STUDIEFÖRBUNDEN EN MÖTESPLATS FÖR DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En rapport från Örebro läns bildningsförbund som beskriver studieförbundens verksamhet och kompetens och vill synliggöra på vilket sätt studieförbunden kan delta i arbetet med den regionala kompetensplattformen för Örebro län 1
INNEHÅLL INNEHÅLL... 3 FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND... 6 Regeringsuppdraget...6 Matchning...6 Studieförbundens roll...7 STUDIEFÖRBUNDENS IDÉ OCH UPPDRAG... 8 STUDIEFÖRBUNDEN - ÖREBRO LÄNS STÖRSTA MÖTESPLATS FÖR BILDNING OCH KULTUR... 10 En del av civilsamhället...10 Livslångt lärande...10 Fritt och frivilligt...11 Folkhälsa...12 Kultur...12 Hållbar utveckling...12 Tillgängligt för alla...13 Integration...14 Sociala projekt...14 MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN FRAMTIDA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN UR ETT LOKALT OCH REGIONALT PERSPEKTIV...15 Den åldrande befolkningen...15 Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden...16 Den etniskt och könssegregerade arbetsmarknaden...16 Utbildning och matchning...17 Pendling...17 SLUTORD... 18 3
FÖRORD Studieförbunden är Sveriges största mötesplats för bildning och kultur. Varje år deltar ett myller av människor i studiecirklar och kulturarrangemang runt om i landet. Studieförbundens flexibla pedagogik och metodik gör det möjligt att nå människor med de mest skiftande förutsättningar, att få dem att växa, lära om och lära nytt. Studieförbunden är en viktig aktör i ett samhälle där det livslånga lärandet är avgörande för konkurrenskraften. Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi, RUS, är en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete. Strategin är styrande för aktörer på nationell och regional nivå, stödjande för de som verkar på kommunal och lokal nivå och inspirerande för de som finns i näringslivet och den ideella sektorn. I planen lyfts fyra viktiga utvecklingsområden. Det första är Kunskap och kompetens sen följer Innovationer och entreprenörskap, Lustfyllda möten och sist Den öppna regionen. Den regionala utvecklingsstrategin står inför en revidering men vi utgår ifrån att kompetensförsörjningsfrågorna kommer att ha stor betydelse och en central plats även i kommande utvecklingsstrategier. Örebro läns bildningsförbund, har på uppdrag av sina medlemmar tagit på sig att beskriva och presentera studieförbundens möjligheter att aktivt delta i arbetet inom området Kunskap och kompetens i Örebro län. Vi beskriver våra möjligheter både utifrån det uppdrag som studieförbunden har av staten via folkbildningsrådet och utifrån den frihet som finns att arbeta med olika projekt och uppdragsutbildningar. Vi övertygade om att det är i mötet med andra som de goda idéerna växer fram, formas och kan förverkligas. Därför är vår förhoppning att den här rapporten kommer att leda till ett utvecklat samarbete med kompetensplattformens övriga aktörer. Susanne Grundström har skrivit rapporten. Hon har under en rad år varit engagerad i folkbildningen i länet både som anställd och som förtroendevald. Samtliga, i länet verksamma studieförbund och länsbildningskonsulenten har varit delaktiga i arbetet och bidragit till innehållet i rapporten. Örebro, november 2013 Katarina Hansson Ordförande Örebro läns bildningsförbund 4
SAMMANFATTNING Folkbildningen är Sveriges största mötesplats för människor som vill utvecklas. En plats för ökad kunskap och engagemang som stärker individen och samhället. Studieförbunden arbetar idag inom de områden som identifierats i regionförbundets arbete med RUS. Då arbetet med Örebro läns kompetensplattform handlar om kartläggning av och samordning med redan verksamma aktörer får studieförbunden inte glömmas bort eller ställas utanför arbetet. Vi vill vara med i det fortsatta arbetet med Örebroregionens kompetensplattform och vi har i den här rapporten beskrivit våra möjligheter utifrån den omfattande verksamhet som bedrivs redan idag. Vi vill vara med och bli delaktiga i olika sammanhang där verksamhet formas i samarbete med övriga aktörer, både lokalt på kommunnivå och regionalt. Med våra folkbildningsmetoder är vi övertygade om att det är i mötet med andra intressenter som de goda idéerna växer fram, formas och kan förverkligas. Vi är en del av civilsamhället och en mötesplats för det livslånga lärandet som idag är avgörande för individens konkurrenskraft och anpassningsförmåga. Till skillnad från offentliga utbildningsenheter har studieförbunden ett mer individorienterat upplägg. Verksamheten är fri och frivillig, vilket innebär att människor deltar av fri vilja i lärandeprocesser som inbegriper socialt samspel, samarbete, diskussion och reflektion. Det innebär också