RENOVERING OCH OMBYGGNAD AV WALLENBERGLABORATORIET PÅ SJUKHUSOMRÅDET I MALMÖ FÖRSTUDIERAPPORT 2011-09-02. Projekt 8001 20 00 102544

RENOVERING OCH OMBYGGNAD AV WALLENBERGLABORATORIET PÅ SJUKHUSOMRÅDET I MALMÖ FÖRSTUDIERAPPORT 2011-09-02 Projekt 8001 20 00 102544 Postadress: Projektledning, Byggnad 23, 221 85 LUND Besöksadress: Lasarettsgatan 7, Lund Telefon: Växel 046 17 10 00 Fax: 046 17 25 78 Bankgiro: 5094-3638 Org. nr: 23 21 00-0255 www.skane.se/regionservice

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.3 Uppdraget... 3 1.4 Styrande dokument och direktiv... 3 1.5 Kopplingar till andra projekt... 3 2 Problembeskrivning... 4 3 Vision och målbeskrivning... 4 4 Forskningen i Malmö bakgrund... 4 5 Verksamhetsbeskrivning... 5 5.1 Funktioner och processer... 5 5.1.1 Laboratorier... 5 5.1.2 Gemensamma labbfaciliteter och servicefunktioner... 5 5.1.3 Kontorsutrymmen... 5 5.1.4 Mötesutrymmen... 5 5.1.5 Personalutrymmen... 5 5.1.6 Rumsfunktionsprogram (RFP)... 5 6 Arbetsmiljö... 6 7 Logistik och försörjning... 6 8 Inredning och utrustning... 6 9 Miljö och energi... 6 10 Lokaler och gestaltning... 6 10.1 Nuvarande lokaler... 6 10.2 Förslag till ny lokalutformning... 7 10.2.1 Disposition av areor... 7 10.2.2 Entréplan (plan 10, vån 1)... 8 10.2.3 Principplan för laboratorier (plan 11-15, vån 2-6)... 8 10.2.4 Vinden (plan 16, vån 7)... 9 10.2.5 Källarplan (plan 09, vån 0)... 9 11 Tekniska program... 10 11.1 Konstruktion och byggåtgärder... 10 11.2 Brand... 10 11.3 Värme, sanitet och gas rör... 11 11.3.1 Värme... 11 11.3.2 Sanitet... 11 11.3.3 Gas... 11 11.3.4 Vakuum... 11 11.3.5 Tryckluft... 11 11.3.6 Schakt för rörinstallationer... 11 11.4 Ventilation inomhusklimat och lufthygien... 11 11.4.1 Allmänventilation... 12 11.4.2 Aggregatuppbyggnad... 12 11.4.3 Processventilation... 12 11.4.4 Styr och regler... 12 11.5 Kyla... 12 11.6 El kraft och belysning... 13 11.6.1 Kanalisation... 13 11.6.2 Kraft... 13 11.6.3 Belysning... 13 11.6.4 Potentialutjämning och elmiljö... 14 11.6.5 Åskskydd... 14 11.6.6 Hissanläggning... 14 11.7 Tele- och datakommunikation... 14 11.7.1 Brandlarmanläggning och utrymningslarm... 14 11.7.2 Inbrottslarmanläggning... 14 11.7.3 Passerkontrollanläggning... 14 11.7.4 Allmän tele... 14 11.7.5 7.5.5 Ljud- och bildanläggningar... 14 11.7.6 Datanät... 14 12 Genomförandeplan... 15 12.1 Huvudtidsplan... 15 12.2 Åtgärder under byggskedet... 15 12.3 Risker och konsekvenser... 15 12.4 Ekonomi... 15 13 Befintliga planer... 16 14 Principförslag: möblerade planer... 17 15 Situationsplan... 18 Bilagor Wallenberglaboratoriet i Malmö medicinskt forskningscenter 2009-12-14 2 (18)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Wallenberglaboratoriet i Malmö byggdes 1993/1994 som ett samarbetsprojekt mellan Lunds universitet och Malmö kommun med bidrag från Wallenbergstiftelsen. Syftet var att främja den medicinska forskningen och laboratoriet fungerade i flera år som ett forskningsnav vid Malmö sjukhus. Sedan sommaren 2007 ingår Wallenberglaboratoriet i CRC (Clinical Research Center) som togs i bruk 2006. Forskningen i Malmö har genomgått en stor expansion under senare år vilket medför att trycket på forskningslokaler i framförallt CRC är mycket stort. Samtidigt står det en hel del lokaler tomma på Wallenberglaboratoriet och en orsak till de lediga utrymmena är att lokalerna är slitna och delvis i stort behov av renovering samt att de olika planen uppfattas som slutna enheter med dålig kommunikation mellan våningsplanen och med resten av CRC. En större öppenhet eftersträvas med centrala mötesplatser som underlättar kontakter och samarbete mellan olika forskargrupper. Moderniserade lokaler som är funktionella för dagens forskning kan förändra Wallenberglaboratoriet till en attraktiv arbetsplats för forskare på samma sätt som det var tidigare. Placeringen på sjukhusområdet är dessutom utomordentligt central med goda möjligheter till ökat samarbete med sjukhuset och klinisk laboratoriemedicin vilket kan bidra till att stärka translationell forskning i Malmö. Närheten till den nya akut- och infektionsbyggnaden och i framtiden till den kliniska laboratoriemedicinen, som förväntas att samlokaliseras centralt på sjukhusområdet, kommer att göra placeringen än mer betydelsefull. Med anledning av ovan har CRC genom Medicinska fakulteten på Lunds universitet och genom Skånes universitetssjukhus beställt en utredning om volymbedömning av renoveringsbehovet i Wallenberglaboratoriet. Läs mer i CRCs bilagda rapport Wallenberglaboratoriet i Malmö- medicinskt forskningscenter 2009-12-14. 1.2 Projektorganisation Brukare Lunds universitet Hugh Connell, föreståndare CRC Administration, (projektansvarig) Åsa Gustafson, yrkeshygieniker, LU Byggnad Linus Jeppsson, driftstekniker, CRC Service Joanna Oberda, lokalplanerare, LU Byggnad Hyresgäst Skånes universitetssjukhus Ann Tångmark, projektsamordnare, SUS avd för fysisk utveckling Regionservice Christer Anvelid, delprojektledare el, Rs Projektledning Eva Fredlund, delprojektledare planering, Rs Projektledning, Antonio Grandon, teknikförvaltare Rs Lena Porsklev, projektledare, Rs Projektledning, Christoffer Raushill, delprojektledare VVS, Rs Projektledning Rikard Swedenborg, fastighetsförvaltare Konsulter A: Göran Bäckström och Kristin Göransson, Danewids Ingenjörsbyrå AB VVS: Bill Herneheim, Ramböll Sverige AB El: Rune Sandström, ramböll Sverige AB 1.3 Uppdraget Uppdraget avser förstudie inkl kostnadsbedömning av ombyggnad och renovering inom Wallenberglaboratoriet på Malmö sjukhusområde enligt beställning från CRC 2010-08-16. Underlag till förstudien har varit CRCs behovsanalysrapport Wallenberglaboratoriet i Malmö medicinskt forskningscenter 2009-12-14. Uppdragsgivare är Hugh Connell vid CRC, Lunds universitet, via fastighetsförvaltare Rikard Swedenborg, Regionservice. Ett översiktligt förslag har efterfrågats över vilka åtgärder som kan komma att krävas för att laboratorielokalerna i Wallenberglaboratoriet ska bli moderna och ändamålsenliga med god teknisk standard Delar som har tagits fram för att uppfylla uppdraget är: Layout med förslag till disposition av lokalerna Bedömning av byggnadsteknisk status (inventering) el, ventilation, rör, konstruktion, brand Översiktligt förslag till byggnadstekniska åtgärder En grov kostnadsbedömning Förstudien ska ge underlag för beslut inom Lunds universitet och Region Skåne om att fortsätta projektet och avsätta pengar för programarbete och projektering. Hyresförhållanden Skånes universitetssjukhus har idag förstahandskontrakt och CRC hyr i andra hand. Hyresförhållandet kommer att utredas vidare i samband med beslut om fortsättning. Ekonomi CRC styrelsen inom Medicinska fakulteten, LU, garanterar utredningskostnader till högst 350 000 kronor. Utredningskostnaden betalas till Regionservice om inte projektet genomförs. Om projektet genomförs ingår kostnaden inom hyresavtalet när projektet är avslutat. 1.4 Styrande dokument och direktiv Underlag Beställning 2010-08-16 Wallenberglaboratoriet i Malmö medicinskt forskningscenter, 2009-12-14 Renoveringsbehov på Wallenberglaboratoriet, 2009-10-26 Regionservice PTS, programteknisk standard, och LU Krav och Råd gäller som projekteringsriktlinjer i tillämpliga delar. Avvikelser ska dokumenteras. 1.5 Kopplingar till andra projekt I den fortsatta planeringen ska projektet koordineras med den fysiska utvecklingsplanen för sjukhusområdena i Malmö och i Lund samt med verksamheternas lokalförsörjningsplanering. Eventuella åtgärder måste samordnas med andra pågående byggprojekt på sjukhusområdet. Hugh Connell är verksamhetens projektansvarige som också hanterar intern förankring, facklig samverkan och brukarmöten inom CRC. CRCs referensgrupp har samlats vid minst två tillfällen för ömsesidig information och avstämning. Lena Porsklev, Regionservice Projektledning, har varit projektledare i detta skede och svarat för sammanställningen av rapporten. 3 (18)

