ULLVIGYMNASIET KÖPING Ulf Fanger P-O Stenborg Eva Westerström Berith Örtquist MANUAL Så här skriver vi på Ullvi - lå 2004/05 2004-12-21
Sammandrag Med det här dokumentet vill vi lägga grunden för hur elever, lärare och övriga som skriver vetenskapliga uppsatser skall formulera sig i skrift. Vi vill ge er, skribenterna, en manual med namnet Så här skriver vi på Ullvi, som från ax till limpa skall vara ett stöd i skrivandet. Vi tar upp såväl uppsatsens innehåll som form. Först ger vi en detaljerad redovisning av hur innehållet skall struktureras och därefter behandlar vi uppsatsens typografi och layout. 2
Innehåll INLEDNING... 5 UPPSATSENS DELAR... 5 INLEDANDE DEL... 5 Titelsida... 5 Sammandrag... 6 Innehållsförteckning... 6 HUVUDDEL... 7 Inledning... 7 Huvudtext... 7 Avslutning... 8 KOMPLETTERANDE DEL... 8 Referenser... 8 Bilagor... 8 TYPOGRAFI OCH LAYOUT... 9 TECKENSNITT... 9 GRAD... 9 STILSORTER... 10 RADAVSTÅND OCH RADLÄNGD... 10 MARGINALER... 11 STYCKEMARKERING... 11 RUBRIKERNAS UTFORMNING... 11 PAGINERING... 12 Börja pagineringen med titelsidan... 12 BILDER OCH ANDRA ILLUSTRATIONER... 12 LATHUND FÖR UPPSATSENS TYPOGRAFI... 14 AVSLUTNING... 14 REFERENSER... 14 BÖCKER... 14 INTERNET... 14 BILAGOR... 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - AUTOMATISKT... 15 FOTNOT... 16 KÄLLFÖRTECKNINGAR... 17 HUR SER KÄLLFÖRTECKNINGEN UT?... 18 ARTIKLAR... 18 INTERNET... 18 OTRYCKTA KÄLLOR... 18 3
RUBRIK... 19 UNDERRUBRIK... 19 BRÖDTEXT ELLER NORMALTEXT... 19 SIDHUVUD OCH SIDFOT... 19 FOTNOTER... 19 4
Inledning Vi vill i detta häfte informera om vedertagna mönster för utformningen av en vetenskaplig uppsats. I många fall finns det alternativa möjligheter för utformning och layout, men för att inte göra uppsatsskrivandet onödigt komplicerat har vi på Ullvigymnasiet bestämt oss för en modell som är helt korrekt och som vi förväntar oss att du använder då du redovisar ditt projektarbete. Syftet med denna skrift är således att redovisa denna modell. För fördjupningar hänvisar vi till bilagorna där vi försöker ge svar på ett antal frågeställningar som kan uppstå i samband med uppsatsskrivandet. Våra förebilder har varit några högskolors och universitets anvisningar för rapport- och uppsatsskrivande. På Internet har vi hämtat: Språkteknik vid högskolan från Mälardalens högskola, Att skriva rapporter från Högskolan i Borås samt Rapportskrivning en introduktion från Luleå tekniska universitet. Dessutom har vi använt Uppsatshandboken av Siv Strömquist samt en dansk bok som på svenska heter Att skriva en bra uppsats. Uppsatsens delar Varje uppsats består av tre delar: en inledande del med upplysningar av olika slag till läsaren, en huvuddel som utgörs av själva texten samt en avslutande del med kompletterande information till läsaren. Inledande del I den inledande delen ingår: Titelsida Sammandrag Innehållsförteckning Titelsida Titelsidan är läsarens första bekantskap med uppsatsen. Om du vill kan ni låta denna sida vara av tjockare papper än de andra sidorna. En relevant bild kan finnas med på titelsidan, men är inte alls nödvändig. Rapportens titel är viktig. Den skall vara informativ och skall tydligt ange vad uppsatsen handlar om. Eventuellt kan titeln delas upp i en huvud- och en undertitel. Titeln får inte innehålla några formler, förkortningar eller speciella symboler. Tidsangivelse, författare (i bokstavsordning efter efternamn), handledarens namn och skola är obligatoriska uppgifter. 5