att den inte är bunden av regler och kursplaner på samma sätt som det offentliga utbildningssystemet. Med olika inriktning har studieförbunden under lång tid arbetat uppsökande för att nå personer med bland annat sensoriska, rörelsemässiga och intellektuella funktionsnedsättningar. Studieförbunden bidrar också till integrationen genom att främja ömsesidig kunskap och förståelse mellan olika etniska, religiösa och kulturella grupper i samhället. Ökad tillgänglighet och integration tillhör studieförbundens starka sidor. Studieförbunden har ett gott samarbete med arbetsförmedlingen, kommunernas socialtjänst, försäkringskassan m fl. Vi är delaktiga i olika processer och projekt som stärker entreprenörskapet och som får den sociala ekonomin att växa. Inför en ny programperiod öppnas nya möjligheter för ett gott samarbete i olika projekt, EU 2020. Studieförbunden kan genom sin förankring i lokalsamhället och i det ideella föreningslivet fånga människors intressen och behov av ny kunskap för att öka möjligheterna till att påverka sin livssituation i sin närmiljö, att höja sin hälsokompetens. Alla är också alltmer medvetna om att vi förbrukar mer resurser än vad vår jord klarar av och att vi behöver ändra livsstil utifrån ett globalt perspektiv med långsiktig hållbarhet i sikte, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. 5
BAKGRUND Regeringsuppdraget Regeringens uppdrag uppmärksammar bristen på samordning mellan olika aktörer inom I december 2009 gav regeringen landets regioner i uppdrag att etablera kompetensplattformar. Sedan 2010 arbetar regionförbundet i Örebro med kunskapen om utbud och efterfrågan av olika området. Genom en gemensam plattform ökar det som en del av arbetet med den regionala utbildningsformer vilket i sin tur skapar möjlighet till samarbete och samordning av aktiviteter utvecklingsstrategin, RUS. Arbetet skall leda till: med den gemensamma ambitionen att använda Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet i livslånga lärandet och en förbättrad kompetens i resurser effektivt för att tillsammans bidra till det regionen. arbetskraften. Samordning av behovsanalyser inom området. Ökad samverkan kring utbildningsplanering Matchning och kompetensförsörjning Regionförbundet i Örebro har kartlagt befintliga Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av samverkansformer, branschråd och utbildningssamordnare och tagit fram en kompetenskarta utbildningsformer. som beskriver sysselsattas kompetensnivå samt I RUSs avsnitt om Kunskap och kompetens analyserat och förklarat varför det ser ut som det beskrivs det regionala kunskapslyftet ur två gör i länet. perspektiv. Det ena perspektivet är barn och unga och det andra perspektivet är arbetslivet. En demografisk utmaning, ökade bildningsklyftor, tilltagande global konkurrens och lågkon- Studieförbunden vill precis som folkhögskolorna i Örebro län lyfta ett tredje och kompletterande junktur är några av de problem som arbetsmarknaden står inför idag. Ett annat är att allt fler perspektiv som utgår från de människor som varken befinner sig inom barn- och ungdomsskolan eller i arbetslivet. Vilket kan bero på att petens. Det talas om en strukturell matchnings- företag uppger att de har svårt att hitta rätt kom- man misslyckats i ungdomsskolan och därför problematik som måste motas genom bättre inte kommer vidare in i arbetslivet, att man har överensstämmelse mellan utbildningsutbud och flyttat hit i vuxen ålder och saknar en relevant arbetsgivarnas behov. Detta är den övergripande grundutbildning, att man har någon form av utmaningen för kompetensplattformsarbetet i funktionsnedsättning osv. Örebro län. Matchningen på arbetsmarknaden Studieförbundens verksamhet vänder sig också i hög grad till människor som är i arbete och söker intressanta och stimulerande aktiviteter på sin fritid, föreläsningar, kultur, kurser och studiecirklar inom allehanda ämnen mm. Aktiviteter som främjar ett gott liv och som bidrar till en god folkhälsa, det är utvecklande och till gagn för arbetslivet. Källa: SCB 6
Studieförbundens roll Den förändrade synen på kompetenser är intressant ur ett folkbildningsperspektiv. Bredare kompetenser, rent av bildning, håller på att bli ekonomiskt nyttigt. En uppvärdering av de generella kompetenserna lyfter också lärande i icke-formella och informella sammanhang, till exempel aktiviteter i föreningslivet som stärker självförtroende, social kapacitet och motiverar lärande. Det finns många goda exempel på den betydelse studieförbunden har för att väcka människors lust till lärande som en start på en bildningsprocess som i sin tur skapar möjligheter för att komma vidare i arbetslivet eller i utbildningssystem som på sikt leder till arbete. Vår människosyn, pedagogiska kompetens och flexibilitet gör oss till framgångsrika och efterfrågade samarbetspartners. Studieförbunden är vid sidan av sina klassiska folkbildningsuppdrag idag även aktörer på en utbildningsmarknad som projektägare eller uppdragstagare. Det gäller främst inom det sociala området oftast med fokus på integration, utbildning eller olika arbetsmarknadsåtgärder. 7
