Verksamhetsberättelse 2009 BioFuel Region AB och BioFuel Region Ideell Förening
INLEDNING...4 VISION OCH STRATEGI...5 VÄRDEGRUND...5 VERKSAMHET...5 KUNSKAPSLEDANDE I SAMHÄLLSOMSTÄLLNING...5 AVSIKTSFÖRKLARINGAR...5 VIDAREUTBILDNING AV GYMNASIELÄRARE...6 PROJEKTARBETEN FÖR GYMNASIEELEVER...6 KNUT...6 BEST...7 MILJÖBILAR HOS TAXI OCH FÖRETAG...8 STATISTIK FÖR MILJÖBILAR...8 FRI PARKERING...9 TANKSTÄLLEN...9 INDUSTRIELL OCH REGIONAL UTVECKLING...9 SKOTERPROJEKTET...9 FRAMTIDENS BIORAFFINADERI...10 NÄTVERK FÖR BIODRIVMEDELS- OCH BIORAFFINADERI INITIATIV I NORR...10 BIOGAS NORR...10 MÄKLARE AV AFFÄRSKONTAKTER...11 ÖKAT UTBUD AV FÖRNYBAR RÅVARA...11 ÅKERENERGIGRÖDOR...11 FRAMTIDENS SKOG FUTURE FOREST...11 ÖKAT UTNYTTJANDE AV SKOGLIG BIOMASSA FOREST POWER...12 INFORMATION, KOMMUNIKATION OCH MEDIA...12 STRATEGISK KOMMUNIKATION...12 EFTERFRÅGAD KOMPETENS I KOMMUNIKATION OCH PROCESSLEDNING...12 MEDIA OCH PRESS...12 NYHETSBREV OCH TRYCKSAKER...13 SEMINARIER OCH KONFERENSER...13 KAMPANJER OCH EVENTS...13 ANNONSERING...14 BOLAGET...14 ORGANISATIONSFÖRÄNDRING...14 EKONOMISTYRNING OCH ADMINISTRATION...14 STYRELSEARBETE...14 MEDLEMMAR...15 ÖVRIGA FINANSIÄRER...15 Sidan 2
FÖRORD Vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december ifjol skulle ett beslut fattas om en ny internationell klimatöverenskommelse efter år 2012. Delegater från alla världens länder samlades och inför mötet fanns det en bred enighet om hur viktigt det är att få stopp på klimatförändringen. Så vad blev resultatet? En icke-bindande överenskommelse, en politisk deklaration. En text utan siffror på hur mycket olika länder ska skära ner utsläppen. Misslyckandet i Köpenhamn gör att de energi- och klimatutmaningar världen, Sverige och BioFuel Region nu arbetar med är större än någonsin och ett brett och fortsatt samarbete för att utveckla biodrivmedel och bioraffinaderier i regionen är strategiskt viktigare än någonsin. Det gångna året har fortsatt bevisat att BioFuel Region är ett starkt varumärke, med en bred verksamhet som bygger på samverkan. Några exempel är att vi gått vidare på nationell nivå med tre andra regioner för fortsatt finansiering och utökning av vårt skolprojekt. Nästan alla våra medlemmar arbetar med avsiktsförklaringar och vi deltar i viktiga forskningsprojekt om hur vi kan öka tillgången och tillgängligheten av råvara på ett hållbart och acceptabelt sätt. Under 2009 har BioFuel Region varit med och startat upp en regional samverkan kring biogas och som ett resultat av det koordinerar vi nu Sveriges nordligaste biogasnätverk, Biogas Norr. Samarbete med Framtidens Bioraffinaderier fortsätter och vi jobbar även för ett utökat nätverk med industriella aktörer i de nordligaste länen inom bioraffinaderier och biodrivmedel - där såväl biogas, etanol, DME och syntetisk diesel ingår. När världens länder inte kan komma överens ligger ett ännu större ansvar på frivilliga initiativ. En av de uppgifter vi står inför är att hitta tillräckligt många bra spår och initiativ som på kort tid leder oss rätt. Vi har här ett tydligt uppdrag att testa och kanalisera idéer så att det leder till en förändring i rätt riktning. Jag tror att vi tillsammans i vår region kan leda utvecklingen. Vi har alla möjligheter att hitta framtidens lösningar och även inspirera resten av Sverige, Europa och varför inte världen? Mikael Brändström tf VD och processledare för BioFuel Region Sidan 3
Inledning BioFuel Region arbetar idag med såväl etanol, biogas, DME som syntetisk diesel och medlemsbasen är förstås viktig för att förankra och hitta affärsmöjligheter och metoder att ställa om transporterna. Det är glädjande att konstatera att många medlemmar fortsätter att tro på nyttan av BioFuel Region som regional plattform för att driva frågorna om biodrivmedel och bioraffinaderier. Verksamheten under 2009 har dels fokuserat på att förankra och tydliggöra vår vision och övergripande mål. Arbetet har bedrivits med samma inriktning som tidigare år, det vill säga råvara, strategisk samverkan, avsiktsförklaringar och kommunikation. Den strategiska samverkan har burit frukt i ett antal projekt bland annat starten av Biogas Norr. Strategin för BioFuel Region går ut på att mobilisera, engagera och aktivera så många som möjligt i omställningen av samhället till biodrivmedel och att genom samverkan hitta vägar fram till såväl industriell och regional utveckling som till ökad hållbar produktion och utbud av förnybar råvara. Under året har vi drivit konkreta projekt inom våra fokusområden med tyngdpunkten i samhällsomställnings- och samverkansfrågorna. Vi har kommit en bit på väg, men är långt ifrån framme. För kommande år är det därför viktigt att arbetet med våra medlemmar fokuseras på prioriteringarna i avsiktsförklaringarna. När det gäller den industriella och regionala utvecklingen tror vi på samverkan inom industrin som till exempel inom Framtidens Bioraffinaderi, men även