Svalans Montessoriförskola Djursholm Kvalitetsdokument 2014/2015
Svalans Montessoriförskola Djursholm har två heltidsavdelningar; en för våra yngre barn 1-3 år och en för våra äldre barn 3-5 år. Vi har även en deltidsavdelning för barn mellan 3-5 år. I förskolans heltidsgrupper arbetar sex pedagoger med 34 barn, på deltidsförskolan arbetar tre pedagoger med 22 barn. Utifrån Läroplanen för förskola och Maria Montessoris pedagogik och filosofi bygger vi vår verksamhet för att på ett så utmanande sätt som möjligt stimulera barnens utveckling och lärande. Vi lägger stor vikt vid våra dagliga rutiner som skapar en trygghet för barnen i deras vistelse på förskolan. Barnen vet alltid vad som ska hända och när det händer vi anser att ordning i tid och rum är ett viktigt hjälpmedel för barnen i deras utveckling. Utevistelse på gården, i skogen och på närliggande lekplats är en stor tillgång i vår verksamhet, varje dag har vi som mål att vara ute minst två timmar men gärna mer än så och en gång i veckan går vi iväg till skogen eller lekpark. På våra förskolor utgår det mesta av arbetet från vår förberedda montessorimiljö där vi följer barnen. De visar oss vägen och vad de är intresserade av. Vi har fem områden; praktiska livet övningar, sinnestränande övningar, språk, matematik och kultur. Barnen får lära sig och utforska hur mycket de vill. Vi arbetar även mycket med sång, rim, ramsor, rörelse, skridsko på vintern, engelska, konst mm. Vi kan ha små tema i den förberedda miljön om något som just då aktuellt och som barnen visar intresse för. Som på en avdelning frågade barnen mycket om rymden och då har de haft ett tema om rymden. Vårt projekt är att barnen ska med hjälp av vårt fantastiska montessorimaterial och pedagogik få lära sig mycket och utvecklas till trygga, nyfikna barn som stimuleras efter sina förutsättningar och behov. De uppmuntras att ta ansvar, deras tankar och idéer tas tillvara, de lär sig fungera i grupp, de får möjlighet att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, de får utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, de får arbetsro i verksamheten och vi pedagoger hjälper dem att lyckas. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 2(14)
Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 4 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 5 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 6 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 8 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande.. 9 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 12 7 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 13 8 Nyckeltal... 14 Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 3(14)
1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi arbetar efter våra rosa, blå och vita pärmar där vi har alla våra Svalan dokument, detta gäller för alla våra tre Svalan förskolor. Vi arbetar efter vår tydliga årsplan där vi månad för månad dokumenterar allt som ska hända. Den är mycket viktig så vi inte glömmer något. I rosa pärmen har vi alla original, allt från inskolning till utvecklingssamtal, alla våra planer. I den blå pärmen utvärderar pedagogerna allt vi gör på förskolan ex. föräldrasammankomster, utvecklingssamtal, inskolning, studiedagar, olika planer osv. Det är mycket givande och vi får en tydlig bild över hur allt är och hur vi kan göra det bättre. I den vita pärmen har vi hela vårt säkerhetsarbete med brandskyddsplan, krisplan, första hjälpen osv. det är tydliga planer om hur vi förebyggande arbetar med säkerhetsfrågor. Vi har också mbe rescue som kommer vartannat år och föreläser om första hjälpen men tungvikt på hjärta och lung räddning. Vi har under detta läsår haft utvecklingsområde, digitala hjälpmedel med implementering av läroplattan, utveckla vår pedagogiska dokumentation, lekens betydelse. Områden som hela tiden återkommer är personalpolicy, säkerhetspärmen och föräldraenkäten. Dessa områden kör vi varje läsår, personalpolicy, säkerhetspärm på hösten och föräldraenkäten på våren. Vi har använt våra personalmöten till dessa utvecklingsområden. Vi började med pedagogisk dokumentation som två pedagoger tillsammans med förskolechefen