STUDIEFÖRBUNDENS IDÉ OCH UPPDRAG Traditionellt har studieförbundens huvudsakliga uppgifter bestått i att stödja föreningsliv, folkrörelser och demokratiarbete, uppgifter som fortfarande är centrala. Med 2006 års tillägg till Folkbildningsförordningen sökte regeringen emellertid omorientera studieförbundens verksamhet mot samhälleliga insatser och kompetensutveckling. Inom ramen för det avreglerade utbildningssystemet som vuxit fram sedan början av 1990-talet har parterna tydligare uppmanats att satsa på verksamheter med högre grad av samhällsnytta. Det kan avse rena myndighetsuppdrag, kommunal vuxenutbildning, personalutbildning och uppdrag inom det offentliga skolsystemet, ofta i projektform. Studieförbundens inriktning präglas av de rörelser och organisationer som är medlemmar i respektive studieförbund eller som de samverkar med på andra grunder. ABF är sprunget ur arbetarrörelsen Bilda ur frikyrkorörelsen Folkuniversitetet ur universitetens studerandeföreningar Ibn Rushd har växt ur den muslimska rörelsen Kulturens Bildningsverksamhet kommer ur amatörkulturen Medborgarskolan är sprungen ur dåvarande högerpartiet NBV ur nykterhetsrörelsen, Sensus ur svenska kyrkan och tjänstemannarörelsen Studiefrämjandet ur frilufts- och miljörörelsen Studieförbundet Vuxenskolan ur landsbygdsrörelsen SISU, idrottsutbildarna 2012 bedrev studieförbunden verksamhet i landets samtliga kommuner och hade tillsammans ca 375 medlems- och samverkansorganisationer, 2 miljoner deltagare i den reguljära bildningsverksamheten och närmare 18 miljoner deltagare och besökare i kulturverksamheten (Fakta om folkbildningen 2012). I statistiken för Örebro län, avseende 2012 års verksamhet, kan man utläsa att studieförbundens folkbildningsverksamhet samlade ca 90 000 deltagare och att de ca 14 000 kulturarrangemangen som genomfördes spritt över länet samlade ca 656 000 deltagare. Samtliga tio statsbidragsberättigade studieförbund i Sverige är också representerade i Örebro län, de har verksamhet i länets alla kommuner som varierar både över tid och i omfattning i respektive kommun. Studieförbunden har olika profiler, prioriteringar och idémässig bakgrund men förenas i folkbildningstanken. I Örebro län är också SISU, idrottsutbildarna med i arbetet, men då de formellt inte är ett studieförbund så ingår de inte i folkbildningens verksamhetsstatistik. Studieförbundens samarbete är organiserat via Örebro läns bildningsförbund både regionalt och lokalt. Detta gör studieförbundsvärlden till Sveriges och Örebro läns största mötesplats för kunskap, bildning och kultur. Att de olika aktörerna har en tydlig självständighet och särprägel skapar en mångfald som gör folkbildningen till en betydande och utvecklande samhällskraft med möjlighet att tillgodose människors skilda behov. 8
Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom t ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete) Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: Den gemensamma värdegrunden om alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen. Det mångkulturella samhällets utmaningar. Den demografiska utmaningen. Det livslånga lärandet. Kulturen. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. 9
STUDIEFÖRBUNDEN - ÖREBRO LÄNS STÖRSTA MÖTESPLATS FÖR BILDNING OCH KULTUR En del av civilsamhället Studieförbunden har väl inarbetade kontakter med många olika aktörer i svenskt samhällsliv, men även utomlands då man har en lång tradition av internationella projekt. Förutom de uppenbara kopplingar som finns till föreningsliv och folkrörelser inom det civila samhället har man genom uppdrag och utbildningsinsatser kunnat bygga omfattande nätverk. Det myller av idéer, gemenskap och verksamhetslusta som ryms inom civilsamhället (ibland kallad den tredje sektorn eller ideell sektor) är avgörande för social sammanhållning och tillit, demokrati och delaktighet, bra boendemiljöer, livaktigt kultur- och fritidsliv, sysselsättning och försörjning, jobb och tillväxt, själva samhällsbygget helt enkelt. I Örebro län finns 3 165 föreningar registrerade med olika inriktning såsom idrott, kultur och politik, humanistiska, fackliga och religiösa m fl. Flertalet av dessa har anknytning till olika studieförbund som medlem eller i annat samarbete. (källa SCB 2011) Studieförbunden deltar på många olika arenor för att utveckla