2 Problembeskrivning Wallenberglaboratoriet består av 8 plan på ca.550 m 2 var (total yta: 4400 m 2 BTA), ett källarplan med teknikutrymmen, förråd och omklädningsrum, 6 laboratorieplan inkl entré samt ett vindsplan för teknikutrymmen. När Wallenberglaboratoriet ursprungligen planerades anpassades varje plan efter de särskilda önskemål de då aktuella forskargrupperna hade. Det ursprungliga konceptet var att en forskargrupp på ca 20-25 personer skulle ha ett våningsplan. Eftersom många forskargrupper är mindre har detta skapat problem och bidragit till att det i dagsläget finns många tomma lokaler som är svåra att hyra ut till nya forskargrupper då det bl.a. finns brist på kontorsplatser i anslutning till laboratorielokaler. I dagsläget är det flera mindre forskargrupper som delar på ett våningsplan och det är inte alltid lätt att avgöra vilka ytor som tillhör vilken grupp. Entréplanet har varit svårast att hyra ut då detta plan upplevs mer isolerat från resten av husets verksamhet än andra plan - dessutom föreligger ökad risk för stölder där då den är i direkt anslutning till huvudingången. Förutom brister i funktion finns tekniska brister i byggnaden som behöver åtgärdas för att byggnaden ska fungera säkert för laborativ verksamhet. Även ytskikt är i stort behov av renovering. 3 Vision och målbeskrivning Verksamhetens vision för Wallenberglaboratoriet en modern forskningsmiljö som tillsammans med CRC och det framtida Laboratoriemedicinska centrat i Malmö kommer att attrahera en kritisk massa av grundvetenskaplig och klinisk forskningskompetens vilket kommer att skapa en kreativ atmosfär och stimulera och underlätta samarbeten. förutsättningar för informationsutbyte och samutnyttjande av utrustning och personal över institutions- och ämnesgränser samt med de kliniska laboratoriespecialitéerna ett starkt nätverk mellan de kliniska och prekliniska verksamheterna som leder till nya dynamiska translationella konstellationer stark profil som ett medicinskt kunskapscentrum Verksamhetsidé Projektet har som grundläggande verksamhetsidé och syfte att skapa byggnads- och lokalmässiga förutsättningar för en modern framtidsinriktad forskarmiljö. Målsättning flexibla, ändamålsenliga och moderna laboratorielokaler med god byggnadsteknisk standard en fysisk miljö som underlättar samarbeten inom och mellan olika forskargrupper en arbetsmiljö som stimulerar till kreativt tänkande och som ger möjligheter till spontana möten Idag ser lokalstrukturen för laboratorierna olika ut på varje plan. Lokalerna specialanpassades vid tiden för uppförandet efter de önskemål de då aktuella forskargrupperna hade vilket gör det svårt att använda lokalerna på ett flexibelt sätt och även att idag hyra ut till nya forskargrupper. För våning 2-6 bör en generell struktur liknande den som finns i CRC skapas. Detta underlättar för snabba verksamhetsförändringar och ett flexibelt användande. Principen för disposition bör utgå från generella laboratoriemoduler, gemensamma faciliteter och administrativa delar. En större öppenhet eftersträvas med centrala mötesplatser som underlättar kontakter och samarbete mellan olika forskargrupper. Kommunikationen mellan våningarna och på planet är idag dålig och naturliga gemensamma träffpunkter saknas. Trapporna är trånga och hissarna mynnar i en sluten hisshall på respektive plan. Konstruktionen i huset medger inte att nya håltagningar tas i bjälklaget. För att underlätta kontakten i huset bör första våningen öppnas upp och disponeras för gemensamma funktioner som pausrum, möteslokaler etc. (pausrum på övriga plan tas bort). Tydligare kommunikationsstråk och bättre orienterbarhet i huset är önskvärt. 4 Forskningen i Malmö bakgrund Vid sjukhuset i Malmö bedrivs omfattande forskning under ledning av ett stort antal professorer anställda vid någon av de tre institutioner vid Medicinska fakulteten vid Lunds Universitet som finns företrädda i Malmö Laboratoriemedicin Malmö, Kliniska Vetenskaper Malmö och Hälsa, Vård och Samhälle. Det finns även omfattande samarbete med Malmö Högskola, Medicon Valley Academy och Medeon Science Park. Sjukhusets profilområden inom forskningen är: diabetes/endokrinologi kärlsjukdomar koagulationsforskning klinisk kemi immunologi mikrobiologi (bakteriologi och virologi) cancerforskning rekonstruktiv kirurgi samhällsmedicin primärvårdsforskning Wallenberglaboratoriet byggdes 1993/94 som resultatet av ett samarbete mellan universitetet, sjukvård och kommun med bidrag från Wallenbergs Stiftelsen och fungerade i flera år som ett forskningsnav vid Malmö sjukhus. Sedan sommaren 2007 ingår Wallenberglaboratoriet i CRC (Clinical Research Center) som togs i bruk 2006. Den framgångsrika forskningsverksamheten som bedrivs vid CRC speglar det positiva och alltmer ökande samarbetet mellan Lunds universitet och Region Skåne samt ambitionen att utveckla translationell medicinsk forskning. CRC innefattar ca 40 forskargrupper anknutna till någon av de tre ovan nämnda institutionerna vid Lunds universitet på en yta av ca 26 000 m 2. CRC är en modern forskningsmiljö med högteknologisk utrustning, mottagningsrum för patienter som ingår i kliniska projekt, utbildningslokaler anpassade till modern pedagogik, medicinsk bibliotek med grupprum, läsplatser, elektronisk tillgång till tidskrifter och databaser samt Centrum för Medicinsk Simulering. CRC ger även rum till det gemensamma kansliet för två av Lunds universitets institutioner. Forskningen i Malmö har genomgått en enorm expansion under senaste åren vilket återspeglas bl.a. i stora externa forskningsanslag, t.ex. koordineras tre av de fem stora strategiska satsningarna som i början av 2009 beviljades Medicinska fakulteten vid Lunds universitet (diabetes, cancer och epidemiologi) från Malmö. Vetenskapsrådet har under senare år beviljat ett flertal forskarassistenttjänster till yngre forskare i Malmö som nu bygger självständiga forskargrupper. Detta har i sin tur inneburit att CRC är fullständigt fyllt med forskare och det finns en lång kö av intresserade forskare till de lokaler vid CRC som ibland blir lediga t.ex. vid pensionsavgångar. Det går dock inte att tillgodose hela behovet med befintliga lokaler på CRC. Samtidigt står det en hel del lokaler tomma på Wallenberglaboratoriet (nästan 2 hela plan av de 6 existerande planen som vardera är på 550 m 2 ) och en orsak till att de lediga ytorna är att lokaler är slitna och i behov av renovering samt att de olika planen uppfattas som slutna enheter med dålig kommunikation mellan våningsplanen och med resten av CRC. Vi är övertygade att moderniserade lokaler kommer att förändra Wallenberglaboratoriet till en mycket attraktiv arbetsplats för forskare på samma sätt som det var tidigare. Wallenberglaboratoriet har en utomordentligt central placering på sjukhuset, men det kommer att spela en ännu mer betydelsefull roll i samband med att den nya Infektionskliniken blir invigd under 2010 och det nya Laboratoriemedicinska centrat i Malmö är färdigställt på tomten mitt emot (där laboratoriet för klinisk kemi nu är lokaliserat). Som en del av CRC kan forskare lokaliserade i Wallenberglaboratoriet dra nytta av gemensamma funktioner vid CRC, t.ex. institutionens kansli, utbildningslokaler, djurhuset m.fl. Därför kan själva Wallenberglaboratoriet renodlas som forskningslaboratorier. 4 (18)