har arbetat fram en ny dokumentations underlag. Vi presenterade det på ett personalmöte då vi gick igenom hur vi ska arbeta med det för att sedan på nästa personalmöte göra om pärmarna. Pedagogerna fick då göra om sina ansvarsbarns pärmar. Vi har kopplat ihop vårt arbete mer synligt med läroplanen, synliggjort läroprocesserna. Vi har även infört lotusdiagram. Vi är mycket nöjda med detta underlag och har kommit igång bra med det. All personal gick på kvällsföreläsningen om läroplattan, den la vi obligatorisk. Därefter har vi gjort upp gemensamma strategier för hur vi ska arbeta med läroplattan hos oss. När, var, hur och varför. Vårt mål som ledning har varit att alla avdelningar ska ha varsin läroplatta och en projektor. Detta har vi nästan nått men av olika anledningar har vi fortfarande två avdelningar som inte har det och det ska vi korrigera till nästa läsår. Lekens betydelse gick vi igenom på vårterminen, detta kommer vi fortsätta med under nästa läsår. Vi kommer gå på en föreläsning till som kommunen arrangerar och ha fortsatta diskussioner. Vi hade också genomgång av vår säkerhetspärm där vi noga gick igenom vad som gäller om det börjar brinna, ett barn försvinner, hur vi ska agera med våra allergi barn. Vi gick även igenom vår personalpolicy. Det sista vi gjorde på Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 4(14)
vårterminen var att tillsammans gå igenom föräldraenkäten, utvärdera och planera för fortsatt arbete inom de som vi bedömde var våra utvecklingsområden. Hos oss är det viktigt att förskolans kvalité ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalité och skapa goda villkor för lärande behöver barnens utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Analys Vi känner att alla våra dokument nu är välförankrade hos alla pedagoger, de har nu koll på hur och när de ska använda sig av alla underlag och vi ser att det har förbättrat och förenklat vårt arbete mycket. Dels med alla våra utvärderingar som leder till att vi hela tiden förbättrat vårt arbete, våra dokument hänger ihop, verksamhetsplanen, utvecklingssamtalsunderlagen och pilen enkäten. Detta ser nu alla och kan verkligen ta det till en annan nivå i det systematiska dokumentationsarbetet kring barnen och verksamheten. Vi ändrar inte våra dokument hela tiden och det tror vi är en stor bidragande faktor till att nu alla pedagoger nu är trygga i dokumenten. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Det är en ständig process att implementera alla våra dokument, vi får några nya pedagoger till hösten som kommer få en introduktion av vårt dokumentationsunderlag. Vi har kommit ännu längre nu i vårt systematiska kvalitetsarbete men det beror på att vi sakta men säkert implementerat våra dokument och inte gjort en massa ändringar. Vi har nu även implementerat vår pedagogiska dokumentation och även denna känner sig pedagogerna trygga med. Våra utvecklingsområden för nästa termin blir att ta in naturvetenskap och teknik mer i verksamheten. Vi har fem pedagoger som har gått utbildningen som kommunen arrangerat. Vi kommer även fortsätta arbeta med lekens betydelse, giftfri förskola. Vi går varje läsår igenom som personalpolicy, säkerhetsarbetet. Vi kommer fortsätta arbeta med implementering av läroplattan där vi inte helt lyckas nå vårt mål. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi är en Montessoriförskola som möter varje enskilt barn utifrån dess behov och utvecklingsstadier. Vi har en arbetsmiljö som är tillgänglig för alla barn och möter deras olika behov i olika åldrar/utvecklingsstadier. Miljön är mycket strukturerad och noggrant organiserad, varje sak har sin plats. Detta skapar trygghet för alla barn. Vi arbetar mycket med rutiner även regler är tydliga och välkända för barnen. Vi har en Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 5(14)