det svenska samhället. Utöver att anordna studiecirklar och kulturarrangemang i samarbete med medlemsorganisationerna eller utåt mot allmänheten så är vi också aktiva inom exempelvis vård, omsorg och skola, arbetsmarknad och integration. Det sistnämnda sker ofta på uppdrag av kommuner och landsting, myndigheter, företag etc. För det mesta är insatserna kopplade till utveckling och lärande, inte sällan i olika sociala projekt. En sökning på studieförbundens hemsidor för Örebro län ger en bild av en omfattande verksamhet med både djup och bredd, en verksamhet som vänder sig till såväl enskilda personer med olika intressen och bakgrund som till organisationer som tillsammans representerar samtliga samhällssektorer. Enskilda personer stärker sin egen kompetens inom språk eller hantverksskicklighet, organisationer får välutbildade funktionärer och ledare, exempelvis skyddsombud, sekreterare, naturguider mm. Folkhälsoarbetet har stort utrymme inom samtliga studieförbund liksom frågor om miljö, demokrati, kultur och långsiktig hållbarhet. Studieförbunden är rikstäckande och verkar både regionalt och lokalt men det är på den lokala nivån som det mesta av vår verksamhet sker och det är också där vi ser att vi har vår styrka. Vår förhoppning är att det utifrån den regionala kompetensplattformen blir en process ute i länets kommuner för att skapa lokala grupper som tar sig an det lokala kompetensarbetets utmaningar. 10
Livslångt lärande Framtidens arbetsmarknad är kunskapsintensiv. Baskunskaper i svenska är fortsatt avgörande i rekryteringssammanhang. Men mycket specialkunskap blir snabbt föråldrad, och arbetskraftens vilja till fortsatt lärande blir därför viktigare. När förnyelse och kunskapsutveckling i sig är avgörande för konkurrenskraften behövs anställda som ser strukturer och sammanhang, fungerar i grupp, tar initiativ, är serviceinriktade, nyfikna och har förmåga till ansvar. Ett ökat tryck på ansvarstagande för människa och miljö på en global marknad gör att allt fler företag söker kompetens på områden som mänskliga rättigheter, arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder. Behovet av generell kompetens växer. Till skillnad från offentliga utbildningsenheter har studieförbunden ett mer individorienterat upplägg, vi är inte bundna av regler och kursplaner på samma sätt som det offentliga utbildningssystemet. Här finns stora möjligheter att anpassa verksamheten efter kort- och långsiktiga behov och efter individens och uppdragsgivares önskemål. Med den klassiska folkbildningen som grund kan vi ta oss an nya problemställningar och möta de kompetensbehov som uppstår i samhället, exempelvis kring föräldraskap, en dimension i detta kan vara problem kring att kombinera sitt föräldraskap med sin egen yrkeskarriär, att få det att gå ihop så att det funkar både hemma, på fritiden och på jobbet. De sociala dimensionerna ryms inom verksamhet som vänder sig till människor som varit arbetslösa under lång tid eller som varit sjukskrivna och behöver en period med särskilda insatser för att komma tillbaka till anställning. Fritt och frivilligt Folkbildningens ledord fritt och frivilligt och medvetenheten om att kunskap förändrar och att alla människor har förmågan att lära och utvecklas förenar studieförbundens arbete. Att folkbildningen är fri och frivillig innebär att människor deltar av fri vilja. Frivilliga möten som utvecklar både människor och samhälle. Människor deltar av fri vilja i lärandeprocesser som inbegriper socialt samspel, samarbete, diskussion och reflektion. Att folkbildningen är fri och frivillig innebär också att den är fri från samhällelig styrning för att bevara och stärka demokratin. Detta ger studiecirkeln unika pedagogiska fördelar. Här får man läsa och lära om det som samhället kanske inte lyfter som det allra viktigaste i andra sammanhang. Studieförbunden upplever idag ett ökat intresse för de traditionella skolämnena såsom främmande språk, svenska, samhällskunskap, data och teknik. 11
Folkhälsa Att befolkningen har en god hälsa är en tillgång för arbetsliv och samhälle. För att uppnå folkhälsomålen krävs insatser och samverkan av flera aktörer såsom kommuner, landsting, statliga myndigheter, frivilligorganisationer och näringsliv. Den enskilde medborgaren har stora möjligheter att medverka till sin egen och samhällets hälsofrämjande utveckling. Samtliga studieförbund erbjuder verksamhet direkt kopplad till folkhälsoämnet, men även studiecirklar inom andra ämnesområden bidrar till en god hälsa utifrån personliga och sociala aspekter. Studieförbunden kan genom sin förankring i lokalsamhället och i det ideella föreningslivet fånga människors intressen och behov av ny kunskap för att öka möjligheterna till att