TOLLSBACKEN, 13900 Kvarteren 750-767 samt till dem anslutna gatu-, trafik- och rekreationsområden. Ändring av detaljplanen för Bredbergets centrum, Område för allmän väg med skydds- och siktområden. Hindersby I, ändring av detaljplanen, gatuområde. Ändring av detaljplanen för Kyrkdalen, järnvägsområde. Framlagt enligt MBL 65 och MBF 27 10.10-11.11.2016 SAMMANDRAG AV UTLÅTANDENA OCH AN- MÄRKNINGARNA SAMT BEMÖTANDEN Utlåtanden: 1. Västra Nylands räddningsverk 28.10.2016 2. Handikapprådet 7.11.2016 3. Caruna Espoo Oy 8.11.2016 4. Museiverket 2.12.2016 5. Västra Nylands landskapsmuseum 7.12.2016 6. Kyrkslätts hembygdsförening 12.12.2016 7. Fortum Power and Heat Oy 13.12.2016 8. Byggnadstillsynen 14.12.2016 9. Kyrkslätts miljöförening r.f. 14.12.2016 10. Nylands förbund 15.12.2016 11. Helsingforsregionens trafik 15.12.2016 12. Trafikverket 15.12.2016 13. Kyrkslätts småfastighetsförening 15.12.2016 14. Vård- och omsorgsnämnden 16.12.2016 15. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM) 16.12.2016 16. Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) 16.12.2016 17. Miljövården 23.12.2016 18. Esboregionens miljö- och hälsoskydd 23.12.2016 19. Vattenförsörjningsverket 3.1.2017 20. Namnkommittén 19.1.2017 Anmärkningar: 21. Anmärkningsgivare 1 29.8.2016 och 21.10.2016 och 31.10.2016 22. Anmärkningsgivare 2 16.9.2016 och 7.11.2016 23. Anmärkningsgivare 3 14.10.2016 24. Anmärkningsgivare 4 5.11.2016 25. Anmärkningsgivare 5 7.11.2016 och 10.11.2016 26. Anmärkningsgivare 6 7.11.2016 27. Anmärkningsgivare 7 8.11.2016 28. Anmärkningsgivare 8 9.11.2016 29. Anmärkningsgivare 9 9.11.2016 30. Anmärkningsgivare 10 10.11.2016 31. Anmärkningsgivare 11 10.11.2016
32. Anmärkningsgivare 12 10.11.2016 33. Anmärkningsgivare 13 11.11.2016 34. Anmärkningsgivare 14 11.11.2016 35. Anmärkningsgivare 15 11.11.2016 36. Anmärkningsgivare 16 11.11.2016 37. Anmärkningsgivare 17 11.11.2016 38. Anmärkningsgivare 18 11.11.2016 39. Anmärkningsgivare 19 11.11.2016 40. Anmärkningsgivare 20 11.11.2016 41. Anmärkningsgivare 21 11.11.2016 42. Anmärkningsgivare 22 21.11.2016 Följande instanser hade inget att anmärka på planändringsutkastet: Äldrerådet, finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden, bildningsnämnden, Fingrid Oyj, svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden. Följande instanser lämnade inte utlåtande om planändringsutkastet: Elisa Abp, TeliaSonera Finland Abp, DNA Ab, Västra Nylands polisinrättning, Jolkby-Heikkilä-Laajakallio asukasyhdistys, Mellersta Kyrkslätts Ungdomsförening, Kyrkslätts Natur och Miljö samt Kyrkslätts företagare. 1 Västra Nylands räddningsverk 28.10.2016 1.1 Vid planering av hus med fler än tre våningar på området bör följande beaktas: Enligt byggbestämmelserna ska det finnas en reservutgång från varje bostad, via vilken det är möjligt att rädda sig själv eller med hjälp av räddningsverkets åtgärder. Till räddningsverkets utrustning vid brandstationen i Kyrkslätt hör ingen hävare (skylift) med integrerad stege, så på grund av den nuvarande långa insatstiden för en hävare, kan reservutgångar i bostadshus med över tre våningar inte byggas enbart så att de grundar sig på räddningsverkets åtgärder. Exempel på alternativa sätt för genomförande av reservutgångar är till exempel två separata ändamålsenligt placerade utgångar eller en loftgång med två trappor. Antecknas för kännedom. Byggnaderna kan genomföras så att det finns reservutgång i bostäderna. 1.2 Bostadsbyggnaderna ska placeras på tomten så att det är möjligt att bygga räddningsvägar och lyftplatser till alla byggnader med över 3 våningar eller om nödutgången ligger på över 10 meters höjd. Räddningsvägarna planeras i bygglovsskedet. Det finns byggnader med mer än tre våningar i kvarter 762 i planen. Kvarterets tomter kan planeras och genomföras så att både gatuområden och tomtens interna leder även kan användas som räddningsvägar.
1.3 Vid placeringen av byggnader bör man beakta kraven som ställs på brandsäkerheten Tillgången till släckvatten i området ska tryggas. Släckvattenarrangemangen ska genomföras enligt den släckvattensplan som Västra Nylands räddningsverk utarbetat. Antecknas för kännedom. 1.4 Återvändsgatorna ska förses med vändplatser. Om gång- och cykelleder används för tomttrafik, ska de byggas så att de kan trafikeras med räddningsverkets tunga fordonsmateriel. På återvändsgator har utrymme reserverats för vändplatser. Gångoch cykelvägar, som används för körning till tomten, byggs så de kan trafikeras med tunga fordon. 2 Handikapprådet 7.11.2016 2.1 Med åldern kommer det ofta behov av hemvård och annan service i hemmet. Det behövs bilplatser för tillfällig parkering i närheten av bostäderna, som förenklar också tillgängligheten för hemservicepersonal som besöker serviceanvändaren. I anslutning till lösningar för gång- och cykeltrafik behövs platser att vila, t.ex. bänkar, tillräckligt tätt, vilket gör det möjligt att ta sig fram i näromgivningen också då konditionen sviker. I planen har minimiantalet bilplatser antecknats. I planen anvisas inga bestämda platser för bänkar och viloplatser. 2.2 I nybyggen ska man beakta livscykelboende. Livscykelboendet betjänar kommuninvånarna i olika åldersstadier på ett omfattande sätt. Individuella ändringsarbeten i bostaden till följd av handikapp eller åldrande är avsevärt svårare att genomföra i efterhand. Planen begränsar inte livscykelboende. Bostadsbyggnadernas tillgänglighet och andra utrymmeslösningar behandlas i bygglovet. Medför inga ändringar i planförslaget. 2.3 I flervåningshusen ska reserveras förvaringsutrymmen och laddningsställen för elmopeder och eldrivna rullstolar. Det bör finnas elektroniska lås på ytterdörrarna och möjlighet att öppna dem med fjärrkontroll. Redan i planeringsskedet bör man beakta att räddningsverket ska kunna bära bårar i hissen/trapporna. Elrullstolar och -mopeder