SKOLA KLASS Författare PROJEKTRAPPORT Titel Handledare Tidsangivelse Sammandrag Sammandraget har som uppgift att ge läsaren möjlighet att få en snabb orientering om uppsatsens innehåll. Den skall vara ett kortfattat referat av uppsatsen och skall innehålla: syftet med arbetet vad du har gjort (metoder, material) de viktigaste resultaten de viktigaste slutsatserna eventuella förslag eller rekommendationer Normalt skrivs sammandraget allra sist. Det är viktigt att ha klart för sig skillnaden mellan ett sammandrag och en avslutning ( som är textens sista del). Sammandraget, som kommer direkt efter titelsidan, skall vara kort och bör maximalt innehålla 100-150 ord. Innehållsförteckning Innehållsförteckningen gör det lätt för läsaren att hitta i uppsatsen. Den kan utformas på många sätt. Om detta kan du läsa mer i Bilaga 1. Titelsidan skall inte numreras. Sammandraget får ett sidnummer, som dock inte skrivs ut och som inte heller nämns i innehållsförteckningen. Eventuella bilagor tas upp i innehållsförteckningen men pagineras inte. 6
Huvuddel Den egentliga texten, huvuddelen, består i sin tur består av tre delar: Inledning Huvudtext Avslutning Texten i den vetenskapliga uppsatsen utgör en rapport om ett arbete som har utförts, och syftet med uppsatsen är att redovisa arbetets förutsättningar, genomförande och resultat. Inledning Inledningen skall introducera problemställningen för läsaren. I denna del skall följande områden tas med: Bakgrund Problem Syfte Metod Material Själva uppsatsen inleds med en diskussion kring den frågeställning du har som utgångspunkt. Ge en beskrivning av bakgrunden till varför uppsatsen skrivs d.v.s. vilket ämne den skall behandla. Motivera varför det är intressant att behandla detta ämne! Inledningen och diskussionen om ditt problem skall resultera i en presentation av ert syfte, d.v.s. en kort beskrivning av vad du skall göra för att få svar på dina frågor. Huvudtext Huvudtexten, som även kan kallas avhandling eller brödtext, kommer att utgöra den största delen av uppsatsen och den del som tilldrar sig läsarens största intresse. Här beskrivs själva arbetet: de texter du läst, de intervjuer du gjort, de experiment du utfört, de verktyg du konstruerat, de principer du följt vid insamlandet av data osv. Redogör även för de avgränsningar av problemet du gjort. Ofta är det lämpligt att dela in texten i ett antal undertexter med egna rubriker. I denna del presenteras resultaten och en analys av dessa. Beskrivningen skall varsamt lotsa läsaren genom materialet, som måste presenteras i logisk ordning vilket inte behöver vara den ordning i vilken försöket/arbetet har utförts. 7
Läsaren skall få svar på bl.a. följande frågor: Varför har du gjort det du gjort? Vad har du arbetat med? Hur har du burit dig åt? Vad har du kommit fram till? Avslutning I avslutningen presenterar du vad du har kommit fram till, resultatet av arbetet. Du ska här också ta upp om du har nått ditt syfte. Om resultat och slutsats inte blev vad du hade förväntat dig skall du diskutera möjliga orsaker till detta. Det kan påpekas att avsnittet inte skall upprepa vad som tidigare skrivits i resultaten. Det är lämpligt att diskutera idéer till fortsatt arbete i avslutningen. Kompletterande del I den kompletterande delen finns: Referenser Eventuella bilagor Referenser När du skriver en vetenskaplig uppsats måste du styrka alla påståenden, antingen genom att hänvisa till egna iakttagelser, t.ex. i samband med experiment, eller genom att ange källor för dina påståenden. Oftast är källorna tryckta texter. Dessa redovisas i den kompletterande delen Denna del kallas ofta referenser, men kan även kallas källförteckning eller litteraturförteckning. I referenslistan får det inte förekomma någon referens som är "allmänt bra att ha" utan endast de referenser som författaren själv har använt. Principen är att allt du hänvisat till i texten skall finnas med i den förteckningen. Hur denna skall utformas finns presenterat i Bilaga 3. Bilagor Man kan utgå ifrån att de flesta läsarna inte kommer att läsa bilagorna. Läsaren skall alltså inte behöva läsa bilagorna för att förstå uppsatsen. Bilagorna finns där för att förse den specialintresserade läsaren med detaljer inom författarens och uppsatsens arbetsområde. 8