påverka sin livssituation i sin närmiljö och att höja sin hälsokompetens. Genom studieförbundens olika profiler, ideologiska inriktningar och engagemang skapas mångfald i det hälsofrämjande arbetet. Det lokala folkhälsoarbetet i Örebro län regleras bl a genom avtal om samverkan mellan Örebro läns landsting och länets kommuner. Syftet med avtalen är att genom långsiktig samverkan mellan parterna främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. Örebro läns landsting har också samverkansavtal med Folkhälsoenheten vid Örebro läns idrottsförbund, med Örebro läns bildningsförbund samt en intern överenskommelse med primärvården. Kultur Kultur - och estetverksamheten inom studieförbunden är stor och bidrar i hög grad till att bredda kulturintresset i samhället, att öka delaktigheten i kulturlivet och främja människors kulturupplevelser och det egna estetiska skapandet. Det är exempelvis ofta studieförbunden som arrangerar kultur runt om i länet, och på så sätt gör den tillgänglig för alla. Enligt aktuell statistik så arrangerades det ca 14 000 arrangemang i Örebro län under 2012. Kultur är i detta sammanhang musik och teater, dans, föreläsningar mm, det skall framföras inför publik och väcka reflektion och eftertanke. Musiken är för många studieförbund den verksamhet som är mest omfattande, flera studieförbund har egna musikhus som lockar många ungdomar till att ha en meningsfull och berikande fritid. För en del är detta ett steg mot en livslång utvecklande hobby och för andra är det början på vägen mot ett yrkesliv inom musiken som musiker eller lärare. Att hålla ihop ett band kan vara den första erfarenheten av att ta ansvar, leda och utveckla en grupp tillsammans med andra. Att boka spelningar och marknadsföra sig leder till att man utvecklar sin entreprenöriella kompetens, något som har betydelse både för individen på ett personligt plan och för samhället i vidare bemärkelse. Bokbinderi, kardning och knyppling, vävning, näverslöjd och knivslöjd samt konsten att slå med lie, några exempel på gammal hantverkskunskap som förs vidare genom studieförbundens försorg och som är en uppskattad attraktion inom turism och besöksnäring runt om i länet. Hållbar utveckling De flesta är alltmer medvetna om att vi förbrukar mer resurser än vad vår jord klarar av och att vi behöver ändra vår livsstil. Vi behöver alla både som privatpersoner och som yrkesmänniskor bidra till att samhället ställs om både lokalt och globalt och blir mer långsiktigt hållbart ur många aspekter. Vi talar om den ekologiska hållbarheten - att bevara livskraftiga ekosystem, den sociala - att mänskliga behov och rättigheter uppfylls och den ekonomiska - att mänskliga och materiella resurser hushållas med. Kunskap och generell kompetens som efterfrågas inom såväl arbetslivet som samhället i stort. De flesta företag har idag kvalitetsmål avseende miljö- och hållbarhetsaspekter och som med- 12
borgare och konsument ställs det allt större krav på att du, som individ, skall ta hänsyn till det långsiktigt hållbara och göra bra val utifrån såväl rena miljöaspekter som etiska aspekter såsom rättvisemärkt m.m. Samtliga studieförbund är med i omställningsarbetet och utbudet av cirklar, kurser och föreläsningar är omfattande. Inom det här området hittar man rubriker som Den flamsäkra katten, om miljögifter och Jorden vi äter om matproduktionens alla aspekter. Hållbarheten har också etiska aspekter såsom solidarisk och rättvis produktion, Gör din egen el och andra frågor inom klimat och miljöfrågor. Rent konkret kan det visa sig i att utbildningar inom vad vi brukar kalla de Gröna näringarna erbjuds idag, exempelvis Biodling och Motorsågs- och röjsågskurser. Numer krävs certifikat för att få hantera såväl motorsåg som röjsåg. Tillgängligt för alla Med olika inriktning har studieförbunden under lång tid arbetat uppsökande för att nå personer med bland annat sensoriska, rörelsemässiga och intellektuella funktionsnedsättningar. Att undanröja hinder och tillgängliggöra verksamheten för att få med dessa grupper och organisationer är angeläget ur ett integrationsperspektiv och det gynnar både jämställdheten och demokratin. Flera studieförbund är idag involverade i uppsökande arbete som riktar sig till dessa grupper. Man driver kunskaps- och metodutveckling inom dessa områden och samarbetar ofta med aktivitetshus och intresseorganisationer runt om i Örebro län. Verksamheten har en mobiliserande effekt genom att deltagarna får kunskap. Deltagarna träffar andra i samma situation, utvecklas tillsammans och skapar sig en plattform. Verksamheten fungerar för många som en vägröjare när det gäller att ta steget från maktlöshet till delaktighet som fortsatt ger möjlighet att påverka såväl sin egen livssituation som samhället i stort. Genom sina arbetsmetoder har studieförbunden exempelvis kunnat skapa möjligheter för personer med läs- och skrivsvårigheter att läsa in teori för bilkörkort i sin egen takt. Örebro är en teckenspråksstad och det finns många exempel på folkbildande arbete kring detta språk både för de döva och deras anhöriga och för den breda allmänheten. Exempelvis kulturskolan för döva i Örebro som har betydelse för att öka tillgängligheten till kulturen och utövandet av kultur för döva. 13
