutom att det i anslutning till rekreationsrutterna byggs kokplatser för vandrare, eventuella skidåkare och andra som rör sig i skogen. Se också punkt 20.1. 19

21. Nylands svenska producentförbund NSP r.f. Utlåtandet är uppgjort så att i det jämförs lösningarna och bestämmelserna som framförts i utkasten till delgeneralplanerna för Gesterby och Smedsby samt Kylmälä. 21.1 NSP förutsätter att de privata markägarnas rätt att utöva sin näring, huvudsakligen jord- och skogsbruk med binäringar, inte begränsas med delgeneralplaner. Rätten att utveckla jord- och skogsbruk som näring samt deras binäringar, ska tryggas i delgeneralplanerna liksom möjligheten till byggande som tjänar dessa näringar. NSP betonar tryggande av kontinuiteten i möjligheterna till utövande av jord- och skogsbruksnäringar och deras lönsamhet också på det här kraftigt växande området nära huvudstaden. Med detta främjas även den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt samt bevarandet av ekologiska nätverk i kommunen. Utkasten till delgeneralplan innehåller åtgärder som innebär stora begränsningar på bedrivandet av jord- och skogsbruk och anknytande binäringar, och därmed avsevärt försämrar gårdarnas livsduglighet. Nya väglinjer, kommunalteknik och gång- och cykelleder ska genomföras så att de inte i betydande utsträckning stör bedrivandet av jord- och skogsbruk. Planbestämmelserna som gäller jord- och skogsbruk samt lantbruk har justerats så att begränsningarna för jord- och skogsbruk minskar. Se också bemötande 12. 21.2 Planbeteckningarna på de områden där skogslagen gäller (VL, VR, MU, MY) ska ändras så att skötseln och användningen av skogen baserar sig på kraven i skogslagen. Avverkningar ska inte fordra åtgärdstillstånd av kommunen, utan de ska enbart iaktta skogslagen. NSP lyfter fram att MA-, MU- och MY-områdena inte är skyddsområden eller rekreationsområden. Trycket på bl.a. frilufts- och ridningsbruk som nämns i delgeneralplansutkastet får inte begränsa jord- och skogsbrukets verksamhetsförutsättningar. De i utkasten föreslagna begränsningarna och åtgärdskravet försvårar och till en del helt förhindrar bedrivande av jord- och skogsbruk och byggande på de här områdena. Detta orsakar sakägande markägarna oskälig olägenhet. Saken bör korrigeras i den fortsatta planläggningen. Annars försämrar man gårdarnas livsduglighet och möjligheter till generationsväxling. Se punkterna 12 och 21.1. Planutkastet har ändrats så att MY-områdena begränsats i huvudsak till de områden där det i inventeringarna konstaterats förekomma naturvärden. 21.3 Allemansrätterna ger befolkningen tillräckliga möjligheter att röra sig i naturen. I första hand borde gång- och cykellederna och rekreationen styras till kommun- eller statsägda områden för att minimera belastningen på områden i privat ägo. Markägarnas intresse för att låta bygga gång- och cykelleder på sin mark ska baseras på frivillighet och ersättningsfrågorna ska utredas redan i planläggningsskedet. Ridrutterna ska genomföras med principen "användaren betalar". De riktgivande friluftslederna som anvisats i planförslaget har avsetts bli genomförda huvudsakligen som stigar som anpassas till terrängen utan tungt byggande och/eller belysning. Om genomförande av rutterna avtalas alltid separat med markägarna. På planområdet riktas i framtiden ett tryck på friluftsliv sannolikt på grund av områdets läge och natur- och landskapsvärden. Styrningen av friluftsbruket till vissa, övervägda stigar kan även ses som en fördel för markägaren. Några egentliga ridrutter nämns inte i planbestämmelserna, men genomförandet av dem är möjligt vid behov på det sätt som föreslås i anmärkningen genom avtal mellan markägarna och användaren. 20