5 Verksamhetsbeskrivning De verksamheter som ingår i projektet är av rent laborativ karaktär och lokalerna är avsedda för forskargrupper inom olika forskningsområden. Lokalerna ska för framtiden utformas som generella forskningslokaler för största möjliga flexibilitet mellan CRC och Wallenberglaboratoriet och inte vara specialanpassade för respektive forskargrupp. Inom Wallenberglaboratoriet har ca 150 personer sin arbetsplats och följande forskningsområden är representerade: mikrobiologi, infektionssjukdomar och immunologi som en del av HOPE Centre cancerforskning klinisk kemi koagulationsforskning endokrinologi HOPE Centre som koordineras från Malmö är ett interdisciplinärt program kring bakteriella infektioner som har prioriterats både på universitets- och fakultetsnivå och som inkluderar forskare från olika fakulteter vid Lunds universitet. 5.1 Funktioner och processer Förslaget innehåller forskningslokaler för följande funktioner: Laboratorier Gemensamma laboratoriefaciliteter och servicefunktioner Kontorsutrymmen/administrativa funktioner Mötesutrymmen Personalutrymmen Det är angeläget att så långt det är möjligt skapa centrala träffpunkter som håller samman de olika funktionerna och för att underlätta kommunikationen mellan forskargrupper och i huset. Genom att öppna upp och utnyttja entréplanet för gemensamma funktioner och som mötesplats kan delvis den öppenhet som eftersträvas skapas. En generell struktur för huset bör skapas i likhet med CRC för att underlätta för flexibelt användande. Plan 11-15 (våning 2-6) utformas lika med generella lokaler för laboratorier, kontor och gemensamma labbfaciliteter. Entréplanet kan fungera som gemensam resurs för hela huset och innehålla bl.a. personalrum och mötesutrymmen. Bilden visar princip för funktionella samband: 5.1.1 Laboratorier ska kunna användas av forskargrupper med olika storlekar, en grundläggande enhet kan bestå av 5 labbplatser som kan multipliceras till 10, 15 eller 20 för större forskargrupper utformas med lika lösning på plan 2-6, gärna med mått enligt CRC som referens ska bl.a. inkludera arbetsbänkar, dragskåp, förvaringsskåp, kyl och frys (-20 C) 5.1.2 Gemensamma labbfaciliteter och servicefunktioner plan 11-15 apparatrum bullerrum (apparatrum) - 80 C frys (ca 2/våning) kylrum och frysrum kemikalieförråd med ventilerade skåp, arbetsbänk och diskbänk vågrum i anslutning till kemikalieförråd cellodlingsrum (2-3 rum/våning) inkl sluss. Innehåller LAF bänkar, CO2 inkubatorer, diskbänk, arbetsbänk, kyl och frys diskrum med autoklav i nära anslutning till cellodlingsrum närförråd för förbrukningsartiklar (kan lösas i skåp) 1 rum/våning som kan användas som mörkrum, mikroskoprum eller förråd, allt efter vad som krävs för tillfället litet avfallsrum på varje våning mindre städrum på varje våning plan 10 (entréplan) gemensamt apparatrum/maskinpark för större utrustning plan 09 (källarplan) större avfallsrum städförråd förråd för utrustning som inte används för tillfället och förbrukningsartiklar rum för frysar -80 C och -150 C rum för tankar med flytande kväve (cellförvaring) 5.1.3 Kontorsutrymmen utformas som generella kontorsutrymmen i form av mindre kontorsrum och större öppna skrivplatslösningar, ska kunna hysa lika många skrivplatser för forskare som labbplatser kopieringsrum/hörna på varje våning 5.1.4 Mötesutrymmen öppna mötesplatser/träffpunkter seminarierum/konferensrum Kontor Laboratorier Gemensamma labbfaciliteter 5.1.5 Personalutrymmen gemensamt paus/lunchrum på entréplan (pausrum på plan 2-5 tas bort) placering av eller förberedelse för kaffeautomater på varje plan bör övervägas i fortsatt planering gemensamt omklädningsrum (källarplan) kapprum (på varje våning) vilrum TRÄFFPUNKTER 5.1.6 Rumsfunktionsprogram (RFP) Rumsfunktionsprogram för typrum i Wallenberglaboratoriet utgår från CRC som referensobjekt. RFP finns att tillgå i arbetsmaterialet. Slutlig utformning av rumsfunktioner görs i nästa skede. Möten Entré Personal 5 (18)

6 Arbetsmiljö I arbetet hanteras kemikalier och mikroorganismer som i en del fall är farliga för människor och miljö. Hanteringen kräver skyddsventilerad inredning som till exempel dragskåp, dragbänkar, LAF-bänkar och draghuvar. En inventering är utförd som kommer att ligga till grund för kommande projektering och för bedömning av vilken form av skyddsventilerad inredning som är lämplig. Inventeringen visar att det används många olika kemikalier men i relativt små mängder. Vissa smittämnen används idag vilket innebär att de rum som används för arbete med dessa ska vara avskilda från övrig verksamhet. Omfattningen och konsekvenserna bör noga studeras i kommande planering. Lagar och föreskrifter som reglerar verksamheten: Arbetsplatsens utformning: http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2009_02.aspx Laboratoriearbete med kemikalier: http://www.av.se/lagochratt/afs/afs1997_10.aspx GMM: http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2000_05.aspx Mikrobiologiska arbetsmiljörisker: http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2005_01.aspx Arbete i explosionsfarlig miljö: http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2003_03.aspx 7 Logistik och försörjning Den framtida forskningsverksamheten i huset är planerad att vara ungefär densamma som idag. Det innebär också att krav på försörjning och logistik inte i någon nämnvärd omfattning kommer att förändras. Källaren är försedd med kulvertanslutning och vissa transporter sker utifrån vid östra sidan av huset. Leverans av gasflaskor till huset sker med större lastbilar in på området och flaskorna lyfts ner i källaren via östra sidan. Kan detta förfarande som planerat förenklas skulle gastuberna kunna levereras med mindre fordon som inte belastar området i samma utsträckning. Hissarna har tidigare varit en trång sektor eftersom funktionen har varit osäker. Detta är tänkt att åtgärdas i ombyggnaden med förhoppning om att tillförlitligheten ska förbättras. Om tillbyggnaden med ny hiss och trappa utförs kommer transporter och rörelser i huset ytterligare att förbättras. Kemikaliehanteringen kommer inte att förändras (inventering av användning är utförd). Däremot är verksamhet som ställer krav på skydd mot radioaktiv spridning inte planerad att förekomma i huset. Hanteringen av riskavfall (stickande/skärande och smittförande), kemikalieavfall, ev. radioaktivt avfall och övrigt farligt avfall samt förvaringen av avfallet på både våningsplan och källare behöver studeras ytterligare i nästa skede. 8 Inredning och utrustning En ombyggnad förutsätter att ny laboratorieinredning och skyddsventilerad inredning köps in. Tanken är att laboratorieinredning liknande den som idag finns i CRC ska inhandlas. Inredningen monteras på konsoler och så lite golvmontage som möjligt kommer att eftersträvas. Ny inredning av denna typ är enklare att förändra och medför att laboratorierna är mer flexibla. I planeringen ska det övervägas var överlämnandepunkten för installationer ska vara. Inredning är hyresgästens och det är hyresgästen som hanterar specificering och upphandling. Regionservice gränsdragningslista för hyra och investeringar ligger till grund för hyresvärdens respektive hyresgästens investeringar. Leverans och montering av laboratorieinredning kräver noggrann samordning i byggentreprenaden och en projektspecifik gränsdragningslista bör upprättas tidigt under projekteringen. 9 Miljö och energi I projektet ska det strävas efter en långsiktigt hållbar och sund miljö samt låg energiförbrukning. Regionservice miljöpolicy gäller (se under hemsidan för Miljö och energi). I Krav och Råd för Lunds universitets lokaler finns även miljö- och energifrågor som ska beaktas. Specifika frågor och åtgärder tas upp under respektive disciplin. För en långsiktig hållbar miljö gäller även att lokalerna utförs på ett sätt som möjliggör flexibilitet och användning över tiden och att arbetsmiljön för personalen är god. 10 Lokaler och gestaltning 10.1 Nuvarande lokaler Wallenberglaboratoriet innehåller idag i huvudsak forskningslaboratorier med tillhörande administrativa utrymmen. Byggnadens lokalarea (LOA) är ca 3 300 kvm och bruttoarea (BTA) är ca 5 200 kvm. Byggnaden består av sex plan för laboratorier på ca 550 m 2, vindsplan (plan 16), vilket används som teknikutrymme och källarplan (plan 09) som används till bl.a. omklädningsrum, sophantering och förvaring. Från början anpassades utformningen på planerna för specifika forskargrupper och planlösningarna på de olika planen varierar vilket medför sämre flexibilitet för användaren. Byggnaden är kvadratisk med labblokaler, kontor och personalrum mot fasader och med en mittkärna som innehåller olika stödfunktioner till laboratorierna. Mittkärnan omsluts av olika teknikschakt. Se ritningar på befintligt utförande, sida 16 Underhållsbehov Byggnaden är i många stycken i stort behov av en invändig renovering. En statusbedömning av byggnadens nuvarande skick är gjord. Följande brister/skador/problem har noterats. Lossnande plastmatta med förekommande permanenta missfärgningar samt sättningar av undergolv på flertal ställen. Svåröppnade fönster med slitna fönstermekanismer. De utvändiga solavskärmningarna av jalusigardiner lossnar ofta från sina infästningar och det förekommer problem med styrningen. Jalusigardiner saknas också på fasad mot väster och öster. Fasad mot öster har nog av estetiska skäl inte försetts med solavskärmning. Trädörrar är slitna. Slitage på låshus och låsbehör. Invändiga rullgardiner är slitna och lossnar lätt från sina infästningar. Frysrum har slitna öppningsdetaljer varvid inlåsningsrisk föreligger. Ytor är i behov av målning. Fönsterbänkar av trä, vita, är slitna. Socklar av trä är slitna och förstörda. Det är inte lämpligt att ha socklar av trä i denna miljö. Pentryinredningar i personalrum är mycket slitna. Demonterbara undertak har hål samt är slitna. Skador kan ses på ytskikt i källaren. 6 (18)

