Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1
Inledning Jan Erik Åhman hälsade deltagarna välkomna till ett viktigt samtal om folkbildningens framsyn. Detta samtal ska ligga till grund för en proposition som regeringen lägger fram under våren 2004, men också användas som diskussionsmaterial i medlemsorganisationerna. -Mycket händer i omvärlden, påpekade han, och nu måste vi göra en ordentlig omvärldsanalys för att förändra oss och kunna visa vad vi håller på med. Han hänvisade också till en konferens som hölls mars, med namnet Hur förändrar man folkbildningen - utan att göra någon ledsen, där Lena Hallengren deltog och där det bland annat framkom att anslagen till folkbildningen antagligen kommer att ligga kvar på samma nivå som dagens. -Vid en träff med länsstyrelsen, berättade han vidare, talas det om upplevelseindustrin och hur den ska kunna utvecklas. Jan-Erik Åhman visade där på att folkbildningen i Norrbotten är den största arrangören av upplevelser i Norrbotten med bland annat 12 000 studiecirklar under förra året. Bildningsförbundet ska skicka in Norrbottens förslag senast 15 augusti 2003. Han vill att medlemsorganisationerna ska dra in alla i samtalet, kontorister och de som arbetar som cirkelledare inte minst. Jan-Erik Åhman avslutade med att citera Eva Ställdahl från marskonferensen: Tänk på att framsynsarbete är en resa. Idag är vi på första stationen på den här resan och vi är alla med på tåget - men släpp in andra människor också så kan vi få ny inspiration och nya idéer. En extra fråga som alla fick med sig till gruppsamtalen var: Hur ska folkbildningen tydliggöra sin roll som utvecklingskraft i regionen? Vi har inte monopol på folkbildning. - Hur kan vi samarbeta med andra? Grupp 1. Kommer folkbildningen eller media att formulera folkbildningsbehoven i framtiden? -Vi står inte upp för folkbildningen. Vi borde vara stolta! Vi har kvalitet och en grundidé - mötesplatser (oavsett cirkelinnehåll) med goda samtal där 2
människor bemyndigas och växer. Vi ska inte bli lika skolan och andra utbildningsinstanser. Vi måste värna om folkbildningens särart. Varför är vi dåliga marknadsförare? Vad är det viktigaste i det vi gör? Rapporterar vi det vi verkligen gör? Knyppling och livsfrågesamtal hör ihop. Folkbildning tillför mänsklig tillväxt. (Staffan Larsson) Det är också viktigt att vi visar på folkbildningens funktion som hälsofrämjare. Grupp 2. Vilken roll kan och vill folkbildningen spela för kompetensutveckling i arbetslivet? -Hur ser det ut för bildningsförbunden när det gäller kompetensutveckling för företag? Grupp 3. Vi måste utveckla folkbildningens särart. Folkbildning är en metod och ett förhållningssätt. Den demokratiska medvetenheten är viktig att framhålla. Vi har ett uppdrag av Folkbildningsrådet. Folkbildningen har förändrats och gör det ständigt det är en pågående process. Allmänheten och våra MO/SO formulerar folkbildningsbehovet redan idag och kommer att fortsätta att göra det. Vi måste ta tillvara tillfällen som kommer t ex vid folkomröstningar, BBfrågan, Irakkriget. Vi har en viss tröghet inom folkbildningen. Samverkan bygger på kunskaper om varandras verksamhet FHS, studieförbund och högskolor/universitet. Grupp 4. Hur utvecklar vi folkbildningens särart? -Genom att återta de termer som funnits i folkbildningen i alla tider (deltagare ledare kontra lärare - elev). -Genom att påvisa skillnaden mellan skolans undervisningsbörda och folkbildningens kunskapserbjudande. -Genom att vara med och erbjuda studiecirklar som komplement och förstärkning av helg/kortkurser. -Genom att lyfta fram hur man inom folkbildningen verkligen kan skapa lust för inlärning och en god pedagogisk miljö. 3