Integration Studieförbunden bidrar till integrationen genom att främja ömsesidig kunskap och förståelse mellan olika etniska, religiösa och kulturella grupper i samhället. Bland annat genom en rad utvecklingsprojekt som har till syfte att öka tillgängligheten till det svenska samhället genom språket. En stor del av studiecirkeldeltagarna har rötter i andra länder än Sverige. Många nya svenskar söker sig till studieförbunden för att få djupare insikter om hur samhället fungerar eller lära sig språket. Med kunskap, möten och arenor för delaktighet möter vi också främlingsrädsla och rasism, något om det är angeläget att jobba vidare med. Studieförbunden arbetar idag på bred front med integrationsfrågorna och har därigenom skapat sig stor erfarenhet och kunskap om hur arbetet kan bedrivas. Studieförbunden med sina olika inriktningar har goda förutsättningar att möta deltagare på individnivå vilket är betydelsefullt i mottagandet av såväl högutbildade som analfabeter eller traumatiserade. Allt mellan rena traditionella språkkurser till att skapa mångkulturella mötesplatser, cykelskola för vuxna eller sommarskola för ungdomar som behöver läsa upp sina betyg, läxhjälp mm. Sociala projekt Studieförbunden har en bred och mångårig erfarenhet som uppdragstagare och kunskapsleverantör inom exempelvis SFI, Kunskapslyftet mm. Flera studieförbund anser att uppdraget är större än det stöd som staten ger kopplat till statens syften och därför jobbar flera studieförbund aktivt med att skapa projekt som är riktade mot målgruppen. Studieförbunden har därigenom utvecklat ett gott samarbete med arbetsförmedlingen, kommunernas socialtjänst, försäkringskassan m fl. Flera studieförbund är delaktiga i olika processer och projekt som stärker entreprenörskapet och som får den sociala ekonomin att växa. Det finns flera exempel på ekonomiska föreningar, Kooperativ, som vuxit fram ur ett socialt projekt för att man skall kunna fortsätta med den verksamhet som byggts upp i projektet och som av många upplevts som givande och positiv. Arbetstillfällen och försörjning har skapats för deltagarna helt eller delvis, med eller utan stöd. Något vinstintresse finns inte i dessa sociala företag och eventuellt överskott går tillbaka till anställningar, utökad arbetstid eller gemensamma beslutade investeringar. För att hålla verksamheten levande behövs det såväl samarbete som partnerskap och utveckling. 14
MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN FRAMTIDA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN UR ETT LOKALT OCH REGIONALT PERSPEKTIV Under 2012 tog Regionförbundet i Örebro, tillsammans med andra aktörer fram prognoser för länets olika geografiska delar. De beskriver de förutsättningar, möjligheter och utmaningar som Örebro län står inför. De lokala prognoserna har sedan sammanfattats i Fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning. Det handlar om Den åldrande befolkningen, De som står utanför arbetsmarknaden, Den etniskt och könssegregerade arbetsmarknaden, Utbildning och matchning och Pendling. Nedan följer några förslag på hur studieförbunden kan bidra till arbetet inom de av regionförbundet i Örebro län formulerade utmaningarna. Tillsammans med folkhögskolornas kurser utgör studieförbundens studiecirklar en nationell struktur för lärande som i hög grad bidragit till att Sverige ligger i topp i deltagande i vuxenlärande. Därmed medverkar folkbildningen till att målen i Europa 2020-strategin uppfylls. Vi kan ge viktiga bidrag till den nationella implementeringen av Europeisk agenda för vuxnas lärande som EU antagit. Den europeiska agendan för vuxnas lärande fokuserar i korthet på att stärka korttidsutbildades kunskaper och färdigheter. Agendan betonar vikten av att ge korttidsutbildade möjligheten till en andra chans, i syfte att stärka deras grundläggande färdigheter, som läsoch räknefärdigheter och digital kompetens. Studieförbunden, med lång tradition av breda utbildningsinsatser, omfattande kontaktnät och en pedagogik som vilar på folkbildningsidén, har stora möjligheter att vara med och anta de Fem utmaningarna för regionens kompetensförsörjning. Vi vill göra det med bibehållen integritet, behålla det fria och frivilliga