7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser



Relevanta dokument
6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

ENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget

Entropi, energikvalitet och termodynamikens huvudsatser

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3

Kap 6: Termokemi. Energi:

Fysikaliska modeller

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Planering Fysik för V, ht-10, lp 2

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Arbetet beror på vägen

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Termodynamik (repetition mm)

10. Kinetisk gasteori

Kap 4 energianalys av slutna system

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

Termodynamik och inledande statistisk fysik

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser

Kapitel 6. Termokemi

Planering Fysik för V, ht-11, lp 2

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Kapitel I. Introduktion och första grundlagen

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Kapitel 6. Termokemi

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

SG1216. Termodynamik för T2

Kapitel I. Introduktion och första grundlagen. Kursmaterialet: Jens Pomoell 2011, Mikael Ehn

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3

Temperatur T 1K (Kelvin)

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

Energi och arbete. Vad innebär energiprincipen? Hur fungerar ett kylskåp? Vad menas med energikvalitet?

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)

LECTURE NOTES: Chapter 3 Biological Thermodynamics by Donald T. Haynie, 5p B-kurs

10. Hur fungerar ett sugrör? Utrustning. Glas och vatten Två sugrör. Utförande

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Föreläsning 2 Vädrets makter

Räkneövning 2 hösten 2014

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen - Termodynamik 4p

Värmelära. Fysik åk 8

Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support markerar mycket viktigt

David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Vad är vatten? Ytspänning

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Lite kinetisk gasteori

3.7 Energiprincipen i elfältet

Transkript:

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör behandlas. 7.1 Inre energi Den inre energin i ett termodynamiskt system beror på den kinetiska energin hos systemets beståndsdelar, och den potentiella energin hos bindningarna mellan dem. Den inre energin beror inte på systemets makroskopiska kinetiska eller potentiella energi (dvs. om systemet rör på sig eller har potentiell energi pga sitt läge). 7.2 Termodynamikens första huvudsats Den inre energin för ett system kan ändras, om systemet tar emot värme (energin ökar) eller om systemet utför ett arbete av något slag (energin minskar). Detta beskrivs av termodynamikens första huvudsats: Förändringen i inre energi hos ett system är summan av den tillförda värmemängden och arbetet som utförs på systemet. Matematiskt uttrycker vi detta (35) Den inre energin betecknas med U, Q är värmemängden som tillförs systemet och W arbetet. Märk att både Q och W kan anta både negativa och positiva värden, beroende på om värme går ut ur eller in i systemet, och om arbetet utförs av systemet eller på systemet; Värme tillförs systemet. Den inre energin kommer att öka. Detta ses som en ökning i temperaturen. Den inre energin har ökat. Vi släpper kolven fri och ser vad som händer. Q < 0: Värme går ut ur systemet Q > 0: Värme går in i systemet W < 0: Systemet utför arbete W > 0: Arbete utförs på systemet Systemet utför ett arbete på kolven, som rör sig uppåt. Den inre energin minskar en aning. Kopplingen mellan mekaniskt arbete och värme James Joule visade kopplingen mellan arbete, värme och inre energi i ett experiment där har lät en vikt driva propellrar i vatten. Propellern utför ett arbete på vätskan, så vätskans inre energi ökar. Därmed ökar också dess temperatur. 1

Ex. 24 Den inre energin i systemet ökar med 75 J. Hur stort arbete utförs av gasen då den trycker kolven uppåt? Exempel 2

7.3 Termodynamikens andra huvudsats Vi har redan tidigare konstaterat att verkningsgraden aldrig kan överstiga 100% man kan aldrig få ut mer energi ur en maskin än man sätter in. Rent fysikaliskt konstateras denna lagbundenhet i termodynamikens andra huvudsats: "Ingen (värme)maskin kan omvandla 100% av den tillförda värmen till arbete under en arbetscykel". Värme tillförs systemet, och arbete utförs men en del av värmen hålls kvar i systemet och utför inget arbete. Ett annat sätt att uttrycka den andra huvudsatsen är: "Ingen process existerar vars enda resultat är att värme strömmar från ett kallare föremål till ett varmare." Med andra ord krävs att ett yttre arbete utförs för att värme skall strömma från system med lägre temperatur till system med högre temperatur. Värmen som inte omvandlas till arbet flyr till omgivningen och går förlorad. Ett yttre arbete gör det möjligt för värme att strömma från kallt till varmt. 3

Ännu ett sätt att uttrycka den andra huvudsatsen är: Entropin ökar i ett isolerat system. Några ord om entropi : Entropin anger graden av oordning i ett system. Om man tillför värme till ett system kommer dess entropi att öka. Entropin ökar också om ett system expanderar, som en gas som först fyller en liten behållare men sedan får fylla en större behållare. Gasen fyller nu en större volym än tidigare de enskilda gas molekylerna kan befinna sig på fler ställen än tidigare. Systemet är inte lika ordnat som tidigare, entropin har ökat. Denna ökning av entropin sker av sig själv. Om vi vill minska oordningen måste vi utföra ett arbete på gasen, dvs. vi måste förbruka energi. Jämför med ditt rum; det verkar som att oordningen ökar av sig själv, medan du (förhoppningsvis du och ingen annan!) måste anstränga dig för att få rummet städat och snyggt igen. Entropin ökar, så entropins förändring är positiv i ett isolerat system. Om vi betecknar entropin med S kan vi skriva detta i formen (36) Den andra huvudsatsen säger alltså att graden av oordning i ett system antingen hålls konstant eller ökar den kan aldrig minska, om inte yttre arbete utförs på systemet. Ägget kan inte spontant bli helt igen entropin har ökat. Detta gäller även universum som helhet. Universum är isolerat (för det finns inget utanför det), så entropin i universum ökar inga yttre krafter kan utöva arbete på det! Läs: sid. 117 121 Kylskåpet och luften runt det kan betraktas som ett isolerat system. Fast entropin minskar inuti kylskåpet då temperaturen minskar, ökar entropin utanför det mera. Som helhet ökar entropin i systemet. 4

Bilagor bunnydea.avi