samsyn i vårt pedagogiska uppdrag genom montessoripedagogiken, vi tolkar läroplanen och vårt uppdrag på samma sätt. Med de barn som vi har tilläggsbelopp till arbetar vi med de verktyg och tips som vi får från specialpedagogen Eva Krueger. Vi arbetar till exempel med bildschema. Pedagogerna får möjlighet att gå på olika utbildningar för att utöka sin kunskap till att hjälpa de barn med särskilda behov till att utvecklas. Vi tar mycket hjälp av Eva och hennes kunskap. Beroende på olika behov arbetar vi på olika sätt. Kontakten med hemmet ser lite olika ut beroende på vilken form man tillsammans med föräldrarna valt. Med vissa familjer har vi veckosamtal, andra en läroplatta som går mellan förskolan och hemmet varje dag, med en annan har vi en loggbok. Vi ser att barnen utvecklas hela tiden, är trygga i vår miljö och föräldrarna får det stöd och information som de behöver. Vi lägger ner mycket tid och tar vårt uppdrag på allvar och vi arbetar nära föräldrarna så att kontakten är tydlig och konkret och att det leder till bättre förutsättningar för barnet. Vi har gjort om vår hemsida och där står det tydligt att våra tre förskolor är tillgängliga för alla barn. Våra insatser har under året har varit som tidigare, vi har arbetat strukturerat och medvetet med dessa barn efter en tydlig kartläggning och handlingsplan. Vi har en nära kontakt med föräldrarna och går olika utbildningar för att hela tiden lära oss mer. När vi har ett barn med tilläggsbelopp så är även förskolechefen inkopplad i arbetet kring barnet, föräldrarna och specialpedagogen. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande På Svalans Montessoriförskola Djursholm dokumenterar vi pedagogernas och barnens arbeten på varierande sätt, genom fotografier, intervjuer samt observationer. Till vår hjälp i dokumentationsarbetet har varje avdelning tillgång till en läroplatta samt en digitalkamera. Inför läsåret 2014/2015 arbetades formen för barnens egna dokumentationspärmar om, två Montessoriförskollärare inom organisationen tillsammans med förskolechefen var ansvariga för att arbeta fram och utveckla det underlag som vi idag arbetar utifrån. Underlaget i barnens dokumentationspärmar är uppbyggt utifrån Maria Montessoris pedagogik och filosofi men även utifrån Läroplanen för förskola. I dokumentationspärmen utgår vi från barnet jag, mina läroprocesser, rutiner och traditioner och förskola och hem, bilderna/arbetena som vi sedan sätter in i pärmen väljs ut av barnen och kopplas sedan till Läroplanen för förskola via ett Lotus diagram samt barnets egna komentarer och tankar kring arbetet. I vår verksamhet fotograferar vi barnen under dagen i deras arbeten och aktiviteter, vi har en färgskrivare på kontoret där vi skriver ut bilderna och sedan tillsammans med barnen sätter in dem i deras egen dokumentations pärmar. Dagligen kan vi observera att barn tar fram sin egen dokumentations pärm och tittar i den antingen själv eller tillsammans med en kompis. Våra intentioner med vårt arbete med pedagogisk dokumentation är att barnen ska få en bild av sin egen utveckling och lärande och att vi pedagoger tillsammans med barnen kan börja reflektera, vad gjorde vi, hur gjorde vi, lärde vi oss något, kunde vi gjort saken på något annat sätt osv. Målsättning är att barnen senare i livet ska Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 6(14)
utveckla en förståelse för sitt egna lärande och på vilket sätt av alla olika inlärningssätt som passar mig bäst. Resultatet i föräldraenkäten visar att endast 84 % av alla föräldrar anser att det får tydlig information om hur sitt barn utvecklas. Samt att endast 79 % av föräldrarna vet att förskolan dokumenterar vad barnen lär sig. Analys Genom våra diskussioner i arbetslaget märker vi att det finns varierad kunskap om dokumentation och hur/vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Ofta blir dokumentationen mer utav omsorgs form där pedagogerna beskriver vad barnen gör och barnens tankar och åsikter inte synliggörs. Då dokumentationspärmarna inte var helt färdiga då föräldramötet hölls i början av höstterminen så kunde de heller inte presenteras för föräldrarna. Några pedagoger presenterade dokumentationspärmarna under utvecklingssamtalen i januari/februari. Så en del av resultatet kan vara en spegel av att alla föräldrar ännu inte fått dokumentationspärmen presenterad för sig. Samt att de pedagoger som känner sig lite mer osäkra på dokumentation som ett pedagogiskt verktyg och hjälpmedel inte lyfter det vi gör till föräldrarna. Arbetet med Lotusdiagram