Hur och var vill ni bo?

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2015:02 Välkomna till Västernorrland: Hur och var vill ni bo? Analys av bostadsmarknaden 2015

Omslagsbild:Trafikskylt byggarbetsplats Fotograf: Ann-Charlotte Larsson Länsstyrelsen Västernorrlands publikationsserie Rapport nr 2015:02 ISSN 1403-624X Denna rapport går att få i alternativt format.

Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning och slutsatser 6 Hur utecklas/förändras bostadsbeståndet? 8 Underskott på bostäder i tre av länets sju kommuner 8 Underskott på hyres- och bostadsrätter som äganderätter 9 Bostadsbyggande 11 Befolkningen i länet högre än på 20 år! 13 Befolkningen i länet 13 Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? 15 In- och utpendling i länet 15 Arbetsmarknad/Boendeort 16 FÖRVALTNINGSINDEX ATTRAKTIVA BOENDEMILJÖER 18 Bostäder för alla 21 Ungdomar och studenter 21 Nyanlända och asylsökande 21 Äldre och funktionshindrade 23 Hemlöshet- en fråga om bostäder! 24 Planering för bostadsförsörjning och utmaningar som sporrar utvecklingsidéer. 25 Riktlinjer för bostadsförsörjning 25 Ägardirektiv till allmännyttan 27 Länsstyrelsens arbete 31 Bostadsmarknadsenkäten, BME, och Bostadsmarknadsanalysen, BMA 31 Konferenser, seminarium och kommunbesök 31 Arbete inom fysisk planering 31 Stöd för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 31 Röster om bostadsmarknaden i länet 33 Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2015 36 3

4

Sammanfattning och slutsatser Behovet av bostäder beror i stort sett på befolkningsutvecklingen, konjukturen, hushållsbildningen, olika behov i olika skeden av livet samt hushållens inkomster och kostnader för boendet. Behoven och förutsättningarna ser olika ut för olika grupper på bostadsmarknaden. Det har under en längre period pågått en stark urbanisering som har skapat stora regionala skillnader över landet inte minst har det drabbat Västernorrlands län. Länet har drabbats hårt av nedläggning av statlig verksamhet. Befolkningen i länet har ökat med 905 personer under 2014 vilket är den största ökningen på 20 år. Till största del beror ökningen på antalet nyanlända. Länet har även tagit emot många asylsökande och detta sammantaget har medfört en allt större brist på lägenheter där det tidigare har funnits lediga bostäder. Det är nu bostadsbrist i tre av länets sju kommuner. Vi ser nu en vändning från tidigare års problem med outhyrda lägenheter. Kan vi ta tillvara på de personer och den kompetens som har kommit till länet och få dem att vilja bo kvar genom att erbjuda attraktiva boendemijöer har vi mycket att vinna. En bra början är att arbeta mer strategiskt med boendeplanering tex genom riktlinjer för bostadsförsörjning och samverkan. Attraktivitet handlar inte bara om att öka inflyttningen och bygga nytt. Det handlar i lika hög grad om att skapa ökad livskvalitet för de boende på platsen och ortens näringsliv.förutsättningarna för att en ort ska attrahera nyinflyttning eller behålla sin befolkning är bland annat bra infrastruktur, god offentlig service, attraktivt boende och goda sociala strukturer. Utan ett engagemang från de folkvalda företrädarna och ett gott samarbete mellan regionala, kommunala och lokala företrädare, riskerar processer och handlingskraftiga initiativ att stanna av. Kommungränserna är administrativa gränser. Arbetsmarknaden och bostadsmarknaden spänner över fler kommuner. Kommunerna konkurerar ofta idag om att locka till sig attraktiva invånare vilket leder till ett ensidigt byggande för en begränsad målgrupp. Alla kommuner gynnas långsiktigt av att istället samverka med utgångspunkt sina egna styrkor. 6