Bilagor skrivs endast om författaren anser att de behövs för att få en djupare förståelse av uppsatsen. I de flesta fall behövs inga bilagor utan alla figurer, tabeller och grafer läggs in i själva uppsatsen. Viktiga resultat får inte förpassas till bilagor! Exempel på vad som normalt ingår i bilagorna är enkäter och frågeformulär. Typografi och layout Med tillgång till dator och ordbehandlingsprogram har du stora möjligheter att utforma din uppsats så att den samtidigt som den gör ett professionellt intryck också blir så läsbar - tydlig och överskådlig - som möjligt. Men, då gäller det att du känner till och använder de viktigaste reglerna för texters typografi och layout. För uppsatser skrivna på Ullvigymnasiet gäller därför ett antal typografiska regler utvalda för just denna skrivsituation. I det här avsnittet behandlar vi först bokstävernas utseende och storlek samt möjligheterna att markera text med olika stilsorter, sedan sidans utseende vad gäller styckemarkering, radavstånd, radlängd och marginaler. Sist tar vi upp sådant som berör textens helhetsutformning, som till exempel sidnumreringen. Teckensnitt Termen teckensnitt (eller typsnitt som är den gamla benämningen) avser bokstävernas utseende. Ordbehandlingsprogrammet ger dig möjlighet att använda ett antal teckensnitt, men vi på Ullvigymnasiet använder teckensnittet Times New Roman, eftersom det är särskilt lätt att läsa. Till läsbarheten bidrar bokstävernas små flaggor eller fötter, de så kallade seriferna. Teckensnitt utan serifer (s.k. sansserifer, t.ex. Arial) används ofta i reklamtext men skall undvikas i text där läsbarheten sätt i centrum. Enligt vår uppfattning är det direkt olämpligt att blanda olika teckensnitt i en och samma text. Brödtexten skall alltså alltid ha en enhetlig utformning vad bokstävernas utseende beträffar. Rubriker kan ibland ha ett avvikande teckensnitt, men i allmänhet vinner texten på ett genomfört bruk av ett och samma teckensnitt. Alltså Times New Roman! Grad Det är naturligt att bokstävernas storlek varierar i olika typer av texter. När man talar om en bokstavs storlek använder man termen grad, och bokstavens grad mäts i punkter. För oss på Ullvigymnasiet gäller att uppsatser skrivs i storleken 12 punkter. Det är en vanlig grad för tryckt löpande text. 9
Observera att rubrikernas grad skall relateras till brödtextens. Rubriker på nivån närmast texten skall vara två punkter större, d.v.s. 14 punkter, (eller samma grad och ev. kursiv, om man har många nivåer. Sedan ökar man graden i trappstegsformat med 2, 4 eller 6 punkter i varje steg. Stilsorter Ett och samma teckensnitt förekommer inte bara i olika storlekar utan också i olika varianter med avseende på hur markerade de är. Den omarkerade stilen kallas rak. Brödtexten skall du alltid skriva i rak stil! De vanligaste markeringarna är antingen kursiv eller halvfet (fet i ordbehandlingsprogrammet). Kursiv använder du för att markera ord eller utryck i den löpande texten. Några vanliga användningsområden är: Betoning Citat Exempel, språkprov Termer, första gången de nämns Utländska ord, i synnerhet om ordet översätts Titlar på hela verk Fetstil använder du i rubriker, inte i den löpande texten. Observera att även radrubriker och rubriker i tabellariska uppställningar skall markeras med fetstil. Detta bidrar till textens klarhet, men skulle inte få den effekten om fetstilade ord samtidigt förekom i den löpande texten. Understrykning var tidigare en vanlig textmarkering vid maskinskrift, men nu när du har tillgång till ordbehandlingens möjligheter skall du undvika understrykningar. Stryk inte under! Inte heller skall du för att framhäva vissa ord skriva dem med versaler (STORA bokstäver) eller spärra dem (f ö r s e s med ökat bokstavsmellanrum). Båda skrivsätten inverkar menligt på läsbarheten och skall alltså undvikas. Radavstånd och radlängd Såväl avståndet mellan raderna som deras längd har betydelse för läsbarheten. Manus skrivs ofta med dubbelt radavstånd för att man lätt skall kunna föra in ändringar, men i den färdiga texten är radavståndet mindre. 10