10.2 Förslag till ny lokalutformning Den nya planlösningen på Wallenbergslaboratoriet önskas vara flexibel, öppen och underlätta samarbeten forskargrupper emellan. Huvudprincipen är att entréplanet öppnas upp och används för gemensamma funktioner medan plan 11-15 används till laboratorier med tillhörande stödfunktioner och skrivutrymmen. Källarplanet används som idag för förvaring, tekniska utrymmen och omklädningsrum. Nytt trapphus För att underlätta rörligheten i byggnaden föreslås ett nytt trapphus längs med fasaden mot öster om ca 385 kvm BTA. I trapphuset placeras även WC anpassat för personer med nedsatt rörelseförmåga. Det nya trapphuset kan uteslutas eller avvaktas till mer information om vad som ska hända med resten av sjukhusområdet finns tillgänglig. Eventuell utbyggnad mot norr Under förstudien har en eventuell utbyggnad mot norr diskuterats. Situationsplanen visar en möjlig utbyggnad med 7 meter vilket skulle ge möjlighet att komplettera laboratorierna med skrivrum mot norrfasaden. Kostnaden för en utbyggnad måste ställas i relation till den erhållna nyttan. Dessutom måste en utbyggnad synkroniseras med SUS utbyggnadsplaner. Befintlig luftgång En luftgång finns idag placerad på plan 13 (vån 4) som ansluter till byggnad 39 där verksamheten Klinisk kemi inom Labmedicin Skåne finns. Luftgången kan komma att försvinna i samband med framtida ombyggnader inom sjukhusområdet men kommer att under överskådlig tid att finnas kvar. Beroende på vilken verksamhet som kommer att finnas i byggnad 39 eller motsvarande nybyggnad kan det finnas anledning att överväga om luftgången ska finnas kvar även i framtiden. Luftgång till CRC I behovsanalysrapporten från CRC har det framförts önskemål om ytterligare en luftgång över till CRC. Luftgångar är kostsamma att utföra i efterhand och tar ansenligt utrymme i anspråk i de befintliga byggnaderna. Avståndet till CRC är ganska stort och en luftgång över den viktigaste transportgatan på sjukhusområdet vore oklokt att utföra också i perspektivet av att stora ombyggnader kan komma att utföras inom sjukhusområdet. Önskemål om en ny luftgång mellan Wallenberglaboratoriet och CRC beaktas inte i detta skede och ingår inte i kostnadsberäkning av projektet. 10.2.1 Disposition av areor Ungefärlig förändring av areor på plan 10-15 entré- och laboratorieplan (kvm) BEF BEF fördelning NYTT NYTT fördelning % Diff area Diff area % % Träffpunkter/Kommunikation 440 14% 545* (570) 18% (14%) +100 +4% Mötesrum 110 4% 80 (130) 3% (3%) -30-1% Lab enskilda+ gemensamma 1 860 61% 1 735 (1 815) 57% (44%) -130-4% labbfaciliteter, stöd Kontor 410 13% 560 (1435) 18% (35%) +150 +5% Personalutrymmen 230 8% 130 (150) 4% (4%) -100-4% Summa: 3 050 3 050 (4 100) * exkl nytt trapphus (xx) värde inom parentes inkl tillbyggnad norr Tabellen visar den ungefärliga förändringen av areor på plan 10-15 dvs. entréplan och laboratorieplaner vid den föreslagna förändringen. Statistiken är ingen absolut sanning utan beror på hur man väljer att mäta ytan men en tendens kan utläsas. Inom parentes anges värden vid tillbyggnad mot norr för kontorsutrymmen. Kommunikationsutrymmen är inte enbart transportsträckor utan används redan idag till förvaring, kopiering etc. Förändringen i förslaget innebär att utrymmen används till mer användbara träffpunkter. Arean ökar framförallt på entréplan där yta tas från mittkärnan. Ett större personalrum ersätter personalutrymmen som idag finns på varje plan och den totala arean minskar. Kontorsutrymmen ökar framförallt pga. att dagens personalrum används. Andelen kontor kan öka genom att mer labbutrymmen tas i anspråk. Andelen mötesrum är ungefär densamma men den större föreläsningssalen ersätts med ett antal mindre seminarierum. Andelen labblokaler minskar. 7 (18)

10.2.2 Entréplan (plan 10, vån 1) Entréplan ska fungera flexibelt och som en gemensam resurs för samtliga forskargrupper i huset. Entrén öppnas upp mot mittkärnan och kan fungera som en öppen mötesplats med möjlighet för mindre grupper att samlas. Planet innehåller konferensrum som kan anpassas i storlek efter behov samt ett pausrum dimensionerat för ca 90 personer. På planet finns också ett större apparatrum som kan användas som en gemensam resurs t.ex. för större och dyr utrustning. Förslaget innehåller en eventuell påbyggnad i öster för en ny entré och trappa som skulle underlätta kommunikationerna i huset. Här kan även en rullstols-wc med dagens erforderliga mått placeras. Om inte tillbyggnaden utförs kan rullstols-wc alternativt kompletteras i mittkärnan på entréplan. Lösningen gör att planlösningen inte blir lika öppen. Rullstols-WC av erforderlig storlek är inte möjligt att utföra på övriga plan utan stora och dyrbara ingrepp i husets konstruktion. 10.2.3 Principplan för laboratorier (plan 11-15, vån 2-6) Planlösningarna på plan 11-15 utformas lika för laboratorieverksamhet. Kärnan på dessa våningar består av ett gemensamt apparatrum. Frysrum och kylrum behålls. Soprummet flyttas så att en bättre överblick över planet kan fås. Varje plan har tre stycken laboratorier med storlek 6x6 meter, skrivrum, samt ett storkontor i f.d. pausrum. Utöver detta finns även rum för cellodling, diskrum inkl autoklav, bullerrum, vågrum, kemikalierum och ett extra rum som kan användas till vad som krävs för stunden. Kontorsytan kan utökas på laboratoriernas bekostnad. Se även förslag med exempel på möblering, sida 17 N N PERSONAL LABORATORIER TRÄFFPUNKTER KONTOR/MÖTESRUM FÖRSLAG ENTRÉPLAN VÅNING 1, PLAN 10 FÖRSLAG PRINCIPPLAN LABORATORIER VÅNING 2-6, PLAN 11-15 GEMENSAMMA LABORATORIEFACILITETER 8 (18)