Den långsiktiga trenden går mot små hushåll och mot en åldrande befolkning. Medelålders och äldre som söker en mindre och tillgänglig bostad tvingas mot sin vilja bo kvar i ett alltför stort hus som man har svårt att ta hand om. Det finns en förhoppning i många kommuner om att flyttkedjor ska starta genom att välbeställda äldre flyttar till nyproducerad lägenheter. För äldre som bor i egna hem och har mycket låga kostnader för detta framstår det ofta som oförmånligt att flytta. På mindre orter måste den som vill ha ett tillgängligt boende i många fall flytta till en annan ort och ibland också till en annan kommun. Fler nya bostäder än på länge kommer att påbörjas under de närmaste två åren, bland annat 670 trygghetsbostäder och särskilda boenden för äldre. Med en allt äldre befolkning i länet behövs detta tillskott men det kommer inte att räcka. Kommunerna bedömer även att det kommer byggas 870 lägenheter i flerbostadshus och småhus. Bristen på mindre billigare lägenheter drabbar studenter, ungdomar och hushåll med svag ekonomi får svårare att hitta någonstans att bo. Hyresvärdarna ställer krav som denna grupp har svårt att uppfylla. När individer med olika former av problematik blir vräkta är det väldigt svårt att komma tillbaka in på bostadsmarknaden. Här skulle mycket kunna göras tillsammans och i samverkan med bostadsbolagen. 7

Hur utecklas/förändras bostadsbeståndet? Totalt visar nu tre av länets kommuner underskott på bostäder. Problemet med för få bostäder drabbar alla, men framförallt drabbar det underprivilegerade grupper och hushåll som är nya på bostadsmarknaden. Länsstyrelsen ser att nyanlända, ungdomar och personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden är grupper som har det särskilt besvärligt. Underskott på bostäder i tre av länets sju kommuner Det är fler kommuner än tidigare som nu bedömer att man har underskott på bostäder. 3 av länets 7 kommuner uppger i Bostadsmarknadsenkäten 2015 att man har brist på bostäder totalt sett i kommunen. På samma fråga år 2014 svarade bara en kommun, Sundsvall, att det totalt sett var brist på bostäder. Härnösands kommun som tidigare år haft balans har nu svår att tillgodose efterfrågan på bostäder. 8

De senaste fem åren där innan, 2009-2013, har antalet kommuner som bedömt att man har brist på bostäder legat mellan 0-1 kommun. Bostadsmarknadslägen i kommunerna 2009-2013 6 5 5 4 3 3 Brist Balans Överskott 1 1 1 1 0 0 2009 2010 2011 2012 2013 På fem års sikt bedömer två kommuner att de kommer ha brist på bostäder (Timrå och Örnsköldsvik). Sundsvall som idag har störst brist på bostäder i länet förväntar sig att ha balans på bostadsmarknaden om 5 år tack vare planerade byggprojekt. Ånge som idag är den enda kommunen som anser sig ha ett överskott på bostäder bedömer att de även kommer att ha det om 5 år. Även om Ånge uppger att de totalt sett i kommunen har överskott på bostäder finns problem för olika grupper att hitta ett boende som matchar deras behov. Underskott på hyres- och bostadsrätter som äganderätter Underskottet på bostäder gäller såväl hyres-, bostads- som äganderätter, men underskottet på hyresrätter är det som kommunerna de senaste åren lyft fram i bostadsmarknadsenkäten. I årets Bostadsmarknadsenkät gör kommunerna bedömningar av vilka bostäder som behövs uppdelat på upplåtelseform och bostadsstorlek. Vad gäller hyresrätter saknas de i alla typer av storlek men främst 2 rum och kök. När det gäller bostadsrätter är det främst 2-3 rum och kök som behövs. 9

10

Bostadsbyggande Påbörjandet av nya bostäder har ökat i länet Bostadsbyggandet har kommit i gång igen efter att ha legat på en låg nivå under de senaste åren. SCB:s statistik visar på 283 påbörjade lägenheter i länet under 2014. I årets bostadsmarknadsenkät har kommunerna bedömt att det kommer att påbörjas 339 lägenheter i flerbostadshus per år 2015 och 2016. Motsvarande antal lägenheter i småhus 2015 är 89 och 2016 105. Färdigställda lägenheter minskar fortfarande, och de senaste åren är det mest småhus som har byggts. 11