Vi rekommenderar att du i uppsatsen utnyttjar ordbehandlingsprogrammets avstånd Enkelt. Om ordbehandlingsprogrammet har beteckningen "auto" för radavstånd, så är det troligen det bästa alternativet. Eftersom vi valt s.k. justering, det vill säga utformar texten med raka marginaler, så måste du komma ihåg att avstava texten. Det skall du alltid göra med hjälp av ordbehandlingsprogrammets avstavningsfunktion - men för säkerhets skull med inställningen "manuell", eftersom inga automatiska avstavningsrutiner är helt tillförlitliga. Marginaler Satsytan (textsidans helhetsutformning) betyder mycket för helhetsintrycket och läsbarheten. Vi har för uppsatser skrivna på Ullvigymnasiet valt ett utskriftsformat som innebär 2,5 cm:s standardmarginaler för samtliga i detta avseende relevanta mått, nämligen: Överkant, Nederkant, Vänster och Höger. Styckemarkering Till typografin hör också frågan om hur stycken skall markeras i den färdiga texten. Nytt stycke markerar du genom att hoppa över en hel rad, genom s.k. blankrad. Rubrikernas utformning Rubrikernas grafiska utformning skall signalera textdelarnas inbördes rang för läsaren. Det är därför viktigt att kapitelrubrikerna ser ut på ett sätt och övriga delrubriker på ett annat. För att åstadkomma dessa skillnader arbetar du med olika grader och olika typer av stilmarkeringar, som kursiv och fetstil. Du skall undvika att markera med understrykningar eller versaler - det hör till en svunnen epok: skrivmaskinens. De olika nivåerna skall ha en trappstegsformad typografi. Du skall alltså gå från större bokstäver till mindre och från kraftigare till mindre kraftig markering och hela tiden bemöda dig om att inte göra för abrupta minskningar - då blir trappstegen olika höga med alla olägenheter som det kan medföra för läsaren. Vi föreslår kapitelrubriker som är 16 punkter, fetstilade. Sedan kan det vara lämpligt med 14 och 12 punkter, också de fetstilade. Rubrikerna kan centreras, men det är vanligast i vetenskapliga uppsatser att de är vänsterställda, det vill säga placerade med början ute i vänsterkanten. Kom ihåg att det aldrig skall vara indrag efter rubrik! 11
En rubrik skall såväl föregås som följas av tomrum. Det gäller alltså att du lämnar lämpligt antal blankrader både före och efter rubriken. Tomrummens storlek varierar i tryckt text något med avseende på textdelarnas storlek, men i den vetenskapliga uppsatsen brukar man i allmänhet nöja sig med att markera rubriken på kapitelsida med större tomrum. För övriga rubriker gäller, antingen man bestämt sig för enhetliga tomrum oavsett rang eller ej, att tomrummet före en rubrik måste vara större än det som följer efter. Det är ju med den efterföljande texten som rubriken hör närmast samman. Den är inkörsporten till en ny textdel, inte en grafisk utsmyckning som kan ligga och sväva på textsidan mittemellan två textblock. Lämna två blankrader före en rubrik; låt den sedan följas av en blankrad innan själva texten börjar! Efter den lägsta rangens rubrik (12 punkter) kan det räcka med en blankrad före och en efter rubriken. Paginering Uppsatsens sidor skall pagineras, det vill säga förses med sidonummer. Tryckta böcker pagineras vanligen i fotmarginalen, centrerat eller växelvis höger- och