på att hitta och stödja småskaliga affärsmodeller som rör till exempel bioenergi. På råvarusidan ser vi behovet av att, i samverkan med andra, nå ut och delta i forskning som rör produktionspotential och dagens och framtida nyttjande av förnybara råvaror. De fria pengar som kommunerna, företag, Landstinget i Västernorrland, Region Västerbotten och Vägverket satsade under 2009 fortsätter att vara en avgörande framgångsfaktor för BioFuel Region. Utan dessa skulle kansliet inte vara möjligt och det skulle försvåra möjligheterna till flexibilitet i verksamheten. Av de totala intäkterna för året utgjorde kommunernas andel knappt 50 procent. Föreningen BioFuel Region bildades i juni 2003 av ett fåtal kommuner och några företag i Västerbotten och Västernorrland. I december samma år bildades BioFuel Region AB ett helägt dotterföretag till föreningen. Arbetet har pågått sedan dess och nu tar vi nästa steg i utvecklingen. Sidan 4
Vision och strategi BioFuel Regions vision är: Att vara en världsledande test och demonstrationsregion i omställningen till biodrivmedel och nya produkter från förnybara råvaror Därför fokuserar vi på att vara kunskapsledande i samhällsomställning industriell och regional utveckling ökat utbud av förnybara råvaror BioFuel Region AB lägger tyngdpunkten på samhällsomställningsfrågorna. Inom de andra två fokusområdena handlar det om samarbete i strategiska grupper, information och kommunikation samt att initiera nya processer och projekt. Värdegrund Som ett komplement och förtydligande av vår strategi att engagera, aktivera och mobilisera så många människor och organisationer i vår region som möjligt har styrelsen antagit den värdegrund som präglar vårt arbete. Vår drivkraft är den globala klimatförändringen och nödvändigheten att snabbt utveckla och använda hållbara lösningar för den oljeberoende transportsektorn. Vi skapar förutsättningar för människor och organisationer att engagera sig och bidra till utvecklingen och användningen av förnybara drivmedel. Vi samverkar och är en arena för kunskapsutbyte och kunskapsutveckling. Vi är ödmjuka inför vår uppgift och den mångfald av lösningar som behövs. Vi har en helhetssyn och strävar efter hållbar utveckling i vår verksamhet. Verksamhet Nedan följer en redovisning av verksamheten 2009 uppdelat på våra tre fokusområden. Kunskapsledande i samhällsomställning Avsiktsförklaringar För att nå våra högt ställda mål och ställa om till biodrivmedel vill BioFuel Region tydliggöra vad varje samhällsaktör både kan göra på egen hand och tillsammans med andra. Vi vill gå från vision till handling och från problem till avsikter. Därför arbetar vi med avsiktsförklaringar för att tydliggöra våra medlemmars olika insatser. En avsiktsförklaring innebär att medlemmen åtar sig att genomföra olika åtgärder för att påskynda omställningen till hållbara transporter och biodrivmedel. Processkoordinatorerna har genom möten och dialog med nyckelpersoner hos medlemmarna arbetat med dessa avsiktsförklaringar. Aktiviteter som genomförts som en följd av avsiktsförklaringarna är en seminarieserie om småskaliga affärsmodeller för bioenergi i Åsele, Bjurholm Nordmaling och Vännäs. Under året har vi även erbjudit kommunala medlemmar en utbildning om hållbara transporter. Syftet med utbildningen är att: Skapa förståelse för systemomställningen till hållbar utveckling med fokus på transporter Sidan 5
Identifiera den egna organisationens roll i systemomställningen Utveckla en handlingsplan för systemomställningen Under 2009 har tre utbildningar genomförts. Ytterligare utbildningar är planerade under 2010. Vidareutbildning av gymnasielärare En sista träff, inom ramen för den finansiering som erhållits från Myndigheten för Skolutveckling, genomfördes i februari 2009. Ett 40-tal lärare deltog och dessa fick dels göra ett studiebesök på Etanolpiloten i Örnsköldsvik, dels vara på Gideå Bruk och lära sig mer om transporter och dess påverkan på hälsan och miljön. Tanken var att hålla en träff under höstterminen med medel från det nya KNUT-projektet. En träff planerades i Vindeln i november men denna fick med kort varsel ställas in då två av de externa föreläsarna fick förhinder. Träffen sköts då fram till början av 2010 i stället. I lärarnätverket finns nu ett 90-tal lärare. Målet för de kommande åren är att samtliga medlemskommuner ska ha aktiva lärare i nätverket samt att vi når ut till samtliga gymnasieskolor. Projektarbeten för gymnasieelever Hösten 2008 anmäldes 19 projektarbeten. Dessa kom från Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå och Storuman. Halvårsavstämningar erbjöds vid årsskiftet och under januari och februari besökte projektledaren alla skolor som hade projektarbeten för att stämma av hur det gick för eleverna och se om de behövde någon hjälp. I april lämnades 11 av 19 arbeten in och en jury beståendes av sex lärare samt projektledaren träffades under en