Även om bostadsbristen har ökat det senaste året, vilket skulle kunna innebära goda förutsättningar för bostadsbyggande, finns många hinder. I årets bostadsmarknadsenkät anger kommunerna i sina kommentarer kring förväntat bostadsbyggande ett antal exempel på hinder som man inte kan påverka. Bland mest frekvent hinder anges höga bygg- och produktionskostader och för tuffa lånevillkor. Detta drabbar speciellt små kommuner, där det ofta är svårt att få lån och där fastighetspriserna är låga. Kommunerna ges också möjlighet att lyfta fram hinder som kommunen själv kan påverka. Här lyfts brist på småhustomter i attraktiva och centrala lägen fram samt inaktuella detaljplaner fram. Uppgifter om bostadsbeståndet baserade på lägenhetsregistret SCB har presenterat uppgifter om bostadsbeståndet genom det grundmaterial som samlats in via lägenhetsregistret. Uppgifterna gäller 2014. Det finns 62 555 småhus, 52 837 bostäder i flerbostadshus samt 5 669 lägenheter i specialbostäder i Västernorrland. Dessutom finns det 2 294 övriga hus, vilka inte är avsedda för bostadsändamål. 23 538 lägenheter i flerbostadshus ägs av bostadsrättsföreningar, 14 127 ägs av allmännyttiga bostadsföretag, 4 397 av fysiska personer och 9 750 av svenska aktiebolag. Det går också att få fram uppgifterna för annan indelning, t.ex. på kommunnivå. Specialbostäderna kan specificeras på lägenheter för äldre/ funktionshindrade, studentbostäder samt övriga bostäder. De nya uppgifterna om bostadsbeståndet på kommunnivå bör vara mycket användbart då kommunerna ska ta fram underlag för sin analys inför utarbetande av riktlinjer för bostadsförsörjningen. 12

Befolkningsökningen i länet högre än på 45 år! Under 2014 ökade befolkningen i länet med 950 personer, det innebär den största ökningen i länet på 45 år. Ökningen fortsätter i Sundsvall och Örnsköldsvik, men även i mindre kommuner som Härnösand och Sollefteå växte befolkningen under 2014. Befolkningen ökade i 4 kommuner och minskade i 3 kommuner. Befolkningen i länet Befolkningen i länet uppgick vid årsskiftet till drygt 243 000 invånare. Det betyder att invånareantalet i länet fortsätter att öka. Befolkningen ökade under 2014 med 905 personer (en ökning med 0,37 procent). Det är högre än under 2013, då befolkningen ökade med 175 invånare (eller 0,07 procent). 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% -0,20% -0,40% -0,60% -0,80% -1,00% -1,20% Årlig befolkningsökning i procent, Västernorrlands län, 1994-2014 1000 500 Befolkningsökning män/kvinnor Västernorrlands län, 1994-2014 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014-500 -1000-1500 Män Kvinnor 13

Den demografiska utvecklingen i länet och landet är att en större andel av befolkningen blir äldre. Detta medför ett behov av tillgänglighetsanpassade bostäder och bostadsområden. Kommunerna i länet har i dag en andel av invånare äldre än 65 år som varierar mellan 21 procent i Sundsvall och 28 procent i Kramfors. 14

Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Genom att fler människor pendlar mellan olika kommuner för arbete och boende bildar kommuner gemensamma arbetsmarknadsregioner. En grundförutsättning för ökad pendling är att man ska tjäna något på det, ökade karriärmöjligheter, högre lön, bättre boende eller en väg ut ur arbetslöshet. Vid planering av bostäder är det viktigt att titta på och analysera vad som utmärker länet, kommunen eller boendeorten. Vad driver valet av boende och vilka flyttmålgrupper är rimliga och relevanta att nå för olika kommuner. In- och utpendling i länet Pendlingen och kommunikationer skiljer sig mellan länets kommuner. Sundsvall har den största inpendlingen, vilket enkelt förklaras med att det är länets största ort. Det största pendlingsflödet i länet är mellan Timrå och Sundsvall samt Sundsvall och Härnösand. Pendling mellan kommuner i Västernorrlands län, SCB 2013. Västernorrlands möjligheter att öka kollektivtrafikresandet är god. Antalet resenärer med Norrtåg på sträckan Umeå-Örnsköldsvik-Kramfors- Härnösand-Sundvall har nästan fördubblats mellan år 2012 och 2013. Tåget skapar möjligheter att pendla längre sträckor än tidigare, och därmed ökar länets arbetsmarknadsstorlek. Tåget binder även samman orter i länet med orter i andra län till exempel mellan Örnsköldsvik och Umeå. 15

Busstrafiken har stor betydelse för bland annat studiependling, arbetsresor, sjukresor och privatresor. Ett väl fungerande busslinjenät är viktigt för att koppla samman de delar av länet som inte nås av järnvägen. Ökad regional/kommunal tillgänglighet och attraktivitet kan uppnås både genom en planering av bostäder och verksamheter i anslutning till kollektivtrafikstråk samt en förbättrad turtäthet och ett attraktivt trafikutbud. Tillgängligheten uppnås också genom samordning med andra transportslag vid funktionella pendlar- och cykelparkeringar och hållplatser. Att bedriva konventionell kollektivtrafik, som ursprungligen är tätortstrafik, på lands- och glesbygd ses ofta ineffektivt ur ett ekonomiskt- och resandeperspektiv. Det finns därför behov av att utveckla och testa nya kollektivtrafiklösningar som är särskilt framtagna ur ett landsbygds- och glesbygdsperspektiv. Exempel på lösningar skulle kunna vara organiserade samåkningslösningar, byabussverksamhet och anropsstyrd trafik. Arbetsmarknad/Boendeort I länet finns både brist på kompetens och en svag arbetsmarknad varför det är viktigt att ha ett regionalt perspektiv på arbetskraft- och kompetensbehov för att bättre matcha arbetsmarknadens behov med de individer som flyttar hit. I Västernorrlands län är skogsindustrin den ekonomiska ryggraden sedan lång tid tillbaka. Vi har också starka kluster inom bank, försäkring och IT, samtidigt som stor utvecklingspotential finns inom tjänstesektorn. För att möta framtidens behov och utmaningar krävs fortsatt stärkta möjligheter för såväl individer som företagare att skaffa nya kunskaper och färdigheter. Matchningen av befintlig kompetens mot näringslivets behov måste stärkas och samverkan mellan skola och näringsliv behöver utvecklas ytterligare för att underlätta steget in på arbetsmarknaden för unga. Möjligheterna till att starta, driva och utveckla befintliga företag är också en förutsättning för fortsatt tillväxt och utveckling. Den sammanlagda sysselsättningen i länet omfattar cirka 107 000 personer. Även om företagen är avvaktande i sina förväntningar på framtiden, så råder ändå en försiktig optimism i länet då det hela tiden sker en omsättning på arbetsmarknaden; människor går i pension, byter jobb, utbildar sig, flyttar med mera. 16

