Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län Katarina Fredriksson
Jämtlands län en introduktion 8 kommuner 12 % av Sveriges yta. Landarealen omfattar drygt 50 000 km 2. 126 000 invånare,1,4 procent av landets befolkning. Detta ger en befolkningstäthet på knappt 2,6 inv./km 2
Östersund
Ett utpräglat småföretagarlän Det finns cirka 7 000 små företag som sysslar med bland annat friluftsprodukter, design, mat, turism, träprodukter och IT.
Vattendrag och vattenkraft Källa: Vattenregleringsföretagen
Rennäring I Jämtlands län finns 11 samebyar Runt 45 000 renar och cirka 100 företag som jobbar med rennäringen.
Turism och upplevelser Turismen omsätter drygt 3,3 miljarder kronor och antalet gästnätter uppgår till 8,3 miljoner.
Anpassning till ett förändrat klimat, Jämtlands län. Delprojekt 1 Krisberedskap och medvetenhet
Varför ett projekt om anpassning? Fördjupning av risk- och sårbarhetsanalysen Klimat- och sårbarhetsutredningen Åtgärder under miljömålet Klimatförändringarnas samhällseffekter: För att förbereda länet för klimatförändringarnas samhällseffekter ska medvetenheten öka markant till 2010 och förebyggande åtgärder inledas före 2010.
Delmål: Krisberedskap Länets sårbarhet för klimatförändringar ska analyseras och förebyggande åtgärder ska vidtas senast år 2008.
Delmål: Ökad medvetenhet om klimateffekter År 2010 ska alla länsbor känna till att klimatförändringarna kommer att få effekter på vardag och näringsliv, inte minst ur ett säkerhetsperspektiv.
Aktiviteter inom projektet Förberedande workshopdagar i maj-juni Förstudie av medvetenhet, nov-dec. (Mittuniversitetet) Summerande utvecklingsseminarium, 17/12. Slutrapport med handlingsplan för länet, 31/12.
Förberedande workshops Länets 8 kommuner Jämtlands läns landsting Elproducenter och distributörer: Jämtkraft, EON, Fortum, Härjeåns kraft AB, BTEA och vattenregleringsföretagen Tele- och datanätägare: Tele2, TeliaSonera, Skanova, Jämtkraft och ice.net.
Kommunerna - identifiering 1: VA 2: El/energiförsörjningen 3: Gator, vägar och järnväg 4: Ekonomi (inkomster och kostnader) 5: Boende och byggande Men alla påpekar även beroendet av fungerande taloch datakommunikation
Kommunerna Mål och åtgärder En mycket tydlig inriktning att föra in anpassningsfrågorna i övergripande planering. 7 av 8 kommuner har formulerat ett övergripande eller ett detaljmål som antingen omfattar översiktsplanering eller all planering för kommunen.
Jämtlands läns landsting Identifiering Prio 1: Ledning styrning, Strategisk planering för anpassning av all verksamhet. Prio 2: Hälso- och sjukvård, Vattenförsörjningen för specialiserad vård och Hälsocentraler
Forts Landstinget Mål och åtgärder för ledning och styrning Under 2008 ska en strategi och prioritering av hälso- och sjukvårdens förutsättningar inför klimatförändringarna göras. Detta ska samordnas med energi- och klimatstrategin och tidigare. arbeten/planer ska beaktas. Arbetet ska även samordnas med kommunerna.
Energiproducenter och distributörer Svagheter Kompensation för vindkraften Extrema väder Dammsäkerhet Styrkor Kraftfulla regelsystem, RIDAS, svenska kraftnät Lång tradition av att jobba med frågorna ingår i säkerhetstänket
Tele- och datanätägare, prio1 Kraftförsörjningen Kritiska geografiska riskområden (Mark), Kommunala samhällsviktiga funktioner, Andra infrastrukturer Medvetenhet hos allmänheten: Information, om vilka risker olika tele/data lösningar har. (T ex att man måste ta ut simkortet för att kunna ringa med annan operatör.)