dag i Örnsköldsvik för att utse finalister och stipendiater. Fyra finalister, varav två av dessa var stipendiater, bjöds in att presentera sina arbeten på föreningens årsstämma i maj. Efter presentationerna avslöjades det att Joakim Antus från Härnösand, med sitt arbete Alger som koldioxidrenare samt Ida Ruda, Lisa Nolin och Sandra Kolar från Sundsvall, med sitt arbete Hur används biobränslen i vår kommun var de två arbeten som fick stipendier á 10 000 kronor. Inga inspirationsseminarier till årskurs två genomfördes i föreningens regi våren 2009. Anledningen var att lärarnätverket bestämt att utföra dessa själva. Hösten 2009 genomfördes en kickoff på Green Zone i Umeå. Dagen innehöll visning av anläggningen samt information om upplägget för projektarbeten samt om tidigare genomförda projektarbeten. Ett tjugotal personer från Storuman och Örnsköldsvik deltog. När sista dagen för anmälan av projektarbeten hade passerat så var det 17 arbeten med totalt cirka 40 elever som hade anmälts. Dessa kom från Sundsvall, Örnsköldsvik och Storuman. KNUT KNUT-projektet är ett samverkansprojekt mellan fyra regionala aktörer, BioFuel Region, Stiftelsen Teknikdalen, Energikontoret Östra Götaland samt Energikontor Sydost. Projektets syfte är att öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi-, resursoch klimatfrågor och därigenom stärka deras handlingskapacitet. Projektet riktar sig primärt till elever och skolpersonal i grundskolan och gymnasieskolan. De ska erbjudas metoder, material, kunskap, nätverk och support för att arbeta med dessa frågor i större utsträckning. Projektet initierades av Skolverket som bjöd in Energimyndigheten för att tillsammans ge acceptans och finansiering till projektet. Sidan 6
Under 2009 så användes våren till att skriva fram projektet och påbörja ansökning av finansiering. Energimyndigheten beviljade på ett tidigt stadium 8,5 MSEK. Övrig finansiering dröjde dock och ett beslut om att inleda en uppstartsfas under hösten togs innan sommaren. Till denna fas fick vi 600 000 SEK från Skolverket samt 1 MSEK från Energimyndigheten. Under hösten fortgick arbetet med att säkra övrig finansiering samtidigt som regionala och nationella aktiviteter rullades igång. Regional finansiering i vår region har sökts från Länsstyrelsen Västernorrland samt Region Västerbotten. Signalerna för denna finansiering är positiva men inte beslutade ännu. Finansieringsfrågorna är tyvärr ännu ett problem då de tänkta nationella finansiärerna ännu inte velat bidra till projektet i den utsträckning som vi ansökt om. Vi jobbar därför med en mindre budget under 2010 och siktar bland annat på att komplettera med EU-medel för de kommande åren. De aktiviteter som påbörjats på nationell nivå är samarbeten med Ung Företagsamhet, NTA samt Håll Sverige Rent. Tanken med dessa samarbeten är att nå ut till fler elever och lärare samtidigt som vi stärker upp energi-, resurs- och klimatprofilen i deras respektive verksamheter. Vi har dessutom påbörjat planeringen av en första nationell konferens under 2010. Vi har även lagt tid och resurser på att ta fram gemensamt material samt en webbsida och ett internt webbkontor. Detta arbete har legat på BioFuel Region som partner i projektet. På regional nivå har det handlat om att jobba vidare med redan befintliga verksamheter, men också att öka nätverkandet och samarbetet med andra aktörer, bland annat för att kunna närma sig grundskolan. Vi har även påbörjat processen med att erbjuda medlemskommunerna en resurs för att göra en lokal aktivitetsplan för skolans del kopplad till de avsiktsförklaringar som man har med föreningen. Ett forskningsupplägg har tagits fram för projektet, men har lagts i en egen parallell ansökan utifrån önskemål från Energimyndigheten. Detta upplägg leds av Anders Jidesjö på Linköpings Universitet och han har en grupp runt sig med representanter från Linnéuniversitetet, Högskolan i Dalarna samt Dalarnas Forskningsråd. Även Mittuniversitetet är inbjuden att delta i denna grupp, men har hittills inte varit med. Tanken med upplägget är dels att ha en följeforskning, dels kunna fylla på med ny kunskap som dessa forskare producerar alternativt letar upp. BEST EU projektet BEST, Bioethanol for Sustainable Transport, har under fyra års tid, 2006-2009, kört och utvärderat etanolfordon och bränslen i åtta länder inklusive Kina och Brasilien. BioFuel Region har varit en av tio strategiska sajter som deltagit i projektet. Resultaten från projektet visar att etanolfordon fungerar väl och att de snabbt tagit marknadsandelar även utanför Sverige samt att de bidrar till betydande klimatbesparingar. Under projektet togs närmare 80 000 etanolbilar, FFV och 200 etanolbussar i drift i de deltagande sajterna. Detaljerad uppföljning av ett 100-tal bilar, elva olika modeller, som körts totalt över två miljoner kilometer och 15 etanolbussar som körts cirka en miljon kilometer har genomförts. Att