ska också rymmas i hissen. I flervåningshuskvarteret har anvisats sammanlagt 450 v-m2 för gemensamma utrymmen. Våningshusens hindersfrihet och dimensionering beaktas i samband med byggnadsplaneringen. Medför inga ändringar i planförslaget. 2.4 Räddningsvägarnas tillgänglighet och parkeringsplatsernas tillräcklighet i förslaget till detaljplan. Det är möjligt att bygga räddningsvägarna så att de är hinderfria. Parkeringsnormen har uppdaterats så att den motsvarar den förnyade parkeringsdimensioneringen (stn 19.1.2017 5). 3 Caruna Espoo Oy 8.11.2016 3.1 I och med planen ökar användningen av elektricitet på området, och det behövs ny kabling och parktransformatorer. Vi begär att det i planen reserveras markområden (ca 20 m2) för nya parktransformatorer i enlighet med bilaga 2. Vi ber dessutom att behövliga markområden i enlighet med bilaga 3 reserveras i planen för nya jordkablar och en parktransformator, som saneras där den nuvarande stolptransformatorn ligger. Som parktransformatorer använder vi med Carunas bygganvisningar förenliga transformatorer med standardkonstruktion och -färg. För parktransformatorerna har i planen sökts plats i närheten av de föreslagna platserna med beaktande av markanvändningen och de bybildsmässiga värdena. De nya jordkablarna ligger på områden som i planen utmärkts som gatuområde. Eftersom området är ett kulturhistoriskt betydande område där det nya byggandet ska anpassas till miljön, har det i planen getts en bestämmelse också för hur transformatorerna ska se ut. 3.2 Caruna flyttar de ledningar som eventuellt behövs, och den som beställer flyttningen svarar för flyttningskostnaderna. Flyttningen av ledningarna förutsätter att det ordnas ett nytt permanent ställe för dem. Antecknas för kännedom. 4. Museiverket 2.12.2016
I utlåtandet som gavs om programmet för deltagande och bedömning förutsattes en inventering av fornlämningarna, vilken har utförts av Mikroliitti Oy sommaren 2016. På planområdet har inte hittats fasta fornlämningar som avses i fornminneslagen, men gränserna och beskrivningen av det militärhistoriska kulturarvsobjektet Hindersby, som ligger i områdets sydvästra kant, har preciserats. Objektet har i förslaget till detaljplan för Tollsbacken märkts ut och en därtill hörande planbestämmelse har gjorts upp enligt Museiverkets anvisningar. Hindersbys militärhistoriska kulturarvsobjekt ligger på ett område som anvisats som närrekreationsområde (VL), så man kan säkerställa bevarandet av det. Eftersom de militärhistoriska strukturerna i framtiden kommer att finnas inom ett rekreationsområde som används rätt aktivt, rekommenderar Museiverket dock att de märks ut och synliggörs som något av kulturhistoriskt värde. Antecknas för kännedom. Omnämnandet om utmärkningen och framlyftandet av de militärhistoriska konstruktionerna läggs till i planbeskrivningen. 5 Västra Nylands landskapsmuseum 7.12.2016 5.1 I planbeskrivningen har nuläget och historian i fråga om områdets landskap och byggda kulturmiljö presenterats tillräckligt och landskapliga och kultur- och byggnadshistoriska värden som konstaterats i tidigare planer och byggd kulturmiljö har också lyfts fram ordentligt. Man har strävat efter att beakta tidigare konstaterade värden också i planförslaget och planbeteckningarna och -bestämmelserna som används verkar i regel ändamålsenliga och tillräckliga. I planmaterialet saknas ändå en tydlig förteckning över byggnaderna i fråga. Materialet bör till dessa delar kompletteras och förtydligas. I förteckningen bör byggnaderna namnges och numreras så att de kan identifieras, och samma numrering bör märkas ut även i plankartan så att man kan hitta byggnaderna på kartan. En karta där de inventerade fastigheterna har märkts ut ingår nog som bilaga till planbeskrivningen (bilaga 13), men en förteckning saknas. Dessutom har man i kartbilagan numrerat flera byggnader på varje fastighets område, men i planmaterialet har man inte öppnat vilken typ av byggnader det är och inte heller i plankartan har det som byggnadsytor som ska skyddas anvisats fler än en byggnad per fastighet. Gårdsområdets byggnader som anvisats i bilagan bör namnges och presenteras så att man kan ta ställning även till andra byggnaders än bostadsbyggnaders skyddsvärde. I planbeskrivningen har man lagt till en förteckning över byggnader som ska skyddas. Av förteckningen framgår också ekonomibyggnaderna som numrerats i kartbilagan. 5.2 De gamla ekonomibyggnaderna är en betydande del av miljön och med planen borde man även främja bevarandet av dem i bybilden, till exempel genom att i texten till planbestämmelsen /s lägga till att även gamla ekonomibyggnader i första hand bör
bevaras. Vid behov bör även ekonomibyggnader anvisas med en separat sr-beteckning. Nu har en del av de gamla gårdshelheterna splittrats och en del av byggnaderna som hör till samma gårdsmiljö har skiljts åt till olika tomter. I det justerade planförslaget har fastighetsfördelningen för de gamla byggda fastigheternas del lämnats oförändrade med undantag av de kommunägda markerna i kvarter 755 där den gamla ekonomibyggnaden har rasat. Till planbestämmelserna (/s) har lagts till en bestämmelse om principerna för bevarande av gamla ekonomibyggnader. 5.3 Beträffande nytt byggande ligger kvarter 757 (nu 754) och möjligtvis kvarter 758 (nu 753) för högt uppe landskapsmässigt sett, och de borde inte genomföras. I synnerhet tomterna 1 och 2 i kvarter 757, som ligger alldeles invid den historiskt värdefulla Gamla Hindersbyvägen och på en plats i terrängen som avviker klart från byns byggnaders traditionella platser, är inte ställen som lämpar sig för nybyggande med tanke på landskapet och bybilden. Ifall kvarteret ifråga byggs, borde tomterna 1 och 2 lämnas obyggda, och samtidigt borde man märka ut det landskapsmässigt värdefulla området med sma-beteckning så som området mitt emot. Beträffande placeringen av de övriga kvartersområdena har landskapsmuseet inget att kommentera. Placeringen av kvarteren har justerats med tanke på landskapet både i samband med delgeneralplanen och detaljplaneringen, och kvarteren har placerats så att nybyggnaderna blir bakom trädbeståndet från de huvudsakliga utsiktshållen. Tomt 1 och 2 i kvarter 757 har slagits ihop till en tomt (nu k754, tomt 1) och på delen som gränsar till Hindersbyvägen ska trädbeståndet bevaras. Från Bisarängens dalområde är det 85 meter skogsområde till gränsen till tomt 1. Till planbeskrivningen har fogats granskningar av skärningen av området. 5.4 Med tanke på bevarandet av områdets allmänna karaktär kan byggrätten som planen tillåter vara överdimensionerad på vissa tomter, och åtminstone ställvis vore det bra att minska byggrätten eller förstora tomterna jämfört med förslaget. Anvisande av flera rätt stora bostadsbyggnader på samma tomt minskar grönskan på området avsevärt. Mängden byggrätt och antalet byggplatser borde ännu justeras så att man inte förlorar byabildsmässiga värden utan att man märker det. Mängden byggrätt och/eller antalet byggplatser har i det justerade förslaget minskats på en del platser, bl.a. på de kommunägda fastigheterna i kvarteren 752, 753, 754, 755, 757 och 758 samt på vissa privata markägares fastigheter enligt deras krav. Exploateringstalen för AO-kvarteren stämmer överens med delgeneralplanen för Hindersby. Tilläggsbyggrätten som planen tillåter är måttlig, för det genomsnittliga exploateringstalet i planområdets AO-kvarter är e=0,17
