Multifunktionella utomhusmiljöer

Relevanta dokument
UV-strålning, aktivitet och allmän hälsa

kopplade till förskolans utemiljö

Ute är inne. Platser, verktyg och metoder Nynäshamn den september 2017

Projekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk

Mats Wejdmark Robert Lättman-Masch. Foto: Nynäshamns Naturskola där inget annat anges.

Hur utemiljöer påverkar förskolebarns fysiska aktivitet och solexponering i olika landskap och klimat

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Folkhälsomyndigheten 3 november Stockholm

Utemiljöns betydelse för barns lek, samspel och koncentration

Naturkontakt på skolgårdar

Hållbart stadsbyggande om barns platser i staden Nätverksträff Skånes planerare, November 2018 Landskapsarkitekt, Dr. Maria Kylin Institutionen för

OMEP-nytt. tidskrift för svenska OMEP nr 3 - december 2012 ORDFÖRANDEBREV FRÅN SKÅNEKRETSEN INNEHÅLL. 1

Kartläggning av UV-skydd på förskolegårdar i Stockholm Stad

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Hur nöjd är du med förskolan?

S c a m p e r. Förskolemiljöer och barns hälsa

Mår bra eller mycket bra

TILLSYN AV SOLSKYDD OCH TOBAK PÅ FÖRSKOLEGÅRDAR

Barns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barnvänlig bebyggd miljö - vad är det?

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Elevmaterial BIT IHOP NU! SIDAN 1. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.) Kapitel 1 och 2 1. Hur många skott ska Robin skjuta?

Bilaga 6. Enkätfrågor

Tala om vad Du och Ditt barn tycker om barnets förskola/familjedaghem!

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

Betydelsen av kvalitet och storlek på förskolors utemiljöer: En fallstudie av förskolor i Gävle

Förskolegårdar i Bredäng hur kan utemiljön stimulera till fysisk aktivitet?

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Föräldrasynpunkter på Brukets förskola februari 2015

Mångfunktionella utomhusmiljöer. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet.

Uppgradering av förskolemiljöer i Nynäshamn. Utvärdering av en implementeringsprocess

Vilka barn kan få FaR? Inaktivitet kontra DCD Psykisk ohälsa & Fysisk självkänsla Ulrika Myhr, barnsjukgymnast

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Förutsättningar för förskolepersonal att få en hälsofrämjande arbetsplats i utemiljön

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 Förskoleföräldrar Strandgården 11 svarande

UV-skydd på Förskolor i Järfälla kommun. Av: Lina Boström

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Systematiskt kvalitetsarbete

Multifunktionella utomhusmiljöer. Grimstorps förskola och fritidshem

Hur mår barn och unga i Skåne?

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Anna Dalins Förskola JÖNKÖPINGS KOMMUN. Förbättringsarbete för en hållbar utveckling

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen

Eslövs kommun Ängabo förskola

Förskolan föräldraenkät På vår. Solhjulets. Gävle Totalt. Bomhus. förskola. Antal svarande Utveckling och Lärande

Baronens Hälsofrämjande gårdsprojekt

Eslövs kommun Lönnebo förskola

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Föräldraenkät förskola Hur nöjd är Du med Ditt barns förskola/familjedaghem

Evidensbaserad design (EBD)

Anna Dalins förskoleområde

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Karolinska Exhaustion Scale

Vad är psykisk ohälsa?

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Regiongemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg 2018

Ute är inne. Izabella Wiberg Lotta Hansson Miljöförvaltningen Malmö stad Avdelningen för miljö- och hälsoskydd

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Forskning i ABIS. Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent

Regiongemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg 2018

God natt, Alfons Åberg

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Föräldraskapets nya utmaningar

BARNFETMABEHANDLING OCH

ASKIV ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

EN BRA START I LIVET FRILUFTS FRÄMJANDET I FÖRSKOLAN. Stockstudsare på äventyr

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Föräldraenkät förskolan Bönans förskola

Verksamhetsplan. för förskolan. Trollbacken 2016/2017

Innehållsförteckning

BVC-rådgivning om sömnproblem

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

Skolans och förskolans utemiljö

Leif Linder. Vardagsmagi. Dikter. LLBok

Mångfunktionella utomhusmiljöer

Förskole-/familjedaghemsenkät 2017 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem Tallbackens förskola. Sammanfattande resultat

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Vägledande miljödimensioner för barns utomhuslek

Hur aktiva är vuxna?