som stöd i dokumentationsprocessen används endast av visa pedagoger på förskolan. Lotusdiagramet är ett enkelt och lättarbetat stöd i vår dokumentation där vi snabbt kan synliggöra vilka av målen i Läroplanen för förskola som vi arbetar med. De pedagoger som använder Lotus diagramet synliggör Läroplanen för förskola mer i sin dokumentation än de som inte använder Lotusdiagramet då de ofta glömmer bort att koppla aktiviteterna till Läroplanen. Våra utvecklingssamtal hålls i januari/februari och i år blev vi dessutom lite försenade då flera familjer ställde in samtal sina utvecklingssamtal i sista stund. Detta medförde att flera familjer inte hade fått sitt samtal och då inte hade information om deras barns utveckling och lärande. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Fortsätta arbetet med den pedagogiska dokumentationen, för dokumentation ska nå sin fulla potential är det viktigt att all personal känner sig delaktiga och kan dokumentera och synliggöra barnens läroprocesser. Detta ska vi göra genom att åter lyfta ämnet för diskussion och hjälpa och stötta varandra, vi bör även ta hjälp av enklare artiklar från förskoleforum som förklarar vikten av pedagogisk dokumentation och hur den pedagogiska dokumentationen kan lyfta och föra verksamheten framåt och vara till hjälp vid våra utvärderingsar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Målet för nästa verksamhetsår är att alla pedagoger ska ta aktivdel i dokumentationen och kunna använda sig av Lotusdiagramet som verktyg. Vid den halva planeringsdagen eller första personalmötet som är under höstterminen så lyfter vi pedagogiskdokumentation och Lotusdiagram. Verksamhetsansvarig pedagog är ansvarig för att ta fram diskussions och samtals underlag. Kan en på något sätt underlätta arbetet med dokumentation med hjälp av modern teknik? Undersöka om en kan koppla läroplatta direkt till skrivare trådlöst för att på så sätt spara tid och underlätta pedagogisk dokumentation. Om det går att spara tid och underlätta dokumentations processen så kommer det vara lättare och vi kommer Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 7(14)
kunna dokumentera och synliggöra flera projekt och läroprocesser för föräldrarna. Förslagsvis så bör utvecklingssamtalen vara planerade att hållas redan i november månad så alla föräldrar känner att de fått ta del av informationen om deras barns utveckling och lärande. Samt att samtliga pedagoger alltid tar med barnens dokumentationspärmar in på samtalet och synliggör dessa för föräldrarna. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Språket finns naturligt runt omkring oss hela tiden, i vår miljö på förskolan finns språk både det talade, lyssnande och skrivna alltid aktivt hos alla pedagoger. Vårt mål är att alla barn ska få möjlighet att utveckla ett rikt ordförråd, våga prata, kunna lyssna, reflektera samt utveckla intresse och förståelse för skrivna och tryckta symboler. Vår miljö är förberedd och en inspirerande plats för barnen att lockas till språklig utveckling, på väggar finns bokstäver uppsatta, på hyllor ligger böcker och kort med bilder på olika föremål att samtal om, vi har kort för att stärka och träna munmotorik osv. För att på bästa sätt stimulera barnens talade språk så använder vi på förskolan ett tydligt språk och försöker ge barnen så många begrepp och berikande ord som möjligt, vi tänker även på hur vi använder våra röster och hur vi talar med barnen. Med hjälp av montessorimaterialet och sång, rim och ramsor har vi varje dag ett naturligainslag av språk i miljö. I Montessorimaterialet finns det flera olika material som stimulerar och lockar barnen till skrivning och läsning, materialet är konkret och går från det enkla till det mer komplexa. Leken är en viktig arena för barnen ska utveckla och ta till sig ett språk. Vi försöker hela tiden utveckla vår miljö så den hela tiden stimulerar och utmanar barnens lek och sociala samspel. Enligt föräldraenkäten så anser 79% att förskolan arbetar för att utveckla barnens språk. 