och hela områdets områdeseffektivitet är ca e=0,10 om all tillåten byggrätt förverkligas. 5.5 I fråga om andra planbeteckningar föreslår landskapsmuseet några tillägg. I bestämmelsetexten för MA-beteckningen ska läggas till omnämnandet att området ska bevaras öppet. I bestämmelserna för AO- och AP-kvartersområden bör man lägga till samma texter som redan gäller A- och AK-kvartersområden om att tomtdelar som lämnas obebyggda ska planteras och onödiga skärningar och fyllnader ska undvikas. De öppna gatuplatserna bör till sitt material och utseende passa in i den gamla kulturmiljön på området. Man bör bestämma om saken i planen med en /s-beteckning eller motsvarande eller i de allmänna bestämmelserna i texten som gäller gatuskvärer. Kulturmiljöbegränsningar enligt generalplanen och delgeneralplanen bör läggas till i detaljplanekartan. Avgränsningen av kulturmiljön har beaktats i plankartan med en /sbeteckning för kvarteren. Till övriga delar har planbestämmelserna kompletterats enligt förslaget. 6 Kyrkslätts hembygdsförening r.f 12.12.2016 6.1 Planen är överlag välgjord och man har försökt ta Hindersby och Tolls byars kulturoch naturvärden och den övriga omkringliggande markanvändningen i beaktande. Det historiska materialet är en viktig del av planen. Antecknas för kännedom. 6.2 Genomförandet av Gamla Hindersbyvägen bör göras så att kulturmiljön längs vägen bevaras, t.ex. behåller man häckar och växtlighet vid vägen. De gamla byggda fastigheterna bör i första hand lämnas orörda vid byggandet av nya gator och förbättringen av gamla vägar. I planeringen av Gamla Hindersbyvägen har man till största delen följt den nuvarande vägens horisontala och vertikala geometri, för att den så lite som möjligt skulle inverka på miljön längs vägen. De nya gatorna har placerats så att de gamla byggda fastigheterna i huvudsak förblir orörda. 6.3 Genomfartstrafik bör förbjudas på Gamla Hindersbyvägen. Trafiken kommer att öka då nya bostäder byggs på området.
På vägen har man på fyra olika platser planerat avsnitt för lågfartsgata, som saktar ner hastigheterna och minskar onödig genomfartstrafik. 6.4 Gamla fastigheter med byggnader som ska bevaras bör inte delas in i små tomter på 1000 m2. Fastigheterna bör inte delas så att bostadsbyggnader och ekonomibyggnader blir på olika tomter. Helhetsintrycket av kulturlandskapet på det unika området bör bevaras. Tomtindelningen har för de gamla privatägda fastigheternas del ändrats att motsvara den nuvarande fastighetsfördelningen. 7 Fortum Power and Heat Oy 25.8.2015 Fortum har stamledningar för fjärrvärme på planeringsområdet och i dess omedelbara närhet. Vi kommer att erbjuda fjärrvärme för fastigheter som byggs på området i närheten av fjärrvärmestamledningarna. Vi vill vara med redan i planeringsskedet med tanke på behoven av byggnad och flyttning av fjärrvärmeledningar på området. Antecknas för kännedom. 8. Byggnadstillsynen 13.12.2016 8.1 AO- och AP-kvartersområden: I detaljplanebestämmelserna har man inte tillräckligt tydligt definierat antalet bostäder på AO- och AP-områden. Är målsättningen att på området tillåta byggande av flera egnahemshus/parhus tätare än den riktgivande tomtindelningen utan bindande tomtindelning, dvs. genom att stycka mindre tomter än i planförslaget? Tydligast är att definiera antalet tomter i den riktgivande tomtindelningen för kvartersområdet och anvisa tillåten byggrätt och antal bostäder per tomt eller fordrad minimistorlek för tomten, om en bindande tomtindelning inte bestäms. Eller alternativt bestäms antalet bostäder i kvarteret. Bestämmelsen om byggrätt i AO- och AP-kvarteren har preciserats så att det tydligare framgår hur många tomter som kan bildas i kvartersområdena och hur mycket man kan bygga på tomten. 8.2 Kan följande text om bilskydd läggas till i planbestämmelserna? Ett separat bilskydd kan placeras vid gatan, utanför byggnadsytan, om infarten till bilskyddet inte sker direkt från gatan, utan den ordnas i riktning med gatan från den egna tomten. Minimiavståndet till gatuområdet och tomtgränsen ska dock vara minst 2 meter.
Bestämmelsen har lagts till i planen. 8.2 För specialgrupper har man föreslagit ett eget minimiantal bilplatser. Var tillåts specialgrupper? Bestämmelsen gällande bilplatser för specialgrupper har strukits. 8.3 På AK-kvartersområdet avviker man från den bostadsvisa parkeringsnormen genom att definiera 1 bp /80 v-m2 utan bostadslägenhetsspecifik bilplats. Borde man i den här planen använda parkeringsnormen som är under arbete (förslag 1 bp/120 v-m2) eftersom de kommande flervåningshusen ligger endast ett par hundra meter från Tolls tågstation. Parkeringsnormen har uppdaterats så att den motsvarar den förnyade parkeringsdimensioneringen (stn 19.1.2017 5). 8.4 MA-område Byggrätt har inte anvisats på detta område i planen. I planen bör tas ställning till vad man kan göra med byggnaden på området (en gammal lada) eller om den är en byggnad som ska rivas? Ladan på MA-området har i planen antecknats bli skyddad och den har tilldelats byggrätt. 8.5 Bygglovsskedet är i praktiken ett för sent skede att avgöra dagvattenfrågor. För planområdet har utarbetats en allmän dagvattenplan, där behandlingen av områdets dagvatten anvisas som helhet. 9 Kyrkslätts miljöförening r.f. 14.12.2016 9.1 I sin föreslagna form stöder planerna om de blir verklighet den befintliga samhällsstrukturen väl. De utgör en naturlig komplettering till den nuvarande samhällsstrukturen i centrum och Tolls. Områdenas trafikmässiga läge är ypperligt. Kollektivtrafiken på Kustbanan och Gamla Kustvägen är lättillgänglig. 9.2 Antecknas för kännedom.