Fokus för länet Samverkan, samordning och samarbete Regional samordning med förebyggande arbete Gemensam prioritering Elbolagen efterfrågar och förtydligar behovet och önskan om engagemang och dialog i ett tidigt skede från kommunen gentemot branschen, vilket saknas på stora delar idag. Vad är samhällsviktiga funktioner och hur ser elförsörjningen ut där? Kunskap och underlag Förmedla info från SMHI mfl, Fortsatt dialog om effekterna till allmänhet och organisationer Möjligheterna måste framhävas Uppföljning och statistik om förändringarnas utveckling. Kommunikation och information Information/kommunikation Öka medvetenheten till allmänheten Medvetenhet inom organisationerna om hur vi arbetar vid kris Tvivlarna, bemöta på allvar genom klimatkommunikation. Information/Kommunikation till medborgarna, Medvetenhet och ett samordnat budskap Öka kunskapen hos både allmänheten och beslutsfattare Energiförsörjning Mer vattenkraftsutbyggnad Teknisk utveckling mycket kan göras på befintliga verk Hösten störst risk, viktigt att samhällsplanerarna har rätt kunskap, viktigt med tidigt samråd med elbolagen
Docent Anna Olofsson Projektassistent: Sara Ekholm
Klimatbarometer För att mäta länsbornas medvetenhet om klimatförändringen. Fem olika intervjugrupper olika utgångspunkt för att det sociala sammanhanget har betydelse i hur man upplever olika saker. Glesbygd Husägare i Östersund Lägenhetsboende i Östersund Lantbrukare Turistort
Slutsats av gruppintervjuer Klimatförändringen kan även bero på naturliga cykler. Förändringen tar lång tid människan anpassningsbar. Relativt låg oro Jämtlands län drabbas inte mycket. Inflyttning till Jämtlands län klimateffekter i andra regioner. Problem med sysselsättning och konflikter i länet. Turismen drabbas men anpassar sig. Opinionsbildare? Lantbrukare störst medvetenhet och kunskap trots fördelar av klimatförändringen. Kanske outnyttjad resurs. Trovärdiga, lever nära naturen. Studien inte generaliserbar, intressant att undersöka vidare.
Slutseminariet SMHI presenterade de möjlig förändringarna Utgångspunkt i tidigare nedlagt arbete Presentation av medvetenhetsstudien Några kommuner och landstinget presenterade sitt arbete Eftermiddagens cafédiskussioner resulterade i 5 prioriteringar för länet
Länets 5 prioriteringar 1. Ta fram ett gemensamt ställningstagande och scenario som länet kan arbeta ut ifrån. 2. Fortsätta samverkan och nätverken på området 3. Genomföra kunskapshöjande åtgärder för både organisationer och medborgarna för att öka medvetenheten kring klimatförändringen. 4. Förtydliga skillnader och beröringspunkter mellan begränsning av klimatförändringen samt klimatanpassning. 5. Att utifrån ovanstående ta fram en handlingsplan för regionen (Länsstyrelsen var den som identifierades för detta arbete)
Projektresultat Identifieringar och prioriteringar av verksamheter, viktigt för framförallt den fysiska planeringen Målformuleringar för kommuner och Landsting Framtagande av första övergripande fokus och åtgärder för länet En första grund för långsiktig samverkan inom länet
Lärdomar Tapp i fart Avsaknaden av resurser i kommunerna Vikten av motorer i organisationerna Start i tänk men hasta långsamt! Stort engagemang Fortsatt förtroende i samordningsarbetet Långsam process kräver planering och samverkan
Vad händer nu? Under 2009 ska Länsstyrelsen: 1. Ta fram en första underlagsrapport 2. Ta fram riktlinjer för samhällsplaneringen i samverkan med kommunerna, innehåll: Ras, skred, erosion och översvämning 3. Börja anpassningsarbetet för område: Kultur, turism och näringsliv 4. Genomföra enkätundersökning av medvetenhet 5. Starta en klimatanpassningsdelegation eller motsvarande i samråd med länets berörda aktörer
Underlagsrapport Ute på remiss just nu, Fram till den 29 maj Klar före midsommar
Rapporten består av fyra delar Inledning och bakgrund varför rapporten har utarbetats och vilka grunder som arbetet med klimatanpassningsarbetet i länet bör baseras på. Klimatet idag och i framtiden en teoretisk del om klimatet idag och om de troliga förändringarna samt hur de rådande klimatscenarierna har tagits fram. Förhållanden och konsekvenser för länet beskriver förhållandena i Jämtlands län och hur länet påverkas idag och kan påverkas i framtiden. Rapporten belyser klimatförändringens effekter ur ett risk- och säkerhetsperspektiv för Jämtlands län. Det framtida arbetet Vad händer härnäst?
Glöm inte! Energi- och klimatstrategierna Kommunerna, Landstinget och Länsstyrelsen Regionala miljömålen
Anpassning till ett förändrat klimat, Jämtlands län. www.lansstyrelsen.se/jamtland/miljo/klimatarbete