Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen 2014-09-15 carinclason@gmail.com 2
Kväve Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Fosfor Koldioxid Metan Lustgas Kg koldioxidekvivalenter 2014-09-15 carinclason@gmail.com 3
Mjölkproduktion Kontrollstatistik 2011 2012 2013 Antal kor i kontrollen: 274 986 273 312 267 193 Antal besättningar: 4023 3798 3511 Medelkoantal: 68,4 72 76,1 Medelavkastning Kg ECM: 9480 9532 9535 Inkalvningsålder: 28,1 28,1 28,0 2014-09-15 carinclason@gmail.com 4
Ungtjur Köttproduktion. Vilken ambition finns? Slaktvikt slaktdata Ålder vid slakt, slaktdata Möjlig slaktålder SRB/SLB 310 19,5 15 1300 Hereford 318 18,6 14,5 1500 Charolais 354 17,5 13 1800 Korsningar 339 18,3 14 1700 Önskvärd tillväxt/ g per dag Slaktdata Taurus helår 2013 2014-09-15 carinclason@gmail.com 5
Foderstaten 1. Den rådgivaren räknar 2. Den lantbrukaren utfodrar 3. Den kon äter Varför skiljer det? 2014-09-15 carinclason@gmail.com 6
Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets odling- odlingssätt-ursprung Foderstaten-över eller underutfodring Spill och förluster Fodereffektiviteten- hur fodret utnyttjas hos djuret och ger minst påverkan per kg kött/tillväxt/mjölk mm 2014-09-15 carinclason@gmail.com 7
Utfodring av idisslare Mikroorganismerna skall utfodras! Grovfodret utgör cirka 50 % av foderstaten Grovfodret avgör kraftfoderinköpen Vallensilaget kan vara ett proteinfoder! Fråga om! Utfodringssystemmöjlighet att blanda foder? Skörde/lagringssystem av grovfodret. Foderanalyser-bör finnas för varje parti! 2014-09-15 carinclason@gmail.com 8
Mjölkkorna Kg ECM/ko år/levererad mjölk Inkalvningsålder (24-27 mån) Urea i tanken(3,5-5 mmol Tjurkalvarnas användning Kraftfoderanvändning Mängd per kg ECM (<0,35 kg) Typ av kraftfoder Råproteinnivå (14,5-18,5 %) Fosfornivå (0,38 % av ts) Djurhälsa 2014-09-15 carinclason@gmail.com Nyckeltal/ information Nötköttsproduktion Uppfödningstid Slaktdata Kraftfoderanvändning -typ av kraftfoder -utfodringssystem -råproteinnivå -fosfornivå 9
Olika produktionsgrenar kräver olika vallfoderkvalitet Dikor, sin 8,5-9,5 100-120 550-650 60-66 Dikor, lakt 11-11,5 130-160 450-550 69-73 Kvigor 10-10,5 120-140 500-600 69-71 Stutar 10-10,5 120-140 500-600 69-71 Mjölkkor/ungtjur 11-11,5 130-160 450-550 75-79 2014-09-15 carinclason@gmail.com 10
Krav på vallfodret med nya råvaror: Majs i foderstaten högre råproteinhalt hos vallen HP-massa i foderstaten högre råproteinhalt hos vallen Agrodrank o Rapskaka lägre (?) råproteinhalt hos vallen Det krävs foderanalyser av alla partier och nya foderstater! 2014-09-15 carinclason@gmail.com 11
Grovfodret är basen! Mer än 50 % av foderstaten på torrsubstansbasis utgörs av grovfoder och huvudsakligen Vallfoder. Utan analyser ingen aning! Se till att lantbrukaren har analyser på alla skördar. Tipsa om rätt analyser i god tid innan besöket! 2014-09-15 carinclason@gmail.com 12
Foderanalysen 2014-09-15 carinclason@gmail.com 13
Grovfoder Spannmål Ärt/Åkerböna Rapsmjöl Soja Melass Drank Betfiber Kraftfoder kg CO 2 -ekv/kg foder Utsläpp från produktion av olika fodermedel (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland) 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Proteinfoder Restprodukter 2014-09-15 carinclason@gmail.com 15
Närproducerat vinner mark! 2014-09-15 carinclason@gmail.com 16
Fodereffektivitet! Med en högre fodereffektivitet förbättras både kväve-utnyttjandet och klimatpåverkan och lönsamheten! Detta visar följande bilder! 2014-09-15 carinclason@gmail.com 18