FFV bilarna fungerar väl och att förarna är nöjda är inga överraskningar i Sverige. Däremot är det frapperande att bränsleåtgången i praktiken är lägre än den teoretiskt antagna. Som bäst behövde etanolbilen bara 1,14 mer E85 jämfört med bensindrift. Det tyder på att etanolbilarna faktiskt utnyttjar energiinnehållet i bränslet bättre än motsvarande bensinbilar. Även försöken att köra dieselbilar på etanol visade på framtida möjligheter att tillverka betydligt bränslesnålare etanolbilar. Dock kräver detta andra motormaterial för att undvika korrosion.best-projektet medförde även att Scanias etanolbussar numera körs i flera andra länder. Under projektets gång har etanoldebatten tidvis varit häftig. Därför har omfattande hållbarhetsgranskningar också genomförts inom projektet. Internationellt erkända forskare Sidan 7
inom området från Imperial College i London har stått för dessa granskningar. Projektets analyser bekräftar att den etanol som används i Sverige, i huvudsak brasiliansk sockerrörsetanol, ger stora klimatvinster. Även svensk och viss europeisk veteetanol har mycket god klimatprestanda. Analyserna visar emellertid också att det finns etanol med låg klimatnytta. Under året blev BEST-projektet nominerat till Sustainable Energy Award som en av fyra utvalda kandidater av totalt 251 nominerade. BioFuel Regions styrelseledamot Mikael Berglund var med på prisutdelningen i Bryssel då Sustainable Energy Award gick av stapeln. Vi blev inte en av de slutgiltiga vinnarna, men det var hedrande att vara nominerad! Många av de aktiviteter som gjorts inom BioFuel Region, som till exempel skolsatsningarna, information och kommunikation, har genomförts inom ramen för BEST-projektet. Några aktiviteter kan dock nämnas lite extra. Miljöbilar hos taxi och företag Målet med projektet har varit att förmå fler företag och taxibolag att köpa miljöbilar och i övrigt se över sina transportstrategier, dels för att minska koldioxidutsläppen, dels fundera över sin ekonomi och försörjningssäkerhet kopplat till transportfrågan. Företag erbjuds bland annat vidareutbildning och information om miljöbilar. Ett tiotal föreläsningar har hållits på olika företag. BioFuel Region har dessutom genomfört riktade utbildningar mot företag som är ISO 14001 certifierade. Totalt har drygt 20 företag genomgått utbildningen som genom denna satsning nått mer än 300 personer i vårt lokala näringsliv. Statistik för miljöbilar Även statistik på antalet miljöbilar har tagits fram och bearbetats under året, föregående års siffror anges inom parantes. Under 2009 registrerades 8 781 (10 942) bilar inom BioFuel Region, det vill säga i AC- och Y-län). Av dessa var 2 936 (2 606) stycken klassade som miljöbilar enligt vägverkets definition. Det är 33,44 procent (23,82 procent) av nybilsförsäljningen. Fördelningen på olika slags bilar var enligt följande: Bensin 2 843 (3 882) o Varav snåla (<120 g CO2/km) (Miljöbil) 145 Diesel 4 127 (4 765) o Varav snåla (<120 g CO2/km) (Miljöbil) 869 Etanol/E85 (Miljöbil) 1 672 (2 214) El/Elhybrider (Miljöbil) 139 (77) Gasbilar (Miljöbil) 0 (4) Statistik togs även fram på antalet bilar i trafik, det vill säga hur många bilar som körde på våra gator den sista december 2009. Totalt fanns det 248 127 (246 737) bilar i trafik. Av dessa var 10 072 (6 187) klassade som miljöbilar enligt vägverkets definition. Det är alltså fortfarande bara 4,06 procent av våra bilar som är miljöbilar. Vi har med andra ord mycket kvar att göra här! Bensin 208 907 (212 986) o Varav snåla (<120 g CO2/km) (Miljöbil) 791 Diesel 31 737 (28 171) o Varav snåla (<120 g CO2/km) (Miljöbil) 1798 Etanol/E85 (Miljöbil) 7 061 (5 307) El/Elhybrider (Miljöbil) 351 (223) Gasbilar (Miljöbil) 71 Sidan 8
Fri parkering BioFuel Region har ett gemensamt koncept för fri parkering för miljöbilar inom regionen där ägare till miljöbilar kan ansöka om tillstånd för att parkera avgiftsfritt i de större städerna i regionen. Tillståndet gäller i de fyra kommunerna Skellefteå, Sundsvall, Umeå och Örnsköldsvik. Tillståndet gäller även på landstingens parkeringar i Västerbotten och Västernorrland. Under 2008-2009 slutfördes en utvärdering av fri parkering. Med bakgrund av detta har BioFuel Region fortsatt med sina rekommendationer gällande fri parkering till medlemmarna. BioFuel Regions rekommendationer: - Behålla fri parkering för miljöbilar till dess att andelen miljöbilar utgör 5 procent av totalt antalet bilar i trafik. - Ta ut en kostnad för tillståndet på ca 250 kr per år. - Upplåta fri parkering på ett begränsat antal platser där så många som möjligt kan nyttja förmånen. - Om möjligt erbjuda fri parkering för miljöbilar på de platser där tillgång till motorvärmare finns. Det är viktigt att kommunicera varför ett incitament som fri parkering finns och hur länge ett sådant incitament kommer att vara verkningsfullt till en acceptabel kostnad. BioFuel Region kommer därför