18% av föräldrarna vet inte och 3 % anser att vi inte gör det. Analys Trots att vi i år har sänkt oss i den andel föräldrar som anser att vi arbetar för att utveckla barnens språkliga förmågor anser vi att vi arbetat enligt vår plan för att stimulera barnens språkliga förmågor. Vi pedagoger är dock medvetna om att vi under det här läsåret inte synliggjort vårt arbete med språket på samma sätt som vi gjort tidigare år, då vi i år haft fokus på att synliggöra andra områden som vi arbetar med på förskolan. En bidragande orsak att vi i år sänkt oss kan vara att vi fick in många nya familjer under hösten 2014 och de vet då inte hur vi brukar arbeta med att utveckla barnens språkliga förmågor. Trots att leken är ett sådant viktigt verktyg för att utveckla barnens språk så kan vi uppleva att vi inte utnyttjar dess potential till fullo. Vi pedagoger är ofta passiva och avvaktande och intar en mer observerande roll kan ta en mycket aktivare roll både att delta i barnens lek samt bli bättre att se barnens intressens i leken och sedan stimulera barnens intressen vidare med andra arbeten samt tillhanda hålla barnen de material som de kan behöva för att vidare utveckla språket och leken. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 8(14)
Vi ser och hör att barnen ofta arbetar med vårt språkmaterial. Ofta hör vi hur barn går runt och sjunger eller leker spontana ljudlekar. Vi sitter även och tittar på olika klassificerings kort tillsammans med barnen för att på flera sätt berika barnens ordförråd. Förskolans språkmaterial behöver under höstterminen utvecklas och arbetas vidare med, då flera av barnen arbetat igenom det vi har på hyllorna. Ett tecken på vårt goda arbete med språket är att över hälften av alla barn som nu ska börja förskoleklass läser och skriver enklare eller svårare ord och texter. Vi är pedagoger med varierade erfarenheter och värderingar, hur vi bemöter pojkar och flickor och hur vi talar till de olika könen kan skilja sig från person till person, några pedagoger har även känt att de saknat praktiska verktyg (ord) för hur de ska bemöta barn som söker bekräftelse utifrån ett könsnormativit mönster. Vi kan även observera hur vi pedagoger använder våra röster och använder visa ord när vi pratar med pojkar och andra ord när vi pratar med flickor. Under året har vi vid personalmöten lyft upp genus och språk som en punkt, utifrån artiklar från förskoleforum har vi samtalat och diskuterat ämnet. Ämnet behöver åter lyftas upp och även förankras i barngruppen. Vi pedagoger sa även våga stötta och hjälpa varandra, kollegial handledning och stöttning är en viktig del för att synliggöra sina egna genus normativa mönster. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år På föräldramötet som är i början av höstterminen ska vi belysa hur vi på Djursholms Montessoriförskola arbetar för att utveckla barnens språkliga förmågor med både stora och små barn. Fortsatta diskussioner och samtal i personalgruppen hur vi ska använda språket mer genus neutralt. Viktigt att alla får kunskap om hur det präglar barnen samt att vi vågar handleda och hjälpa varandra genom frågor, varför sa du så, eller varför använder du de orden istället för, om du sa så här istället hur skulle barnet uppfatta dig/situationen då? Vi fortsätter med artiklar från bland annat förskoleforum samt att vårt mål är att alla pedagoger i förskolan ska ha minst 10 praktiska verbala verktyg hur de kan bemöta barnen mer genusneutralt. Montessorilärarna ansvarar för att utveckla vårt språkmaterial både på lilla och stora avdelningen, så att de tilltalar och möter alla barns optimala utveckling och lärande. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vår grundtanke är att barnen ska få erfara matematik i alla möjliga former och situationer, vi vill väcka barnens nyfikenhet och lärande till matematik genom lek och egna praktiska erfarenheter. Vi försöker skapa intresse för matematik genom att locka och aktivera oss tillsammans med barnen på olika sätt inne i vårt klassrum, i samling, ute på vår gård och när vi är i skogen eller på utflykter. Vi försöker tänka på att vi ska väcka deras nyfikenhet och skapa en god start för matematiken och dess grundläggande principer. Barnens förståelse för matematik ska baseras på egna Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 9(14)