Miljöföreningen anser att det är en lyckad lösning att områdena även i fortsättningen förblir småhusdominerade. På planområdet finns rikligt med gammalt kulturhistoriskt värdefullt byggnadsbestånd. En stor del av området och särskilt omgivningen kring Gamla Hindersbyvägen är typiskt Kyrkslätt i början av 1900-talet. Då planutkastet kompletteras och detaljerade bestämmelser för byggnadssättet skapas bör man ordentligt se till att landskapet som innefattar flera historiska skikt bevaras. Nybyggandet bör utföras så att det anpassar sig naturligt till miljön och landskapet förblir enhetligt. Genom placeringen av nya byggnader och planbestämmelser har man strävat efter att bevara miljön vid Gamla Hindersbyvägen. 9.3 En mångformig, grönskande lundaktig vegetation är karakteristisk för skogarna i området. Det är viktigt att de skogsområden som bevaras hålls i ett så naturenligt tillstånd som möjligt. Flygekorrutredningen är rätt så gammal och ger därför ingen bild av nuläget på området. Enligt VL-områdenas planbestämmelse ska området skötas så att dess särdrag bevaras och trädbeståndets åldersstruktur är mångsidig. En terrängsyn har förrättats på planområdet våren 2017 och det har inte hittats tecken på flygekorrar. 10 Nylands förbund 15.12.2016 Nylands förbund ger inget utlåtande om förslaget till detaljplan för Tollsbacken. Det vore dock bra att lyfta fram att det i förslaget till etapplandskapsplan 4 för Nyland på området anvisats en beteckning för en landskapsmässigt betydande kulturmiljö. Beteckningen gällande särdrag baserar sig på Nylands förbunds utredning Missä maat on mainiommat om landskapsmässigt värdefulla kulturmiljöer från år 2012. (Uppdaterad år 2016) Planbeskrivningen har kompletterats i enlighet med det föreslagna. 11 Helsingforsregionens trafik 15.12.2016 11.1 Det nya bostadsbyggandet som möjliggörs av Tollsbackens detaljplan stödjer sig på områdets nuvarande kollektivtrafikutbud, och kollektivtrafikens verkliga servicenivå inklusive gångsträckor på området är rimlig. Säkerställandet av högklassiga gångoch cykelförbindelser från områdets mellersta delar till hållplatserna vid Gamla Kustvägen samt till Tolls järnvägsstation är ytterst viktigt med tanke på servicenivån inom kollektivtrafiken.
Antecknas för kännedom. 11.2 HRT önskar att den tidigare planerade huvudcykelrutten på området placeras invid banan. Med anledning av terrängförhållandena och utrymmesbristen på området har man beslutat placera huvudcykelrutten på området mellan kustbanan och Västerleden. Senare, om fler spår byggs på kustbanan, flyttas leden söder om Västerleden. Det har planerats en lokal cykelrutt längs banan. 12 Trafikverket 15.12.2016 11.1 Längs Köklax-Kyrkslätt-banan bör man på lång sikt förbereda sig för ytterligare två spår. I Trafikverket är en områdesreserveringsplan för tilläggsspår längs Köklax-Kyrkslättbanan under beredning. I planen fastställs det preliminära behovet av utrymme för tilläggsspåren. Områdesreserveringsplanen blir färdig i december 2016. I Tollsbackens detaljplan ska man beakta tilläggsspårens utrymmesbehov och anvisa järnvägsområdets gränser i enlighet med områdesreserveringsplanen. I Tollsbackens detaljplaneförslag har norr om kustbanan anvisats en ny gata/väg som reserverats för gång- och cykeltrafik. Den nya gång- och cykeltrafikförbindelsen ligger delvis på område som förvaltas av Trafikverket, invid reserveringen för tilläggsspår. Den nya gång- och cykelledens läge ska i detaljplanen anvisas utanför den med områdesreserveringsplanen förenliga utrymmesreserveringen vid järnvägsområdet. Dock är det möjligt att innan byggandet av tilläggsspår bygga en gång- och cykelled på järnvägsområdet på basis av ett separat avtal som ingås med Trafikverket. Då tilläggsspåren byggs i framtiden, bör leden flyttas till platsen enligt detaljplanen. Den nya gång- och cykelleden ska vara tillgänglig också som serviceväg för banan vid behov. Invid området med fristående småhus i kvarter 760 ska utrymmesbehovet för tilläggsspåren beaktas genom att anvisa järnvägsområdets gräns invid tomterna 9, 10, 11 och 12 i enlighet med områdesreserveringsplanen. Innan tilläggsspåren anläggs kan områdena i fråga emellertid användas som en del av byggnadernas gårdsområde också i fortsättningen. Gatan som är avsedd för gång och cykling har flyttats bort från området med tilläggsspåren. Kvarter 760 ingår inte längre i planområdet bl.a. med anledning av att tilläggsspårens utrymmesreserveringsplanering är på hälft och på grund av markägoförhållande- och planekonomiska skäl. 12.2 Buller-, stomljuds- och vibrationsolägenheter som eventuellt förorsakas av tågtrafiken ska tas i beaktande i närheten av banan. Beträffande bullret ska iakttas riktvärdena
för buller enligt Statsrådets beslut och beaktas järnvägstrafikens tillfälliga maximala bullernivå. Ur planmaterialet framgår inte om det i bestämmelserna om ljudisolering, som getts på basis av bullerutredningen angående fasaderna i kvarter 760, utöver de genomsnittliga ljudnivåerna dessutom beaktats järnvägstrafikens maximala bullernivåer. Om inte, ska bestämmelserna justeras så de stämmer överens med de maximala bullernivåerna. På basis av bullerutredningen för detaljplanen för Tolls överskrids riktvärdena för uteområdena på nästan hela kvartersområdet 760. I detaljplanen har inte getts bestämmelser om bullerbekämpningen på bostadsbyggnadernas gårdsområden. Planbestämmelserna ska kompletteras beträffande bostadskvarterens områden för utevistelse. Kvarter 760 ingår inte längre i planområdet, så uteområdenas riktvärden överskrids inte i det justerade planförslaget på områdena som anvisats för boende. 12.3 I planläggningen ska beaktas risken att byggnaden skadas på grund av spårtrafikens vibrationer och effekten av det på boendetrivseln. I samband med detaljplanen har inte gjorts vibrationsutredningar och vibrationerna från järnvägen har inte behandlats alls i planbeskrivningen. Planförslaget innehåller inte bestämmelser gällande vibrationer. Enligt Trafikverket ska vibrationssituationen på områdena nära banan utredas och planbestämmelserna för vibrationens del ska vid behov kompletteras utgående från utredningen. I planläggningen ska iakttas rekommendationerna gällande vibrationer i VTT:s utredning Suositus Iiikennetärinän mittaamisesta ja Iuokituksesta. Trafikverket påminner om att verket inte deltar i eventuella kostnader för bekämpning av buller- och vibrationsstörningar som uppkommer av den nya markanvändningen. Områdena nära järnvägsområdet i planen har ingått i vibrationsutredningen av järnvägstrafiken (Sito Oy), som uppgjorts år 2007. Den har lagts till i planens förteckning över bakgrundutredningar. Planbeskrivningen har kompletterats beträffande vibrationerna. Efter ändringen av planavgränsningen anvisas inte boende på planområdet som är känsligt för vibrationer. 13 Kyrkslätts småfastighetsförening 15.12.2016 13.1 De separata planerna för Festberget och Tollsbacken utgör en sammanhängande helhet och de bör genom hela processen behandlas samtidigt ända tills den slutliga planen fastställs i kommunfullmäktige. KPY förhåller sig positivt till utvecklingen av centrumområdet, eftersom den nya planläggningen i första hand borde koncentreras till de nuvarande kommuncentrumen (centrum, Masaby och Veikkola), invid kollektivtrafik och huvudleder (Åbo motorväg, Västerleden och kustbanan). På så sätt fullföljer förslaget till detaljplan för Tollsbacken fint planläggning för hållbar utveckling, så länge man beaktar och värnar om områdets historiska värden.