-Genom att påvisa: Till skolan går man för att utbildas, till folkbildningen går man för att bli bildad. Bildning är det man har kvar när man glömt allt annat. -Genom att visa att personlig utveckling inte är att uppnå den kunskap någon annan uppmätt åt en människa, utan att det är en egen insikt i det man har och inte har av kunskaper. Vilken roll kan och vill folkbildningen spela för kompetensutveckling i arbetslivet? -Genom att vara mer vaken för vad arbetslivet har för behov av kompetensutveckling och utifrån det erbjuda kortkurser och cirklar som riktar sig till dem. -Genom en tydligare marknadsföring och genom att våga visa att folkbildning är ett starkt alternativ när det gäller utveckling av arbetslivet. Ett folkbildningscentrum i varje kommun? Grupp 1. -Hur är det idag? Hur fungerar LFR i kommunerna? Hur ser samarbetet ut idag mellan studieförbunden? Profilen för varje studieförbund är viktig. Gemensamt hus tydliggör folkbildningen. Ska vi in i lärcentren i kommunerna? Att synas är en viktig del i vuxenutbildningen. Vilken roll kan folkbildningen spela i den regionala utvecklingen? -Folkbildningen glöms bort och universitet och högskolor lyfts fram. Hur gör vi oss hörda? Vi kan kräva att få vara med i sammanhang där utbildning och utveckling diskuteras. Hur tar vi oss den platsen? Bli lobbyister som LFR-anställda? Bildningsförbundets uppdrag i framtiden blir att lobba för att folkbildarna ska få plats i kommunernas utvecklingsarbete för regional tillväxt. Kommer folkbildningens uppgift som ideologisk och demokratisk tankesmedja att öka eller minska i framtiden? -Uppgiften kommer att öka om vi tar vårt uppdrag på allvar. Att tänka och arbeta tillsammans över studieförbundsgränserna behövs. Vi kan ordna tankesmedjor och framtidsverkstäder. Det kommer att uppstå ett behov av att utbilda personal om nya pedagogiska modeller. Behöver vi tänka mer regionalt? Både på idéellt förankringsarbete och regional utveckling. 4
Grupp 2. Vilken roll kan folkbildningen spela i den regionala utvecklingen? -Kan vi se till att det finns verksamhet i glesbygden också? Hur mycket ska vi anstränga oss? Är konkurrensen för stark inom folkbildningen? Vilken roll kan folkbildningen spela i den regionala utvecklingen? -Hur kan vi samarbeta med folkhögskolor? Problemet har blivit vem som ska rapportera. Vi kanske ska specialisera oss och inte konkurrera? Samarbete ska bygga på ömsesidig respekt. Vi måste bli bättre på att stödja varandra. Vi ska skapa nätverks/folkbildningscentra där vi ska profilera oss, satsa på det vi är bra på så vi inte konkurrerar. Genom att utveckla samarbete och information ser vi till att vi inte gör samma saker. Vi kan hålla isär ideologin och ändå samarbeta med olika ämnen om alla, både folkhögskolor och studieförbund, får lika mycket pengar. Satsar vi på de grupper som är lättare eller de udda grupper i samhället som tar tid? Vi måste bli bättre på att visa vår särart för varandra. Att sitta tillsammans förbättrar kreativiteten. Grupp 4. Hur kommer folkbildningen i framtiden att bidra till att stärka demokratins utveckling? -Genom att ge ungdomar möjlighet att upptäcka sin egen förmåga att organisera och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Helt enkelt ge dem det förtroende de kanske förlorat i skolan. Genom att påvisa folkbildningens grundbult, nämligen att demokratin utgår från deltagarna, men också genom att hitta nya metoder som svarar upp mot dagens ungas lite otåliga lust att det ska ske nu! Genom att lyfta fram ord som lyhördhet, flexibilitet och respekt för den uppväxande generationen. Att se det som en huvudfråga, att få med ungdomen och skapa mötesplatser. Att ta vara på de mötesplatser som ges oss naturligt i vardagen. Genom att erbjuda möjligheter som samtal som leder människor till egna insikter och personlig utveckling. Något som i sin tur skapar trygga individer som kan ta och ge i ett demokratiskt samtal. 5