att tillhandahålla statistik för andelen miljöbilar av totalt antalet bilar i trafik. Under 2009 har denna statistik att distribueras två gånger per år till alla medlemskommuner. Tankställen BioFuel Region arbetar för att bygga ut en flexibel infrastruktur för biodrivmedel. Det gör vi för att underlätta valet och användandet av miljöbilar för både privata och offentliga aktörer. Under året har en uppföljande enkätundersökning genomförts för få en bild av hur etanolpumpar fungerar med avseende på kostnad, material och underhåll. I BioFuel Region finns det följande tankmöjligheter, föregående års siffror inom parantes: 74 etanol (83) 2 biogas (1), Skellefteå och Sundsvall Under trafikantveckan genomfördes en tvådagars informationskampanj där fem projektarbetande gymnasieelever informerade om biodrivmedel och miljöbilar på sex tankställen i Västerbotten och Västernorrland. Uppskattningsvis nådde vi cirka 350 bilister. Under året öppnades även det 75:e tankstället för E85 inom BioFuel Region. Styrelseledamot Christer Forssell invigde pumpen på OKQ8 i Lövånger. Industriell och regional utveckling Skoterprojektet Under 2009 har skoterprojektet, där syftet har varit att testa idéerna om hållbar skoter i verkligheten, gått igenom ett flertal turer. I april blev projektet beviljat medel från Tillväxtverket och Regionförbundet, men tyvärr klev Lycksele kommun av som projektägare på grund av kommunal ekonomi och stora besparingsbeting och ansökan drogs tillbaka. Styrgruppen enades om att söka ännu en gång, denna gång med Storuman som projektägare. I december 2009 blev projektet därför beviljat medel ur regionala fonden ytterligare en gång. Förberedelserna för genomförandet sattes igång, BioFuel Region fick i Sidan 9
uppdrag av Storuman att ge förslag på aktivitetsplan, organisation och förbereda inblandade aktörer. Tyvärr drabbades vi i den vevan av ännu en överraskning då Vilhelmina kommun och Malgomajskolan på grund av interna diskussioner backade ur. Nu förs en diskussion med Tillväxtverket och Regionförbundet hur vi tar detta vidare. Vännäs kommun/liljaskolan har tillfrågats att fylla upp Vilhelminas plats, men tyvärr hänger aktiviteterna och begreppet Hållbar skoter just nu lite löst. Framtidens Bioraffinaderi Framtidens Bioraffinaderi involverar universiteten, kommuner, industrier och företag i Örnsköldsviks- och Umeåregionen som gemensamt tagit fram visionen att bli en kreativ och ledande region för utveckling av framtidens bioraffinaderier med skogsråvara och energigrödor som grund. Tanken är att fördubbla förädlingsvärdet från råvaran. Vi deltar som liten medfinansiär, men kommer framförallt att satsa tid och arbete på att förankra framtidens bioraffinaderi i hela regionen. Under året genomförde vi tre lokala seminarier om framtidens bioraffinaderier i Storuman, Skellefteå och Umeå. Målet med seminarierna har varit att utöka nätverket med företag, innovatörer och entreprenörer som har intresse för att utveckla bioraffinaderier. Nätverk för Biodrivmedels- och Bioraffinaderi initiativ i Norr Under våren genomfördes en träff mellan Framtidens Bioraffinaderi, Solander Science Park och BioFuel Region. Resultatet av mötet blev en samsyn runt vikten att tydliggöra styrkan i de norrländska initiativen runt biodrivmedel och bioraffinaderier. En bildserie med gemensam presentation och vision togs fram. Samarbetet presenterades i Östersund på förkonferensen till ministermötet i Åre. Istället för att arrangera en egen konferens bjöd BioFuel Region sina medlemmar på Solander Symposium i Piteå i november där vi även deltog i programmet. Biogas Norr Under 2009 arbetade även BioFuel Region med att undersöka förutsättningarna för att få igång en regional samverkan kring biogas i norra Sverige, Biogas Norr. Samarbetet i Biogas Norr initierades under våren 2009. Under 2009 har fyra inledande seminarier arrangerats för att ta till vara det engagemang och den drivkraft som finns i norra Sverige för att jobba med biogas. Seminarierna har samarrangerats och nyckelaktörer har varit BioFuel Region, LRF, Arena Miljölänet Västernorrland, Fokusera, Sundsvalls kommun, Skellefteå kommun, Östersunds kommun, Bodens kommun och Vännäs kommun. Vid det första av dessa seminarier, som arrangerades i Sundsvall den 21-22 april, fanns ett önskemål om att formera ett nätverk kring biogas i norra Sverige. En workshop kopplad till träffen i Sundsvall gav insikt om vad framtida medlemmar i Biogas Norr betraktade som väsentliga samarbetsfrågor och aktiviteter. En arbetsgrupp utsågs. Medlemmar ifrån Sundsvalls kommuns utvecklingsbolag, Fokusera, Örnsköldsviks kommun, Domsjö Fabriker AB, Bodens kommun, Skellefteå kommun, Östersunds kommun, LRF och BioFuel Region samarbetade under 2009 för arrangemang av kommande möten och utvecklingen av beslutsunderlaget om medfinansiering av Biogas Norr. Det andra seminariet, som arrangerades i Skellefteå den 16 juni, hade större fokus på att diskutera syfte, mål, organisation och aktiviteter för Biogas Norr. Programmet omfattade föredrag ämnade att ge inspiration och nya relevanta kunskaper. Resultatet av workshopen under seminariet sammanfattades och utvecklades av BioFuel Region i samverkan med arbetsgruppen. Sidan 10