Kväveöverskott vid olika inkalvningsåldrar kg N 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 24 mån 28 mån 32 mån Utan bete Med bete Utan bete Med bete Kväveöverskott / kviga Kväveöverskott / kviga & år 2014-09-15 carinclason@gmail.com 19
. Kväveeffektivitet vid olika uppfödningsmodeller, Cecilia Lindahl, Taurus 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Intensiv mjölkrastjur, 15 mån Vallfodertjur mjölkras, 18 mån Mjölkrasstut, 24 mån Tung köttrastjur, 14 mån Lätt köttras tjur, 18 mån Köttraskviga, 18 mån 2014-09-15 carinclason@gmail.com 20
KVÄVEUTNYTTJANDE, % 29,5 29 28,5 28 27,5 27 26,5 26 7500 8500 9500 10500 AVKASTNING, KG ECM 2014-09-15 carinclason@gmail.com 21
Klimatpåverkan vid olika uppfödningstider 2014-09-15 carinclason@gmail.com 22
Inkalvningsålder-bra exempel på klimat och ekonomi 2014-09-15 carinclason@gmail.com 23
Metan från kons fodersmältning 2014-09-15 carinclason@gmail.com 24
Tjäna på att veta! Elmia 2013 En mjölkko som mjölkar 9500 kg äter i snitt 5,4 kg toppfoder under 305 dagar. Foderpris 3,70 kr 5,4 5,8 PÅ EN GÅRD MED 80 KOR OCH AVKASTNING 9600 KG INNEBÄR EN FELAKTIG VÄGNING: Felvägning Kostnadsökning ökade utsläpp av klimatgaser 5% 24 400 kr 3,8 tonco2-ekv Årliga utsläppen från en mellanstor bil (2000 mil) 8% 39 100 kr 6,2 tonco2-ekv Enkel vägs flygresa för 5 personer till Thailand 10% 48 800 kr 7,7 tonco2-ekv Årliga utsläppen från en person i Sverige 2014-09-15 carinclason@gmail.com 25
Sammanfattning bra utfodringsstrategi! Sätt mål för produktionen Analysera allt foder som skall ingå i utfodringen Utvärdera och följ upp produktionen En mjölkande ko kan klara sig på 14 % råprotein i foderstaten, men då gäller det att alla delar fungerar! 2014-09-15 carinclason@gmail.com 26
Rådgivningsplan för en mjölk/köttgård Grovfoderproduktion Kontroll av foderstaten 41 A (mjölkkor) Kontroll av foderstaten 41 B (kvigor eller ungdjur i nötköttsproduktion. En dags utfodringskontroll 41 C Växtnäringsbalans 40 B Klimatkollen 20 B Energikollen eller grupprådgivning 21 A, C 2014-09-15 carinclason@gmail.com 27
I grisproduktionen Analyserar ALLA fodermedel Optimera för en optimal foderstat Produktionsuppföljning för att nå ett effektivare utnyttjande av N och P Räknar på smältbart P/ MJ Tillför enzym = utnyttja P i spannmål bättre Nya fodermedel, t.ex. Raps/Drank Bilden tagen från Bertil Carlzon 2014-09-15 carinclason@gmail.com 28
Nyckeltal i grisproduktionen Producerade smågrisar årssugga Daglig tillväxt g Dödlighet i olika stadier MJ foder per kg tillväxt Kväveeffektivitet % 2014-09-15 carinclason@gmail.com 29
2014-09-15 carinclason@gmail.com 30
Nytt om Nyckeltal Se ny rapport:http://hsn.hush.se/dotnet/ge tattachment.aspx?si teid=104&id=16770 2014-09-15 carinclason@gmail.com 31
Utnyttja rådgivningsexperterna Kolla materialet på hemsidan Kom med tips på vad du saknar Ställ frågor Ge tips på nytt material Förbered Greppakunden på vad som skall göras och vad som skall finnas framme. Förbered dig själv genom att kolla upp kunden innan. Poängtera lönsamheten i åtgärderna 2014-09-15 carinclason@gmail.com 32
Ställ mycket frågor! Vilken strategi har gården? Hur gör de? Hur blev det? (fritt från Cecilia Nilssons examensarbete vallmanagement) 2014-09-15 carinclason@gmail.com 33
Besök modulsidorna ofta! 2014-09-15 carinclason@gmail.com 34
Praktiska Råd och har du räknat! 2014-09-15 carinclason@gmail.com 35
Ca-halt Foderanalys-klöverandel! Kalciumhalt och klöverandel 20 18 16 14 12 10 Hög Ca-halt i mark Låg Ca-halt i mark 8 6 4 2 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 klöverhalt (%) HS Halland 2014-09-15 carinclason@gmail.com 36
2014-09-15 Tack för att du lyssnade fråga gärna nu eller senare! carinclason@gmail.com, 070-2062855 carinclason@gmail.com 37