Det finns 200 modersmål i Sverige. -Vilket språk talar vi? Grupp 2. Vilket språk talar vi? Hur ser framtidens deltagare inom folkbildningen ut? -De nya målgrupperna blir dyr verksamhet och där behövs det målgruppsbidrag. En av våra målgrupper är ungdomar. Vilka krav har ungdomar? Hur kan vi nå dem? Pratar vi samma språk? Där kan vi t ex bygga upp tjejers självförtroende och mod. Frågan är hur vi ska få pengar till verksamheten utan att minska de statsbidrag vi får för den äldre generationen. Vi kan stödja ungdomsorganisationerna, Unga Örnar, Vi Unga m fl. Pensionärer skulle kunna lära ungdomar olika hantverk. Musik är viktigt för ungdomar, vi kan ordna föreställningar och musikcirklar. Samverkansprojekt blir oftast svåra att genomföra. Där ser vi hinder. Vi kommer att få fler invandrare. Hur möter vi våra nya svenskar? Genom att ha en hemspråksassistent eller någon som pratar deras språk kan de lättare komma in till en cirkel. Det är att möta dem på halva vägen. Vi är för konservativa, om vi inte förnyar oss kommer vi att dö. Viktigt är att vi visar att vi kan förnya oss och samverka. Vi måste hitta nya mönster och metoder att jobba. Vår regionala roll ska vara att samarbeta så mycket som möjligt med varandra genom de lokala folkbildningsråden. Folkhögskolorna ska också vara delaktiga. Grupp 4. Vart ska folkhögskolorna finnas? -De ska vara lokala bildnings - och kulturcentra. Genom att låta folkhögskolorna komma ut i glesbygden med enstaka kurser kan man 6
utnyttja folkhögskolan även om den fysiska skolan finns i ett tättbebyggt område. ( om 20 elever åker 20 mil, eller 1 lärare åker 20 mil..) Folkhögskolan ska också vara öppen för samarbete/samverkan med lokala studieförbund som kan leda till cirkelverksamhet på de olika orterna. Som kulturcentrum är folkhögskolan bättre rustad vad gäller möjligheten att möta många kulturer samtidigt. Sponsrad utbildning? Grupp 1. -Varför inte om det sker på våra villkor och vi inte säljer oss? Frågan är kanske svårare än så det får inte påverka kvaliteten och etiken. Grupp 2. -Ökade resurser behöver vi. Vad vill kommunen? Där måste vi utvidga dialogen! Utbildning, fortbildning, vuxenbildning bildning statliga resurser. Vi måste visa att vi är en resurs! Vi är dåliga på att ta initiativet, t ex att vid en krissituation ta initiativet och ordna samtalsgrupper och cirklar. Lättare att få medel om fler går ihop i länet. Samverkan är vår framtid. Grupp 3. -Vad är sponsrad folkbildning? Är det fackliga kurser till reducerade priser, medlemsavgifter från MO/SO, pengar från fackförbund/partier, reducerade priser från bokförlag, uppdragsutbildning, annonsering med logo? Gruppen diskuterade om detta är sponsring. Samhällsstödet till folkbildningen kommer att förändras. Det är troligt att det blir mindre grundbidrag och fler projekt/särskilda stödområden/grupper. Viktigt är att grunden i folkbildningen finns kvar. Vid sponsring kommer andra intressen att finnas med i bilden. Krav från sponsorerna t ex. Grupp 4. 7
Vilka motiv finns för samhällsstöd? Går det att skapa både och för folkbildningen? -Det finns starka och tydliga motiv för samhällsstöd till folkbildningen 2010. Folkbildningens grundfråga (fritt och frivilligt) kanske suddas ut om folkbildningen tvingas in i sponsring och uppdragsutbildning vid minskat samhällsstöd. Om dessa två alternativ får ta över är det inte längre fritt och frivilligt. Det inkräktar i sin tur på alla människors fria vilja till skapande och egen utveckling. Hur ska folkbildningen se ut år 2010? Grupp 1. Hur når vi dem som är svårast att nå? -Särskilt riktade kommunala och statliga pengar kanske behövs för att nå ut till t ex invandrare och funktionshindrade. Inte i den form som finns idag utan pengar som måste resultera i rapporteringsbar verksamhet. Vi kan nå människor genom uppsökande verksamhet i samarbete med andra (studieförbunden tillsammans, kommun, kyrka, vård etc) för att ta reda på behoven. Mer samverkan mellan studieförbunden i verksamheten. Mer utbildning för ledare för t ex självhjälpsgrupper och för arbete med marginaliserade grupper t ex långtidssjukskrivna, invandrare m fl. Hur förklarar man att bildning tar tid för den som vill att det ska hända saker hela tiden? -Svårt att beskriva en process som är livslång, men viktigt! Helhetssyn se livet som en resa. Grupp 2. Vilka behov är det vi ska möta? Vi är världens friskaste folk men ändå mår många allt sämre. Finns folkbildning år 2010? Vill ha: - mera upplevelser - nya generationer (40-talisterna) som vill njuta av livet - kvalitet i cirklarna - färre deltagare i språkcirklar för alla är språkbildade 8