Det tredje seminariet anordnades i Östersund den 21-22 september och fokus var liksom i de tidigare träffarna att inhämta ny kunskap och erfarenheter, bland annat från Biogas Mitt och Biogas Öst, som har erfarenheter från liknande processer. Det fjärde seminariet var i Vännäs den 28-29 oktober. Fokus var kunskapsutveckling liksom workshop under vilken förslag på mål, syfte, organisation och finansieringsmodell för Biogas Norr beslutades. BioFuel Region har haft huvudansvaret för att organisera och genomföra samtliga seminarier, varit sammankallande och dokumentationsansvariga vid arbetsgruppsmöten och på seminarierna, har sökt extern finansiering för att täcka kostnader i samband med konferenser och har berett samt skrivit beslutsunderlag. Kommunerna, dess aktörer, LRF och representanter på respektive seminarieort har lagt tid, kraft och resurser på att organisera träffarna. Vid det senaste Biogas Norr seminariet, 24-25 februari i Boden, förklarades nätverket Biogas Norr invigt. BioFuel Region avsatte 50 000 kr för att förbereda en ansökan om finansiering av Biogas Norr. Landstinget i Västernorrland beslutade under hösten 2009 att växla upp dessa medel med ytterligare 50 000 kr. Mäklare av affärskontakter Utvecklingen av FlisPack-systemet fortsatte under året och i november meddelades att M.L. Maskinservice i Byske och Komab industriteknik i Skellefteå är engagerade i en produktion av aggregatet och att planer finns för en första nollserie på tio maskiner. BioFuel Region fortsatte att hjälpa till med kontakter, nu med fokus på tänkta användare av systemet och DME-utvecklare. Ökat utbud av förnybar råvara Åkerenergigrödor Under året har en ansökan om Demonstration av småskaliga åkerbränslesystem inlämnats till Energimyndigheten. Omfattningen på ansökan är 13,7 miljoner och samarbetspartners är LRF Västernorrland, lokala odlare och företag. BioFuel Region är föreslagen projektägare. Ansökan rankades i högsta gruppen av Energimyndigheten. Inget formellt beslut om projektstart togs under året och processen fortsätter 2010. Framtidens skog Future Forest Under året har två möten med praktikerpanelen genomförts. Det första mötet fokuserades på vilka drivkrafter som kommer att vara styrande för den framtida användningen av skogen och det andra på att informera om vilken forskning som påbörjats samt vilken potential som finns för ökad produktion av råvara. Arbetet med drivkrafter fortgick med forskarna och under hösten presenterades elva artiklar som belyste dessa. De drivkrafter som analyseras är: Attityder och normer Klimatförändringen Klimat- och skogspolitik Annan markanvändning än skogsbruk Demografi Energi Miljökriser Marknaden för skogsprodukter Geopolitik Vetenskaplig och teknologisk utveckling Globala trender som påverkar hur vi i framtiden kommer att använda vår skog. Sidan 11
BioFuel Region initierade en idé om att genomföra regionala seminarier om dessa drivkrafter med syftet att öka förståelsen för framtida drivkrafter till förändring. Ökat utnyttjande av skoglig biomassa Forest Power Under det första året för Ökat utnyttjande av biomassa, eller Forest Power som det döpts till av projektdeltagarna, har arbetet fokuserats dels på att skapa förutsättningar för effektiv kommunikation och dels på faktiska informations- och kommunikationsinsatser. Exempel på det första är att vi tagit fram och förankrat en kommunikationsstrategi med mål och målgrupper samt att vi kommit igång med hemsida och nyheter i nyhetsbrev. Den andra delen har bestått i en konferens Från skog till energi, en exkursion om geometrisk gallring samt ett 20-tal informationstillfällen då projektet och forskningsresultat redovisats. Den svenska delen av projektet är finansierat av Bothnia Atlantica, Länsstyrelserna i Västerbotten och Västernorrland, SLU, Umeå universitet och BioFuelRegion. I projektet ingår även partners från Finland och Norge. Information, kommunikation och media Strategisk kommunikation Information och kommunikation genomsyrar alla våra projekt. Under året har vi stärkt BioFuel Region som kommunikationsplattform genom att arbeta mer med strategisk kommunikation. Särskilda kommunikationsstrategier har tagits fram i BioFuel Regions Skolprojekt, KNUT och Forest Power-projektet där vi mejslat fram budskap, aktiviteter och tajmat kommunikationen med händelser i omvärlden för att nå största genomslagskraft. Arbetet med att ta fram strategierna sker i processform med bred delaktighet från alla medverkande i projekten. Syftet är att göra alla deltagare i projektet till starka ambassadörer och kommunikatörer av sina projekt. I