Arbetsförmedlingen beskriver i sin prognos för 2015: Kompetenskraven ökar och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar allt längre ifrån arbetsgivarnas krav. Arbetsförmedlingen har identifierat de grupper som har svårt att hitta arbete och därmed riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet: Personer med högst förgymnasial utbildning Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa i åldrarna 55-64 år Utomeuropeiskt födda. I kombination med Västernorrlands demografiska utveckling med en allt äldre befolkning och ökande behov av kvalificerad arbetskraft är det mycket angeläget att förbättra länets kompetensförsörjning och förmågan att ta tillvara på den kompetens som faktiskt finns, inte minst allt fler nyanläda som kommer till vårt län. Vid planeringen av bostadsförsörjning kan det vara av betydelse att titta på boendeortens läge i förhållande till arbetsmarknadsregion/centrum. Tydliga framgångsfaktorer kan vara att analysera vilka styrkor och svagheter som finns när det gäller boende kontra arbete i kommunen och hur man kan dra nytta av andra kommuners styrkor. Är den egna kommunen en boendekommun eller en arbetskommun och utifrån det planera för vilket typ av boende som behöver utvecklas och satsas på. Till exempel kan det vara att kunna erbjuda ett bra, billigt boende där gemenskap i ett bostadsområde prioriteras med närhet till natur, fritid, förskola och service. Eller hur kan vi som boendekommun dra nytta av närliggande arbetskommun. En viktig faktor är hur vi samverkar i länet för att dra nytta av varandras kvaliteter. I årets bostadsmarknadsenkät svarar nästan alla kommuner att samverkan sker inom kommunen på olika sätt men få kommuner i länet svarar att man diskuterar bostadsförsörjningens utmaningar och möjligheter tillsammans med närliggande kommuner. Förmågan att locka till sig eller behålla människor oavsett om de ska bo och leva eller driva företag avgör i hög grad förmågan att utvecklas och växa. 17

18

FÖRVALTNINGSINDEX ATTRAKTIVA BOENDEMILJÖER En utgångspunkt för att mäta utvecklingen av attraktiva boendemiljöer kan vara ett mått som kallas förvaltningsindex, som utarbetats av RAÄ/ SCB. (http://samla.raa.se/ [länk till rapport]) Förvaltningsindex är en sammanvägning av variablerna befolkningsutveckling, utveckling av fastighetspriser samt utveckling av bostadsbeståndet (nybyggnation). Förändringen per variabel över en bestämd tid sätts i relation till ett regionalt genomsnitt för variabeln och klassificeras. Genom att väga samman utvecklingen av variablerna över en bestämd tid fås en bild av hur områden har förändrats i attraktion över tidsperioden; områdena benämns på en skala från svalt till hett. SCB har på beställning tagit fram en kartering av förvaltningsindex för Västernorrlands län för perioden 2004-2013. (se bild) Av bilden framträder vissa områden som utpräglat heta ur ett förvaltningsindexperspektiv. Förvaltningsindex, Västernorrlands län 5 klasser ej filtrerat Få / inga boende Svalt Neutralt Hett Tätort 19

20

Bostäder för alla, En allt tydligare brist på bostäder märks genom att det blivit tuffare för svagare grupper att hitta en bostad. Ungdomar, och studenter har svårt att få en första bostad. Det samma gäller nyanlända flyktingar och andra som saknar kontaktnät eller boendereferenser. Äldre med svag ekonomi kan ha svårt att flytta till ett boende som motsvarar deras behov. Ungdomar och studenter Bristen på mindre billigare lägenheter drabbar i stor utsträckning ungdomar och unga vuxna som ska skaffa sitt första boende. Enligt Hyresgästföreningens rapport Unga vuxnas boende i Sverige 2013 hade endast hälften i åldersgruppen 20 till 27 år en egen bostad i hyresrätt, bostadsrätt eller egna hem. Många bor ofrivilligt kvar hemma hos sina föräldrar eller hittar andra tillfälliga boendelösningar. Arbetslöshet och det faktum att allt fler anställs i tillfälliga former påverkar deras möjlighet att få en bostad. I tre av länets sju kommuner uppger man att det är en brist på lägenheter för ungdomar. Nyanlända och asylsökande I 2012 års bostadsmarknadsanalys uppmärksammade Länsstyrelsen nyanländas situation på bostadsmarknaden. Sedan dess har läget förvärrats för gruppen. Såväl landets som länets mottagande ökar. 2014 uppvisade länet för andra året i rad en ökning i invånarantal, denna gång med 905 personer. Inflyttningen av utrikes födda bidrog helt till den ökningen. Utan inflyttning hade länet minskat sin befolkning med 1 218 invånare. Projekt Ådalen, där närhetsprincipen i bosättningen är en av grundbultarna, fortsätter att ge positiva effekter då fler nyanlända tackar ja till kommunplacering i den kommun där de varit asylsökande. Här har föreningslivet en mycket viktig roll då det ofta är de nyanländas första kontakt med Sverige. Detta innebär en start på etableringen vilket gör att man sedan väljer att stanna kvar på de ort man bott på som asylsökande när man erhåller uppehållstillstånd. Det totala mottagandet av nyanlända, asylsökande och ensamkommande barn och unga i länet är större än någon gång tidigare vilket naturligtvis gör att antalet tillgängliga bostäder minskar avsevärt för målgruppen. En bidragande orsak till det stora mottagandet är läget i Syrien. Situationen i världen, och framförallt i Syrien innebär att det höga antalet nyanlända till länet förväntas fortsätta. Både på regionalnivå och lokalnivå finns ambitionen att öka befolkningen men för att de som flyttar in till länet ska kunna vara resurser och bidra till länets utveckling behöver de någonstans att bo. Under 2014 hade länets kommuner överenskommelser med Länsstyrelsen om att kunna ta emot 450 personer genom anvisning från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Det faktiska mottagandet uppgick 21