upplevelser inom olika områden så som förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal, ordning och talbegrepp. Barnens ska få uttrycka, urskilja, undersöka och använda matematiska begrepp och samband naturligt i sin vardag. I montessorimaterialet finns ett stort utbud av material som barnet kan leka in matematik med, vi arbetar med konkret Montessorimaterial som är framtaget för att hjälpa barnet i förståelsen för matematik genom att använda alla sina sinnen. En konkret grund, en sensorisk tanke där muskelminnet hjälper barnets lärande. Även praktisk matematik nyttjas varje dag, då vi bakar bröd, häller upp dryck till maten själva osv. Gränserna styrs av pedagogerna själva och det viktiga är att de matematiska upplevelserna barnen får blir till erfarenheter som de kan återkoppla till, vilket underlättar inlärningsprocessen. Vårt mål är att alla är en medveten pedagog som ser matematiken omkring sig, är aktiv och fångar tillfället i vardagen, erbjuder redskap i miljön, är medveten om sitt förhållningssätt, ställer frågor som ger barnen egna tankar, upprepar övningar och ger barnen tid att reflektera, lyssnar och reflekterar tillsammans med barnen, ger barnen nya utmaningar, låter barnen höra, känna och uppleva matematik med alla sina sinnen. Konkreta exempel från verksamheten: Varje dag räknar vi barnen tillsammans, vi pratar om vilken veckodag det är och dagens datum. Talraden finns tydligt uppsatt och varje dag får barnen utmaningar av små matematiska uppgifter att göra, ex när barnen bakar, när de delar och äter frukt, vid måltiderna, klär på sig, gör experiment, leker i sandlådan etc. I samlingar gör vi också andra större uppgifter med barnen, kanske de får olika uppdrag att hitta olika eller lika föremål, uppgifter för längd, form m.m. Vi både sjunger och läser sagor med matematiska former i sig. Vi arbetar med matematik inne, på gården, i sång och musik och ute i skogen. Det finns många stunder under dagen då pedagogerna kan samtala om områden inom matematik, ex tamburen, toalettköer andra stunder där vi kan fråga hur många knappar har din kofta, vad för mönster har din tröja, vilken är längst, hur många tofsar har mössan, här är ett par vantar etc. Vi använder matematik när helst det finns i våra tankar, vi har också spel på avdelningarna, vi parar ord, bilder, trianglar, spelar på instrument och gör olika mallar. Att skapa delaktighet hos barnen gör vi genom att följa upp deras frågor när vi arbetar, vi tar tillvara deras tankar genom att lyssna på dem och komma med följdfrågor. Eftersom barnen själva väljer många aktiviteter själva hos oss så har de stort inflytande på vad som ska ske, vi försöker däremot att guida dem i deras val av aktivister. Vi vill förmedla till barnen att matematik är ett roligt ämne, vår glädje ska smitta av sig och vi ska se till att de matematiska mötena för barnen ska genomsyras av glädje och lust. I dessa tankar vill vi utgå från varje enskild individ men använda språket som grund, arbetet ska ske både i grupp och enskilt men framförallt ska det vara lekfullt och skapa lust och intresse. När vi arbetar med matematik och hur vi tänker kring olika frågor utgår vi från detta. Vad är vårt uppdrag, vad ska vi komma åt, hur sker lärandet och vart är jag på väg. Hur gör barnen, vilken väg går barnet åt, vad är det som utvecklas. Innan vi startar ska vi besvara följande frågor. Vad ska barnet lära? Hur ska vi göra? Vad säger läroplanen? Och tillslut har barnet lärt sig det vi ville? Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 10(14)
Under decembermånad hade vi ett tema med matematik som en adventskalender. Varje dag fick barnen öppna ett paket som innehöll ett matematikmaterial eller en matematik uppgift som de sedan gemensamt kunde lösa. Barnen såg hur antalet paket minskade och vi synliggjorde även siffersymbolerna för varje datum fram till julafton. Kalendern och dess innehåll lede till många matematiska samtal mellan barnen men även mellan barn och deras föräldrar så barnen nästa varje dag ville visa föräldrarna vad de vi hade haft för matematikuppgift/material idag. Analys Vårt arbetssätt när det gäller att möta och stötta barnens matematiska förmågor fungerar mycket bra, barnen