strategierna tas gemensamma och målgruppsanpassade budskap fram som sedan kommuniceras i en kombination av strategiskt utvalda kommunikationsaktiviteter som seminarier, hemsida, trycksaker med mera, men där vi också planerar hur vi kan lifta med andra aktörers aktiviteter. Efterfrågad kompetens i kommunikation och processledning BioFuel Regions medarbetare har under året varit efterfrågade att kommunicera, starta nätverk, skapa relationer och förtroende inom bioenergi- och biodrivmedelsområdet. I samarbete med andra organisationer har vi därför ofta agerat arrangörer och moderatorer för konferenser och seminarier, exempelvis seminarieserierna Småskalig bioenergi och Framtidens Bioraffinaderier som hölls på flera olika orter i regionen. Vi uppskattas också för vår kompetens i processledning och nätverksbyggande, som till exempel i Biogas Norr där vi haft rollen som initiativtagare och koordinator för nätverket. Flera av våra medarbetare genomgår också en processledarutbildning som genomförs av Mittuniversitetet och Umeå universitet. Media och press Årets massmediala rapportering har satt vår mediehantering på prov. Genom att tillämpa vår mediestrategi som går ut på att proaktivt, kontinuerligt och med stor öppenhet informera och kommunicera med media, både i med- och motgång, har vi gått stärkta ur en tuff debatt om drivmedel och regionala investeringar som kumulerade strax innan sommaren då regionens tre största tidningar gemensamt granskade och ifrågasatte etanolsatsningarna i regionen. Under året har sammanlagt elva pressmeddelanden skickats ut där samtliga gett genomslag Sidan 12
i massmedia i varierande grad. Den mest uppmärksammade nyheten blev Mer bioenergi och inkomster från skogen med ny gallringsmetod. Metoden har tagits fram inom Forest Power-projektet där BioFuel Region har kommunikationsansvaret. I samband med att nyheten släpptes anordnade vi en pressvisning i fält där metoden demonstrerades för media och andra intressenter. Nyheten renderade ett 20-tal publiceringar i olika media, bland annat i de större lokala dagstidningarna och även i fackpress som Skogsland och Skogsaktuellt. Förutom att själva skicka ut pressmeddelanden har vi hjälpt våra samarbetsorganisationer att nå ut till media, exempelvis Framtidens Bioraffinaderi som släppte nyheten om: Säkrare vägar och minskat vägunderhåll med restprodukt från massaindustrin. Pressmeddelanden som vi skickat ut 2009: 2009-11-23 Mer bioenergi och inkomster från skogen med ny gallringsmetod 2009-10-13 Nytt samarbete löser flaskhals i energiförsörjningen 2009-10-09 Säkrare vägar och minskat vägunderhåll med restprodukt från massaindustrin 2009-09-17 Ungdomar informerar bilister om biodrivmedel 2009-07-02 BioFuel Region samordnar biogas i norra Sverige 2009-05-07 Sundsvall och Härnösand kammade hem BioFuel Regions stipendier 2009-05-04 Gymnasieelever belönas med stipendier för arbeten om hållbar utveckling 2009-04-17 Kraftsamling för biogas i norra Sverige 2009-04-01 Kärva tider även för BioFuel Region 2009-01-28 75 anledningar att tanka miljövänligt 2009-01-13 Bioraffinaderier möjlighet för inlandet, femtiotal träffas i Storuman Nyhetsbrev och trycksaker Vi har fortsatt att öka både prenumeranter och antalet egna nyhetsbrev från BioFuel Region. Under året har vi skickat ut 22 elektroniska nyhetsbrev till våra nu närmare 800 prenumeranter. Generellt satsar vi inte mycket resurser på trycksaker eftersom BioFuel Region är en process som framförallt bygger på möten och dialog. Vi har ändå under året uppdaterat och tryckt upp våra basfaktablad om de fyra biodrivmedel som vi idag arbetar med; biogas, bioetanol, DME och syntetisk diesel. Vi har även tagit fram faktablad om Skogråvara för biodrivmedel samt ett nytt generellt faktablad om vår verksamhet. Inom Forest Power-projektet har ett par faktablad om projektet och den nya gallringsmetoden Krankorridorskörd producerats. Samtliga trycksaker har flitigt delats ut vid våra möten, seminarier och events. En broschyr om Erbjudande om fortsatt medlemskap i BioFuel Region har också tagits fram i två varianter en riktat mot företag och en mot kommuner som skickats ut till samtliga kommuner i Västerbotten och Västernorrland. Seminarier och konferenser När det gäller egna seminarier och konferenser har vi arbetat fram rutiner för det som gjort att vi i år ordnat hela 16 större arrangemang bland annat seminarieserier om Småskalig bioenergi och Framtidens bioraffinader, båda hölls vid flertal orter runt om regionen. Det nystartade nätverket Biogas Norr har haft fyra öppna sammankomster med föreläsningar och dialog. I slutet av året arrangerade vi en mycket välbesökt konferens Från Skog till Energi med närmare 80 deltagare om ökat nyttjande av skoglig biomassa. Föreläsningar på andras evenemang är också en viktig del av vårt kommunikationsuppdrag, där vi fortsätter att förmedla ett helhetsperspektiv och systemsyn på hållbara transporter. Under året har vi föreläst på 20 tal större konferenser och mindre lokala möten. Kampanjer och events Vi har under året också genomfört några kampanjer och event för att skapa uppmärksamhet för våra frågor. När det 75:e tankstället för E85 inom BioFuel Region installerades i Lövånger passade vi på att uppmärksamma det med en officiell invigning som även lockade media att skriva. Under trafikantveckan genomförde vi en kampanj där BioFuel Regions elever informerade uppskattningsvis 350 kunder om biodrivmedel på olika tankställen i regionen. Sidan 13
