Idrottslärare vill ha tv-spel lektionerna Tv-spel där spelaren är fysiskt aktiv är mycket populära bland barn och ungdomar. En stor enkätundersökning visar att lärarna är positiva till spelen. Men om så kallade exergames ska bli ett nytt läromedel behöver lärarnas kunskaper öka. Jane Meckbach Fil. dr. Gymnastik- och idrottshögskolan B a k g r u n d e n till denna studie är att en ny typ av tv-spel, exergames, har trätt in marknaden. Exempel exergames är Wii sports, Dance Dance Revolution och Your Shape. I dessa spel är fysiska aktiviteter och kroppsrörelser det centrala inslaget. Spelaren är aktiv med hjälp av balansplattor, step-up brädor, motionscyklar, dansmattor eller genom att använda en handkontroll som racket vid exempelvis tennis. Under de senaste åren har exergames i allt större utsträckning lyfts fram i flera länder som en möjlig aktivitet att använda i skolans undervisning i idrott och hälsa, till exempel i England, Kanada, Australien och USA. Kan öka elevernas motivation I både populärvetenskapliga texter och i vetenskaplig litteratur framhålls en rad argument för och emot att använda spelen i undervisningen. En nygjord översiktsstudie (1) framhåller exempelvis att spelen kan fungera som ett sätt att stimulera barn och ungdomar till fysisk aktivitet (2) och därmed motverka problemen med övervikt (3) i syfte att förbättra hälsan hos dagens ungdomar (4). Forskarna bakom studien pekar att en viktig faktor för hur länge en person fortsätter att vara fysiskt aktiv är hur meningsfullt eller roligt något är (3), därmed kan aktiviteter såsom exergames öka elevernas motivation för träning överlag (4). Marina Papastergiou framhåller i en översiktsartikel, Exploring the potential of computer and video games for health and physical education, att exergames kan ge potentiella fördelar som ett pedagogiskt verktyg för idrott och hälsa och att dessa spel kan förbättra ungdomars kunskaper, färdigheter, attityder och beteenden i relation till hälsa och fysisk aktivitet (förf översättning)(4). Även om det finns en rad fördelar finns även argument emot att använda exergames i undervisningen (1). Framför allt framhåller forskare problemet med att spelen kan skapa en negativ självbild genom den verkan och kontroll spelen kan få över ungdomars syn den egna kroppen. Som exempel kan nämnas att den figur (Mii) som representerar spelaren i träningsspelen ofta speglar personens aktuella BMI-värde ju högre BMI desto större Mii-figur. Att se sig själv speglas skärmen i spelet kan verka spelaren positivt om hen är nöjd med sin kropp, men ge negativa effekter om förhållandet är det motsatta (5). Andra problem med att använda exergames i skolan är främst av teknisk eller ekonomisk art, det vill säga att tekniken lätt går sönder eller att den är dyr att köpa in (1). Ingen har ännu studerat vad exergames i undervisningen innebär för elevers kunskaper och lärande avseende exempelvis kropp och hälsa. Spelen framhålls av forskare och pedagoger istället som ett modernt sätt att motionera eller locka till fysisk aktivitet. Användandet av exergames inom forskningen görs därmed främst till en fysiologisk fråga om energiförbrukning snarare än en fråga om kunskaper och lärande i ett skolämne (1). Jonas Almqvist Uppsala universitet Béatrice Gibbs Doktorand Gymnastik- och idrottshögskolan Mikael Quennerstedt Örebro universitet Marie Öhman Örebro universitet 3/213 svensk idrottsforskning 39