dras till vårt matematikmaterial och arbetar och utforskar matematiken utifrån sin egen nivå. Dagligen hör vi och ser hur barnen arbetar/leker med matrialen tillsammans eller självständigt. Matematiska samtal är ett vanligt förekommande i vår miljö där barnen uppmuntras att utforska och undersöka sakerna själva, vipedagoger finns självklart med i närheten för att om det behövs stötta och vara med forskande. Vi anser att vårt sinnestränande och matematikmaterial är stor tillgång för oss i arbetet att stimulera barns naturliga matematikutforskande. Under föräldramötet som var under höstterminen så informerade två av våra Montessoriförskollärare föräldrarna om vad som är matematik i förskolan och hur vi arbetar för att stimulera barnens matematiskaförmågor, de visade även några olika matematikmaterial som finns för barnen i olika åldrar. Många av föräldrarna gav mycket positiv respons till detta och sa att saker som vi lyfte fram och presenterade som matematik var sådant som de aldrig hade tänkt på som matematik. Vår matematiska adventskalender vara mycket uppskattad av både barnen. Vi kunde se hur alla barn involverade sig i matematiska aktiviteter och samtal. Vi valde att genomföra samma kalender på båda våra stora avdelningar och alla pedagoger ansvarade för att göra ett vist antal luckor till båda avdelningarna. Till nästa läsår ska vi lyfta matematik i ett tema igen på likanade sätt då det verkligen synliggjorde matematikens alla byggstenar utifrån läroplanen för förskola. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi fortsätter att arbeta med matematik på samma sätt som det här läsåret då vi ser goda resultat och barn som aktivt arbetar, samtalar i matematiska aktiviterer och använder matematik i leken på ett utforskande och givande sätt. Vi ska även åter presentera matematik i förskolan på föräldramötet i höst, då det kommer nya föräldrar till förskolan, så alla föräldrar har en chans att få en inblick i vad matematik i förskolan handlar om. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 11(14)
6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Under hösten 2014, fick alla i personalen delta i en kvällsföreläsning om hur en kan arbeta med läroplattor i förskolan, efter föreläsningen hade vi vid ett personalmöte gemensam diskussion om hur vi på Djursholms Montessoriförskola ska arbeta praktiskt i vardagen med barnen och hur vi pedagoger ska förhålla hos i vårt arbetssätt. Alla avdelningar på förskolan har en varsin läroplatta med ett varierande antal applikationer. På förskolan har vi även utsett en pedagog som ska vara ansvarig för arbetet med läroplattor. Vi använder våra läroplattor både i dokumentationssyfte med fotografier, filmer, samt med hjälp av olika applikationer som ska stimulera barnens matematiska, språkliga och samarbetesförmåga. Vi har enbart haft läroplattan framme för barnen att arbeta med under eftermiddagarna och vi pedagoger har använt den i dokumentations syfte övrig tid. Analys I vårt arbete med Läroplatta tillsammans med barnen har vi på våra avdelningar kommit olika långt. I våra samtal märker vi även att vi pedagoger har väldigt olika syn på hur arbetet med läroplattan ska se ut tillsammans med barnen. På en avdelning används läroplattan enbart i dokumentations syfte genom fotografering och filmning. Medan på den andra avdelningen så används läroplattan knappt något alls. Vi pedagoger måste samtala och hitta gemensamma verktyg för hur vi praktiskt ska använda läroplatta i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen. Ibland kan visa av oss pedagoger upplevas som rädda i arbetet med läroplattan och för det faktum att barnen i vissa fall har mer kunskap än vad vi har om läroplattan och dess funktioner samt att aktiviteter med läroplattan gör visa barn avskärmade och helt tagna i den applikation som de arbetar med. På avdelningarna har vi inte haft wifi tillgängligt på läroplattorna vilket har begränsat användandet med läroplattorna som hjälpmedel i våra olika teman osv. Vad är det för applikationer som vi har tillgängliga för barnen? Vi måste analysera vilka applikationer som använder och vilket syfte de fyller utifrån strävansmålen i Läroplanen