vänsterställt. Dokument (formella brev, utredningar, protokoll etc.) pagineras i huvudmarginalen, det vill säga överst på sidan.vi har valt att sidnumrera längst ner på sidan och centrerat. Börja pagineringen med titelsidan Vid pagineringen skall du börja sidangivelsen med sidan med sammandraget, som numreras som sidan 2. Bilder och andra illustrationer Om din uppsats skall illustreras bör du tänka på att placera in bilderna eller figurerna så läsarvänligt som möjligt. Du skall inte spränga in bildmaterialet var som helst på textsidan utan försöka att lägga in bilderna antingen längst ned eller högst upp på en sida. Du skall lämna ordentligt med luft före eller efter illustrationen beroende var på sidan den placeras. Undvik i görligaste mån att lägga illustrationer på tvären. Om du måste göra det - det inträffar ibland med stora tabeller och diagram - så måste de läggas så att bildens fot eller botten ligger in mot uppsatsens ""ryggmarginal" på vänstersidor; på högersidor skall bildens huvud ligga mot ryggen. Det här innebär att man kan läsa alla illustrationer som ligger på tvären om man vrider uppsatsen medurs. Glöm inte att alla typer av bildtexter skall placeras under bilden och avslutas med punkt. Det är bra om bildtexten är så pass utförlig att läsaren kan förstå vad som illustreras utan att behöva gå in i brödtexten och leta efter information. 12
Du skall också komma ihåg att en vetenskaplig text aldrig får ha illustrationer för illustrationernas egen skull. Du får inte lägga in bilder för att "lätta upp"; bildernas syfte skall vara att illustrera eller förstärka det du diskuterar i texten. Bild och ord skall samspela! 13
Lathund för uppsatsens typografi På Ullvigymnasiet gäller sammanfattningsvis följande för uppsatssidornas typografiska utformning: Teckensnitt Grad Radavstånd Marginaler Times New Roman 12 punkter Enkelt Överkant: 2,5 cm Nederkant: 2,5 cm Vänster: 2,5 cm Höger: 2,5 cm Nytt stycke Rubriker Paginering Blankrad 20 punkter Titelsidan är nummer 1 16 (skrivs inte ut om sidan 14 fungerar som omslag) 12 Avslutning I denna manual har vi försökt lyfta fram och ge svar på några frågor som elever brukar ställa till sina lärare. Vi hoppas att manualens delar, vad gäller innehåll och form, kan vara ett stöd för dig. Har du själv tankar kring hur detta material skulle kunna förbättras, så hör gärna av dig till oss. Referenser Böcker Hedelund, Rienecker, Att skriva en bra uppsats, Stockholm, 2002. Strömquist, Uppsatshandboken, Uppsala, 1998. Internet Språkteknik vid högskolan, John Svenske, Mälardalens högskola www.mdh.se/ihu/kurser/john.svenske.pdf. Våren 2004. Att skriva rapporter, Anna Palmquist och Malin Sundström, Högskolan i Borås www.hb.se/ida/student/kursmaterial/skriva%20rapporter/skriva%20rapporter.htm. Våren 2004. Rapportskrivning - en introduktion, Torbjörn Löfqvist, Luleå tekniska universitet www.luth.se/depts/lib/rapport/. Våren 2004. 14
Bilagor Bilaga 1 Innehållsförteckning - automatiskt Om du använder fördefinierade formatmallar för rubrikerna i din rapport så kan du på ett enkelt sätt göra en "automatisk" innehållsförteckning. Se till att du använt formatmallarna för att skapa rubrikerna och dess olika nivåer d.v.s. Rubrik 1, Rubrik 2 osv. 1. Se till att du ställer markören där du vill ha in din innehållsförteckning 2. Gör en ny sida via att använda CTRL+Enter, där kommer senare innehållsförteckningen att automatiskt skrivas in 3. Välj sedan Infoga och Index och förteckning 4. Välj fliken Innehållsförteckning och väl önskat alternativ Under knappen Alternativ kan du ställa in vilka formatmallar som du använt i ditt dokument (både redan fördefinierade och egendefinierade ) du vill använda och i vilken nivå de skall sorteras i. Klicka sedan OK. En innehållsförteckning skapas som du sedan kan redigeras som vanligt text. Gör du stora förändringar i rapporten är det enklast att ta bort hela innehållsförteckningen och göra om den från början. http://www.iml.umu.se/stod/ovrigt/rapport/noter 15