Ska göra: - värna ideologi, demokrati - se till att samhället bygger på demokrati och utveckling - ta oss an folkhälsan - medverka till att hitta nya former med demokratiskt arbetssätt - hjälpa människorna att hitta nya sätt att medverka - synas mer och informera om folkbildning - ta vara på 40-talisterna - se till att det finns mötesplatser för dialoger - ställa upp för dem som hamnat utanför skyddsnätet - se till att fortplanta vår kreativa och skapande människa Frågeställningar: Vem ska vi jämföra oss med? Satsar vi bara på storstäderna? Hur blir vi intressanta? Nya benämningar? Hur ska vi informera och marknadsföra folkbildningen? Hur ska vi få människor i glesbygden att delta? Vi måste finna vår roll i samhället. Vi ska visa att vi jobbar med alla i samhället, från knivslöjd till avancerad utbildning. Genom samarbete mellan kommunerna är det lättare att få bidrag. Grupp 3. -Det fysiska mötet är viktigt- det goda samtalet. Samhällsstödet behövs för att bidra till ett positivt samhällsbygge år 2010. Grupp 4. Vilka behov är det vi ska möta? -Vi ska möta det växande behovet av att få starka ledare/lärare som tror på sig själva som förebilder och möjliggörare för människors bildning. Hur ska folkbildningen tydliggöra sin roll som utvecklingskraft i regionen? Grupp 1. Genom att påvisa vad kommunerna och landstinget får för sina satsade pengar. Bjuda in kommunerna och landstinget till informationsträffar där vi lyfter fram allt gott som sker i studiecirklar och i kulturverksamheten. Alltså tydligare marknadsföring. 9
Vi i studieförbunden måste bli mer aktiva i detta. Presentera oss tydligare i t ex verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Oftare bjuda in politikerna. Be att få vara med vid träffar mellan näringsliv, kommun och högskola/universitet. Vi ska vara mer utåtriktade. Besöka MO och arbetsplatser för att berätta om verksamheten. Grupp 3. Alla höjer sin bildnings/utbildningsnivå med ett steg. Vi ska höja blicken. Kunskap är viktigt på alla områden. Vi måste tillvarata alla tillfällen till opinionsbildning i samhället. Ökat samarbete inom folkbildningen t ex genom de lokala folkbildningsråden. Vi ska vara delaktiga i samhällsutvecklingen genom gemensamma projekt. Skapa upplevelser med lokal anknytning. Vi ska marknadsföra oss bättre- visa oss utåt och berätta vad vi gör, att folkbildning är viktigt och ger resultat. Vi ska vara en utvecklingskraft i regionen: Hembygdsrörelse, hemvändardagar, turistnäring, utbilda turistguider, mångsysslare 10
Avslutning Dagen avslutades med att Gösta Forsman informerade om folkhälsoprojektet som har kartlagt folkhälsoarbetet i länet. Syftet är att påvisa att folkbildning ger tillväxt och hälsa. Så småningom ska detta bli ett studiematerial. När Bildningsförbundets nya hemsida blir klar ska materialet finnas där. Kurt Pettersson berättade om tankegångar hos bildningsförbundets styrelse om hur organisationen ska se ut framåt. Jan-Erik Åhman uppmanade deltagarna att i sina bokhyllor söka fram två böcker: Gott liv i Norrbotten av Bengt Matti och Trötta rötter eller av Östen Groth och Bengt Matti. Värda att damma av tyckte han. Slutligen fick deltagarna i uppgift att var och en skriva ner en tanke som dagen gett. Detta ideologiska dricks får ni här: Ideologiskt dricks! Samverkan är vår framtid! Folkbildning är viktigt för hela samhället. Berätta att vi finns. Möjliggöra bildning för den lilla människan. Ensam, ny i en kommun Skapa mötesplatser, sociala biten viktig att bevara. Främjar individens hälsa och välbefinnande. Livskvalitet Alla behövs i vårt stora pussel Endast folkbildningen kan skapa frihet och en inre motivation till att vilja växa och det i sin tur ger fria människor som vill demokrati. Söker du kunskap? Vi söker dig! ( Malmfältens folkhögskola) 11