för förskolan. Varför finner vi pedagoger det okej att barn blir fångade av andra arbeten en längre stund med koncentration men finner det fel att barnen sitter med koncentration med läroplattan en längre stund. Samt att vi bör läsa på om senaste forskningen om barn och skärmtid som kommit från USA, och se om det är något som bör påverka vårt arbetssätt. Även föräldrarna på förskolan har olika syn på barnens arbete med läroplatta, vissa föräldrar tycker att det är fantastiskt, medan andra föräldrar är minde förtjusta i att barn arbetar med läroplatta i förskolan. Vi behöver informera föräldrarna om vår tanke och intension med arbetet med läroplatta. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 12(14)
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Arbeta vidare med läroplattan, samsyns diskussioner och leta tips på hur vi praktiskt an använda läroplattorna på ett bra sätt. Viktigt att alla pedagoger deltar aktivt och självständigt letar efter arbetssätt som vi praktiskt kan använda oss av i verksamheten, att vi delger varandra om applikationer och andra arbetssätt som vi känner fungerar. Installera wifi så det fungerar på läroplattorna. Med hjälp av wifi kommer läroplattorna vara ett stort hjälpmedel när vi arbetar med olika teman. Informera föräldrar om hur vi arbetar med läroplattan som verktyg i barnens läroprocesser. 7 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Vi har som mål att ha minst en förskollärare per avdelning på alla våra förskolor. Detta mål når vi och vi har ju också många pedagoger som är utbildade Montessoriförskollärare med högskolepoäng. Den som är avdelningsansvarig är förskollärare med Montessoriutbildning. Vi har två Montessoriförskollärare som läser till förskollärare och vi har en Montessoriförskollärare som förhoppningsvis kommer att läsa till förskollärare med start till hösten. Vi har tidigare inte kunnat ta emot lärarkandidater men till hösten kommer vår förskolechef och en pedagog utbilda sig till VFU handledare. Så sedan kommer vi kunna ta emot lärarkandidater. Analys Vi anser att vi har mycket kompetenta arbetslag på vår förskola, vi har en förskollärare per avdelning och två till tre som är montessoriutbildade. Montessori är vår inriktning, det gör att vi har en samsyn i arbetet kring barnen. Hos oss vill vi helst att man är både förskollärare med montessoriutbildning för att förstå vårt arbete på bästa sätt. Vi har flera pedagoger som är förskollärare i botten med en montessoriutbildning, vi har också nu några montessoripedagoger som läser på distans till förskollärare, vilket vi är jätteglada för. Vi har en hög personaltäthet hos oss och tar in vikarier när det behövs. Vi har även en tydlig struktur och en samsyn i vårt pedagogiska tänkande vilket leder till att vi är en attraktiv förskola som kan ge våra kunder en tydlig bild över hur vi arbetar med barnen. Vi har fulla grupper på alla våra förskolor trots att det finns lediga platser i kommunen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Vi kommer även detta kommande läsår ha en förskollärare på varje avdelning. Vi har även flera pedagoger som läser vidare till förskollärare. Vi kommer ha två medarbetare som går VFU handledarutbildningen vilket kommer leda till att vi kan ta emot lärarkandidater, som vi sedan kanske kan locka till arbete hos oss. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 13(14)
8 Nyckeltal Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2013 KUNDENKÄT 2014 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 94% 100% 100% "Det är arbetsro i barngruppen" 91% 89% 95% Kommentarer och analys till nyckeltal KUNDENKÄT 2015 Vi pedagoger och våra kunder är överens om att barnen är trygga i vår verksamhet. Föräldrar märker detta tydligt när de lämnar och hämtar sina barn på förskolan. I vår miljö stimuleras barnen att bli trygga eftersom vi har en tydlig struktur i vår pedagogiska samsyn, regler och rutiner. Vi bjuder ofta in föräldrar på besök och de är många som då blir imponerade av den lugna och harmoniska arbetsmiljön som barnen har. Även vi pedagoger tycker att det är fin arbetsro i barngruppen. Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolor 14(14)