och i övrigt följa vårt folkbildande uppdrag från staten. Den åldrande befolkningen Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv handlar detta både om generationsväxlingen i arbetslivet, att ersätta den arbetskraft som går i pension, och om att möta ett ökat behov av vård och omsorg eftersom befolkningen blir allt äldre. Bland den åldrande befolkningen finns också personer som inte har svenska som modersmål. I framtiden finns därför ett ökat behov av personal inom omsorgen som behärskar andra språk än det svenska. Genom olika insatser underlättar vi för våra nya svenskar att komma in på arbetsmarknaden samtidigt som vi bidrar till att tillgodose behovet av personal med olika modersmål inom vården. 15
För studieförbundens del handlar det också om att den äldre befolkningen efterfrågar såväl kunskap, nöje och stimulans i livet. Bland de allt fler friska äldre fungerar folkbildningen som en hälsofrämjande kontakt med andra, man aktiverar sig och gör något tillsammans. Man vill helt enkelt hitta vägar för att fortsätta vara en resurs i samhället trots att man lämnat arbetslivet. Andelen äldre ökar inom studiecirkelverksamheten. Den demografiska utvecklingen gör att vi kan vänta nya önskemål och ökade behov från gruppen äldre, vi är rustade för att möta den ökade efterfrågan. Ett exempel på detta är olika verksamheter som riktar sig direkt till seniorer. Seniorakademin som är ett nätverk som erbjuder kunskap, bildning och kultur på dagtid, främst för personer över 55 år. Programmet bjuder på en hel rad föreläsningar, studiecirklar, guidningar, operor och en del annat. Ett annat exempel är Senioruniversitetet som genomför en rad kurser i samarbete med universiteten. Flera av våra studieförbund erbjuder utbildning i data för att minska den digitala klyftan och öka den digitala delaktigheten bland våra äldre. Verksamheten sker ofta via olika pensionärsorganisationer eller direkt mot individer, inte sällan i samarbete med banker, kommuner, bibliotek m fl. Det är ett viktigt arbete både ur ett demokratiskt och ur ett folkhälsoperspektiv. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden Ett av studieförbundens syften är att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsoch utbildningsnivån i samhället, att skapa bildning för och tillsammans med dem som är mest missgynnade. Studieförbundens ordinarie verksamhet kan vara både läkande och aktiverande för människor som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Det finns också många goda exempel på samverkansprojekt med Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med syfte att aktivera och motivera människor att påbörja en resa mot arbetslivet, för en del gäller det tillbaka till arbetslivet och för andra, som aldrig varit där förut, att ta sig dit för första gången. Studieförbunden har möjlighet att vara med och bidra till att människor med kort, inaktuell eller ofullständig utbildning får möjlighet att komplettera sina kunskaper och gärna särskilt fokusera på att förse unga arbetslösa med insikter, kunskaper och självförtroende så att de kan starta sitt vuxenliv med utbildning eller arbete. Den etniskt och könssegregerade arbetsmarknaden Det är viktigt att skapa bättre förutsättningar för människor med utländsk bakgrund att vara kvar i Örebro län, att få ett arbete och att aktivt engagera sig i samhällsutvecklingen. Likaväl är det viktigt att vårt samhälle är jämställt, att kvinnor och män kan verka på lika villkor. Studieförbunden är en betydelsefull aktör i det viktiga integrations- och jämställdhetsarbetet, ett arbete som har som mål att vi alla skall samexitera på lika villkor. Språket är nyckeln till framgång, arbete och integration. Genom olika insatser underlättar vi för våra nya svenskar att komma in på arbetsmarknaden samtidigt som vi bidrar till att tillgodose behovet av personal med olika modersmål inom en rad områden, service, vård och omsorg mm. Ett arbete som ständigt utvecklas och som kan anta nya utmaningar både inom befintliga ramar och som särskilda uppdrag och/eller projekt tillsammans med andra samhällsaktörer. Studieförbunden har idag en hel del aktiviteter som vänder sig till nyanlända och asylsökande, förberedande verksamhet som är välkommen i väntan på asylbeslut och SFI. 16