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor

Transkript:

Multifunktionella utomhusmiljöer Jönköping den 8 mars 2017 Cecilia Boldemann Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Tel: 08-5238 7778, 0737-44 57 68 cecilia.boldemann@ki.se

Utgångsläget Mer än 90% av alla barn upp till 6 år tillbringar lejonparten av sin vakna tid på förskola Svenska barn generellt friska men Hur är hälsoläget bland barnen? Problemen spretar

Problem Hög förekomst bland förskolebarn Överexponering för sol Övervikt/fetma Stress Olika projekt/program slåss om resurser och uppmärksamhet

För mycket ultraviolett strålning från solen mer än 20% av ettåringarna har bränt sig Övervikt / fetma 15-20% (störd ämnesomsättning) Stress (över- och understimulering)

Se upp för rubbad ämnesomsättning Adiponectin Resistin Resistin Adiponectin Liten fettcell Hos normalviktig Stor fettcell hos överviktig

Vad MER behövs för att bibehålla och stärka hälsan? Fysisk aktivitet, lika viktigt som ett vitamin! Steg (obs. smala barn behöver dem också!): Flickor >12000 steg per dag Pojkar >15000 steg per dag (Tudor-Locke et al, 2004) Tillfälle för fysisk och psykisk återhämtning

Skadan sitter kvar, huden glömmer inte

Sol: <200 J/m 2 UV från solen (5-30 minuter sommarsol mitt på dagen beroende på hudfärg och var på jorden man befinner sig) Ljust skinn: man får inte mer än man tål Mörkt skinn: man får vad man behöver (WHO, IC/NIRP)

15 10 5 How solar UV at noon var ies with latitude and season Solar UV Index Lat.0 10 N 20 N 30 N 40 N 50 N 60 N 70 N 40 S 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Month och vitamin D!

= UV index 7 3

Någon mer fördel?

RO

Svaret på vegetation (t.ex. dynamiska nav, favoriserade för återhämtning, socialt umgänge, kommunikation) i termer av fysisk aktivitet och solexponering kan förklaras med kärntemperatur, medfödd nyfikenhet, medfödd känslomässig respons på färger, randigt lekmönster (spurter och återhämtning ) som en nödvändighet för benväxt och benmineralisering

Överexponering för sol Övervikt/fetma Hälsa, sömn Stress Synergi, gemensam nämnare?

Mätning av Fysisk aktivitet Solexponering Polysulphone dosimetrar Actigraph GTIM Yamax pedometer LS200 Salivkortisol UV sensor Dagböcker och enkäter till barnens föräldrar och personalen (vad mer i miljön kan påverka fysisk aktivitet, solexponering och stress?)

Budskapen tävlar om pengar och uppmärksamhet Den gemensamma nämnaren? HÄLSOSAM, OFARLIG SOL MER SPRING VILA, ÅTERHMÄNTNNG STIMULANS

Utemiljöns egenskaper ( miljödiagnos ) ( - Yta (m 2 )? - Träd, buskage, kuperat, frodig, naket eller platt? - ANVÄNDER BARNEN NATUR OCH VEGETATION I SIN LEK? (dvs. är lekställena sammansmälta med naturen?) - + utelektioner? Är mindre än hälften av himlen synlig från barnens favoritlekställen? (

Sky Viev Factor (SVF) (Grimmond et al, 2001, Boldeman et al, 2004, Boldemann et al, 2006): <50% synlig himmel från barnens favoritlekställen?

Naken himmel: 74% Utetid: 23% Jm 2 /dag: 83 Relativ UV-exponering under utetid: 20% Steg/minut: flickor 15,7, pojkar 15,6

Naken himmel: 86% Utetid: 33% Jm 2 /dag: 269 Relativ UV-exponering under utetid: 38% Steg/minut: flickor 15,5, pojkar 18,4

Naken himmel: 41% Utetid: 42% Jm 2 /dag: 104 Relativ UV-exponering under utetid: 14% Steg/m: flickor 20,0, pojkar 25,8

Naken himmel: 25% Utetid: 97% Jm 2 /dag: 196 Relativ UV-exponering under utetid: 10% Steg/minut: flickor 19,7, pojkar 21,6

Antal förskolor Undersökt Ålder Antal barn Stockholms län, Maj-Juni 2004 Lat 59-60 N 11 Fysisk aktivitet UV från solen Konc. förmåga 3-6 199 Raleigh, NC, USA Mara-April 2009 Lat 36 N 2 Fysisk aktivitet UV från solen 3-5 33 Malmö, Maj 2009 Lat 55 N 9 Fysisk aktivitet UV från solen Stress (salivcortisol) Allmän hälsa (sömn, medicinering etc.) 3-5 169

Raleigh, NC, USA, 2009 (conveniance sample) Fri himmel % 50 Ute % Jm 2 /dag Relativ Jm 2 /dag Steg/min Flickor Pojkar 15 57 27 9,3 12,1 42 19 83 25 13,1 14,5

Fri himmel % 61 Ute % Jm 2 /dag Relativ Jm 2 /dag Steg/min Flickor Pojkar 17 43 48 11,7 18,7 16 94 94 16 18,2 22,8

Standard score classes of Hyperactivity/impulsivity of the children (%) vs. OPEC and sky view factor, in 11 preschools in Stockholm County 2004. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 High score OPEC Low score OPEC 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 SVF<50% SVF >50% 90 80 80 70 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 High score OPEC Low Score OPEC 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 Sky view factor<50% Sky view factor>50% 1 = behavior within normal range, 2 = behavior indicating concern, 3 = behavior of serious concern

Jämfört med Barnen här tar 1500 2000 extrasteg per dag (under 7 timmar) kan vara ute hela dagen utan att få för mycket sol (>40N) har färre koncentrationsstörningar liknande ADHD sover längre på natten är smalare har högre cortisolnivåer är mer ute och mer aktiva ute än inne (fin utemiljö = roligare att vara ute!)