10.2.4 Vinden (plan 16, vån 7) Vinden, plan 16, behåller sin funktion som fläktrum men får ett område tilldelat för förvaring och för data. Utrymmet vid hörnrummet som tidigare har använts som bibliotek föreslås utökas och få ett nytt bjälklag. Utrymmet kan användas för ytterliggare kontorsplatser med kontakt med planet nedanför eller så kan t.ex. ett mötesrum placeras här. Ett nytt bjälklag är relativt kostsamt att utföra och investeringen måste avvägas med den nytta som man får. Vid fortsatt utredning måste brandutrymning och kommunikation med övriga huset bearbetas ytterligare. 10.2.5 Källarplan (plan 09, vån 0) Plan 09, källarplanet, innehåller omklädningsrum, vilrum, förråd, kulvertanslutning och tekniska utrymmen. Funktionerna behålls men förvaringsmöjligheten utökas på bekostnad av omklädningsrum som har överkapacitet. En ny hiss/lyftbord i nordöstra hörnet planeras för att underlätta leverans av gasflaskor. Idag lyfts tuber ner från markplan till källarplan med kranbil. Om lyftbord installeras kan leverans göras med mindre bilar och tung trafik in på området kan undvikas. Vid ombyggnaden kompletteras förvaringen med ett kvävetanksrum vilket saknas idag. Kvävetanksrum måste vara välventilerat och förses med larm för övervakning av syrenivå. Alternativt kan kvävetanksrum placeras på markplan (plan 10, vån 1) inom utrymmet för det gemensamma apparatrummet. N PERSONAL LABORATORIER TRÄFFPUNKTER KONTOR/MÖTESRUM FÖRSLAG - VINDSPLAN VÅNING 7, PLAN 16 FÖRSLAG - KÄLLARPLAN VÅNING 0, PLAN 09 GEMENSAMMA LABORATORIEFACILITETER 9 (18)

11 Tekniska program 11.1 Konstruktion och byggåtgärder Föreslagen ombyggnad med nya planlösningar innebär endast mindre ingrepp i byggnadsstommen. Kompletteringar med nya innerväggar och dörrar samt allmän upprustning och renovering av alla ytskikt görs. Fönsterpartier i hörnrum byts och fönster kompletteras med solavskärmningar för att skapa ett bättre inomhusklimat och spara energi. Ett lyftbord byggs i nordöstra hörnet för att gasflaskor ska kunna tas in i huset på ett mer rationellt sätt. Ett nytt entresolbjälklag i hörnrum på plan 16 och ett nytt trapphus föreslås. En tillbyggnad av huset i norr kan utföras. norr och öster. Komplettering med invändig solavskärmning behöver göras men är inte medräknat i projektet. Ny hiss/lyftbord anordnas för att komma ner med gasflaskor till gascentral. Tillbyggnad med nytt trapphus utförs enligt förslag på ritningar. På norrsida finns möjlighet att utföra en tillbyggnad, se situationsplan. 11.2 Brand Brandutredningen ligger som underlag för den fortsatta planeringen. Hantering av brandfarlig vara ska utredas mer i nästa skede. Byggnaden är utförd med brandcellsindelning och utrymningsvägar på ett sätt så att inte sprinklerinstallation krävs eller är ekonomiskt motiverat. Maximalt får 150 personer per våningsplan vistas i huset. För högre personantal än så krävs 1,2 m fri bredd i utrymningsvägar. Byggnadsstomme Wallenberglaboratoriet har en platsgjuten betongstomme. Huset är grundlagt på betongsulor. Golv i källare och källarytterväggar är av vattentät betong. I källaren finns också ett platsgjutet skyddsrum. Bjälklag över källare består av ett slakarmerat betongbjälklag som bär på källarytterväggar och bärande källarinnerväggar av betong. Bjälklag över plan 10 t o m plan 15 är efterspända betongbjälklag kompletterade med slakarmering runt schakt och vid betongväggar. Denna typ av bjälklag är svåra att ta hål i då spännlinorna inte får skadas. Bjälklagen bär på ett mindre antal innerväggar av betong, betongväggar runt trapphus och hisschakt samt ytterväggar av betong och betongpelare i fasad med betongbalk i ovankant. Bjälklag över plan 16 består av ett slakarmerat pelardäck av betong som bär på i princip samma väggar etc. som bjälklag över plan 10-15. Ytterväggar mot norr och öster består av betong, isolering och fasadtegel. Ytterväggar mot söder och väster är i princip uppbyggda av glaspartier. I föreslagen ombyggnad utförs endast mindre ingrepp i bärande stomme t.ex. ett mindre antal öppningar i källarinnerväggar av betong. Man måste också hitta håltagningar för nya datakablar från källare till plan 16 mellan spännkablar samt där förstärkning med slakarmering inte är utförd. På plan 16 är ett nytt lätt entresolbjälklag föreslaget. Befintliga bjälklag är dimensionerande för följande nyttiga laster. Bjälklag över källare: utbredd last, bunden 1,0kN/kvm (100kg/kvm), fri 1,5kN/kvm (150 kg/kvm) Bjälklag över plan 10 tom 14: utbredd last, bunden 1,0kN/kvm (100kg/kvm), fri 1,5kN/kvm (150 kg/kvm) Bjälklag över plan 15: utbredd last, bunden 4,0kN/kvm (400 kg/kvm) Invändiga åtgärder Plan 09 (källare): Allmän renovering i utrymmen som berörs samt målning av samtliga väggar. Plan 10-15: Nya golvmaterial, målning av väggar, nya demonterbara undertak, ommålning av undertak där inte demonterbara undertak sätts upp. Nya dörrar och glaspartier, nya fönsterbänkar och ommålning av fönster invändigt. Ny köksinredning på plan 1. Plan 16: Nya golvmaterial, målning av väggar samt nytt akustikundertak vid nytt entresolbjälklag. Utvändiga åtgärder De befintliga glaspartierna i hörnrummet har ett U-värde på 1,6-1,8 vilket med dagens mått är för mycket. Om glaspartierna byts ut mot nya med U-värde på 1,0 innebär det en avsevärd förbättring av klimatet i rummet samt en energibesparing på ca 9200 kwh/år. Fönster i fasaden mot väster förses med utvändig solavskärmning lika fasad mot söder och sydväst för att hindra värmeinstrålning och ljusinsläpp. I projektet är inte utvändig solavskärmning medräknad i fasad mot 10 (18) Brandcellsgränser utförs i brandteknisk klass EI 60. Bjälklag utförda i brandteknisk klass EI 60 (utom mot kontor 20-701). Nya dörrar till trapphus utförs i brandteknisk klass E30-C. Övriga dörrar i brandcellsgräns, t.ex. till teknikrum, utförs i brandteknisk klass EI 60. Fönster i väggvinkel mellan olika brandceller vilka är mindre än 2 m från varandra skall utföras lägst i brandteknisk klass E 15 (gäller endast ena fönstret). Schakt för el och rör, vilka gjuts igen, eller tätas, i bjälklag i brandteknisk klass EI 60 kan utföras med schaktväggar utan brandteknisk klass. Öppna schakt ska utföras med schaktväggar i brandteknisk klass EI 60. Ventilationsschakt som gjuts igen i bjälklag (EI 60) kan utföras med schaktväggar i brandteknisk klass EI 30. Utrymningsvägar från källarplan utgörs av trapphus och utvändig trappa. Utrymningsvägar från markplan utförs av två trapphus samt två dörrar direkt till det fria. Utrymningsvägar från plan 11-15 utgörs av två brandtekniskt avskiljda trapphus. Utrymningsväg från plan 16 utgörs av brandtekniskt avskiljt trapphus samt interntrappan till plan 15. Utrymningsvägar ska vara minst 0.9 m breda och ha en fri höjd om 2.1 m (dörrar 0.8x2.0 m). I markplan ska dörrar i utrymningsväg vara öppningsbara med nedåtgående trycke (alternativ SS-EN 179). På övriga plan kan dörrar i utrymningsväg utföras öppningsbara med (nöd)vred. Krav på bärverk: vertikalt samt stomstabiliserande horisontellt bärverk R 90, bjälklag R 60, trapplopp och trapplan i trapphus R 30. Brandgasspridning via ventilationssystemet förhindras med brandgasspjäll. Genomlysta vägledande markeringar ska markera utrymningsväg. Dessa ska vara klara 60 min spänningsfri drift. Trapphus och korridorer skall vara försedda med allmänbelysning. Två efter varandra följande ljuspunkter skall vara anslutna till olika gruppsäkringar samt olika jordfelsbrytare. Brandlarm utfört enligt SBF 110:6 (med några undantag) installeras. Utrymningslarm med akustisk larmdon (klockor) och optiska larmdon på HWC. Handbrandsläckare (max 25 m till släckutrustning) och utrymningsplaner (en per plan) ska finnas. Trapphus ska brandgasventileras med lucka i topp (1 m 2 ), brandgasfläkt (20 luftomsättningar/h 350 C i 30 min) eller med öppningsbart fönster på varje våning. Hisschakt ska brandgasventileras (då de brandtekniska avskiljda hisshallarna på varje våning tas bort) med lucka i topp (1 m 2 ) alternativt med fläkt (20 luftomsättningar/h 300 C i 30 min). Brandgasventilationen ska styras via rökdetektor i toppen av hisschaktet.