till 1 445 nyanlända. Detta är drygt 600 fler än föregående år. Av dessa var 416 personer barn under 15 år. Det mest anmärkningsvärda i dessa siffror är antalet egenbosatta i Härnösand som uppgick till 279 personer, vilket är en ökning med 210 personer från föregående år. Utöver dessa personer som kommunplacerats och alltså fått uppehållstillstånd fanns det vid årsskiftet ca 3 800 asylsökande i länet jämfört med ca 2 600 personer 2013. Utav dessa fanns drygt 600 personer som fått uppehållstillstånd men ännu inte erhållit någon kommunplacering. För 2014 anger samtliga kommuner brist på bostäder till nyanlända i centralorten. Detta gäller både små och stora lägenheter. I kommunernas ytterområden finns det på flera ställen bostäder men där är kommunikationerna i de flesta fall så bristfälliga att nyanlända, som har aktiviteteter enligt etableringsplanen exempelvis samhällsorientering och Sfi, inte har möjlighet att bosätta sig där. Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen och ska vid behov ge praktisk hjälp vid bosättning. Kommunerna arbetar på olika sätt för att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända personer. Generellt uppger kommunerna att de har ett bra samarbete med allmännyttan men det saknas fortfarande ett långsiktigt och strategiskt arbetssätt för att säkerställa att det på sikt finns bostäder till nyanlända. I bostadsmarknadsanalysen 2012 betonade Länsstyrelsen vikten av att uppmärksamma gruppen mer i kommunernas strategiska dokument, som i sina riktlinjer för bostadsförsörjning. Det här är insatser som är lika relevanta nu som då. Länsstyrelsen kan konstatera att kommunens riktlinjer sällan innehåller tydliga mål och åtgärder inriktade specifikt på gruppen nyanlända. Glädjande är ändå att länets största kommun, Sundsvall, i sitt bostadspolitiska program skriver: Ett tillräckligt antal lägenheter ska finnas tillgängliga för socialtjänstens och integrationsverksamhetens särskilda behov Det här bör kommunen göra: Vidareutveckla samverkan kring boenden mellan olika förvaltningar, samt med Mitthem och övriga aktörer. Synliggöra problemen och ta helhetsansvar så att människors akuta bostadsärenden inte faller mellan stolarna. Arbeta med förebyggande verksamhet så att fler kan hålla sig inom den ordinarie bostadsmarknaden. Erbjuda lösningar såsom hyresgarantier, så att fler klarar att teckna vanliga hyreskontrakt. 22