Tillämpbarhet Billiga bedömnings- och utvärderingsmetoder Nya arbetsrutiner Databaser med data om utemiljöerna

Bedömningskriterier för en bra utemiljö Finns det billigare bedömnings- och urvärderingsmetoder? Peka ut, placera sig! JA! Viktning mht väderstreck

Ont om plats? Passager Nivåskillnader Lektålig vegetation

Hinder: ÄNGSLAN!

Barnen buras in

Barnen buras in

Inspärrad! Kan inte röra sig fritt - mindre fysisk aktivitet mindre fysisk aktivitet utebliven lust, glädje, ostillad nyfikenhet (vitalitetsaffekt) belöningssystemet klickar, snasksug, risk för övervikt övervikt ännu mindre fysisk aktivitet om dålig utemiljö risk för överexponering för UV-strålning om inne - högre risk för infektioner och bullerskador

Nyfikenhet + Utforskande lek = fri rörlighet

Laptops, smartphones, paddor

Problem Placering av solskydd Problem med fasta solskydd för de minsta de sitter där de stora sitter Asplund, J. Upprustning av förskolemiljöer. En kartläggning av Stockholms Implementering av miljökriterier för förskolans utemiljöer. Examensarbete, Inst. för folkhälsovetenskap 2014.

Fler exempel:

Livet är roligt, då ser man vad som händer och huggormarna utvandrade till ny vildmark

Upgrading outdoor environment: Sky views (%) and scored components (criteria) of the outdoor environment (components: surface, topography, vegetation) 2007 och 2011. High-quality environment: score >2 Förskola Himmel s-vy % Himmels -vy % Komponenter Barn (n) Barn (n) 2007 2011 m 2 2007 m 2 2011 Poäng av annekterad mark 2011 Poäng 2007 Poäng 2011 2007 2011 1 82 20 2389 2896 2 (ytkriteriet ej uppfyllt) 1,3 2,7 44 42 2 67 21 1804 2531 2 (ytkriteriet ej uppfyllt) 1,3 2,7 40 41 3 90 27 4482 7548 3 (alla kriterier uppfyllda) 1,7 3,0 36 46 4 97 46 1300 1300 2 (ytkriteriet ej uppfyllt) 1,3 2,0 31 23 5 95 37 6500 8900 2 (ytkriteriet uppfyllt innan) 1,7 2,7 40 40 Altin et al, 2015, Mårtensson et al, 2013

Enda sättet att aldrig skadas är att aldrig bli född

Livet är roligt, då ser man vad som händer Efter uppgraderingen, bl.a.: - Fler träd, buskage och skugga - Mer för lektioner/lärande utomhus - Mer stoj, fantasilek - Mer utforskande och kreativ lek, mer vila - Mer tillgång till angränsande naturmark - Mer lek mellan träd och buskar ( under och emellan ) och huggormarna utvandrade till ny vildmark

Uppgraderingen av förskolornas utemiljöer har resulterat I följande: Fler träd, buskage och skugga Utemiljön används mer för lektioner/lärande utomhus mer stoj, fantasilek, utforskande och kreativ lek, symbollek och mer vila mer tillgång till angränsande naturmark Mer lek som tilldrar sig mellan träd och buskar ( under och emellan ) (Altin et al, 2015)

Tack för uppmärksamheten! Cecilia Boldemann, Karolinska Institutet,, Stockholm, Sweden Kidscape-teamet Henrik Dal, Stockholm County Council and Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden Fredrika Mårtensson, Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden Nilda Cosco, North Carolina State University, Raleigh NC, USA Robin Moore, North Carolina State University, Raleigh NC, USA Brad Bieber, North Carolina State University, Raleigh NC, USA Margareta Blennow, Karolinska Institutet and Sachs Children s Hospital, Söder Hospital, Stockholm, Sweden Anders Raustorp, Linnaeus University, Kalmar, Sweden, and Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden Peter Pagels, Linnaeus University, Kalmar, and Karolinska Institutet, Stockholm Ulf Wester, The Swedish Radiation Safety Authority, Stockholm, Sweden Margareta Söderström, University of Copenhagen, Denmark, and University of Lund, Sweden