Fotnot Bilaga 2 Fotnoter använder du när du vill berätta/förtydliga någonting som inte ska vara i den löpande texten, rapporten. För att infoga fotnoter ställer du markören på det ställe i texten där du vill att fotnotens hänvisning skall finnas. Välj Infoga, Fotnoter och slutkommentarer. Du hamnar nu längst ner i dokumentet och här har du möjlighet att skriva i fotnotens förklaring. Om du flyttar, tar bort eller lägger till en fotnot, omnumreras de andra automatiskt. http://www.iml.umu.se/stod/ovrigt/rapport/noter 16
Källförteckningar Bilaga 3 När du gör ett större arbete måste du alltid kunna redogöra för var du hämtat din information, vad du har läst, vilket TV-program du har sett eller vem du har pratat med. Därför skall du ta för vana att alltid anteckna vissa uppgifter om alla källor du bestämt dig för att använda för ditt arbete. Syftet är att alla som läser alltid ska kunna hitta dina källor. Lärare och handledare måste t ex kunna kontrollera dina uppgifter, andra kanske blir intresserade av ditt arbete och vill läsa vidare och själv har du nytta av det om du behöver kontrollera något. Du redovisar dina källor i en källförteckning. Källförteckningen är helt enkelt en lista på böcker, artiklar, personer och internetsidor du använt dig av. I källförteckningen ordnar du källorna i bokstavsordning efter i första hand författarnas eller uppgiftslämnarens efternamn. I vissa fall, t ex om författarna är fler än tre, använder du titeln som ordningsord. Om du har många källor kan det vara bra att dela upp materialet i olika kategorier. Vilka uppgifter skall finnas med i källförteckningen? För Böcker anger du För Uppslagsverk anger du För Tidningsartiklar anger du För Tidskriftsartiklar anger du För Internet anger du För Otryckta källor anger du författare, titel, förlagsort, ev. förlag, tryckår. Finns det ingen författare eller är författarna fler än tre anges titeln som första ord. uppslagsverkets namn, band och tryckår. författare (om det anges), rubrik eller titel, tidningens namn och datum. författare (om det anges), rubrik eller titel, tidningens namn och datum. titel, ansvarig utgivare (person, organisa-tion), adress (http:www publikationsdatum och datum då du hämtade dokumentet. så noggrant som möjligt källans karaktär (intervju, radioprogram, TV-program etc.) samt datum. 17
Hur ser källförteckningen ut? Böcker Grant, Reg G, Förintelsen. Malmö, 1998 Nationalencyklopedin, bd 9. Höganäs, 1996 Världens bästa citat. Urval av Uriel Hedengren. Stockholm, 1997 Artiklar Breitman, R, De allierade hade tidigt kännedom om Förintelsen. Svenska Dagbladet 1999-06-17 Håkansson, M, Musiklärare bekämpar Vit Makt-musik med argument. Skolvärlden, 1999, nr 15, s. 5-7 Internet Levande historia, Regeringskansliet, http://www.levandehistoria.org/forsta.htm. Våren 1998 Otryckta källor "Reportrarna". TV-program på TV 2. 1999-04-09 Zubicky, Sioma. Intervju 1999-01-27 Zubicky, Sioma. Föredrag 1999-01-27 Källa: http://www.ullvi.koping.se/bibliotek/bibindex.htm 18
Rubrik Bilaga 4 Rubriker finns inbyggda i olika format i Word. Hittas i menyn. Underrubrik Underrubrik Underrubriker finns i flera format. Brödtext eller normaltext Brödtext eller normaltext är Times New Roman 12. Sidhuvud och sidfot Sidhuvud och sidfot finns under Visa/Sidhuvud och sidfot. Det som skrivs här kommer att finnas på alla sidor i ditt dokument. Här anges var sidnummer ska placeras. Fotnoter Fotnoter 1 1 Fotnotens förklaring lägger sig här automatiskt. Finns under Infoga/Fotnoter och slutkommentar 19