Dance Dance Revolution är ett dansspel som spelas med fötterna en tryckkänslig platta. Foto: AvantaR/Wikimedia Commons Enkät till lärare Avsikten med vårt forskningsprojekt Tv-spel som hälsofostran är att studera spelen i termer av dess utbildningsvärde. I denna artikel är syftet att beskriva svenska lärares uppfattning om exergames och hur de använder spelen i skolämnet idrott och hälsa. Vi vill även beskriva de hinder och motiv som finns med att använda spelen i undervisningen. Resultaten är hämtade från en enkätstudie som vände sig till lärare i idrott och hälsa i både grund- och gymnasieskolan. Totalt har 493 lärare besvarat enkäten, vilket motsvarar 1 procent av samtliga lärare i idrott och hälsa med pedagogisk högskoleexamen i Sverige (6). Av dessa var 4 procent män och 6 procent kvinnor, varav de flesta lärarna var i åldrarna 3 till 59 år. Nästan alla (9 procent) hade en lärarutbildning i idrott och hälsa. Drygt hälften var så kallade ettämneslärare, 44 procent tvåämneslärare och 4 procent hade annan lärarutbildning med varierande antal högskolepoäng i idrott. Av de som besvarade enkäten arbetade 313 personer i grundskolan (63 procent) och 153 personer (31 procent) gymnasiet. Resterande arbetade i båda skolformerna, högskola eller universitet, studerade eller hade slutat som lärare. Många känner till spelen Det var nästan procent av lärarna som något sätt var bekanta med spelen Nintendo Wii, Kinect eller Move, och då främst med det förstnämnda spelet. Var sjätte lärare spelade själva fritiden och 17 lärare (3 procent) hade provat att använda exergames i sin undervisning, som exempelvis: Var sjätte lärare spelade själva fritiden och 17 lärare (3 procent) hade provat att använda exergames i sin undervisning, som exempelvis: en valbar aktivitet, stationsträning, ett moment där hela klassen deltog framför en skärm, en möjlighet för elever som inte vill delta i storklass eller övningar för elever med funktionsnedsättning. Upplevda hinder Hindren för att introducera spelen i undervisningen hade enligt en majoritet av lärarna ekonomiska orsaker och att de prioriterade andra aktiviteter. Hälften av lärarna såg också den egna kunskapen som ett hinder, medan den andra hälften inte gjorde det. Nära 7 procent såg inte något hinder när det gäller lokaltillgång, tidsbrist och inställning till spelen. På frågan vilka motiv som lärarna själva hade för att använda exergames i undervisningen fick lärarna grund- respektive gymnasieskolan olika svarsalternativ, eftersom de omfattas av olika styrdokument. De hinder som lärare främst lyfter fram är att spelen kostar för mycket. Grundskolelärarnas motiv till att använda exergames i undervisningen var främst att det finns stora att spelen stimulerar till fysisk aktivitet, att eleverna genom spelen får genomföra olika rörelser 4 svensk idrottsforskning 3/213
6 6 Figur 1 Figur Figur 1 2 5 5 6 6 6 4 4 Inga Inga 5 5 5 Vissa 3 3 Inga Ganska och och mycket 4 4 4 Inga 2 2 stora Vet Vet inte inte 3 Vissa Vissa 3 3 Vissa 1 1 Ganska och mycket 6. 2 Statistiska centralbyrån. Register över pedagogisk personal. Ganska Ganska och och mycket mycket stora 2 2 stora stora Vet inte S+mulera +ll +ll fysisk 1 fysisk Lärande http://www.scb.se/pages/product 4.aspx. av av fysisk fysisk Genomföra olika olika rörelser Värdera rörelser Värdera synen synen hälsa Värdera hälsa livss+l livss+l Röra Röra sig sig allsidigt allsidigt Ha Ha roligt roligt 27 oktober 212. 1 1 S+mulera +ll Genomföra Utveckla Hantera Jämställdhet Könsmönster Ergonomi Figur 1. 1. S+mulera Grundskolelärares S+mulera +ll fysisk Lärande +ll Lärande av fysisk Genomföra fysisk av Genomföra svar olika rörelser Värdera kroppslig vilka Värdera rörelser Värdera motiv säkerhet Värdera synen vid som Värdera hälsa Värdera de livss+l anser Röra Röra sig allsidigt finns sig Ha för Ha för roligt roligt att att använda exergames i i undervisningen. fysisk fysisk olika rörelser förmåga rörelser och fysisk synen livss+l allsidigt hälsa hälsa Flera av av kategorierna motsvarar målformuleringar i i skolans styrdokument. Figur 1. svar vilka motiv som de anser finns för att använda exergames i undervisningen. Figur Figur Figur 1. Kategorierna Grundskolelärares 2. 