Antecknas för kännedom. 13.2 Utgångspunkten för utveckling av hela området är grundlig förbättring och asfaltering av Gamla Hindersbyvägen och byggande av gång- och cykelvägar. Samtidigt bör också vägbelysningen kontrolleras. Utvecklingsåtgärderna på Gamla Hindersbyvägen ska göras så att man respekterar vägens historiska värden, men ändå så att användbarheten och säkerheten kommer i första hand. Boendet som ökar avsevärt på området kommer att förorsaka en betydande trafikbelastning i ändan av Gamla Hindersbyvägen (Tollsvägen). KPY föreslår en utredning av andra anslutningsmöjligheter t.ex. från Tvillingbergsvägens riktning. En eventuell annan anslutningsrutt skulle också göra det lättare att värna om Gamla Hindersbyvägens historiska värden. Redan på den nuvarande Gamla Hindersbyvägen, som är i dåligt skick, är körhastigheterna farliga och i planeringen bör man beakta alla parters säkerhet så att körhastigheterna av sig självt hålls på rimlig nivå. I samband med förbättringen av Gamla Hindersbyvägen förnyas belysningen. Vägen breddas något, vilket förbättrar trafiksäkerheten och användbarheten. I planen har i ändan av Tollsvägen möjliggjorts två anslutningar till området. Anslutningsmöjligheten från Tvillingbergsvägens riktning har utretts i samband med Hindersby delgeneralplan och man har konstaterat att den inte fungerar. På vägavsnittet har man i planen märkt ut avsnitt för lågfartsgata, vilket sänker körhastigheterna. Bevarandet av vägens geometri håller körhastigheterna naturligt låga. 13.3 Av historiska skäl finns på området fortfarande många enskilda vägar som det redan på basis av jämlikt bemötande av kommunens invånare är skäl att överväga att flytta över på kommunens ansvar. Till och med på de vägavsnitt där planförslagen inte för med sig nybyggande, t.ex. Mossberget. Vägarna som föreslagits som gatuområden i detaljplaneförslaget blir i och med planen kommunala gator. 13.4 KPY tackar planläggaren för utbudet av mångformiga småhustomter i olika storlekar och till och med möjligheten att bygga separata arbetsutrymmen för småföretagande. KPY kritiserar samtidigt det systematiska styckandet av gamla stora tomter (över 2000 m2). En del av Tollsbackens historiska landskap utgörs av dessa stora tomter med omskötta gårdar. Ett eventuellt styckande bör göras efter förhandling och överenskommelse med markägaren. Annars straffas invånarna för stora tomter då fastighetsskatten för obebyggd mark stiger avsevärt jämfört med en byggd tomt.
De riktgivande tomtgränserna har i plankartan avlägsnats från de gamla fastigheterna på området. På fastigheterna har man märkt ut det största tillåtna antalet bostäder och i planbestämmelserna har man lagt till att fastigheterna också kan styckas. Fastighetsägaren kan så inverka på en eventuell delning av fastigheten och på så sätt skapas på området inga obyggda tomter där fastighetsskatten skulle vara högre. Se också bemötande 6.4. 13.5 I den fortsatta planeringen bör man i fråga om parkeringsnormer se hur parkeringsnormerna på centrumområdet, som är under behandling, ändrar eftersom dessa planförslag som även planläggarna har konstaterat främjar användningen av kollektivtrafik och möjliggör till och med en bilfri livsstil. KPY föreslår därför att man i dimensioneringen av parkeringsnormerna bör räkna även dessa nämnda områden till centrumområdet. Parkeringsnormen har uppdaterats så att den motsvarar den förnyade parkeringsdimensioneringen (stn 19.1.2017 5). 13.6 Man har i planen försökt värna om naturenliga närrekreationsområden i lämpliga proportioner, och t.ex. uppskatta tjänsterna som planeras på Tollsbergets VL-område. Antecknas för kännedom. 13.7 Varför behandlas inte områdets datakommunikationsnät i det omsorgsfullt uppgjorda planförslaget, i vilket det beaktats uppvärmning, kommunalteknik, trafik osv. På de nya bostadsområdena ska åtminstone byggas kabelkanaler för optiska fibernät i samband med byggandet av den övriga infran. En kabelkanal bör planeras så att de flesta operatörerna eller, om operatörerna inte är intresserade, ett invånarlett bredbandsprojekt (oftast i andelslagsform) kan placera fiberoptiska kablar. Kabelkanalerna kan byggas kostnadseffektivt då det sker i samband med byggandet av den övriga infran. För att garantera snabba förbindelser på småhusområden bör planeringen av kabelrutter och -kanaler vara en del av stads- och kommunplaneringen. Planeringen och genomförandet ska vara långsiktigt, lösningarna ska göras så att de räcker tiotals år. Kablingen ska enkelt kunna utvidgas till rimliga kostnader. Dataförbindelser definieras inte i detaljplanen. Man har begärt utlåtanden om detaljplaneförslaget av operatörerna och man kommer att kontakta dem i samband med planeringen av byggande av gator. Medför inga ändringar i planförslaget.