Målet var dels att få fler bilister att välja miljövänliga alternativ, dels att engagera fler ungdomar i detta arbete. De två rese- och utvecklingsstipendier som BioFuel Region delade ut till årets projektarbeten bland gymnasieelever skapade också en del uppmärksamhet. Annonsering Vi har också annonserat i lokalmedia när vi haft arrangemang, som Invigningen av 75:e tankstället, Seminarieserierna Framtidens Bioraffinaderi och Småskalig bioenergi samt konferensen Från Skog till Energi. Bolaget Organisationsförändring Bolaget har fortsatt haft två anställda VD, Eva Fridman, 80 procent och kommunikationsansvarig, Camilla Dopson, 80 procent. Bolaget hyr kontorslokaler av Esam AB i centrala Umeå. Datasupport köps in via LAN-konsult som har kontor i Örnsköldsvik och Sundsvall. Under året har vi haft fyra processkoordinatorer, två i Umeå: Michael Jalmby och Mikael Brändström och två i Sundsvall: Thomas Larsson och Edith Andresen. Projektledare för BioFuel Region skolsatsning och KNUT-projektet har varit Mathias Sundin i Sundsvall. Ekonomistyrning och administration Under året har projektavtal tecknats med samtliga konsulter som arbetar i BioFuel Region. Avtalen tydliggör uppdrag och omfattning och har gjort det enkelt att styra ekonomin. Nya projektavtal tecknas 2010. Den ekonomiska administrationen har skötts av företaget Compipe AB i Vännäs kommun och ekonomisk redovisning till styrelsen har fortsatt utvecklats. Styrelsearbete Processarbete Styrelsen har under året diskuterat och tagit fram mål för BioFuel Region. Styrelsemöten och styrelsesammansättning Under året har sju styrelsemöten hållits, den 2/5, 26/3, 28/5, 18/6, 10/9, 28/10 och 3/12 Styrelsesammansättning: Maria Wallin Wållberg, Innovationsbron AB, ordförande Christer Forssell, Skellefteå Kraft AB, vice ordförande Dan Olsson, Örnsköldsviks kommun Sigge Tjärnlund, Härnösands kommun Gunilla Lundgren, Storumans kommun Dick Jansson, Handelskammaren Mittsverige Åke Jonsson, Fokusera utveckling i Sundsvall AB Torbjörn Wennerbro, egen företagare Mikael Berglund, Umeå Energi Sylvia Jonsson, Ö-viks Energi AB Anders Nordin, Umeå Universitet Tomas Lundmark, Sveriges Lantbruksuniversitet Christer Fröjdh, Mittuniversitetet Sidan 14
Adjungerade: Sten Olov Altin, Länsstyrelsen i Västernorrland Bo Sjödin, Vägverket Region Mitt Utvärdering av styrelsearbetet Styrelseledamöterna har genomfört en individuell utvärdering av styrelsearbetet. Ordförande har uppdraget att utvärdera resultatet och fortsätta diskussionen med ledamöterna. Utvärdering av BFR SWECO EuroFutures fick i uppdrag av BioFuel Region att genomföra en utvärdering av hur arbetet bedrivits och fastslå vilka utvecklingsbehov som finns för den fortsatta verksamheten. BioFuel Region har stor uppslutning kring sin vision och sina mål, men har också lyckats visa att omställning till biodrivmedel är möjligt. Ovanstående citat är en av slutsatserna i utvärderingen, där ett tjugotal intervjuer med medlemmar och intressenter i nätverket gjordes. Det utvärderingen framförallt undersökt är om vi arbetar med rätt saker på rätt sätt och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Utvärderingen presenterades på stämman 2009. Medlemmar Att vara medlem i BioFuel Region innebär att vara med och verka för att skapa en världsledande region i omställningen till biodrivmedel och nya produkter från förnybara råvaror och att ha en stark tro på samarbete i dessa frågor. Medlemmar 2009 Bjurholms kommun, Härnösands kommun, Nordmalings kommun, Robertsfors kommun, Skellefteå kommun genom Skellefteå Kraft AB, Storumans kommun, Sundsvalls kommun genom Fokusera Utveckling i Sundsvall AB, Umeå kommun, Vilhelmina kommun, Vindelns kommun, Vännäs kommun, Åsele kommun, Örnsköldsvik kommun, Alltank, Esam AB, Framtidsbränslen AB, Härnösands Stift Egendomsnämnden, Norra Skogsägarna Ekonomisk förening, SEKAB, TRB Sverige AB, Västernorrlands läns Landsting, Region Västerbotten Övriga finansiärer Ekonomiskt stöd till verksamheten i BioFuel Region AB kom även från organisationer som inte var medlemmar i föreningen. Fria medel för processen kom från Region Västerbotten, Västernorrlandsläns Landsting, Vägverket och Processum. Större projekt finansierades av Myndigheten för skolutveckling, Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västernorrland samt EU. Sidan 15