1. Gymnasielärares Grundskolelärares motsvarar förmågor svar svar svar i skolans vilka vilka vilka motiv styrdokument. motiv motiv som som som de de de anser anser anser finns finns finns för för för att att att använda använda använda exergames exergames exergames i i i undervisningen. undervisningen. Figur 1 Figur 2 Flera Flera Flera av kategorierna av av kategorierna kategorierna motsvarar motsvarar motsvarar målformuleringar målformuleringar i skolans i skolans i skolans styrdokument. styrdokument. 6 6 6 Figur 2 Figur 5 5 2 5 6 Inga Inga 4 6 4 5 5 3 Vissa Vissa 3 Ganska och mycket 4 4 2 Ganska och och mycket stora 2 stora Vet inte 3 Vissa 3 1 Vet Vissa inte 1 2 2 S+mulera +ll +ll Genomföra Utveckla Hantera Jämställdhet Könsmönster Ergonomi S+mulera fysisk 1 fysisk +ll fysisk Lärande av fysisk fysisk Genomföra olika kroppslig rörelser Värdera rörelser Värdera säkerhet synen vid vid Värdera hälsa livss+l Röra sig allsidigt Ha roligt 1 förmåga och och fysisk fysisk hälsa hälsa Figur 2. Gymnasielärares S+mulera +ll Genomföra svar vilka Utveckla motiv som Hantera de anser Jämställdhet finns för att Könsmönster använda exergames Ergonomi i undervisningen. Figur 1. S+mulera Grundskolelärares fysisk +ll Genomföra fysisk Utveckla svar kroppslig vilka Hantera säkerhet motiv Jämställdhet vid som Könsmönster de anser finns Ergonomi för att använda exergames i undervisningen. Figur 2. 2. Kategorierna Gymnasielärares fysisk motsvarar fysisk förmågor svar kroppslig i förmåga vilka skolans säkerhet och motiv styrdokument. fysisk vid som de de anser finns för för att att använda exergames i i undervisningen. Flera av kategorierna motsvarar förmåga och målformuleringar hälsa fysisk i skolans styrdokument. Flera av av kategorierna motsvarar hälsa målformuleringar i i skolans styrdokument. Figur 2. Gymnasielärares svar vilka motiv som de anser finns för att använda exergames i undervisningen. Figur 2. och Figur Gymnasielärares att 2 spelen gör svar att eleverna vilka motiv har roligt. som de anser Dock finns ansåg för var att använda fjärde lärare exergames att spelet i undervisningen. inte Flera Mer av än kategorierna 3 procent motsvarar av lärarna målformuleringar svarade så. i skolans bidrar styrdokument. till att eleverna kan hantera säkerhet Flera av kategorierna motsvarar målformuleringar i skolans styrdokument. Lärarna 6 menade även att det finns vissa vid fysiska aktiviteter. Även här är det värt att spelet skapar ett lärande att notera att nära hälften valt svarsalternativet vet inte eller inte besvarat frågan alls av fysiska 5 aktiviteter och att eleverna får röra sig allsidigt, att eleverna kan värdera (figur 2). 4 olika rörelser och synen hälsa samt värdera 3 och ta ställning till livsstil utifrån Skillnader mellan könenvissa spelen. Dock är det värt att beakta att mer Det är nästan lika många kvinnliga som 2 än var femte lärare valde svarsalternativet manliga lärare som är bekanta med spelen. vet 1 inte och nästan lika många besvarade inte frågan alls (figur 1). (2-39 år) än äldre (4+) som är bekanta Vi kan se en tendens att det är Vet fler inte yngre Bland gymnasielärarna menade var med spelen. Kvinnor och män anger i stort S+mulera +ll Genomföra Utveckla Hantera Jämställdhet Könsmönster Ergonomi fjärde att fysisk det finns fysisk stora kroppslig säkerhet till vid sett samma anledningar till att inte introducera exergames i undervisningen. Dock förmåga och fysisk att spelen stimulerar till fysisk aktivitet. hälsa Mer än 2 procent menade även att det finner vi en signifikant skillnad där det är finns vissa att eleverna genom fler kvinnor (54 procent) än män (35 Figur 2. Gymnasielärares svar vilka motiv som de anser finns för att använda exergames i undervisningen. spelet kan genomföra fysiska aktiviteter, procent) som anser att den egna kunskapen Flera utveckla av kategorierna kroppslig motsvarar förmåga målformuleringar och hälsa, i skolans om spelen styrdokument. upplevs som ett hinder. Det etiskt ta ställning till jämställdhet respektive könsmönster samt att spelet kan lande till yngre män. Vi kan även se en gäller framför allt yngre kvinnor i förhål- anpassa elevernas rörelser ergonomiskt. tendens att något fler män än kvinnor 3/213 svensk idrottsforskning 41