14 Vård- och omsorgsnämnden 16.12.2016 14.1 Möjligheten till en bilfri livsstil och i synnerhet nyttomotion har med tanke på folkhälsan och samhällsekonomin visat sig vara mycket visa lösningar. Antecknas för kännedom. 14.2 Det är viktigt att man i boendet beaktar behoven för människor i alla åldrar. Boendets tillgänglighet, hissar och helt nya boendelösningar är ur vård- och omsorgens synvinkel viktiga för den åldrande befolkningen. Det vore skäl att utreda om Kyrkslätts kommun kunde vara en föregångare till exempel i fråga om att trygga boendemöjligheter för äldre. Antecknas för kännedom. Planen begränsar inte livscykelboende. Bostadsbyggnadernas hindersfrihet behandlas i bygglovet. 14.3 Man skapar allt bättre förutsättningar för utvecklande av gemenskapen då det byggs nya parker och skvärer och invånarantalet ökar med ungefär 500 nya invånare. De äldres behov borde beaktas vid planeringen av parkområdet. I parken kunde lekplatser för barn och olika konditionsredskap finnas sida vid sida. På så sätt skulle parken kunna bli en invånarpark för människor i alla åldrar. Antecknas för kännedom. Parken är liten, så där ryms ett begränsat antal funktioner. I den allmänna planen för Kolabottnets park har föreslagits att där byggs ett verksamhetsområde som möjliggör vistelse och lek för barn, unga och övriga invånare. 14.4 Kommunens växande invånarantal ökar efterfrågan på service i centrum, vilket tillfälligt kan öka uppkomsten av arbetsplatser på Kyrkslätts centrumområde. Tollsbackens detaljplan stödjer utvecklingen av området kring centrumområdet. Då detaljplanelösningen blir verklighet i enlighet med planen omsätter den det i Kyrkslätts kommun- och servicestrategi nämnda perspektivet Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen. Antecknas för kännedom. 15. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland 16.12.2016 15.1 I detaljplaneförslaget anvisas lite tätare boende i närheten av Tolls station, vilket avviker från delgeneralplanen för Hindersby. Trots att delgeneralplanen är färsk, skapar
de justerade riksomfattande målen för områdesanvändningen, som trätt ikraft år 2009, tryck på att förtäta området i synnerhet i närheten av Tolls station. Nylands NTM-central anser att planbeskrivningens slutledningar om generalplanens mål och de riksomfattande målen för områdesanvändningen är korrekta, och anser att det med beaktande av de riksomfattande målen för områdesanvändningen och landskapsplanens mål gällande förtätning vore motiverat att anvisa t.o.m. ännu mera byggande på Tolls stationsområde än vad nu föreslås. Detaljplaneförslaget iakttar till övriga delar i huvuddrag lösningen i Hindersby delgeneralplan. Det är ändå skäl att i planbeskrivningen motivera avvikelserna från generalplanen till exempel vid kvarter 753. Antecknas för kännedom. Motiveringar till avvikandet från generalplanen gällande kvarter 752 (tidigare 753) har lagts till i planbeskrivningen. 15.2 Historian om byggandet av området och formandet av kulturlandskapet har utretts i inventeringarna av kulturmiljön och belysts i detaljplanens beskrivning. Det är bra att anpassandet av nybyggnaderna till sin omgivning definieras i detaljplanen. En god lösning med tanke på landskapet är också anvisandet av Tollsbergets krön som närrekreationsområde. Planeringsområdets värden och byggnadernas skyddsmål har beaktats på adekvat sätt i detaljplaneförslaget. Antecknas för kännedom. 15.3 Tollsvägen (lv 11246) har i detaljplanen anvisats som gata. Även vägens norra ända bör anslutas till detaljplanen till den del vägen anvisats med beteckningen LYS i den gällande detaljplanen. Nylands NTM-central förutsätter att man fattar ett gatuhållningsbeslut i enlighet med MBL 86 a för Tollsvägens del. I Kyrkslätts kommuns planläggningsprogram 2017-2021 ingår detaljplanen för Älvornas dal, som planeras åren 2019-2021. Avsnittet som anvisats med LYS-beteckning, som inte ingår i avgränsningen för Tollsbackens detaljplaneförslag, har i planläggningsprogrammet inkluderats i den preliminära avgränsningen för detaljplaneprojektet Älvornas dal. Tollsvägens norra ända ändras till gata i detaljplanen ifråga och därför inbegrips den inte i Tollsbackens detaljplaneprojekt. 15.4 Det är skäl att planlägga VL-områdena som skyddsgrönområden (EV) till de delar som man inte kommer under bullrets riktvärden. Det är skäl att ge området en bestämmelse gällande buller för att säkerställa tillräckliga nivåer för bullernivåerna inomhus. Då den genomsnittliga ljudnivån som bostadsbyggnadens fasad utsätts för dagtid överskrider 55 db (LAeq), ska den ha vädringsmöjlighet på en sådan fasad där riktvärdena för buller enligt statsrådets beslut förverkligas. Det är också skäl att
placera sovrummen på denna sida av byggnaden. Fasadernas ljudisoleringar har getts på basis av de genomsnittliga ljudnivåerna. I planen ska säkerställas att den maximala nivån 45 db (LAmax) inte överskrids inne i byggnaderna då tågen kör förbi. I planhandlingarna finns inte uppgifter om vibrationseffekterna. För deras del ska man försäkra sig om att spårtrafiken inte orsakar vibrationsolägenheter i de nya byggnaderna. NTM-centralen har ingen möjlighet att delta i kostnaderna för bullereller vibrationsbekämpning på rekreationsområden, parken eller nya bostadsområden. VL-områden som ligger på bullerområden har märkts ut med beteckningen VL/me med bestämmelsen: Bullerområde där bullernivån överskrider rekommendationerna i statsrådets principbeslut (SRb 993/1992). Områdets huvudanvändningsändamål fordrar inte byggande av bullerskydd och på området får man inte placera funktioner som är känsliga för buller (t.ex. vistelse- och lekområden eller annan motsvarande verksamhet). I det justerade planförslaget överskrids inte uteområdenas riktvärden på områden som i det justerade planförslaget anvisats för boende. Se också bemötandena 12.2 och 12.3. 16 Helsingforsregionens miljötjänster 16.12.2016 HRM begär att en återvinningspunkt för papper reserveras i planen. I förslaget till detaljplan för Festberget, som ligger bredvid, har anvisats plats för en ekopunkt. I närheten av Tollsvägen finns ett naturligare ställe än Tollsbackens planområde för pappersåtervinning, dvs. Tolls stations infartsparkeringsområde. 17 Miljövården 23.12.2016 Föreslås att det till planen fogas en utredning och en plan för dagvattnen som är mer täckande och exakt än den allmänna planen för vattenförsörjningen, och att planbestämmelserna och planbeteckningarna justeras utgående från det. Dagvattnen som uppstår på planområdets tomter borde minskas effektivt med bl.a. genomträngliga ytbeläggningar på gården och med hjälp av växtlighet som binder vatten och gör att det avdunstar. Tomtens dagvatten borde utnyttjas och /eller infiltreras i marken på området ifall jordmånsförhållandena tillåter det. Fördröjningsstrukturerna som görs på tomten för de återstående dagvattnen borde vara sådana att dagvattnen som leds bort från tomten är högst lika stora som den naturliga avrinningen.