11.3 Värme, sanitet och gas rör För att bland annat spara energi byts shuntgrupper och pumpar ut. Rörsystemet anpassas till ny planlösning. Stadsgas kopplas bort och medicinsk tryckluft installeras. 11.3.1 Värme Shuntgrupper byts till nya. Stammar och radiatorer bibehålls i huvudsak om inte rumsindelning kräver annan lösning. Rördragning i fläktrum kan behöva göras om efter ny placering. Inkommande värme 90/60 C (VS1) från fjärrvärmecentral byggnad B33. Shuntgrupper för radiatorsystem är placerad på plan 09 (källare) och på plan16 (vind). Shuntgrupp för luftbehandlingsaggregat är placerad på plan 16. Stammar för radiatorer är uppdelat i: VSF Radiatorer fönsterfasad 55/45 C VSN Radiatorer fasad norr/öster 55/41 C VSV Radiatorer fasad väster/söder 55/41 C En stam för varje radiator/fönster i fasad norr, väster och öster. En stam för radiatorer i fasad söder. En stam för entré, personal, konferens och bibliotek i sydvästra hörnet. 11.3.2 Sanitet Befintliga stammar bibehålls i huvudsak. Eventuellt ny horisontell rördragning vid ändrad planlösning. Rördragning anpassas till ny laboratorieinredning. Vaskar ses över och byts där det behövs. Tappkallvatten (KV), tappvarmvatten (VV) och varmvattencirkulation (VVC) kommer från kulvertsystem. Separat tappkallvattenservis från huvudledning i gata kopplas till stammar samt till avjoniseringsutrustning. Stam för avjoniserat vatten som försörjer diskrum finns i schakt i mittzonen av huset. 11.3.3 Gas Befintliga stammar bibehålls i huvudsak. Rörsystem med stadsgas kopplas bort och ersätts vid behov med små gasflaskor i laboratorierna. Nytt rum för flytande kvävgas planeras. Läckande kvävgas kan tränga undan syret i rummet och därför installeras larm för låg syrgasnivå. Rummet ska vara välventilerat (10 omsättningar) och med utsug vid golv. I den föreslagna planlösningen installeras ny lift för att lyfta ner gastuber från gatunivå till plan 09 (källare). Inkommande stadsgas från gatunät (G4). På plan 09 finns gascentral med gastuber för CO 2 och N 2. Schakt finns jämt fördelat i fasad norr och öster där det finns övriga medier. 11.3.4 Vakuum Befintliga stammar bibehålls i huvudsak. Vakuumanläggning är placerad på plan 09 (källare). Rördragning i källargång till schakt i fasader som betjänar laboratorierlokaler. 11.3.5 Tryckluft Medicinsk tryckluft installeras i byggnaden Teknisk tryckluft kommer in i byggnad via rörkulvert och fördelar sig i källarplan till schakt för rörinstallationer placerade i fasader. 11.3.6 Schakt för rörinstallationer Befintliga stammar bibehålls i huvudsak. Stammar som inte används kopplas bort och märks med tydlig text att stammen inte används. Detta görs för att underlätta komplettering med nya laboratorier i framtiden på valfri våning. Laboratoriebänkar försörjs med media från schakt vid varje bänk som finns mellan fönster längs med fasad i norr och öster. Schakten har stammar med: VV4 Avhärdat tappvarmvatten KVA Avhärdat tappkallvatten VAC Vakuum SL Spillvatten för laboratorieavlopp N2 Kvävgas G4 Stadsgas L Teknisk tryckluft (ej i samtliga schakt) CO2 Koldioxid (ej i samtliga schakt) 11.4 Ventilation inomhusklimat och lufthygien För att åtgärda problemen med att det är för varmt i huset under sommartid kommer hela huset att få kyld tilluft. Behovsanpassad ventilation (VAV) installeras som minskar energibehovet för el, värme och kyla. Befintliga luftbehandlingsaggregat som består av ett system för hela huset kommer att ersättas med nya aggregat med uppdelning för allmänventilation och laboratorieventilation enligt dagen krav. Befintlig styr- och reglerutrustning byts ut. Generellt kommer hela huset att få kyla med behovsanpassad ventilation (VAV) som minskar energibehovet. Det mesta av kanalsystemet och ventilationsdonen kommer att bytas ut. Luftbehandlingsaggregaten byts ut till aggregat med direktdrift. Inomhustemperaturen i lokalerna under sommaren är för hög. Det är inte installerat kyla för en stor del av anläggningen. I stort sett är det cellodlingslabb, konferensrum och bibliotek som har kyld tilluft. Övriga utrymmen får tilluftstemperatur som är lika med utomhustemperaturen plus 1-2 C som består av temperaturhöjning i fläktmotorer och kanalsystem. Internlasten, som består av belysning, utrustning och personal, ger ytterligare temperaturhöjningar i rummet. En utetemperatur på +29 C ger minst 31 C i rum utan kyld tilluft och troligtvis mer när man lägger till internlaster och solinstrålning. Vissa fasader har inte solskydd. 11 (18)

11.4.1 Allmänventilation EI 15 isolerade kanaler i schakten bibehålls i huvudsak. Tryckprovas för kontroll av täthet. Övriga kanaler rivs. Nya kanaler dras från avstick i schakt till lokaler som ska betjänas av respektive schakt. Tilluftskanaler värmeisoleras och ytbekläds med aluminiumplåt. Till och frånluft i varje rum. Kyld tilluft i hela huset med behovsanpassad luftmängd (VAV) med avseende på temperatur och koldioxidhalt. Närvarostyrd luftmängd. För laboratorer med dragskåp anpassas tilluftsmängden även i förhållande till forcering av dragskåp mm. Ökad ventilation i högspänningsställverk. System 5701 Allmän tilluft och 5751 Allmän frånluft. Lokalerna försörjs via ett luftbehandlingsaggregat placerad i fläktrum på plan 7. Allmänt är att: Tilluftskanaler som betjänar lab är placerade i schakt i hörn nordost fasad. Tilluftskanalerna i våningsplanen följer fasaderna nord och ost. Frånluftskanaler som betjänar lab är placerade i mittzon. Tilluftskanaler som betjänar mittzon är placerade i schakt i mittzon Frånluftkanaler som betjänar mittzon är placerade i schakt i mittzon. Tilluftskanaler som betjänar kontor i västfasad är placerade i fasaddetaljer. Kanaler försedda med kylbatteri till schakt: G Betjänar plan 09 15 är kopplad som dubbelkanalsystem. Mittkärna. Mörkrum, diskrum, apparater. I Betjänar plan 10. Konferens L Betjänar plan 15, 16. Bibliotek M Betjänar plan 10 15. Cellab Kanaler utan kylbatteri till schakt: A Betjänar plan 15. Inom plan 15 är kanal delad i två zoner där den ena har kyla. Lab B Betjänar plan 14. Lab C Betjänar plan 13. Lab D Betjänar plan 12. Lab E Betjänar plan 11. Lab F Betjänar plan 10. Lab H Betjänar plan 10 15. Kontor västfasad K Betjänar plan 10. WC (förrum) plan 1. J Betjänar plan 10 15. Kylrum. Kopplat till avfuktare. Dragskåp, dragbänkar i Lab 1 (sydfasad), Lab 2 (östfasad), Lab 3 och Lab 4 (norrfasad) är kopplade till det allmänna frånluftssystemet. Tilluftsdonen i lab-lokaler är av typ Globalit Luda som salufördes av PM-luft. Donen salufördes för sin förmåga att vara dragfria vid stora luftflöden och små golvytor samt lämplig för undertempererad tilluft. Högspänningsställverk i källare vid gasflaskorna blir varmt. Behov av ökad ventilation. 11.4.2 Aggregatuppbyggnad För laboratoriedelen installeras ett nytt aggregat med aggregatuppbyggnad i stort sett lika befintligt med vattenburen värmeåtervinning. Vattenburen värmeåtervinning på grund av aggregatstorlek samt att man tar luft från LAF-bänkar och vissa dragskåp. Värmeåtervinningsbatteri utnyttjas som kylbatteri vid utetemperaturer över +15 C. Detta ger kyla till hela huset samt en viss avfuktning av luften. Aggregat med direktdrift för bättre verkningsgrad samt varvtalsreglerad för konstant tryck. Det är ett delat system med ett tilluftsaggregat och två frånluftsaggregat som betjänar allmänventilation. Värmeåtervinningssystem med värmeåtervinningsbatterier. Tilluftsaggregatet har förutom värmeåtervinningsbatterier även värmebatteri samt förfilter EU-7 och efterfilter EU-7. Efterfiltret är för närvarande bortkopplat då det inte finns behov för detta. Fabrikat Fläktwoods. Överskottsvärme från kylsystem 5501 förs över till värmeåtervinningsbatterier vid värmebehov. Motordrift med remdrift och varvtalsreglering med extern frekvensomformare av fabrikat Danfos. 11.4.3 Processventilation Kanaler i schakt bibehålls för framtida behov för separata dragskåpsfläktar. System 5752 frånluft cellodling Betjänar plan1 6. Lab. Dragskåp, Sterilbänk Schakt i hörn nordost. Kanaler längs fasad ost. System 5753 frånluft isotoprum Betjänar plan 1 6. Lab. Dragskåp. Schakt i hörn nordost. Kanaler längs fasad norr. 11.4.4 Styr och regler Ny styrutrustning installeras. DUC av fabrikat TAC 11.5 Kyla Nya kylmaskiner installeras för komfortkyla i alla utrymmen samt för kyl/frysdiskar och kyloch frysrum. Nya kylmaskiner installeras för komfortventilation samt för kyl/frysdiskar och kyl/frysrum. Kylmaskiner till frysdiskar som är placerade på norrfasad vid markplan byts ut och flyttas inomhus eller till yttertak. Fukt- och mögelproblemen som uppstod när byggnaden var nybyggd åtgärdades tidigt och undersökningen i samband med denna utredning visar inte att något problem kvarstår. Vid rivning i samband med ombyggnad bör dock ytterligare en kontroll göras av schakt för kyla. Frysaggregaten har osäker drift. Problem kan uppstå vid tider då utetemperaturen är högre än vad kondensordelen (utomhus) är dimensionerad för eller så kan det bli mycket påisning på grund av hög luftfuktighet i utrymmen kring frysar som i sin tur orsakar ökad isbildning i frysarna. Kylmaskiner är placerade dels i källarplan och dels i Teknikum plan 7. För kontor, konferens och allmänna delar installeras ett nytt aggregat med återvinning typ korsströmsväxlare eller roterande växlare för bästa värmeåtervinningsverkningsgrad. 12 (18)