Bekant med spelen Inte bekant med spelen Hinder Ej hinder Vet inte Hinder Ej hinder Vet inte Utrymmesskäl ** 25 69 6 19 65 16 Ekonomiska *** 59 35 6 3 47 15 Tidsbrist * 17 77 6 17 6 15 Min egen kunskap om spelen *** 42 53 5 64 23 13 Min inställning till att använda spelen *** 21 73 6 33 52 15 Jag prioriterar andra aktiviteter i min undervisning ** 51 43 6 53 33 14 Tabell 1. De hinder som finns mot att använda exergames i undervisningen, enligt lärare som är bekanta med spelen respektive inte bekanta med spelen. Svar från 45 lärare, andelen anges i procent. Chi-två- test: *p<,5 **p<,1 ***p<,1 Spelar fritiden Spelar inte fritiden Hinder Ej hinder Vet inte Hinder Ej hinder Vet inte Utrymmesskäl 2 63 9 24 6 Ekonomiska ** 71 23 6 52 4 Tidsbrist 1 73 9 17 75 Min egen kunskap om spelen *** 1 73 9 52 41 7 Min inställning till att använda spelen ** 3 9 27 65 Jag prioriterar andra aktiviteter i min undervisning * 37 54 9 55 3 7 Tabell 2. De hinder som finns mot att använda exergames i undervisningen, enligt de lärare som spelar fritiden och de som inte spelar. Svar från 42 lärare, andelen anges i procent. Chi-två- test: *p<,5 **p<,1 ***p<,1 prioriterar andra aktiviteter i undervisningen. Kvinnor och män anger i stort sett samma motiv för att använda exergames i undervisningen i idrott och hälsa. Dock finner vi en tendens hos grundskolelärarna, där fler kvinnor (93 procent) än män (5 procent) ser att spelet kan bidra till att eleverna anammar ett lärande av fysiska aktiviteter. Hos gymnasielärarna finner vi signifikanta skillnader i motiven jämställdhet och könsmönster. Speciellt i de yngre åldrarna, där fler kvinnor än män ser att spelen kan ge för eleverna att etiskt ta ställning till dessa frågor. Bekanta vs. inte bekanta De lärare som är bekanta med spelen upplever i större utsträckning än övriga att utrymmesskäl och ekonomi är hinder som är av betydelse för att introducera exergames i undervisningen. De som inte är bekanta med spelen ser istället i större grad den egna kunskapen och den egna inställningen till att använda spelen som ett hinder. Tidsbrist är inte något hinder enligt de flesta av lärarna i båda grupperna (cirka 7 procent). Att läraren prioriterar andra aktiviteter i sin undervisning är ett hinder tycker mer än hälften i de båda grupperna (tabell 1). De som är bekanta och inte bekanta med spelen anger i stort sett samma motiv till att använda spelen. Dock finner vi en signifikant skillnad hos grundskolelärarna i frågan om huruvida spelen uppmuntrar eleverna till fysiska aktiviteter. De som är bekanta med spelen ser i större utsträckning (96 procent) detta som ett motiv till att använda dem än de som inte är bekanta med spelen (79 procent). Lärare som spelar fritiden De lärare som spelar exergames fritiden anger i högre grad än övriga att ekonomin är ett hinder för att introducera spelen i undervisningen. Vi finner även ett statistiskt samband där de som spelar i större utsträckning menar att den egna inställningen till spelen inte är något hinder, i förhållande till dem som inte spelar. Å 42 svensk idrottsforskning 3/213