Dagvattnen från gator och andra allmänna områden borde effektivt infiltreras, låta avdunstas, renas och eller behandlas på andra motsvarande naturliga sätt. I stället för dagvattenavlopp rekommenderas att dagvattnen leds till öppna diken. I stället för fördröjningsbehållare borde man vid fördröjningen av dagvatten i mån av möjlighet använda konstruktioner som renar vattnen, så som naturliga sänkor, samt bassänger som placeras på lämpliga ställen med tanke på naturförhållandena. Om fördröjningsbehållare används för dagvatten från trafikerade områden och de därmed innehåller rikligt med orenheter, är det skäl att förbehandla vattnen innan de leds till behållarna. Utöver förebyggandet av belastningen av vattendragen har konstruktioner som håller och rengör dagvatten som bäst betydelse för skapandet av en trivsam och mångformig naturomgivning. Man har utrett dagvattnen på planområdet i och med utarbetandet av hanteringsplanen för dagvatten i samband med den allmänna planeringen av gator och vattenförsörjning. På plankartan har på basis av planen reserverats behandlings- och fördröjningsområden för dagvattnen. I planen har getts bestämmelser gällande behandlingen av dagvatten i enlighet med Kyrkslätts dagvattenprogram. 19 Esboregionens miljö- och hälsoskydd 23.12.2016 19.1 Området ska planeras så att det inte förorsakas någon hälsoolägenhet för områdets invånare, främst till följd av buller, eventuella vibrationer samt småpartiklar som förorsakas av trafiken på stamväg 51 eller av spårtrafiken. Buller- eller vibrationsolägenheter som eventuellt förorsakas av tågbanan och det kommande byggandet av tilläggsspår till tågbanan söder om området bör beaktas i placeringen, planeringen och byggandet av bostäder och eventuella allmänna utrymmen på området samt redan befintliga sådana. Tilluften i ventilationen i bostäder som kommer invid den livligt trafikerade vägen ska planeras så att den kommer på gårdssidan. På gårdsområdena bör man förverkliga minst dagsriktvärdena enligt statsrådets beslut samt i byggnader minst med förordningen om sanitära förhållanden i bostäder förenliga åtgärdsgränser för medelljudnivåer. För bostadsbyggnader som byggs på bullerområde rekommenderas eventuellt byggande av bullerhinder samt ljudisolering av förutom fasader och fönster dessutom av sidoväggar och även i övrigt till alla delar i byggandet beakta bostädernas placering på bullerområde. Utgångspunkten är att nya bostadsområden och andra verksamheter som är bullerkänsliga inte ska placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig. Det justerade detaljplaneförslaget omfattar inte längre för buller och vibrationer känsliga områden som anvisats för boende. Se också bemötandena 12.2, 12.3 och 15.4. 19.2
Jordmånen är delvis bergig och en eventuell radonolägenhet ska beaktas i byggandet. Dagvattnet på området ska ledas eller behandlas så att det inte förorsakas några översvämningsrisker för byggnaderna. För planen har man uppgjort en plan för hantering av dagvatten där översvämningsrutterna har beaktats. 19.3 I det gamla områdets tilläggsbyggande ska man beakta de gamla byggnadernas eventuella veduppvärmningssystem samt de rökolägenheter som de möjligen orsakar. Det är viktigt att bedöma konsekvenser för miljö och hälsa i planprojektets olika skeden, och planutkastskedet bör inte förbises i projektet. Antecknas för kännedom. 19. Vattenförsörjningsverket 3.1.2017 19.1 Området kan lätt anslutas till vatten- och avloppsnätet på området, och det mottagande nätverkets kapacitet är tillräcklig. De nuvarande gamla stamvattenledningarna och -avloppen ersätts delvis med nya linjer. En stor del av områdets nuvarande byggnader har anslutits till vatten- och avloppsnätet. Byggnader som inte är anslutna finns främst i kvarter 768. Byggande av vattenförsörjningen enligt planen erbjuder en del av de nuvarande fastigheterna anslutningspunkter närmare byggnaden, vilket minskar fastigheternas underhållsansvar. Någon kostnadsberäkning för byggandet av vattenförsörjning finns inte ännu till förfogande, men det är troligt att byggkostnaderna överskrider inkomsterna från anslutningsavgifterna från de nya som ansluter sig. Därför är det viktigt att mängden förenhetligande byggande inte minskas jämfört med planförslaget. Antecknas för kännedom. 19.2 Dagvattenhanteringen begränsas av tågbanan i områdets södra del och utgångspunkten är att dagvattenföringen i diket längs banan och trumman under den inte ökar. Fördröjningsbassängerna för dagvattnen ska anläggas minst i den omfattning som föreslås i planen, så att flödet från området kan begränsas. Utöver fördröjningsbassängerna baserar sig dagvattenplanen dessutom på att fördröja dagvattnen på fastigheterna. Enligt utkastet till allmän plan behöver man utöver de i planen föreslagna dagvattenbassängerna också fördröjning på andra ställen i närheten av banan. Dessa ska märkas ut på plankartan. Den allmänna planen har uppdaterats och en plan för hantering av dagvatten har utarbetats. Alla i planen föreslagna behandlingsområden för dagvatten har märkts ut på plankartan.
19.3 Planbestämmelsen om fördröjning och/eller infiltrering av dagvattnen i första hand från tomterna är inte entydig eller förpliktande. Bestämmelsen ska antingen gälla fördröjning/infiltrering eller så ska detta planeras på allmänna områden och områdena för det ska reserveras i planen. Dessutom ska utredas om det är skäl att inbegripa närmare krav gällande mängderna i bestämmelsen. Det är oklart till vilka delar de öppna dikena bevaras. Det här och dagvattnens fördröjnings-/infiltreringskrav ska justeras, och det ska definieras vilka fastigheter som kan anslutas till dagvattenavloppet. Dagvattenbestämmelserna på fastigheternas område har preciserats och dagvattnens fördröjningsmängder har lagts till i planbestämmelserna i enlighet med Kyrkslätts dagvattenprogram. 19.4 I planbeskrivningen bedöms att planeringen och byggandet av kommunaltekniken sker 2018 och att husbyggandet kan börja år 2019. Enligt investeringsprogrammet ska byggnadsplaneringen ske år 2020 och byggandet av kommunaltekniken år 2021. Tidtabellen korrigeras i planbeskrivningen så den motsvarar investeringsprogrammet. 19.5 I den allmänna planeringen av vattenförsörjningen och dagvattnen ska utredas åtminstone följande innan planen godkänns: - Vattenförsörjningslinjernas exakta läge och behövliga ledningsservitut ska antecknas på plankartan - Principlösning för den tomtspecifika fördröjningen / infiltreringen, om detta kommer att vara ett krav i planen. - Möter det dimensionerade regnet som använts i planeringen av dagvattensystemet (en gång på 10 år, 60 min.) banområdenas krav. De ledningsservitut som behövs har märkts ut på plankartan och i planbestämmelserna har lagts till bestämmelser enligt planen för hantering av dagvatten och Kyrkslätts dagvattenprogram. 20 Namnkommittén 19.1.2017 I Tollsbackens plan ska användas namnskicket enligt listan i namnkommitténs utlåtande och enligt övervägande kompletteras den del i planbeskrivningen som handlar om namnskicket även genom att lägga till motiveringar och bakgrundsuppgifter för plannamnen.