System 5501-001 och 5501-002 placerad på plan 16 betjänar allmänkyla, efterkyla till kanaler samt har förberedelse för att koppla in kyla i efterhand. 5501-001 byttes till nytt aggregat 2003. 5501-002 installerad 1996 är satt ur drift. System 5502-001 och 5502-002 placerad i källarplan betjänar kylrum på plan 10 tom 15. System 5503-001 och 5503-002 placerad i källarplan betjänar frysrum på plan 10, 12 och 14. System 5504-001 och 5504-002 placerad på plan 16 betjänar frysrum på plan 11, 13 och 15. System 5505-001 dx-kyla till kanalbatteri schakt 5701J efterkylning efter avfuktare som torkar tilluft till zon med frysar (för att förhindra/minska isbildning i frysar. Kylmaskiner 5506, 5507 och 5508 placerad på fasad i norr i markplan. Betjänar troligen frysar i källaren inom skyddsrum. Nödkylning sker med stadsvatten. I cellodlingslaboratorier är vanligtvis mycket värmeavgivande utrustning placerad t.ex. LAF-bänkar och inkubatorer. Cellodlingslab inom plan 5 har fått installerat cirkulationskylare på grund av utrustning som avger mycket värme. 11.6 El kraft och belysning Installationerna görs med nya miljövänliga och energieffektiva apparater och ledningar. Elmiljön förbättras. Samtliga belysningsarmaturer byts ut till nya energieffektiva typer. På så sätt förbättras också belysningen. Laboratorierna förses med nya flexibla kraftsystem i form av KB-skenor och laboratoriepaneler med jordfelsbrytare. Hissarna byts ut till väl fungerande energisnåla maskinerier. Anläggningar utförs enligt PTS för Regionservice samt Krav och Råd för Lunds universitet. Miljö Nya ledningar, rör, dosor och apparater ska vara halogenfria. Befintliga PVC-isolerade kraftkablar byts ut mot halogenfria. Apparater och kablar innehållande tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver undviks. Där detta inte är tekniskt möjligt minimeras innehållet. Vid demontering ska miljöpåverkande ämnen omhändertas och transporteras till miljöstation. Kemikalierum förses med Ex-klassad installation. 11.6.1 Kanalisation Befintliga kabelstegar och kabelrännor behålls där det är möjligt och kompletteras för den nya planlösningen. elschakt behålls. teleschakt behålls. Utrustning i befintliga datanischer demonteras och ett nytt schakt för data skapas i samma hörn. Hänsyn tas till var tillräckligt mycket hål kan tas i bjälklagen för den stora mängd datakablar som ska fram. Utrymme för datastativ och aktiv utrustning skapas i fläktrum på plan 7 i närheten av det nya schaktet. Det behövs 6 st. borrade hål med Ф100-150 mm i dataschaktet mellan plan 7 och plan 6. Behovet av hål mellan planen minskar sedan med ett hål för varje plan ned till minst 2 st. Vertikala väggkanaler med uttag demonteras. I skrivrum uppsätts nya väggkanaler och i laboratorier ersätts dessa av KB-skenor och laboratoriepaneler. I storkontor används takmatingsstavar. Mediakanaler typ KB-system för datakablage monteras i kombination med KB-system-skenor vid tak. På KB-skenan kan datauttagen fästas på ett flexibelt sätt. 11.6.2 Kraft Befintlig kraftförsörjning med högspänningsställverk transformator och lågspänningsställverk behålls. Befintliga elcentraler behålls och kompletteras med bl a jordfelsbrytare enligt de nya bestämmelserna. KB-skenor under hyllor i laboratorielokaler tas bort för att göra kraftförsörjningen mer flexibel och skapa mer fritt under hyllorna. Nya laboratoriehyllor hängs från tak. Nya KB-system-skenor, i klass IP23, monteras nära tak i laboratorier och apparatrum. Skenorna har lätt flyttbara uttagsenheter i både 1-fas och 3-fasutförande för matning av nya vertikala laboratoriepaneler. Nya laboratoriepaneler med t ex 6 st. 230V-uttag och 2 st. datauttag samt jordfelsbrytare placeras vertikalt monterade på inredning och flexibelt anslutna till skenorna vid tak. All kraftförsörjning är reservkraftmatad via befintligt system. UPS-matningar för datautrustningar behövs inte. Elenergimätning Elenergimätning görs för: Elcentral på respektive plan Apparatskåp för värme och ventilation Total energiförbrukning Mätvärden överförs till DUC. 11.6.3 Belysning Samtliga befintliga äldre armaturer byts ut till nya energieffektiva typer. På så sätt förbättras belysningen också. Glödljusarmaturer ska inte användas längre. Belysningsstyrkor allmänbelysning: Kontoren allmänbelysning 300 lux Laboratorielokaler 500 lux Korridorer 200 lux Konferensrum 500 lux Laboratoriebänkar platsorienterat 1000 lux Riktmärke för belysningens effekt: 8 W/m 2 vid 300 lux 12 W/ m 2 vid 500 lux Bländtal i arbetslokaler får vara högst 19. För arbetsplatser gäller SS-EN 12 464-1. Belysningen anpassas till den nya planlösningen. Korridorer och kommunikationsytor förses med downlights för LED-lampor. Även väggar belyses för att uppnå en bättre rumsuppfattning. Armaturer i laboratorier kommer att bygga på en större del ned-ljus (Ned/Upp = 75/25 %). Armaturerna i laboratorier bör vara i klass IP23. Kontorsplatser förses med nedpendlade armaturer med upp- och nedljus. Största delen ska vara nedljus (Ned/Upp = 75/25 %). I cellodlingsrum monteras infällda renrumsarmaturer. Konferensrum belyses med downlights och wallwashers för LED-lampor. Apparatrum och spektrometerrum förses med infällda T5-armaturer. Mötesplats på plan 1 förses med trivselbelysning i form av LED-wallwashers och pendlade LED-lampor över borden. På fasader utomhus vid dörrar monteras väggarmaturer med LED-lampor. Skyltbelysning byts ut. Belysningsstyrning Närvarodetektorer installeras i de flesta lokalerna. I lokaler med dagsljus används system med aktiv tändning. Belysningen i korridorer och kommunikationsytor ljusregleras ned till 20 % när ingen är närvarande. Vid närvaro höjs belysningen till 100 %. På natten är belysningen släkt och höjs till 100 % vid närvaro. Belysningen i konferensrum och gemensamma apparatrum ljusregleras. Nedpendlade armaturer i kontor ljusregleras via dragdimbrytare. 13 (18)