andra sidan menar de som inte spelar fritiden i större omfattning än andra lärare, att både den egna kunskapen och att de prioriterar andra aktiviteter i undervisningen är hinder (tabell 2). Lärarna som spelar fritiden anger i stort sett samma motiv till att använda exergames i undervisningen som de andra lärarna gör. Dock framkommer två undantag. Fler grundskolelärare som spelar fritiden (93 procent) än som inte spelar (7 procent) anger att spelet inte får eleverna att värdera synen hälsa. Det andra undantaget är en tendens som vi kan se hos gymnasielärarna, där de som spelar fritiden (6 procent) anser att spelen får eleverna att arbeta med säkerhet vid fysiska aktiviteter. Sextio procent av de spelande lärarna tycker det, medan de som inte spelar i större grad inte tycker detsamma (59 procent). Exergames som läromedel Lärarenkäten visar att de flesta lärare är bekanta med någon form av exergames, men att de i stort sett aldrig spelar själva. Sjutton av 493 lärare har använt spelen i sin undervisning lite olika sätt. De hinder som lärare främst lyfter fram är att spelen kostar för mycket, vilket även framkommer i tidigare studier. Andra hinder är att lärare menar att de har för dåliga kunskaper om spelen samt att de prioriterar andra aktiviteter. De motiv som grundskolelärarna har till att exergames kan användas i undervisningen är framför allt att spelen har ganska eller mycket stora att stimulera eleverna till fysisk aktivitet, att de genomför olika rörelser och att de har roligt. Gymnasielärarnas främsta motiv till att använda spelen i undervisningen är att spelen har ganska eller stora att stimulerar eleverna till fysisk aktivitet. Samtliga dess motiv för att använda spelen stöds av tidigare studier. Vid analysen av resultaten framkommer att majoriteten har en positiv inställning till spelen. Troligtvis behöver lärarnas egna kunskaper om spelen öka för att det ska gå att implementera dem som ett nytt läromedel i ämnet idrott och hälsa. En lärares arbete handlar om att planera, genomföra och följa upp undervisningen. Det handlar således om att göra urval av olika lärsituationer med stöd av olika läromedel och till detta krävs en didaktisk reflektion. Forskning kan här bidra med att problematisera användandet av exergames som läromedel för att visa om, och i så fall hur, spelen kan användas. Det centrala vid införandet av alla läromedel i skolan är således vilket utbildningsvärde de har och inte, som en del forskning framhåller, dess värde för individers energiförbrukning. Referenser 1. Quennerstedt, M. mfl. (in review). Why do Wii teach physical education in school? 2. Fogel, V. mfl. Journal of Applied Behaviour Analysis. 21. 43:591-6. 3. Staiano, A. E. mfl. Child Development Perspectives. 211. 2:93-9; Quinn, M. Journal of Pediatric Health Care. 211. DOI. http://dx.doi.org/1.116/j. pedhc.211.3.11. 4. Papastergiou, M. Computer & Education. 29. 53:63-622. 5. Song, H. mfl. Journal of Health Communication. 211. 16:14-162; Öhman, M. mfl. (in review) How would you like to work towards a BMI of 22? 6. Statistiska centralbyrån. Register över pedagogisk personal. http://www.scb.se/pages/product_4.aspx. 27 oktober 212. Kontakt jane.meckbach@gih.se jonas.almqvist@edu.uu.se beatrice.gibbs@gih.se marie.ohman@oru.se mikael.quennerstedt@oru.se PRENUMERERA CIF:s nyhetsbrev! Gör idrotten någon nytta? Nu är det hög tid att anmäla sig till konferensen Idrott & samhällsnytta 23-24 maj i Göteborg. Möt företrädare för idrotten, politiken och den akademiska världen för samtal om idrottens förhållande till samhället. Lyssna bland annat Ulf Bjereld, Jorid Hovden och Johan R Norberg. Läs program och anmälan till konferensen E-posta till: marie.broholmer@gih.se Forskarna kritiserar Idrottslyftet Forskare från hela landet har granskat regeringens miljardsatsning unga. I årets första nummer av Svensk Idrottsforskning riktar de kritik mot att idrottsrörelsen inte lyckats lockat nya grupper till idrotten och pekar stora brister i jämställdhets- och jämlikhetsarbetet. Men helt klart har pengarna också varit till nytta för utvecklingen av barn- och ungdomsidrotten. Läs om Idrottslyftet i Svensk Idrottsforskning Prenumerera Svensk Idrottsforskning I 2 år har tidningen Svensk Idrottsforskning informerat om det senaste från forskarvärlden. För 2 kr får du en årsprenumeration. Till prenumerationsbeställning 3/213 svensk idrottsforskning 43 Prenumerera CIF:s nyhetsbrev!