Äldre och funktionshindrade Sverige har liksom de flesta länder i världen en åldrande befolkning. Det beror dels på att människor lever allt längre, dels på att det föds färre barn per kvinna jämfört med tidigare. För 40 år sedan var omkring 5 procent av den svenska befolkningen 75 år eller äldre. Idag är den siffran 8,5 procent och år 2030 väntas drygt 12 procent vara över 75 år. Om 100 år beräknas andelen av befolkningen som är över 75 år vara nästan dubbelt så stor som idag. Situationen ser likadan ut i Västernorrlands län som i resten av riket och detta kommer att påverka bostadsförsörjningen och planeringen av denna framöver. När det gäller byggandet av nya bostäder för denna grupp så är det flera projekt på gång. Ett av landets största trygghetsboende byggs nu i Sundsvall och totalt i länet beräknas det komma ett tillskott på 255 lägenheter i trygghetsboende de kommade året och även 25 lägenheter i seniorboenden. När det gäller särskilt boende för äldre finns också projekt på gång. Under 2015 beräknas det enligt kommunerna i länet tillkomma 269 lägenheter och under 2016 ytterligare 146 lägenheter. De flesta kommuner i länet kommer trots planerad utbyggnad att ha svårt att tillgodose behovet för äldre som behöver särskilt boende. I bostadsmarknadsenkäten svarar fem av länets sju kommuner att behovet inte kommer att kunna fyllas inom de kommande två åren och fyra kommuner ser inte heller att det kommer ha tillräckligt med bostäder på fem års sikt. Flera av kommunerna talar om att de kommer bli mycket svårt ekonomiskt att få fram alla de bostäder som behövs för att de äldre ska kunna bo tryggt, tillgängligt och ha god service. En återkommande fråga när länsstyrelsen är ute och diskuterar med kommunerna är behovet av stöd till installation av hissar eftersom tillgången på bostäder i befintligt bestånd för denna grupp skulle kunna tillgodoses på ett bättre sätt men det faller bland annat på kostnaderna för hiss. En anspekt på det hela är också att även om det byggs nya trygghetsboenden och seniorboenden så kommer hyrorna i dessa vara höga. Det blir svårt för äldre med svagare ekonomiska förutsättningar att kunna efterfråga dessa lägenheter. På sikt blir de en utsatt grupp. 23

När det gäller bostäder för funktionshindrade uppger Ånge, Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik underskott på bostäder för funktionshindrade. Om två år kommer det enligt kommunernas bedömning att saknas bostäder för denna grupp i Ånge, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik. Om fem år saknas bostäder i Ånge, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik. Det planeras att utöka antalet bostäder med 46 lägenheter under 2015 och 33 lägenheter under 2016. Hemlöshet- en fråga om bostäder! I fjolårets analys av bostadsmarknaden gjorde Länsstyrelsen en fördjupning över problematiken hemlöshet i länet. Ett år har gått och bostadsbristen i länet har ökat enligt kommunernas bedömning. Bristen på lägenheter gör det fortfarande svårt för kommunerna att hitta lämpliga bostäder. Liksom ifjol vill vi betona vikten av att kommunen använder sig av de verktyg som de faktiskt har. Det är dels en fråga om hur kommunen arbetar generellt för att skapa förutsättningar i kommunen att leva i goda bostäder, dels riktade insatser för dem som riskerar eller befinner sig i hemlöshet. Här är några av verktygen: - Riktlinjer för bostadsförsörjning - Regional samverkan - Allmännyttiga bostadsbolaget via ägardirektiven - Samverkan med bostadsföretag - Samverkan med ideella organisationer - Vräkningsförebyggande arbete Fyra av länets kommuner svarar i bostadsmarknadsenkäten att man arbetar förebyggande. Av svaren framgår dock inte på vilket sätt och hur aktivt detta arbete är. Länsstyrelsens upplevelse är att detta arbete behöver prioriteras mer hos kommunerna. När individer med olika former av problematik blir vräkta är det väldigt svårt att komma tillbaka in på bostadsmarknaden. Här skulle mycket kunna göras tillsammans och i samverkan med bostadsbolagen. Statistik från Kronofogden visar bland annat på att av de ärenden om avhysning som kommer in till dem blir bara en liten del verkställda. Detta tyder på att det är fel ärenden som kommer in och ett mer aktivt vräkningsförebyggande arbete skulle gynna båda kommunen och bostadsbolagen. 24