Områdes namnskick och planhandlingar kompletteras och uppdateras enligt namnkommitténs förslag. 21 Anmärkningsgivare 1 21.1 Anmärkningsgivaren motsätter sig ändringen av Axbodavägens väglinje invid bostadshuset och breddandet av vägområdet till 8 meter. Gatans linje borde flyttas längre bort från bostadsbyggnaden så att vägkanten och diket blir på samma avstånd från bostadshuset som idag. Den nya vägen ska planeras direkt bredvid förrådsbyggnaden söder om gatan, så som anvisas i planen för de andra tomterna längs samma gata. Förrådet på gatans södra sida kan rivas om flyttandet av gatuområdet så kräver. Gatuområdet ifråga ingår inte längre i planområdet efter att planavgränsningen justerats, och vägen bevaras alltså på sitt nuvarande ställe. Tomten har avgränsats till det nuvarande diket. 21.2 Enligt anmärkningsgivaren rinner det avsevärda mängder vatten till fastigheten från marken och markytan i backen som ligger ovanför fastigheten. Axbodavägen dämmer upp vattnet på fastighetens område eftersom vägen inte dikats på rätt sätt och vägtrummorna saknas. Därför borde en trumma anvisas under Axbodavägen i närheten av fastigheten. Anmärkningsgivaren är oroad över att ytvattnen ökat som följd av att skogen avlägsnats då kvarteren 757 och 758 byggs. Diket norr om Axbodavägen borde därmed vara djupare. I omgivningen kring kvarter 757 har anvisats nya områden för behandling av dagvatten. Axbodabrinkens västra del av Axbodavägen bevaras som en enskild väg, som sköts av ett väglag. 21.3 Anmärkningsgivaren delgav infrabyggandet på deras fastighets område, så som dränering och åskskydd. Antecknas för kännedom. 22. Anmärkningsgivare 2 22.1 Anmärkningsgivaren ber att kommunen i beredningen av detaljplanen ser till att ansöka om vägrätt, så att den planerade körförbindelsen till tomten kan genomföras via granntomterna utan att det innebär kostnader. Anmärkningsgivaren ber också att den nuvarande körförbindelsen till tomten bevaras genom fastigheten som styckats i pla-
nen och att vägservitutsrätterna färdigt fastställs i samband med beredningen av detaljplanen för den eventuella kommande byggnaden. I det justerade planförslaget har den riktgivande tomtdelningen anvisats så att sökandens fastighet bevaras som en fastighet som har byggrätt för två bostadsbyggnader. Fastigheten gränsar till gatan och anslutningen finns på fastigheten, så man behöver inte ansöka om vägrätt. Den befintliga leden bevaras, och om man senare vill stycka fastigheten i två delar, kan körförbindelsen bevaras som en del av den nuvarande byggnadens fastighet eller bilda ett servitut för körförbindelse. 22.2 Anmärkningsgivaren delgav byggandet av infrastrukturen på deras fastighet; nuvarande avlopps-, dagvatten- och vattenledningar, djupa jordledare och bergvärmebrunn. Antecknas för kännedom. 23. Anmärkningsgivare 3 23.1 Anmärkningsgivaren äger två bredvidliggande fastigheter och föreslår att på dem tillsammans skulle möjliggöras byggande av två bostäder på basis av jämlik behandling av markägarna. Storleken på de av anmärkningsgivaren föreslagna byggplatserna skulle vara ca 800 m2, vilket kan jämföras med storleksklassen på de andra tomterna i planförslaget. Enligt anmärkningsgivaren är det möjligt att bygga den andra bostadsbyggnaden genom att grunda ett vägservitut genom fastigheten som gränsar till vägen med hjälp av den nuvarande körförbindelsen och genom att riva de nuvarande ekonomibyggnaderna. Fastigheterna som bygränsen skiljer åt har i det justerade planförslaget slagits samman till en tomt som med hänvisning till ett jämlikt bemötande av markägarna anvisats byggrätt för två bostadsbyggnader. Förverkligande av byggrätten förutsätter rivning av de befintliga ekonomibyggnaderna, så att de nya bostads- och ekonomibyggnaderna och en körförbindelse till dem, ryms på fastigheten som har en besvärlig form och som ligger i en sluttning. 24 Anmärkningsgivare 4 24.1 Gamla Hindersbyvägen ska bevara sin nuvarande bredd, eftersom det gamla bylandskapet ändras och ödeläggs då planteringar och häckar avlägsnas i och med breddandet av vägområdet.
Gatuområdet ska breddas med tanke på trafiksäkerheten och underhållet. Se även bemötande 6.2. 24.2 Vägförbindelsen från Tollsvägen till Gamla Hindersbyvägen ska bevaras via Gamla Tollsvägen eller grönområdet i planförslaget. Vintertid kan inte servicetrafiken eller tunga fordon ta sig upp för backen via körförbindelsen enligt planen, och då det är isigt före är det svårt också för personbilar. I det uppdaterade planförslaget har körförbindelsen bevarats för hela Gamla Hindersbyvägens sträcka. 24.3 Korsningen mellan Gamla Hindersbyvägen och tomtgatorna i kvarteren 757 och 754 är mycket farlig för både fotgängare och bilar. Sikten är obefintlig gällande trafiken på backkrönet då man kommer från Kyrkslätts centrums håll. Anslutningarna har i samband med den allmänna planeringen av gatorna planerats tvärt emot den anslutande gatan. På korsningsområdet har planerats jämnare väntutrymme på tomtgatorna, och gatuområdet är bredare vid korsningen, vilket förbättrar siktområdena. Vid korsningsområdet är Gamla Hindersbyvägens längdlutning rätt svag (0-5 %). Dessa faktorer förbättrar korsningens trafiksäkerhet. 25 Anmärkningsgivare 5 25.1 Förnyandet av vatten-, avlopps- och dagvattennäten samt de gamla avloppsbrunnarna, som placeras på Berggrändens gatuområde som reserverats för fotgängare och cykling, ska lösas så att detta inte innebär kostnader för fastighetsägaren. Servicearbetena gällande dem får inte heller sträcka sig till fastigheten som ligger bredvid gatuområdet. Berggrändens gatuområde har avlägsnats och det är i det justerade planförslaget en del av fastigheten så som idag. På så sätt bevaras systemen på tomten oförändrade med undantag av en eventuell ny anslutningspunkt. 25.2 Berggränden är inte för tillfället trygg för samanvändning av fotgängare och bilar. Vägen är mycket brant och den är hal på vintern, så kollisionsrisken är stor. I första hand (alternativ 1) borde Berggränden lämnas oförändrad, dvs. inte ombyggas till gång- och cykelled. De övriga förbindelserna till grönområdet borde istället förbättras,