En möjlighet för studieförbunden är att tillsammans med sina medlemmar erbjuda studier, exempelvis inom områdena hållbarhet, gröna näringar, friluftsliv och olika bevarandeintressen som är kopplade till de traditionella folkrörelserna och deras möjligheter till framtida samhällsavtal mellan det civila samhället och den offentliga och privata sektorn. Studieförbunden vill också ta vara på möjligheten att lokalt gå in som resurs och partner i SFI och samhällsorientering. Utbildning och matchning I den fjärde utmaningen beskrivs det samspel som måste till för att matcha arbetsgivarnas krav på kompetens med tillgången på arbetskraft med rätt utbildning. Det handlar också om att utbudet av utbildning skall matchas mot individernas intresse som styr valet av utbildning. Många ungdomar tar sig idag inte in på arbetsmarknaden över huvudtaget. Det kan bero på en misslyckad ungdomsskolgång som gör att man saknar behörighet till fortsatta studier, okunskap om vilka yrkesval som faktiskt är möjliga och om vilka förväntningar som kommande arbetsgivare har på sin arbetskraft. Studieförbunden kan på olika sätt bidra till att ungdomarna och andra kommer över tröskeln till arbetsmarknaden genom stödjande insatser som ger dem sina första rader i sitt CV. Pendling Studieförbunden har verksamhet i alla länets kommuner, i tätorter och långt ut i byarna i länets glesbygd. Inte sällan är studieförbunden med i olika projekt som har fokus på lokal utveckling, utveckling av entreprenörskap, service och socialt företagande. Det är studieförbunden som oftast ser till att även glesbygden får tillgång till olika kulturella evenemang, musik, utställningar, teater mm. Oftast genomförs dessa i samarbete med föreningar, bygdegårdar, folket hus m. fl. Man skulle kunna beskriva det som att folkbildningen pendlar ut till människor, oftast tänker vi nog tvärtemot när vi diskuterar pendling, att det är mot centrum pendling ska ske. Många studieförbund har flera decenniers erfarenhet av att arbeta med utbildningsprojekt på uppdrag av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Insatserna, ibland medfinansierade av ESF, har genom åren samlat många deltagare utspridda över hela länet. Ofta ingår det att orientera sig om hur arbetsmarknaden ser ut för olika yrkesgrupper och vilka möjligheter som faktiskt finns och som kan leda till ett framtida arbete. 17
SLUTORD Studieförbunden är ideella och flexibla organisationer med snabba beslutsvägar. Vi lyckas bra i våra satsningar, det bevisas av många undersökningar. Det finns all anledning att utveckla och definiera vilken roll studieförbunden skall spela i det fortsatta arbetet med kompetensplattformen och de fem utmaningarna som har identifierats för regionens framtida kompetensförsörjning. Inom ramen för kompetensplattformen vill studieförbunden gemensamt synliggöra sina styrkor för Örebroregionen, kommunerna och andra uppdragsgivare samtidigt som vi hjälper den enskilde att utvecklas och komma i arbete. 18
STUDIEFÖRBUNDEN OCH DERAS MEDLEMSORGANISATIONER De tio studieförbunden och SISU idrottsutbildarna har tillsammans 320 medlemsorganisationer. Här är några exempel på huvudorganisationer i respektive studieförbund. ABF (Arbetarnas bildningsförbund) Landsorganisationen (LO), Konsumentkooperationen, Socialdemokratiska arbetarpartiet, Vänsterpartiet, invandrarföreningar och handikapprörelser. www.abf.se Bilda Frikyrkor, ortodoxa- och österländska kyrkor, ungdoms- och ekumeniska organisationer, Katolska kyrkan. www.bilda.se Folkuniversitetet Riksförbundet Hem och samhälle, SACO, kursverksamheterna vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå med stiftelser. www.folkuniversitetet.se Ibn Rushd arbetar med majoriteten av de muslimska föreningarna i Sverige. www.ibnrushd.se KBV (Kulturens bildningsverksamhet) Riksförbundet för folkmusik och Dans, Sveriges Körförbund, Svenska Folkdansringen, Sveriges Spelmäns Riksförbund. www.kulturens.se Medborgarskolan Moderata samlingspartiet, Förbundet Aktiva seniorer, Aktiv ungdom, Royalistiska föreningen. www.medborgarskolan.se NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) IOGT-NTO, motorförarnas Helnykterhetsförbund, Hälsofrämjandet, KRIS, Svenska Frisksportförbundet, Ungdomens Nykterhetsförbund, Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet i Sverige. www.nbv.se Sensus KFUK/KFUM rörelsen, Svenska kyrkan, Svenska Scoutförbundet, Individuell människohjälp, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation och fackförbund. www.sensus.se Studiefrämjandet Folkrörelser inom natur, kultur, djur och miljö, till exempel Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Jägarförbundet, Svenska Kennelklubben, Naturskyddsföreningen, Turistföreningen. www.studieframjandet.se SV (Studieförbundet Vuxenskolan) Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Lantbrukarnas Riksförbund, Bygdegårdarnas Riksförbund, Sveriges Pensionärsförbund och handikapprörelser. www.sv.se SISU Idrottsutbildarna Medlemsorganisationer är 70 olika idrotter till exempel Svenska Fotbollförbundet, Svenska Ridsportförbundet, Svenska Skolidrottsförbundet, Svenska Handikappidrottsförbundet. www.sisuidrottsutbildarna.se 19
www.ölbf.nu