2014 Inkomna registrerade ansökningar Antal verkställda avhysningar Härnösand 19 5 26% Kramfors 14 2 14% Sollefteå 9 3 33% Sundsvall 94 35 37% Timrå 23 6 26% Ånge 5 4 80% Örnsköldsvik 25 6 24% Totalt 189 61 32% % verkställda Det finns självfallet stora skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta och även stora regionala skillnader. Det är svårt att dra några generella slutsatser. I kommunernas arbete med att planera för bostadsförsörjningen har frågan om att förebygga hemlöshet och utestängning inte alltid funnits på agendan. Istället har frågorna huvudsakligen kommit att betraktas som individuella problem och socialtjänsten har fått tagit ett stor ansvar. Nu är det upp till kommunledningarna att ta initiativet för att prioritera och tillsätta resurser för till exempel vräkningsförebyggande arbete. På längre sikt kommer det att minska kostnaderna för kommunerna. Planering för bostadsförsörjning och utmaningar som sporrar utvecklingsidéer. Bostadsförsörjningen är en del av kommunens strategiska planering. Med en aktivt arbete i länet och samarbete över kommungränser finns koppling till tillväxt, utveckling och befolkningens välfärd. Vi ser utmaningar som en allt äldre befolkning och brist på bostäder som efterfrågas. Men här finns också stora möjligheter. Befolkningen ökar tack vare våra nyanlända. Genom att stärka vår attraktivitet och vidareutveckla de boende- och naturmiljöerna i länet kan utmaningarna vändas. Riktlinjer för bostadsförsörjning Januari 2014 förändrades lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lagändringen innebär ett tydligare ansvar för kommunerna att ta fram riktlinjer för sin bostadsförsörjning. 25

En av länets sju kommuner saknar riktlinjer. Fyra av länets sju kommuner har aktuella riktlinjer men enbart Sundsvalls kommun har antagit nya riktlinjer, och även utifrån dessa antagit ett bostadspoltitiskt program, efter att lagen förtydligades. Länsstyrelsen anser att riktlinjer för bostadsförsörjning inte bara är angeläget för kommuner med tillväxt eller ökad befolkning utan även för kommuner med befolkningsminskning. Boendeplanering handlar om att undersöka, analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet till följd av hur kraven och önskemålen från olika delar av befolkningen förväntas utvecklas. Boendeplanering behövs således i alla lägen, inte bara tillväxtkommuner. Samordning av planeringen för bostäder, näringsverksamhet, infrastruktur och grönområden bidrar till regional tillväxt och utveckling. Tidigare lagstiftningen innebar att samråd mellan kommuner vid planeringen för bostadsförsörjningen skulle ske vid behov. Enligt den förändrade lagen ska kommunerna alltid samråda med berörda kommuner vid planeringen för bostadsförsörjning. Att sätta sin kommun i ett sammanhang i förhållande till sitt läge utgör en viktig del för att kunna analysera behovet av framtida bostäder och även utvecklingen av det befintliga beståndet. Framtagandet av riktlinjer bör baserat på ett gediget underlag och inventeringsmaterial. Den demografiska analysen bör innefatta olika grupper och deras bostadsbehov. Nyanlända invandrares situation på bostadsmarknaden blir allt tuffare. Länsstyrelsen vill här betona vikten av att belysa nyanländas situation på bostadsmarknaden och betydelsen av att ta in deras version av ett bra boende inför framtiden. Att inte stanna vid deras första boende i landet utan tänka länge fram - hur och var skulle de vilja bo, vilka boendekvaliteer är viktiga för denna grupp. Att uppmuntra nyanlända att flytta in i länets kommuner är viktigt för såväl utveckling som tillväxt i hela länet. 26