Nödbelysning Nödbelysning anordnas längs utrymningsvägar och i trappor samt utomhus vid utrymningsdörrar. Nödbelysningen utformas med LED-armaturer och skyltar med vägledande markering. Vägledningsskyltar och nödbelysning strömförsörjs via central belysnings-ups med övervakningssystem. 11.6.4 Potentialutjämning och elmiljö potentialutjämningssystem består av fundamentjord samt anslutning av rörledningar och ventilationsaggregat. Systemet kompletteras med anslutning av kanalisation och nya ventilationsaggregat samt andra större metallföremål. PUS-skenor monteras i elcentralnischer, telenischer, datarum, teknikrum och gasförråd. Befintlig högspänningsstation och transformator är placerade i källarplan, bredvid byggnaden och gränsar därmed inte mot arbetslokaler. Lågspänningsställverket är placerat i källarplan under allmän yta. Elektriska och magnetiska fält reduceras. Skärmade kablar används. Riktvärde 0,2 µt för magnetiska fält och 25 V/ m för elektriska fält. 11.6.5 Åskskydd åskskydd ses över. Inledningsskydd kompletteras. 11.6.6 Hissanläggning Befintliga personhissar byts ut mot nya energieffektiva hissar. Lyfthastigheten bör vara 1,0 m/s. Hissarnas inredning utförs i rostfritt och ek och med speglar och handledare. Belysningen utförs med LED-lampor som tänds när hissdörrarna öppnas och hissen används. Hissdörrarna ska vara utförda för minst 800.000 dörrörelser/år. Ett nytt utvändigt lyftbord installeras för transport av varor (gastuber) till källarplan. 11.7 Tele- och datakommunikation Brandlarmanläggningen renoveras och görs heltäckande. Ny integrerad passerkontrollanläggning och inbrottslarmanläggning installeras. Allmänna teleanläggningar förbättras och kompletteras. Datanätverk för LUNET och SKANET, både trådlöst och trådbundet system, installeras. 11.7.1 Brandlarmanläggning och utrymningslarm Befintlig brandlarmcentral och brandförsvarstablå behålls. Brandlarmanläggningen görs om till heltäckande enligt SBF 110:6. Samtliga detektorer byts ut. Utrymningslarmet görs om enligt SBF Rekommendationer, Utrymningslarm 2003. HWC förses med blixtljus som utrymningslarm. Dörrar till hisshall magnetuppställs. 11.7.2 Inbrottslarmanläggning En ny inbrottslarmanläggning integreras med passerkontrollanläggningen. Inbrottslarm utförs som skalskydd med inre försåtskydd på plan 0, 1 och 2. 11.7.3 Passerkontrollanläggning Passerkontrollsystemet är undermåligt och inte kompatibelt med övriga system på CRC. Nytt kompatibelt system kommer att installeras. Passerkontroll ingår till ytterdörrar, elrum, telerum, datarum, teknikrum, dörrar till hisshallar på resp. plan, dörrar från trappor till resp. plan samt omklädningsrum. 11.7.4 Allmän tele Strömförsörjning 24 V ls Befintlig strömförsörjning utnyttjas. Rikstelefon Anläggningen utgår och ersätts med IP-telefoni. Befintliga basstationer för DECT-telefoni behålls på sina inmätta platser. Stationerna återuppsätts så nära platsen som möjligt om väggen de sitter på måste tas bort. Snabbtelefon Anläggningen utgår. Porttelefon, servicetelefon, hisstelefon Befintliga servicetelefoner med växel i byggnad 66 behålls. Nya hisstelefoner ansluts till befintlig växel. Ny porttelefonanläggning installeras. Entrésignaler Befintlig entrésignalanläggning behålls och kompletteras. Antennanläggning Befintlig anläggning kompletteras. Uttag monteras i konferensrum, mötesplats och pausrum. Nödsignalanläggning Nödsignaler för frysrum behålls. Nödsignaler för befintliga HWC behålls. Nya HWC förses med nödsignalanläggningar. Vid uppehållsplatser för rullstolsbundna personer installeras nödsignaler. Larm- och felsignaler Larm från frysar ska installeras. Gasförråd förses med larm. Larm när syrgasen håller på att ta slut. Hörslingor Hörslingor installeras i pausrum och konferensrum. 11.7.5 7.5.5 Ljud- och bildanläggningar Konferensrum och pausrum kommer att förses med ljud- och bildanläggningar. Kostnader för dessa ingår inte i kalkylen. Kanalisation, nätverksuttag och kraftuttag ingår. 11.7.6 Datanät Två olika datanät LUNET och SKANET finns i huset. Inkommande fiberanslutningar används. Ett nytt nätverk för båda anslutningarna ska installeras. Nätet utförs enligt Metodhandboken. Val av nät kommer att göras i patchpaneler på plan 0 respektive plan 7. Patchpaneler för plan 1 och 0 placeras i befintligt telerum på plan 0. Patchpaneler för plan 2-7 placeras i nytt datarum på plan 7. Mellan stativen förläggs fiberkabel för singelmode. Trådlöst nätverk (WLAN) Ett trådlöst nätverk installeras med ca 5 st. accesspunkter/plan. Det trådlösa nätverket ska kunna distribuera båda LUNET och SKANET. Varje konferensrum förses med en egen accesspunkt. Aktiv utrustning Aktiv utrustning placeras i nytt datarum på plan 7 respektive i befintligt telerum på plan 0. Kostnader för aktiv utrustning, patchkablar och anslutningskablar ingår i kalkylen. 14 (18)

12 Genomförandeplan Beslutsprocess och genomförande Baserat på förstudierapporten ska beslut fattas inom Lunds universitet att gå vidare med projektet. Därefter fattas beslut inom Region Skåne. Förslag till uppdelning av beslutsprocess: beslut för programarbete och förprojektering beslut för detaljprojektering och byggproduktion Under programarbetet ska den slutgiltiga layouten för huset avgöras och rumsfunktionsprogram (RFP) tas fram för samtliga rum. Parallellt bedrivs förprojekteringen där en systemhandling tas fram som visar hur byggnaden och dess tekniska system ska utformas. Illustration över planerings- och byggprocessen 12.2 Åtgärder under byggskedet I behovsanalysen anges önskemål om att kunna bedriva verksamhet i huset under ombyggnadstiden genom någon form av etappindelning. En etappindelning innebär alltid att tiden för ombyggnad förlängs och att kostnaderna blir högre. Störningar för verksamheten är också alltid större än vad brukarna befarar i ett tidigt skede. Wallenberglaboratoriets konstruktion och utformning av tekniska installationer innebär att en etappindelning som gör det möjligt att bedriva verksamhet i huset under ombyggnad inte är möjlig att genomföra. Förutsättningen för ombyggnaden är alltså att huset är tomställt och att verksamheten är evakuerad. Enligt överenskommelse hanterar CRC själva evakueringsfrågan. Byggplatsetablering är på grund av platsbrist på sjukhusområdet en problematik som måste beaktas i nästa skede. Idé/Behov Planering Genomförande Uppföljning 12.3 Risker och konsekvenser CRC och medicinska fakulteten har idag svårigheter att erbjuda tillräckliga och lämpliga lokaler vid nyrekrytering av forskare och vid utökning av forskargrupper. Lokalbristen gör att nyrekrytering riskeras och att utökade och framgångsrika forskargrupper söker sig till andra lärosäten. Om inte Wallenberglaboratoriet byggs om behöver andra alternativ undersökas. Ett alternativ är att CRCbyggnaden byggs på med ett antal våningar vilket byggnaden är konstruerad för att tåla. Driftsstörningarna skulle även vid denna lösning bli betydande och evakuering kommer sannolikt att krävas. En förtätning av Wallenberglaboratoriet kan eventuellt innebära att forskningsverksamhet som bedrivs i andra lokaler inom sjukhusområdet i Malmö kan flyttas till byggnaden och att de nu använda lokalerna kan tomställas. Tomställning av lokaler skulle kunna underlätta för omflyttningar som behöver göras inom sjukhusområdet. Behovsanalysrapport Förstudierapport Program Systemhandling Bygghandling Byggentreprenad Uppföljning Underhåll Om en lokalförändring i enlighet med förslaget inte görs i nuläget så kommer omfattande underhållsåtgärder av bl.a. ytskikt ändå att vara tvunget att göras inom en snar framtid. Se mer under nuvarande lokaler. Organisation En styrgrupp ska tillsättas i nästa skede. CRCs referensgrupp bör ha ett fortsatt uppdrag som referensgrupp. 12.4 Ekonomi En grov kostnadsbedömning har tagits fram för den föreslagna ombyggnaden. Denna redovisas separat. Entreprenadform Byggentreprenaden är planerad att genomföras som en generalentreprenad med fast pris. 12.1 Huvudtidsplan Tid för genomförande av projektet beräknas till ungefär 2,5 år. Tiden kan variera beroende på tidsåtgång för beslutsprocess. 15 (18)

13 Befintliga planer 16 (18)

14 Principförslag: möblerade planer 17 (18)

15 Situationsplan 18 (18)